This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02021R2115-20220422
Regulation (EU) 2021/2115 of the European Parliament and of the Council of 2 December 2021 establishing rules on support for strategic plans to be drawn up by Member States under the common agricultural policy (CAP Strategic Plans) and financed by the European Agricultural Guarantee Fund (EAGF) and by the European Agricultural Fund for Rural Development (EAFRD) and repealing Regulations (EU) No 1305/2013 and (EU) No 1307/2013
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013
02021R2115 — SV — 22.04.2022 — 001.003
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 (EGT L 435 6.12.2021, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/648 av den 15 februari 2022 |
L 119 |
1 |
21.4.2022 |
|
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/2115
av den 2 december 2021
om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013
AVDELNING I
INNEHÅLL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE, TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Innehåll och tillämpningsområde
I denna förordning fastställs regler om
allmänna och specifika mål som ska uppnås genom unionsstöd som finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) samt de relaterade indikatorerna,
interventionstyper och gemensamma krav för medlemsstaterna för uppnåendet av dessa mål samt de relaterade finansiella arrangemangen,
strategiska GJP-planer som medlemsstaterna ska upprätta, där mål fastställs, villkor för interventioner anges och finansiella medel tilldelas enligt de specifika målen och identifierade behoven,
samordning och styrning samt övervakning, rapportering och utvärdering.
Artikel 2
Tillämpliga bestämmelser
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
jordbrukare: fysisk eller juridisk person eller grupp fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars rättsliga ställning enligt nationell rätt, vars jordbruksföretag ligger inom det territoriella tillämpningsområdet för fördragen enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen jämförd med artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och som bedriver sådan jordbruksverksamhet som fastställs av medlemsstaterna i överensstämmelse med artikel 4.2 i denna förordning.
jordbruksföretag: samtliga enheter som används för jordbruksverksamhet och drivs av en jordbrukare och som är belägna i en och samma medlemsstat.
intervention: stödinstrument som har ett antal villkor för stödberättigande som fastställs av en medlemsstat i dess strategiska GJP-plan på grundval av en interventionstyp som anges i denna förordning.
insats:
ett projekt, ett kontrakt, en åtgärd eller en grupp projekt eller åtgärder som valts ut inom den strategiska GJP-planen,
när det gäller finansieringsinstrument: de totala stödberättigande offentliga utgifter som beviljats till ett finansieringsinstrument och det ekonomiska stöd som finansieringsinstrumentet sedan tillhandahåller slutmottagarna.
offentliga utgifter: bidrag till finansiering av insatser från nationella, regionala eller lokala myndigheters budget, från unionens budget för EGFJ och Ejflu, från offentligrättsliga organs budget eller från budgeten för en sammanslutning av myndigheter eller offentligrättsliga organ.
delmål: mellanliggande på förhand fastställda värden som ska fastställas av medlemsstaterna inom ramen för deras interventionsstrategier enligt artikel 107.1 b för ett givet räkenskapsår och som ska nås vid en viss tidpunkt under perioden för den strategiska GJP-planen i syfte att säkerställa framsteg i rätt tid i förhållande till resultatindikatorerna.
mål: på förhand fastställda värden som ska fastställas av medlemsstaterna inom ramen för deras interventionsstrategier enligt artikel 107.1 b och som ska uppnås i slutet av perioden för den strategiska GJP-planen i förhållande till resultatindikatorerna.
yttersta randområden: de yttersta randområdena som avses i artikel 349 i EUF-fördraget.
Akis: de kombinerade organisations- och kunskapsflödena mellan personer, organisationer och institutioner som använder och producerar kunskap för jordbruket och därmed sammanhängande områden (kunskaps- och innovationssystemet inom jordbruket).
mindre Egeiska öarna: de mindre Egeiska öarna som definieras i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 229/2013.
gemensam fond: system som ackrediteras av en medlemsstat i enlighet med dess nationella rätt varigenom anslutna jordbrukare är försäkrade och ersättning betalas ut till anslutna jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster.
mindre utvecklade regioner: mindre utvecklade regioner i den mening som avses i artikel 108.2 första stycket a i förordning (EU) 2021/1060.
stödmottagare: vad gäller interventionstyper för landsbygdsutveckling som avses i artikel 69
ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ, en enhet med eller utan status som juridisk person, en fysisk person eller en grupp fysiska eller juridiska personer med ansvar för att inleda eller för att både inleda och genomföra insatser,
när det gäller statliga stödordningar, det företag som tar emot stödet,
när det gäller finansieringsinstrument, det organ som genomför holdingfonden eller, när det inte finns någon holdingfondstruktur, det organ som genomför den specifika fonden eller, när den förvaltande myndighet som avses i artikel 123 (den förvaltande myndigheten) förvaltar finansieringsinstrumentet, den förvaltande myndigheten.
stödnivå: nivån på de offentliga utgifterna för en insats; när det gäller finansieringsinstrument avses stödets bruttobidragsekvivalent enligt definitionen i artikel 2.20 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 ( 1 ).
