EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.6.2016

COM(2016) 431 final

2016/0197(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

{SWD(2016) 213 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Sedan början av 2011 har den jordanska ekonomin väsentligt påverkats av pågående regionala oroligheter, särskilt i grannländerna Irak och Syrien. I kombination med en mer ogynnsam global kontext har dessa regionala oroligheter lett till en kraftig minskning av externa intäkter och ansträngda offentliga finanser. Färre turister och lägre inflöden av utländska direktinvesteringar, blockerade handelsvägar, och upprepade störningar i flödet av naturgas från Egypten, vilket har tvingat Jordanien att ersätta den egyptiska gasimporten med dyrare bränslen för elproduktion, har pressat tillväxten och tyngt ned Jordaniens finansiella utlandsställning och statsfinanser. Den syriska konflikten har påverkat Jordanien inte bara genom att störa handeln med och genom Syrien, utan också genom de cirka 1,3 miljon syriska flyktingar som kommit till Jordanien, vilket har ökat trycket på Jordaniens statsfinanser, offentliga tjänster och infrastruktur.

Jordanien och IMF kom 2012 överens om ett första anpassningsprogram, som stöddes av ett treårigt stand-by-avtal på 2 miljarder USD. Programmet avslutades framgångsrikt i augusti 2015. IMF-programmet kompletterades med ett första makroekonomiskt stöd från EU på 180 miljoner EUR (stöd I), som antogs av Europaparlamentet och rådet i december 2013 och utbetalades i två trancher på 100 miljoner EUR respektive 80 miljoner EUR i februari 2015 och i oktober 2015.

Framstegen till trots när det gäller att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och reformerna inom ramen för det första programmet som stöddes av Internationella valutafonden, EU och andra givare, har den ihållande konflikten i grannländerna Syrien och Irak fortsatt att störa Jordaniens utrikeshandel och undergrävt investerarnas och turisternas förtroende, vilket lett till att den ekonomiska situationen åter försämrades 2015. Den jordanska regeringen efterlyste i detta sammanhang ökat stöd från världssamfundet för att kunna åtgärda de ekonomiska följderna av krisen i Syrien, särskilt det stora antalet syriska flyktingar i Jordanien. Vid konferensen i London den 4 februari 2016 på temat stöd till Syrien och regionen utlovade världssamfundet 10 miljarder USD för att hjälpa de länder som drabbats hårdast av den syriska flyktingkrisen. Av detta belopp har EU lovat att täcka 2,39 miljarder EUR för de länder som drabbats av den syriska flyktingkrisen, bl.a. med ett lån på 200 miljoner EUR till ett andra makroekonomiskt stöd till Jordanien (stöd II). Den 3 mars 2016 formaliserade de jordanska myndigheterna sin begäran om ett nytt makroekonomiskt stöd från EU i en skrivelse från ministeriet för planering och internationellt samarbete till kommissionsledamoten med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen 1 . Det nya föreslagna makroekonomiska stödet kommer att ingå i den s.k. EU-Jordan Compact (som ingår som bilaga bland EU:s och Jordaniens partnerskapsprioriteringar), ett dokument som EU och Jordanien diskuterar och som är tänkt att innehålla detaljerade åtaganden från båda sidor (däribland ekonomiskt stöd från EU) som syftar till att åtgärda ett antal politiska prioriteringar.

Samtidigt har Jordanien och IMF förhandlat om ett efterföljande finansiellt arrangemang som väntas vara på plats under andra halvåret 2016. Det kommer sannolikt att få formen av en utvidgad lånemöjlighet (EFF) och tanken är att det ska stödja ett nytt ekonomiskt program som förmodligen ska täcka tre år.

Kommissionen har i detta sammanhang och i överensstämmelse med sitt löfte vid konferensen i London förelagt Europaparlamentet och rådet ett förslag till beslut om nytt makroekonomiskt stöd till Jordanien på upp till 200 miljoner EUR i form av medelfristiga lån. Det föreslagna beloppet förefaller motiverat med utgångspunkt i en aktualiserad bedömning av landets externa finansieringsbehov, omfattningen av det väntade IMF-programmet, överväganden när det gäller bördefördelningen samt handlingsutrymmet i EU:s budget.

Det föreslagna makroekonomiska stödet från EU skulle hjälpa Jordanien att täcka delar av landets kvarstående externa finansieringsbehov för perioden 2016–17, vilket uppskattas till cirka 3.2 miljarder USD. Eftersom avsikten är att stödet ska kanaliseras till budgeten skulle det nya stödet (liksom det tidigare) också hjälpa Jordanien att täcka en del av de kostnader som är förknippade med den syriska flyktingkrisen.

•Allmän bakgrund

Efter en period av stabil tillväxt på i genomsnitt 6,5 % åren 2000–2009 sjönk Jordaniens BNP-tillväxt under perioden 2011–2014 till i genomsnitt 2,75%. Tillväxten återhämtade sig visserligen till 3,1 % 2014, men intensifieringen av den syriska krisen 2015 bidrog till att den dämpades till 2,4 % 2015, genom effekterna på handel, turism och investerarnas förtroende samt avmattningen i ekonomin i länderna i Gulfstaternas samarbetsråd, som är viktiga handelspartner för Jordanien, och också en viktig källa för turism, remitteringar och finansiella flöden.

Den ekonomiska avmattningen ledde till en betydande ökning av arbetslösheten. Efter en nedgång 2013 från 12,6 % till 11,9 % 2014 ökade arbetslösheten igen till 14,6 % under första kvartalet 2016. Arbetslösheten är fortsatt särskilt hög bland ungdomar och kvinnor (33 % respektive 23,7 % under första kvartalet 2016).

Tack vare en kraftig minskning av livsmedelspriserna och bränslerelaterade priser sjönk konsumentprisinflationen med 0,9 % år 2015 (med en underliggande inflation på cirka 2 %, delvis som en återspegling av efterfrågan från de syriska flyktingarna). Konsumentprisinflationen väntas återhämta sig i år i takt med att bränslepriserna stabiliseras eller höjs något, men den förväntas förbli låg (1 %–1,5 %). Mot bakgrund av denna dämpade inflationstrend och försvagade tillväxt sänkte Jordaniens centralbank diskonteringsräntan från 4,25 % i början av 2015 till 3,75 % i juli 2015.

Jordanien har gjort betydande framsteg med konsolideringen av sina offentliga finanser efter den hastiga ökningen av landets budgetunderskott 2012–2013, vilket i stor utsträckning avspeglar anpassningsåtgärder som vidtagits inom ramen för IMF-programmet (bl.a. en ny inkomstskattelag 2015) samt sjunkande oljepriser, vilket gjort det möjligt att markant minska rörelseförlusten för NEPCO (det nationella elbolaget) och de statliga överföringarna till detta företag. Det totala saldot i de offentliga finanserna, som inbegriper överföringar till NEPCO och WAJ (Jordaniens vattenmyndighet) och även bidrag, sjönk från en toppnotering på cirka 11 % av BNP 2013 till 3,5 % av BNP 2015.

