Europeiska medborgarpaneler

MMedborgarpanelen om hatet i samhället har framfört sina rekommendationer till EU-kommissionen

Under tre helger har 150 slumpvis utvalda personer från de 27 EU-länderna diskuterat vad hatet i EU beror på och vad man skulle kunna göra åt det.

Tillsammans har de tagit fram ett antal rekommendationer som underlag för framtida lagar och initiativ i EU.

Se alla rekommendationer

Läs mer

Vad är de europeiska medborgarpanelerna?

Medborgarpanelerna är på väg att bli ett vanligt inslag i EU:s demokratiska liv.

Panelerna består av slumpmässigt utvalda personer från de 27 EU-länderna som tillsammans diskuterar viktiga EU-frågor som påverkar oss alla.

Deltagarna samarbetar både i smågrupper på cirka 12 personer och alla tillsammans i plenarmöten. Ett team med mötesfacilitatorer hjälper också till.Panelens diskussioner mynnar ut i rekommendationer som kommissionen har som underlag när den tar fram sina strategier och initiativ.

Hur fungerar en medborgarpanel?

Första mötet
Idéstadiet
Det första mötet går ut på att spåna idéer och sålla fram de mest lovande idéerna som deltagarna vill fortsätta att diskutera.
Andra mötet
Fördjupade diskussioner
Panelen fortsätter att diskutera de idéer man enats om på det första mötet och börjar skriva förslag till rekommendationer. Inom olika arbetsgrupper granskar och kompletterar deltagarna varandras arbete och idéer. Deras förslag utgör grunden för panelens slutliga rekommendationer som spikas på det avslutande mötet.
Tredje mötet
Avslutning
Vid sitt avslutande möte skickar panelen in sina slutsatser och rekommendationer som underlag till kommissionens kommande förslag.

Hur väljs deltagarna ut?

Panelen består av omkring 150 slumpmässigt utvalda personer från de 27 EU-länderna.
De representerar EU:s mångfald när det gäller geografi (stad/landsbygd), kön, ålder, utbildning och socioekonomisk bakgrund.
En tredjedel av deltagarna är unga (16–25 år).

Medborgarpanelernas deltagare väljs ut genom slumpmässigt urval. Potentiella deltagare kontaktas per telefon. Rekryterarna använder verktyg som slumpmässigt genererar telefonnummer (till både mobil och fast telefon). På så vis når man ut brett och kan se till att panelen i möjligaste mån speglar olika samhällsgrupper i EU och att rekryteringen är representativ.

Rekryteringsmålen bygger på data från

Eurobarometern, EU:s årliga opinionsundersökning
Eurostat, EU:s statistikbyrå.

Ett kvotsystem garanterar en jämn könsfördelning och att ungdomar på 16–25 år utgör en tredjedel av panelen. Andra kriterier som vi tar hänsyn till är

utbildningsnivå
bostadsort
yrke eller sysselsättning.

Antalet deltagare från varje EU-land står i proportion till landets folkmängd, samtidigt som man ser till att olika grupper företräds på ett rättvisande sätt. För mindre länder med färre deltagare företräds grupperna av olika paneler, så att även de länderna totalt sett representeras på ett rättvist sätt.

Till varje ny panel väljs helt nya deltagare ut.

Representativa paneler med stor mångfald bidrar till livliga diskussioner och till att många olika perspektiv och åsikter får komma fram.