Leader: lokalt ledda utvecklingsstrategier som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2021/1060.
förmedlande organ: ett offentligrättsligt eller privaträttsligt organ, till exempel ett regionalt eller lokalt organ, ett regionalt utvecklingsorgan eller en icke-statlig organisation, som en nationell eller regional förvaltande myndighet ansvarar för, eller som utför uppgifter för en sådan myndighets räkning.
räkenskapsår: budgetåret för jordbruket i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2021/2116.
Artikel 4
Definitioner och villkor som ska fastställas i de strategiska GJP-planerna
Jordbruksverksamhet ska definieras så att det tillåts bidra till tillhandahållandet av både privata och kollektiva nyttigheter genom en eller båda av följande:
Produktionen av jordbruksprodukter, vilket inkluderar verksamhet såsom djuruppfödning eller odling, inbegripet genom paludikultur, där jordbruksprodukter avser produkter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, med undantag för fiskeriprodukter, liksom bomull och skottskog med kort omloppstid.
Underhållet av jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver användning av sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.
Jordbruksareal ska definieras så att det omfattar åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark, inbegripet när de bildar system för trädjordbruk på arealen i fråga. Termerna åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark ska specificeras närmare av medlemsstaterna inom följande ram:
åkermark: mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda. Dessutom ska det under hela åtagandeperioden vara mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda och som är areal uttagen i enlighet med artikel 31 eller 70 eller GAEC-norm 8, som anges i bilaga III till den här förordningen, eller med artikel 22, 23 eller 24 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 ( 2 ) eller med artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 ( 3 ) eller med artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 ( 4 ).
permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark och permanent betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, inbegripet plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid.
permanent gräsmark och permanent betesmark (nedan gemensamt kallade permanent gräsmark): mark som används för att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer samt, om medlemsstaterna så beslutar, som inte har plöjts eller bearbetats eller såtts om med olika typer av gräs eller annat örtartat foder under fem år eller mer. Andra arter, t.ex. buskar eller träd som kan betas får ingå och, om medlemsstaterna så beslutar, andra arter såsom buskar eller träd som ger djurfoder, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder.
Som permanent gräsmark får medlemsstaterna även betrakta följande typer av mark:
Mark som täcks av någon av de arter som avses i detta led, och där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten eller inte finns på betesmarken.
Mark som täcks av någon av de arter som avses i detta led, och där gräs och annat örtartat foder inte utgör den dominerande växtligheten eller inte finns på betesmarken.
Stödberättigande hektar ska när det gäller interventionstyper med direktstöd fastställas så att det omfattar områden som står till jordbrukarens förfogande och vilka består av
all jordbruksareal i jordbruksföretaget som, under det år för vilket stödet begärs, används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, huvudsakligen används för jordbruksverksamhet; medlemsstaterna får även besluta att stödberättigande hektar, om detta är vederbörligen motiverat av skäl som rör miljö, biologisk mångfald eller klimat även ska inbegripa vissa arealer som används till jordbruksverksamhet endast vartannat år,
all areal i jordbruksföretaget som
täcks av landskapselement som omfattas av skyldigheten till bibehållande inom ramen för GAEC-norm 8, som anges i bilaga III,
används för att uppnå minsta åkermark som avsatts för icke-produktiva arealer och element, inbegripet mark i träda, inom ramen för GAEC-norm 8, som förtecknas i bilaga III, eller
under den tid då jordbrukarens åtagande varar, etablerats eller behållits som ett resultat av ett miljösystem som avses i artikel 31.
Om medlemsstaterna beslutar det får stödberättigande hektar innehålla andra landskapselement, förutsatt att de inte utgör en övervägande andel och inte i betydande grad hämmar jordbruksverksamhetens prestation på grund av den areal de upptar inom jordbruksskiftet. Vid genomförandet av denna princip får medlemsstaterna fastställa en maximal andel av det jordbruksskifte som täcks av dessa andra landskapselement.