Förbättringen av de underliggande statsfinanserna är dock mindre betydande om man ser till det primära underskottet i statsbudgeten, exklusive bidrag och överföringar till NEPCO och WAJ. Denna siffra försämrades 2015 (en ökning till 5,2 % av BNP) och utgör fortfarande mer än tre procentenheter av BNP över det IMF hade planerat. Det samlade underskottet i statsbudgeten och NEPCO (som ökar ovan nämnda primära underskottsmått NEPCO:s rörelseförluster) ligger kvar på över 6 % av BNP och är också betydligt högre än vad man siktat på inom ramen för IMF:s stand-by-program (3,5 % av BNP).

Den ihållande svagheten i Jordaniens statsfinanser understryks av att landet fortsatt är mycket beroende av utländska bidrag (som förväntas kvarstå på en lägre nivå kommande år, som en effekt av de lägre oljepriserna som drabbar givarländerna i Gulfstaternas samarbetsråd) och av risken för att oljepriserna kommer att återhämta sig betydligt snabbare än vad som nu antas. Jordanien måste vidare fortsätta att täcka den betydande finanspolitiska kostnaden för de syriska flyktingarna, som huvudsakligen beror på högre utgifter för bidrag, hälsovård, utbildning och infrastruktur. Enligt de jordanska myndigheterna är kostnaderna för direkta och indirekta utgifter i samband med mottagandet av syriska flyktingar uppe i cirka 6,6 miljarder USD, räknat sedan konflikten i Syrien bröt ut.

Med anledning av betydande lån från utländska givare samt emission av internationella obligationer ökade Jordaniens offentliga bruttoskuld ytterligare till 93,4 % av BNP i slutet av 2015, och därmed fortsatte den uppåtgående trend som noterats sedan 2008, då den uppgick till 60,2 % av BNP. Dynamiken i den offentliga skulden är dock, enligt IMF:s bedömning, hållbar under förutsättning att landet fortsätter sin finanspolitiska anpassning på medellång sikt och även fortsatt mottar omfattande bidrag från världssamfundet.

Jordanien har visserligen uppnått en betydande korrigering av underskottet i bytesbalansen sedan 2013 (till följd av finanspolitisk konsolidering, sjunkande oljepriser och en övergång till billigare bränsletyper), men underskottet är fortfarande mycket stort och uppgick 2015 till 11,7 % av BNP. Upptrappningen av konflikterna i Syrien och Irak 2015 tyngde ned export, turism och investerarnas förtroende. Exporten minskade med 6,6 % till följd av störningar längs handelsvägarna, medan inkomsterna från turismen minskade med 7,1 %, vilket motsvarar en ansenlig minskning av besökare från 4,1 miljoner år 2014 till 3,7 miljoner år 2015. Detta kompenserade delvis av importnedgången i en situation av svagare tillväxt och låga oljepriset. Det externa trycket fortsatte under första kvartalet 2016, vilket ledde till en stor ökning av underskottet i handelsbalansen (13 % på årsbasis), till följd av den nya nedgången i exporten och inkomsterna från turism. Underskott i bytesbalansen exklusive bidrag förväntas ligga kvar på nära 10 % av BNP under perioden 2016–2017 (eller cirka 6 % av BNP inklusive utländska bidrag).

Minskningen av utländska direktinvesteringar från 1,8 miljarder USD 2014 till ca 1,2 miljarder USD 2015 satte ytterligare tryck på utlandsställningen. Trots minskande utländska direktinvesteringar redovisade kapitalbalansen och finansräkenskaperna ett nettoinflöde på 2,2 miljarder USD 2015, vilket ska jämföras med ett nettoinflöde av 1,2 miljarder USD 2014. Detta möjliggjordes av en emission i juni av två euroobligationer, garanterade av det amerikanska finansministeriet, för sammanlagt 1,5 miljarder USD och en emission i november av en icke garanterad euroobligation på 500 miljoner USD.

I mars 2016 låg nettovalutareserverna på den tillfredsställande nivån 13,4 miljarder USD, vilket motsvarar omkring 7 månader av påföljande års import. Om guld inbegrips uppgick valutareserven till cirka 15 miljarder USD.

I samband med anpassnings- och reformprogrammen som stöds av IMF, Världsbanken och EU:s första makroekonomiska stöd och som slutfördes i oktober 2015, gjorde de jordanska myndigheterna betydande framsteg på ett antal viktiga strukturreformområden. Bl.a. reformen av bränslesubventionerna samt införandet av ett system för kontantöverföring för ersättning, arbetet med att diversifiera energikällorna, skattereformer samt omarbetningen av investeringsramen. Landet behöver dock alltjämt genomföra betydande strukturreformer. Skattebasen är fortfarande begränsad och förenad med många slag av skattebefrielse, och det finns fortfarande utrymme för att stärka skatteförvaltningen och ytterligare reformera inkomstbeskattningen för att öka både intäkter och progressivitet. Dessa reformer torde stödja konsolideringen av budgeten. Jordanien lider även av stelbenta arbetsmarknader och kompetensglapp, vilket bidrar till den höga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, samt av ett mycket lågt arbetsmarknadsdeltagande bland kvinnor. Insatser för att diversifiera energikällorna och öka energieffektiviteten bör fortsätta för att tillgodose den ökade efterfrågan på el och ytterligare minska landets beroende av brännolja. Reformen av vattensektorn är ett annat viktigt område, varvid överföringarna till WAJ fortsatt utgör en betydande belastning för budgeten. Det finns också utrymme för ytterligare förbättringar av företags- och investeringsklimatet, något som är avgörande för att öka utlandsinvesteringarna i dagens svåra regionala miljö. Den ekonomiska styrningen och insynen bör också stärkas, bl.a. genom fortsatta insatser för att förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna, exempelvis genom att anta den nya lagstiftningen om revisionsorganet och genom att modernisera skuldförvaltningen.

IMF:s prognoser från februari 2016 visar på betydande betalningsbalansbehov för perioden 2016–2017, dvs. ett totalt externt finansieringsunderskott på uppskattningsvis 3,2 miljarder USD (2 miljarder USD 2016 och 1,2 miljarder USD 2017). Detta finansieringsunderskott kan i stort sett hänföras till tre faktorer: ett ihållande stort underskott i bytesbalansen, höga förväntade amorteringskrav, särskilt för 2016, samt behovet av att se till att valutareserven ligger på en sund nivå. Det föreslagna nya makroekonomiska stödet på 200 miljoner EUR skulle täcka 7,4 % av det uppskattade återstående finansieringsbehovet (efter avdrag för förväntad IMF-nettofinansiering och utbetalning av Världsbankens policybaserade lån).

Liksom föregående år förväntas andra givare (däribland Frankrike, Japan, USA och länderna i Gulfstaternas samarbetsråd och Arabiska monetära fonden, liksom även EU genom sitt bidragsbaserade budgetstöd som finansieras via det europeiska grannskapsinstrumentet) bidra med betydligt mer medel under kommande period, vilket säkerställeren rimlig fördelning av bördorna mellan givarnas stödinsatser.

•Gällande bestämmelser

Europaparlamentet och rådet antog den 11 december 2013 beslut nr 1351/2013/EU om ett första makroekonomiskt stöd till Jordanien till ett belopp av 180 miljoner EUR 2 . Stödet blev till fullo utbetalt 2015.

•Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

EU och Jordanien har genom åren utvecklat nära politiska och ekonomiska förbindelser. År 2010 ingicks ett partnerskap om avancerad status mellan EU och Jordanien som innebär utvidgade samarbetsområden. Den rättsliga grunden för förbindelserna mellan EU och Jordanien är ett associeringsavtal som trädde i kraft den 1 maj 2002 och de olika instrument som skapats för samarbete och dialog inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Jordanien är även medlem i unionen för Medelhavsområdet. EU strävar efter att bistå Jordanien i genomförandet av landets reformprocess, på grundval av prioriteringar och insatser i den gemensamma stödramen för 2014–2017. Med anledning av konflikterna i Syrien och Irak, och för att ytterligare stärka de solida och mångfacetterade förbindelserna mellan EU och Jordanien, har de båda parterna inlett diskussioner om ett nytt avtal om partnerskapsprioriteringar som bör vägleda förbindelserna mellan EU och Jordanien under perioden 2016–2018. I partnerskapsprioriteringarna ingår uppfyllandet av ömsesidiga åtaganden i EU-Jordan Compact, som också för närvarande diskuteras. Jordanien har utvecklat viktiga ekonomiska band till EU. År 2014 var EU Jordaniens näst största handelspartner, med en andel på 15,5 % efter Saudiarabiens 17,7 % och före USA (som var den tredje största handelspartnern med en andel på 8,5 %). En förberedande fas inför förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsområde (DCFTA) pågår. Syftet med DCFTA skulle vara att förbättra möjligheterna till marknadstillträde, förbättra investeringsklimatet och att främja närmare ekonomisk integration mellan EU och Jordanien. De faktiska DCFTA-förhandlingarna har visserligen ännu inte inletts, men parterna har påbörjat diskussioner om en tillfällig lättnad av ursprungsreglerna från EU:s sida som skulle tillämpas i deras bilaterala handel. Förhoppningen är att detta initiativ, som utgör en del av EU:s stöd till Jordanien med anledning av den syriska flyktingkrisen, ska ge skjuts åt den jordanska exporten till EU och skapa sysselsättning för både jordanier och syriska flyktingar.

Det är meningen att det makroekonomiska stödet från EU ska komplettera de bidrag som mobiliserats inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och andra EU-program, särskilt villkoren i samband med de budgetstödpaket som EU håller på att genomföra. Eftersom EU:s makroekonomiska stöd hjälper de jordanska myndigheterna att skapa en lämplig ram för sin makroekonomiska politik och sina strukturreformer skulle det öka mervärdet och effektivisera EU:s ekonomiska insatser totalt sett, även de som sker via andra finansieringsinstrument.

Jordanien har vidtagit viktiga åtgärder för att stärka de demokratiska rättigheterna och rättsstatsprincipen. En författningsdomstol och en oberoende valkommission har inrättats och ett antal viktiga lagar, däribland vallagen och lagen om politiska partier samt även lagar om decentralisering och kommuner, har antagits av Jordaniens parlament.

Även om det fortfarande finns utrymme för att stärka de demokratiska institutionerna och rättsliga ramarna och göra demokratin mer representativ för olika sociala och etniska grupper, har Jordanien klarat av att göra framsteg på detta område, trots den svåra situationen i regionen, och landet fortsätter att spela en stabiliserande och medlande roll i regionen.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

EU:s makroekonomiska stöd till Jordanien ska uppgå till sammanlagt högst 200 miljoner EUR i form av ett medelfristigt lån. Stödet ska bidra till att täcka Jordaniens kvarvarande behov av extern finansiering under 2016–2017, såsom det fastställts av kommissionen på grundval av IMF:s uppskattningar.

Stödet ska enligt planerna betalas ut i två delutbetalningar på vardera 100 miljoner EUR. Den första delutbetalningen är planerad till slutet av 2016. Den andra delutbetalningen, som är kopplad till vidtagandet av ett antal politiska åtgärder vidtas, kan genomföras under andra kvartalet 2017. Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter i enlighet med budgetförordningen är tillämpliga.

Såsom är brukligt när det gäller instrumentet för makroekonomiskt stöd, är utbetalningarna beroende av att de programöversyner som genomförs inom ramen för IMF:s nya finansiella arrangemang ger ett positivt resultat. Dessutom ska kommissionen och de jordanska myndigheterna i ett samförståndsavtal komma överens om särskilda strukturreformsåtgärder. Kommissionen kommer att rikta in sig på strukturreformer som syftar till att förbättra den allmänna makroekonomiska förvaltningen och villkoren för hållbar tillväxt, Som ovan noterats kommer dessa reformåtgärder att stödja myndigheternas reformagenda och komplettera de program som överenskommits med IMF, Världsbanken och andra givare samt de politiska program som sammanhänger med EU:s budgetstödinsatser. Tanken är att de ska vara förenliga med de ekonomiska reformprioriteringar som EU och Jordanien enats om inom ramen för den gemensamma stödramen för 2014–2017 och andra strategiska dokument (däribland de framtida partnerskapsprioriteringarna och EU-Jordan Compact). De skulle också bygga vidare på de strukturreformer som genomförts under Stöd I.

Beslutet att betala ut hela det makroekonomiska stödet i form av lån motiveras av Jordaniens ekonomiska utvecklingsnivå (mätt i inkomst per capita) och skuldindikatorer. Det är också förenligt med den behandling som Världsbanken och IMF ger Jordanien. Jordanien är inte berättigat till finansiering på förmånliga villkor från vare sig International Development Agency eller IMF:s förvaltningsfond för minskad fattigdom och ökad tillväxt.