När det gäller permanent gräsmark med utspridda icke stödberättigande element, får medlemsstaterna tillämpa fasta minskningskoefficienter för att fastställa den areal som ska anses vara stödberättigande,
all areal i jordbruksföretaget som berättigade till utbetalningar enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 2 i denna förordning eller inom ramen för den ordning för grundstöd eller det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avdelning III i förordning (EU) nr 1307/2013, och som av medlemsstaterna har fastställts inte vara en stödberättigande hektar på grundval av leden a och b i denna punkt
till följd av tillämpning av direktiv 92/43/EEG, 2009/147/EG eller 2000/60/EG på den arealen,
på grundval av sådana arealbaserade interventioner som fastställs i denna förordning och som omfattas av det integrerade system som avses i artikel 65.1 i förordning (EU) 2021/2116 och som tillåter produktion av sådana produkter som inte förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget genom paludikultur, eller enligt nationella ordningar för biologisk mångfald eller minskade växthusgasutsläpp, vilkas villkor överensstämmer med de arealbaserade interventionerna, förutsatt att sådana interventioner och nationella ordningar bidrar till att uppnå ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f i den här förordningen,
under tiden för ett beskogningsåtagande som jordbrukaren gjort i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 70 eller artikel 73 i den här förordningen, eller inom ramen för en nationell ordning vars villkor är förenliga med artikel 43.1, 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 70 eller artikel 73 i den här förordningen,
under tiden för ett åtagande som jordbrukaren gjort och som resulterar i ett uttag av arealen i enlighet med artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 70 i den här förordningen.
Arealer som används för produktion av hampa ska endast vara stödberättigande hektar om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt på högst 0,3 %.
Vid fastställandet av vem som ska räknas som aktiv jordbrukare ska medlemsstaterna tillämpa objektiva och icke-diskriminerande kriterier såsom inkomstprövning, arbetskraftsinsats på gården, bolagsändamål och jordbruksverksamhetens förekomst i nationella eller regionala register. Sådana kriterier får införas i en eller flera former som väljs av medlemsstaterna, bland annat genom en negativ förteckning som diskvalificerar en jordbrukare från att betraktas som aktiv jordbrukare. Om en medlemsstat som aktiva jordbrukare betraktar de jordbrukare som inte för det föregående året tagit emot direktstöd som översteg ett visst belopp, får detta belopp inte överstiga 5 000 EUR.
Ung jordbrukare ska definieras så att följande innefattas:
En övre åldersgräns på mellan 35 och 40 år.
Villkoren för att vara ansvarig för jordbruksföretaget.
Lämplig utbildning eller lämpliga yrkesfärdigheter enligt vad som fastställs av medlemsstaterna.
AVDELNING II
MÅL OCH INDIKATORER
Artikel 5
Allmänna mål
I enlighet med de mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som anges i artikel 39 i EUF-fördraget, målet om att bevara en fungerande inre marknad och likvärdiga förutsättningar mellan jordbrukare i unionen och subsidiaritetsprincipen, ska stöd från EGFJ och Ejflu syfta till att ytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruk, livsmedel och landsbygdsområden, och bidra till uppnåendet av följande allmänna mål på de ekonomiska, miljörelaterade och sociala områdena, vilket bidrar till genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling:
Främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som säkerställer livsmedelstryggheten på lång sikt.
Stödja och stärka miljöskyddet, inbegripet biologisk mångfald, och klimatåtgärder och bidra till uppnåendet av unionens miljö- och klimatrelaterade mål, bland annat dess åtaganden inom ramen för Parisavtalet.
Förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden.
Artikel 6
Specifika mål
De allmänna målen ska uppnås genom följande specifika mål:
Att stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukssektorns motståndskraft i unionen för att förbättra den långsiktiga livsmedelstryggheten och mångfalden inom jordbruket samt säkerställa den ekonomiska hållbarheten i unionens jordbruksproduktion.
Att öka marknadsorienteringen och gårdarnas konkurrenskraft, på såväl kort som lång sikt, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.
Att förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan.
Att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, inbegripet genom att minska utsläppen av växthusgaser och öka koldioxidbindningen, samt främja hållbar energi.
Att främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft, bland annat genom att minska beroendet av kemikalier.
Att bidra till att få stopp på förlusten av biologisk mångfald och vända trenden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap.
Att locka och understödja unga jordbrukare och nya jordbrukare och underlätta hållbar affärsutveckling i landsbygdsområden.
Att främja sysselsättning, tillväxt, jämställdhet, inbegripet kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet den cirkulära bioekonomin och hållbart skogsbruk.
Att se till att unionens jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet högkvalitativa, säkra och näringsrika livsmedel som producerats på ett hållbart sätt, minskning av matavfall samt bättre djurskydd och bekämpning av antimikrobiell resistens.