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom målet för att återupprätta makroekonomisk stabilitet på kort sikt i Jordanien inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför på ett bättre sätt kan uppnås genom Europeiska unionen. De främsta orsakerna till detta är budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av nära samordning mellan givarna för att maximera stödets omfattning och effektivitet.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det begränsas till det minimum som krävs för att uppnå målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Såsom kommissionen fastställt på grundval av IMF:s uppskattningar inom ramen för det framtida arrangemanget med en utvidgad lånemöjlighet (EFF) motsvarar det föreslagna nya makroekonomiska stödet 7,4 % det uppskattade kvarvarande finansieringsbehovet för perioden 2016–2017. Detta är förenligt med standardpraxis för bördefördelning vid makroekonomiska stödåtgärder. Det anses vara en lämplig bördefördelningsnivå för EU med hänsyn till det stöd som har utlovats Jordanien av andra bilaterala och multilaterala biståndsgivare.

•Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt stöd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppfylla dessa makroekonomiska mål. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet, jämfört med andra EU-instrument, är att det skulle minska de externa finansieringsbegränsningarna och bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och en lämplig ram för strukturreformer. Genom att bidra till att införa en lämplig politisk ram kan det makroekonomiska stödet öka effektiviteten av de åtgärder som finansieras i Jordanien genom andra av EU:s finansieringsinstrument som är mer avgränsade.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska stödet tillhandahålls som en integrerad del av det internationella stödet till ekonomisk stabilisering i Jordanien. Under arbetet med att utarbeta detta förslag om makroekonomiskt stöd har kommissionen samrått med Internationella valutafonden och Världsbanken, vilka redan har betydande finansieringsprogram till förmån för Jordanien och dessutom förbereder nya sådana. Kommissionen samrådde den 2 juni 2016 med Ekonomiska och finansiella kommittén, som tillstyrkte förslaget. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de jordanska myndigheterna.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen genomförde med hjälp av externa experter en operationell utvärdering före genomförandet av stödet för att utvärdera kvaliteten och tillförlitligheten i Jordaniens offentliga finansiella flöden och administrativa förfaranden. Resultaten kommer att överlämnas till de jordanska myndigheterna och EU:s delegation för vidare bearbetning på eventuella områden. Resultaten kan också komma att utmynna i att vissa politiska villkor ställs upp för det makroekonomiska stödet.

•Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett nödinstrument som är avsett att användas i undantagsfall för att åtgärda allvarliga betalningsbalanssvårigheter i tredjeländer. Detta förslag om makroekonomiskt stöd är följaktligen undantagen från kravet att genomföra en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för en bättre lagstiftning (SWD(2015) 111 final), eftersom det är en politisk nödvändighet att agera snabbt i denna nödsituation som kräver snabba insatser.

Mer generellt bygger kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd på erfarenheter från utvärderingar som gjorts vid tidigare insatser i EU:s grannskap. Liksom stöd I och stöd II och det därmed sammanhängande ekonomiska anpassnings- och reformprogramet kommer det att hjälpa till att lindra Jordaniens finansieringsbehov på kort sikt, samtidigt som det stöder åtgärder som syftar till att stärka betalningsbalansen och den finanspolitiska stabiliteten på medellång sikt samt öka den hållbara tillväxten och därigenom komplettera det program som ska överenskommas med IMF. Dessa åtgärder kommer sannolikt att omfatta reformområden som exempelvis förvaltningen av de offentliga finanserna och andra aspekter av ekonomisk styrning, skattereformer, en stärkning av det sociala skyddsnätet, reformer inom energi- och vattensektorerna, handel och investeringar samt arbetsmarknaden, inbegripet åtgärder för att underlätta integrationen av syriska flyktingar på den jordanska arbetsmarknaden.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Det planerade stödet är tänkt att tillhandahållas i form av ett lån och skulle finansieras genom upplåning som kommissionen gör på EU:s vägnar. Stödets budgetkonsekvenser kommer att motsvara inbetalningen till EU:s garantifond för åtgärder avseende tredjeland (till satsen 9 %) från budgetpost 01 03 06 (Inbetalningar till garantifonden). Vid antagandet att den första låneutbetalningen (på 100 miljoner EUR) görs 2016 och den andra (100 miljoner EUR) 2017 i enlighet med reglerna för garantifondsmekanismen, kommer inbetalningarna att ske till 2018–2019 års budgetar. På grundval av aktuella prognoser om utnyttjandet av budgetposten 01 03 06 bedömer kommissionen att budgetkonsekvenserna kan hanteras.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Översyn/ändring/tidsbegränsning

Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. Det föreslagna makroekonomiska stödet bör göras tillgängligt för två och ett halvt år med början den första dagen efter ikraftträdandet av samförståndsavtalet.

2016/0197 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Förbindelserna mellan Europeiska unionen (nedan kallad unionen) och Hashemitiska konungariket Jordanien (nedan kallat Jordanien) utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP). Jordanien undertecknade ett associeringsavtal med EU den 24 november 1997, vilket trädde i kraft den 1 maj 2002. EU och Jordanien har inom ramen för associeringsavtalet gradvis skapat ett frihandelsområde under en övergångsperiod på 12 år. Dessutom trädde ett avtal om ytterligare liberalisering av handeln med jordbruksprodukter i kraft 2007. År 2010 ingicks ett partnerskap om avancerad status mellan EU och Jordanien som innebär utvidgade samarbetsområden. Ett protokoll om tvistlösningsmekanismer för handeln mellan EU och Jordanien som paraferades i december 2009 trädde i kraft den 1 juli 2011. Den bilaterala politiska dialogen och det ekonomiska samarbetet har vidareutvecklats i associeringsavtalet inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och den gemensamma stödramen som antagits för perioden 2014–2017.

(2)Jordanien har sedan 2011 inlett en rad politiska reformer för att stärka den parlamentariska demokratin och rättsstatsprincipen. En författningsdomstol och en oberoende valkommission har inrättats och ett antal viktiga lagar, däribland vallagen och lagen om politiska partier samt även lagar om decentralisering och kommuner, har antagits av Jordaniens parlament.

(3)Den jordanska ekonomin har drabbats hårt av pågående regionala oroligheter, särskilt i grannländerna Irak och Syrien. I kombination med en mer ogynnsam global kontext har dessa regionala oroligheter lett till en kraftig minskning av externa intäkter och ansträngda offentliga finanser. Turismen och de utländska direktinvesteringarna har påverkats negativt, handelsrutter blockerats och flödet av naturgas från Egypten har störts. Därtill kommer att den jordanska ekonomin har påverkats av det stora inflödet av syriska flyktingar, vilket har ökat trycket på landets offentliga finanser, offentliga tjänster och infrastruktur.

(4)EU har sedan utbrottet av konflikten i Syrien 2011 gett uttryckt åt ett entydiga åtagande att stödja Jordanien, på grund av landets insatser med anledning av de ekonomiska och sociala konsekvenserna av krisen i Syrien, särskilt det stora antal syriska flyktingar inom landets territorium. Unionen har ökat sitt ekonomiska stöd till Jordanien, stärkt samarbetet inom många områden, bl.a. vad gäller det civila samhället, valsystemet, säkerhet, regional utveckling och sociala och ekonomiska reformer. Unionen har erbjudit sig att ingå ett avtal om ett djupgående och omfattande frihandelsområde.

(5)I detta svåra ekonomiska och finansiella sammanhang enades de jordanska myndigheterna och IMF i augusti 2012 om ett första ekonomiskt anpassningsprogram, vilket stöddes av ett treårigt stand-by-avtal på 2 miljarder USD. Programmet avslutades framgångsrikt i augusti 2015. Jordanien har inom ramen för detta program gjort betydande framsteg med den finanspolitiska konsolideringen (även upphjälpt av sjunkande oljepriser) och med ett antal strukturella reformer.

(6)I december 2012 begärde Jordanien kompletterande makroekonomiskt stöd av unionen. Till följd härav antogs ett beslut om makroekonomiskt stöd på 180 miljoner EUR i form av lån i december 2013 3 (nedan kallat stöd I). Samförståndsavtalet med villkoren för detta första makroekonomiska stöd trädde i kraft den 18 mars 2014. Efter det att de överenskomna åtgärderna genomförts utbetalades den första delutbetalningen av stöd I den 10 februari 2015 och den andra delutbetalningen den 15 oktober 2015.

(7)Sedan den syriska krisens utbrott har EU avsatt nästan 1,13 miljarder EUR till Jordanien. Häri ingår – utöver de 180 miljoner EUR som kommer från det första makroekonomiska stödet – 500 miljoner EUR i normalt programplanerat bilateralt samarbete som finansieras inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet, cirka 250 miljoner EUR från budgeten för humanitärt bistånd samt över 30 miljoner EUR från instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Dessutom har Europeiska investeringsbanken tillhandhållit lån för 264 miljoner EUR sedan 2011.

(8)Intensifieringen av den syriska krisen 2015 drabbade Jordanien allvarligt genom effekterna på handel, turism och investerarnas förtroende. Jordanien har också påverkats av en nedgång i ekonomiskt stöd från länderna i Gulfstaternas samarbetsråd, som drabbats av nedgången i oljepriserna. Som ett resultat har den ekonomiska tillväxten ånyo avmattats, arbetslösheten har ökat och nya budgetbehov och externa finansieringsbehov har framkommit.

(9)Mot bakgrund av denna svåra situation har unionen bekräftat sitt åtagande att lämna Jordanien stöd för att möta de ekonomiska och sociala utmaningarna och till landets reformprocess. Åtagandet gjordes vid konferensen i London den 4 februari 2016 på temat stöd till Syrien och regionen, där EU utlovade 2,39 miljarder åren 2016–2017 i ekonomiskt stöd till de länder som är mest drabbade av flyktingkrisen, bl.a. Jordanien. Politiskt och ekonomiskt stöd från unionen till reformprocessen i Jordanien ligger i linje med unionens politik gentemot södra Medelhavsområdet, såsom den fastställts i samband med den europeiska grannskapspolitiken.

(10)Till följd av att den ekonomiska och finansiella situationen i Jordanien försämrats har IMF och Jordanien även inlett diskussioner om ett nytt ersättningsarrangemang som skulle kunna få formen av en utvidgad lånemöjlighet (IMF-program) och ha en löptid på förslagsvis tre år räknat från det senare halvåret 2016. Det nya IMF-programmet skulle ha till syfte att lindra Jordaniens kortsiktiga betalningsbalansproblem och främja genomförandet av kraftfulla anpassningsåtgärder.

(11)I mars 2016 begärde Jordanien ytterligare makroekonomiskt stöd från unionen på grund av de försämrade ekonomiska omständigheterna och framtidsutsikterna.

(12)Eftersom Jordanien är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(13)Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett extraordinärt finansiellt instrument för obundet och icke-öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(14)Med hänsyn till att det fortfarande finns ett betydande behov av extern finansiering till Jordaniens betalningsbalans, vilket går utöver de medel som tillhandahållits av IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska stöd från EU som ska ges till Jordanien under nuvarande exceptionella omständigheter vara ett lämpligt svar på Jordaniens begäran om stöd för ekonomisk stabilisering i anslutning till IMF-programmet. Unionens makroekonomiska stöd till Jordanien kommer att stödja landets ekonomiska stabilisering och strukturreformer och komplettera de resurser som görs tillgängliga inom de finansiella arrangemangen med IMF.

(15)Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställandet av en hållbar extern finansiell situation för Jordanien och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.

(16)Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en komplett kvantitativ bedömning av Jordaniens kvarvarande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare och behovet av att se till att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Jordanien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(17)Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna, målen och åtgärderna inom de olika områdena för yttre åtgärder och annan relevant unionspolitik.

(18)Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Jordanien. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och att se till att den är konsekvent.

(19)Unionens makroekonomiska stöd bör främja Jordaniens uppslutning kring de värderingar man delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(20)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Jordanien respekterar gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, och garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dels stärka effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet i systemen för förvaltning av offentliga medel i Jordanien, dels främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar tillväxt för alla, ökad sysselsättning och konsolidering av de offentliga finanserna. Både uppfyllandet av förhandsvillkoret och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

(21)För att säkerställa att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens makroekonomiska stöd skyddas effektivt bör Jordanien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Dessutom bör det sörjas för att kommissionen genomför kontroller och för att revisionsrätten utför revisioner.

(22)Europaparlamentets och rådets befogenheter (i egenskap av budgetmyndighet) påverkas inte av att det makroekonomiska stödet utbetalas.

(23)De belopp som krävs för unionens makroekonomiska stöd bör vara förenliga med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(24)Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att Europaparlamentet och rådet ska kunna följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument.

(25)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 4 .

(26)Unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomipolitiska villkor, vilka ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen bemyndigas att förhandla om sådana villkor med de jordanska myndigheterna under övervakning av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som allmän regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som stöd som överstiger 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för transaktioner som överstiger det tröskelvärdet. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Jordanien bör granskningsförfarandet tillämpas för antagandet av samförståndsavtalet och alla eventuella minskningar, tillfälliga uppskjutningar och fullständiga avbrytanden av stödet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Unionen ska göra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 200 miljoner EUR (nedan kallat unionens makroekonomiska stöd) tillgängligt för Jordanien i syfte att stödja Jordaniens ekonomiska stabilisering och en omfattande reformagenda. Stödet ska bidra till att täcka Jordaniens betalningsbalansbehov såsom de fastställs i IMF-programmet.

2.Hela beloppet av unionens makroekonomiska stöd ska tillhandahållas Jordanien i form av lån. Kommissionen ska ha befogenhet att på unionens vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller av finansinstitut och låna dem vidare till Jordanien. Lånen ska ha en maximal genomsnittlig löptid på 15 år.

3.Frigörandet av det makroekonomiska stödet ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan Internationella valutafonden (IMF) och Jordanien och de grundprinciper och mål för de ekonomiska reformerna som fastställs i det associeringsavtal mellan EU och Jordanien, den gemensamma stödramen för 2014–2017 samt framtida partnerskapsprioriteringar. Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningen av stödet, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation.

4.Det makroekonomiska stödet ska vara tillgängligt under en period av två och ett halvt år, med början från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 har trätt i kraft.

5.Om Jordaniens finansieringsbehov minskar avsevärt under den period som det makroekonomiska stödet betalas ut jämfört med de ursprungliga prognoserna, ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska de medel som görs tillgängliga inom ramen för stödet, tillfälligt skjuta upp stödet eller avbryta stödet helt.

Artikel 2

1.Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd ska vara att Jordanien respekterar gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, och garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

2.Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under det makroekonomiska stödets hela livscykel.

3.Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU 5 .

Artikel 3

1.Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, komma överens med de jordanska myndigheterna om vilka tydligt definierade ekonomipolitiska och finansiella villkor, med fokus på strukturreformer och sunda offentliga finanser, som ska knytas till unionens makroekonomiska stöd, och detta ska fastställas i ett samförståndsavtal (nedan kallat samförståndsavtalet). De ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de program för makroekonomiska anpassningar och strukturreformer som genomförts av Jordanien med stöd från IMF.

2.De villkor som avses i punkt 1 ska särskilt syfta till att stärka effektiviteten, transparensen och möjligheten att utöva ansvar i systemen för förvaltning av de offentliga finanserna i Jordanien, inbegripet användningen av unionens makroekonomiska stöd. Framstegen när det gäller ömsesidigt öppnande av marknader, utveckling av regelstyrd och rättvis handel och andra prioriteringar i unionens utrikespolitik ska också vederbörligen beaktas vid utformningen av de politiska åtgärderna. Framstegen på vägen mot att uppnå dessa mål ska regelbundet övervakas av kommissionen.

3.Närmare finansiella villkor för det makroekonomiska stödet ska fastställas i ett låneavtal som kommissionen ska ingå med de jordanska myndigheterna.

4.Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande uppfylls, inbegripet huruvida Jordaniens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd. Detta ska göras i nära samarbete med IMF och Världsbanken och vid behov med Europaparlamentet och rådet.

Artikel 4

1.Under förutsättning att villkoren i punkt 3 är uppfyllda ska kommissionen tillhandahålla det makroekonomiska stödet i två delutbetalningar. Storleken på delutbetalningarna ska fastställas i det samförståndsavtal som avses i artikel 3.

2.Unionens makroekonomiska stöd ska, när så behövs, göra avsättningar till garantifonden i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 6 .

3.Kommissionen ska besluta att frigöra delutbetalningarna under förutsättning att samtliga följande villkor har uppfyllts:

(a)Förhandsvillkoret i artikel 2.

(b)Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram med starka anpassnings- och strukturreformåtgärder som stöds av ett icke krisförebyggande kreditarrangemang med IMF.

(c)Ett tillfredsställande genomförande av de ekonomipolitiska och finansiella villkor som man enats om i samförståndsavtalet.

Frigörandet av den andra delutbetalningen ska i princip ske tidigast tre månader efter det att den första delutbetalningen frigjorts.

4.Om villkoren i punkt 3 inte uppfylls, och bristen inte är övergående, ska kommissionen tillfälligt skjuta upp eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. I sådana fall ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om skälen för det tillfälliga uppskjutandet eller inställandet av utbetalningen.

5.Unionens makroekonomiska stöd ska betalas ut till Jordaniens centralbank. Med förbehåll för de bestämmelser som ska överenskommas i samförståndsavtalet, däribland en bekräftelse på kvarvarande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras till Jordaniens finansministerium som slutlig mottagare.

Artikel 5

1.De upp- och utlåningstransaktioner som avser unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i euro med användande av samma valutadag och får inte utsätta EU för löptidstransformering eller valuta- eller ränterisker eller andra kommersiella risker.

2.Om omständigheterna så medger och om Jordanien så begär, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att en klausul om förtida återbetalning införs i lånevillkoren och att det finns en motsvarande klausul i upplåningsvillkoren.

3.I de fall omständigheterna medger en förbättring av räntesatsen på lånet och om Jordanien så begär, får kommissionen besluta att refinansiera hela eller en del av det ursprungliga lånet eller omstrukturera motsvarande finansiella villkor. Refinansiering eller omstrukturering ska ske i enlighet med punkterna 1 och 4 och får inte förlänga löptiden för lånet i fråga eller öka det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller omstruktureringen.

4.Jordanien ska bära unionens alla kostnader som har samband med upp- och utlåningstransaktionerna enligt detta beslut.

5.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 6

1.Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 7  och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 8 .

2.Genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska ske genom direkt förvaltning.

3.Det låneavtal som ska ingås med de jordanska myndigheterna ska innehålla bestämmelser

(a)som säkerställer att Jordanien regelbundet kontrollerar att finansieringen från unionens budget använts korrekt och vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt, vid behov, vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som utbetalats enligt detta beslut och som har förskingrats,

(b)som säkerställer skyddet av EU:s finansiella intressen, i synnerhet bestämmelser om särskilda åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter som påverkar unionens makroekonomiska stöd, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 9 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 10 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013  11 ,

(c)som uttryckligen ger kommissionen, inbegripet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, eller dess företrädare rätt att genomföra kontroller, inbegripet kontroller och inspektioner på plats,

(d)som uttryckligen ger kommissionen och revisionsrätten rätt att utföra revisioner under och efter tillgänglighetsperioden för unionens makroekonomiska stöd, inbegripet granskning av dokument och revisioner på plats, exempelvis operationella utvärderingar,

(e)som säkerställer att unionen har rätt till återbetalning av lånet i förtid, i det fall det konstaterats att Jordanien, i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska stöd, har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens finansiella intressen.

4.Innan unionens makroekonomiska stöd genomförs ska kommissionen med hjälp av operationella utvärderingar bedöma sundheten i Jordaniens finansiella system, de administrativa förfarandena samt de interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd.

Artikel 7

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

1.Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året, inklusive en utvärdering av detta genomförande. I rapporten ska

(a)framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd granskas,

(b)Jordaniens ekonomiska situation och framtidsutsikter samt vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1 bedömas,

(c)det visas på sambandet mellan de ekonomiskpolitiska villkoren i samförståndsavtalet, Jordaniens aktuella ekonomiska och finanspolitiska resultat och kommissionens beslut att frigöra delutbetalningarna av unionens makroekonomiska stöd.

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet, med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det varit och i vilken grad det bidragit till stödets syften.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 12  

Politikområde:    Avdelning 01 – Ekonomiska och finansiella frågor

Verksamhet:    03 – Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X Ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till 

”En nysatsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar Att öka välståndet i länder utanför EU”

Det viktigaste området för verksamhet som berör GD Ekonomi och finans avser följande:

1. Att främja genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken genom att fördjupa den ekonomiska analysen och stärka den politiska dialogen och rådgivningen om åtgärdsplanernas ekonomiska aspekter.

2. Att utveckla, övervaka och genomföra makroekonomiskt stöd till partnerländer utanför Europa, i samarbete med de relevanta internationella finansiella institutionerna.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 1: ”Att öka välståndet i länder utanför EU: stödja makroekonomisk stabilitet och främja tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partner och genom att tillhandahålla makroekonomiskt stöd”

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Det föreslagna stödet består av ett EU-lån på 200 miljoner EUR till Hashemitiska konungariket Jordanien (nedan kallat Jordanien), i syfte att bidra till en mer hållbar betalningsbalanssituation. Stödet ska betalas ut i två delbetalningar och kommer att hjälpa landet att lindra de ekonomiska och sociala umbäranden som är en följd av instabiliteten i regionen och mottagandet av syriska flyktingar. Det kommer också att främja strukturreformer som syftar till att öka den hållbara ekonomiska tillväxten, minska den makroekonomiska sårbarheten och förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Myndigheterna ska regelbundet rapportera om ett antal indikatorer till kommissionens avdelningar samt tillhandahålla en omfattande rapport om uppfyllandet av de överenskomna politiska villkoren innan den andra delutbetalningen av stödet genomförs.

Kommissionens avdelningar kommer att fortsätta att övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna mot bakgrund av den utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden i Jordanien som ska göras för att förbereda detta stöd. EU:s delegation i Jordanien kommer också att regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av stödet. Kommissionen kommer även i fortsättningen att hålla täta kontakter med IMF och Världsbanken, för att dra nytta av deras erfarenhet och expertis från deras pågående arbete i Jordanien.

Enligt det föreslagna beslutet ska en årlig rapport överlämnas till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av hur stödet genomförts. En oberoende efterhandsutvärdering av stödet kommer att göras inom två år efter det att genomförandeperioden har löpt ut.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt 

Utbetalningen av stödet sker på villkor att det planerade ekonomiska programmet mellan Jordanien och IMF, som förväntas vara på plats i mars 2016, genomförs på ett tillfredsställande sätt. Dessutom ska kommissionen komma överens med de jordanska myndigheterna om särskilda politiska villkor som ska anges i ett samförståndsavtal och som måste vara uppfyllda innan kommissionen verkställer den andra delutbetalningen.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Genom att hjälpa landet att komma över den ekonomiska chock som orsakats av instabiliteten i regionen och inflödet av syriska flyktingar kommer det föreslagna makroekonomiska stödet att bidra till att främja makroekonomisk stabilitet, ekonomiska reformer och politiska framsteg i landet. Genom att komplettera de medel som ställts till förfogande av de internationella finansinstituten, EU och andra givare bidrar det till den övergripande effektiviteten hos det paket för ekonomiskt stöd som den internationella givargemenskapen har tillhandahållit.

Det föreslagna programmet kommer också att stärka regeringens reformåtagande och dess strävanden efter närmare relationer med EU. Detta resultat kommer bland annat att uppnås genom lämpliga villkor för utbetalning av stödet. I ett större sammanhang kommer programmet att ge en signal till de andra länderna i regionen att EU fortsätter att stödja länder som har ekonomiska svårigheter, om de följer en tydlig väg mot politiska reformer.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Sedan 2004 har det gjorts sammanlagt sexton efterhandsutvärderingar av makroekonomiskt stöd. Slutsatsen i dessa utvärderingar är att makroekonomiskt stöd verkligen bidrar – om än ibland i ringa grad och indirekt – till att man lyckas förbättra hållbarheten i betalningsbalansen och den makroekonomiska stabiliteten och få till stånd strukturreformer i mottagarlandet. I de flesta fall hade det makroekonomiska stödet en positiv effekt på mottagarlandets betalningsbalans och bidrog till att lätta på budgetrestriktionerna. Det ledde också till en något högre ekonomisk tillväxt.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

EU är en av Jordaniens största biståndsgivare. Det ekonomiskt stöd som avsatts för Jordanien inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för perioden 2007–2013 uppgick till 589 miljoner EUR. I detta belopp ingår ytterligare medel som beviljats genom den incitamentsbaserade programmet Spring. EU:s stöd till Jordanien inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet kan för åren 2014–2017 variera mellan ett minimianslag på 312 miljoner EUR och ett maximianslag på 382 miljoner EUR. Jordanien kommer att dra nytta av EU:s regionala förvaltningsfond Madad-fonden, som inrättades i december 2014 för att hjälpa Syrien med grannländer, bl.a. Jordanien. En första omgång program till ett belopp av 41 miljoner EUR som finansieras genom Madad-fonden godkändes i maj 2015. Dessa medel kompletterades genom finansiering från andra EU-instrument, t.ex. investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken. Utöver bilaterala samarbetsprogram drar Jordanien också nytta av olika regionala program, huvudsakligen när det gäller rättsstatsprincipen och rättvisa, miljö- och klimatskydd, migration och kultur och ungdomsfrågor. Jordanien deltar också i initiativ som är öppna för alla grannländer, exempelvis: Erasmus+, som främjar rörlighet och samarbete med EU inom högre utbildning, Taiex och Sigma. Jordanien är dessutom även berättigat till ytterligare medel inom flera av EU:s tematiska program och instrument, bl.a. det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, programmet för icke-statliga aktörer och lokala myndigheter och programmen för migration och asyl. Europeiska investeringsbanken stöder också Jordanien med lån som upptagits till ett belopp av 264,9 miljoner EUR sedan 2011, varav 115,9 miljoner EUR under 2015. Slutligen har stöd I på 180 miljoner EUR, som godkändes 2013, genomförts tillfredsställande och till fullo utbetalats 2015.

Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument skulle vara att bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bl.a. genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation, samt en lämplig ram för strukturreformer. Genom det makroekonomiska stödet tillhandahålls inte ett regelbundet ekonomiskt stöd och det är heller inte avsett att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i mottagarländerna. Stödet ska upphöra så snart landets betalningsbalanssituation är på hållbar kurs igen. Därefter är det meningen att EU:s normala samarbetsinstrument ska ta över.

Det makroekonomiska stödet är också tänkt att vara ett komplement till de internationella finansinstitutens åtgärder, särskilt de anpassnings- och reformprogram som ska stödjas av IMF:s utvidgade lånemöjlighet och Världsbankens utvecklingspolitiska lån.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

X Förslaget eller initiativet ska gälla i två och ett halvt år från och med samförståndsavtalets ikraftträdande, såsom anges i artikel 1.4 i beslutet

X budgetkonsekvenserna förväntas inträffa under perioden 2016–2019

1.7.Planerad metod för genomförandet 13  

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Detta stöd är av makroekonomisk natur och kommer att vara utformat i överensstämmelse med det planerade IMF-stödda ekonomiska programmet. Kommissionens övervakning kommer att utgå från framstegen med genomförandet av IMF-programmet samt de särskilda reformåtgärder som ska överenskommas med de jordanska myndigheterna i ett samförståndsavtal (se också punkt 1.4.4).

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats: 

Det finns förvaltningsrisker, policyrisker och politiska risker kopplade till det föreslagna makroekonomiska stödet.

Det finns en risk att det makroekonomiska stödet, som inte är avsett för specifika utgifter, kan användas på ett orättmätigt sätt. Generellt sett är denna risk relaterad till faktorer som t.ex. kvaliteten på centralbankens och finansministeriets förvaltningssystemen och om mottagarlandet har adekvat kapacitet för intern och extern revision.

En annan viktig risk beror på den ekonomiska och politiska osäkerheten i regionen, särskilt i Syrien och Irak, som har direkta konsekvenser för den jordanska ekonomin. Inom landet hänger den största risken samman med svårigheterna i den ekonomiska reformprocessen och på den befintliga makroekonomiska sårbarheten, t.ex. de finanspolitiska konsekvenserna av inflödet av syriska flyktingar.

Jordanien är också fortfarande sårbart för eventuella nya avbrott i leveranserna av importerat naturgas från Egypten. Slutligen finns det risker som härrör från en eventuell försvagning av den ekonomiska situationen i Europa och världen och från höjda internationella energi- och livsmedelspriser.

2.2.2.Planerade kontrollmetoder

Det makroekonomiska stödet kommer att bli föremål för verifiering, kontroll och revision av revisionsrätten under ansvar av kommissionen, inbegripet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och av revisionsrätten.

2.2.3.Kostnader och fördelar med kontroller samt förväntad andel fall där reglerna inte följs

Kommissionens grundkostnader för verifiering och kontroll samt kostnaden för den operationella utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden som ska göras innan stödet betalas ut framgår av tabell 3.2.1. Dessutom uppstår kostnader för Europeiska revisionsrätten och för eventuella insatser från Olafs sida. Den operationella utvärderingen bidrar inte bara till att värdera riskerna för att medlen missbrukas. Den ger dessutom användbar information om nödvändiga reformer på området för förvaltning av de offentliga finanserna. Sådana reformer kan göras till ett villkor för stödet. Vad gäller den förväntade andelen fall där reglerna inte följs bedöms risken (i form av utebliven återbetalning av lånet eller missbruk av medel) vara låg, att döma av de hittills gjorda erfarenheterna vad gäller instrumentet för makroekonomiskt stöd.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

För att minska riskerna för bedräglig användning kommer flera åtgärder att vidtas.

För det första innehåller den föreslagna rättsliga grunden för det makroekonomiska stödet till Jordanien en bestämmelse om bedrägeriförebyggande åtgärder. Detta kommer att ytterligare utvecklas i låneavtalet genom ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Vidare kommer stödet att bli föremål för ett antal specifika villkor, särskilt i fråga om förvaltningen av offentliga medel. Avsikten med detta är att stärka effektiviteten, insynen och ansvarsskyldigheten.

För det andra ska kommissionens avdelningar, innan överenskommelse om samförståndsavtalet nås, med hjälp av vederbörligen bemyndigade externa experter genomföra en ny operationell utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden vid Jordaniens finansministerium och centralbank, i syfte att uppfylla de krav som ställs i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Denna översyn kommer att bedöma om ramarna för en sund finansiell förvaltning av det makroekonomiska stödet är tillräckligt effektiva i Jordanien. Den kommer att omfatta områden som förvaltningsstruktur och -organisation, förvaltning och kontroll av medel, it-systemens säkerhet, intern och extern revisionskapacitet samt centralbankens oberoende. Mot bakgrund av denna utvärdering kan särskilda mekanismer som avser stödmottagarnas förvaltning av medlen införas i samförstånd med de nationella myndigheterna. Dessutom kommer stödet att betalas in på ett särskilt konto i Jordaniens centralbank.

Slutligen kommer stödet att bli föremål för kontroll och revisioner under ansvar av kommissionen, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), och revisionsrätten.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

Befintliga budgetrubriker (även kallade budgetposter)

01 03 02 – Makroekonomiskt stöd

01 03 06 – Inbetalningar till garantifonden

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

01 03 06 – Europeiska unionens garanti för unionslån som har upptagits för makroekonomiskt stöd till tredjeländer: Medel ska avsättas till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland i enlighet med förordningen om garantifonden 17 . I överensstämmelser med förordningen baseras lånen på det utestående beloppet i slutet av året. Garantifonden ska finansieras med anslag från budgetpost 01 03 06 (Inbetalningar till garantifonden), motsvarande 9 % av de totala utestående beloppen. Avsättningen beräknas i början av år ”n” beräknas som differensen mellan målbeloppet och värdet av fondens nettotillgångar vid slutet av år ”n-1”. Denna avsättning förs in år ”n” i den preliminära budgeten för ”n+1” och inbetalas i sin helhet i början av år ”n+1” från ”Inbetalningar till Garantifonden” (budgetrubrik 01 03 06). Därmed kommer 9 % (dvs. högst 18 miljoner EUR) av det utbetalda beloppet att räknas in i målbeloppet i slutet av år ”n-1” vid beräkningen av inbetalningen till fonden.

Nya budgetrubriker som föreslås: Ej tillämpligt

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    ◻Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Administrativa behov ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2. Beräknat personalbehov

–◻    ◻Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Kostnaden för den personal som behövs beräknas på grundval av 30 % av de årliga utgifterna för en tjänsteman i löneklassen AD5–AD12

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–X Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

–X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

(1) I denna skrivelse begärde myndigheterna ett nytt makroekonomiskt stöd på 350 miljoner EUR.

(2) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2013/EU av den 11 december 2013 om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EUT L 341, 18.12.2013, s. 4).

(3) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2013/EU av den 11 december 2013 om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EUT L 341, 18.12.2013, s. 4).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(5) Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(6) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(8) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(9) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(10) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(12) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(13) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(14) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(15) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(16) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(17) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10).

(18) År då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(19) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (inklusive poster för administrativt stöd, tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(20) Med år n avses det år då förslaget ska börja genomföras.

(21) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(22) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(23) År då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(24) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(25) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den i den svenska versionen].

(26) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).