Artikel 7
Indikatorer
Förverkligandet av de mål som anges i artiklarna 5, 6.1 och 6.2 ska utvärderas på grundval av de gemensamma indikatorer för output, resultat, effekt och kontext som anges i bilaga I. Dessa gemensamma indikatorer inbegriper
outputindikatorer som rör genomförd output av de interventioner som får stöd,
resultatindikatorer som rör de berörda specifika mål som avses i artikel 6.1 och 6.2, och som används för att fastställa kvantifierade delmål och mål i förhållande till de specifika målen i de strategiska GJP-planerna samt för att bedöma de framsteg som gjorts för att nå de målen; resultatindikatorer som rör miljö- och klimatspecifika mål får omfatta interventioner som bidrar till uppfyllandet av de åtaganden som härrör ur de unionsrättsakter som förtecknas i bilaga XIII,
effektindikatorer som rör målen i artiklarna 5, 6.1 och 6.2 och används i samband med de strategiska GJP-planerna och den gemensamma jordbrukspolitiken,
kontextindikatorer som avses i artikel 115.2 och förtecknas i bilaga I.
AVDELNING III
GEMENSAMMA KRAV OCH INTERVENTIONSTYPER
KAPITEL I
GEMENSAMMA KRAV
Artikel 8
Strategiskt tillvägagångssätt
Medlemsstaterna ska uppnå målen i avdelning II genom att fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i kapitlen II, III och IV i denna avdelning i enlighet med sin behovsbedömning och de gemensamma krav som anges i detta kapitel.
Artikel 9
Allmänna principer
Medlemsstaterna ska utforma interventionerna i sina strategiska GJP-planer och de GAEC-normer som avses i artikel 13 i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten.
Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna och de GAEC-normer som avses i artikel 13 fastställs på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, att de är förenliga med en välfungerande inre marknad och att de inte snedvrider konkurrensen.
Medlemsstaterna ska upprätta det regelverk som styr beviljandet av unionsstöd till jordbrukare och andra stödmottagare i enlighet med de strategiska GJP-planerna såsom de godkänts av kommissionen i enlighet med artiklarna 118 och 119 i den här förordningen, och de principer och krav som fastställs i den här förordningen och förordning (EU) 2021/2116. De ska genomföra dessa strategiska GJP-planer såsom de godkänts av kommissionen.
Artikel 10
Internt stöd inom ramen för WTO
Medlemsstaterna ska utforma interventionerna på grundval av de interventionstyper som förtecknas i bilaga II till denna förordning, inbegripet definitionerna och villkoren i artikel 4, så att de uppfyller kriterierna i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal.
I synnerhet ska det grundläggande inkomststödet för hållbarhet, det kompletterande omfördelningsinkomststödet för hållbarhet, det kompletterande inkomststödet för unga jordbrukare och systemen för klimatet, miljön och djurskydd uppfylla kriterierna i de punkter i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal som anges i bilaga II till denna förordning avseende dessa interventioner. När det gäller andra interventioner ska de punkter i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal som anges i bilaga II till denna förordning vara vägledande, och dessa interventioner får i stället vara förenliga med en annan punkt i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal, om detta specificeras och förklaras i den strategiska GJP-planen.
Artikel 11
Genomförande av samförståndsförklaringen om oljeväxtfrön
Om det maximala stödområde för hela unionen som avses i punkt 1 i den här artikeln överskrids efter det att medlemsstaterna meddelat all sin planerade output, ska kommissionen för varje medlemsstat som meddelat ett överskott jämfört med sitt referensområde beräkna en minskningskoefficient som är proportionell i förhållande till den överskjutande delen av medlemsstatens planerade output så att det maximala stödområdet för hela unionen bibehålls. Varje berörd medlemsstat ska informeras om denna minskningskoefficient i kommissionens iakttagelser till den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 118.3. Minskningskoefficienten för varje medlemsstat ska anges i det genomförandebeslut som avses i artikel 118.6 genom vilket kommissionen godkänner den strategiska GJP-planen.
Medlemsstaterna får inte ändra sitt stödområde på eget initiativ efter det datum som avses i artikel 118.1.
Kommissionen ska informera de berörda medlemsstaterna om minskningskoefficienterna senast den 31 januari det år som föregår det berörda ansökningsåret.
Varje berörd medlemsstat ska skicka in en motsvarande begäran om ändring av sin strategiska GJP-plan med den minskningskoefficient som avses i andra stycket senast den 31 mars det år som föregår det berörda ansökningsåret. Minskningskoefficienten för den medlemsstaten ska anges i det genomförandebeslut som avses i artikel 119.10 genom vilket kommissionen godkänner ändringen av den strategiska GJP-planen.
Artikel 12
Princip och tillämpningsområde
Medlemsstaterna ska i sina strategiska GJP-planer inbegripa ett system med grundvillkor, enligt vilket administrativa sanktioner ska åläggas jordbrukare och andra stödmottagare som tar emot direktstöd enligt kapitel II eller årliga utbetalningar i enlighet med artiklarna 70, 71 och 72 och som inte uppfyller de föreskrivna verksamhetskraven enligt unionsrätten och de GAEC-normer som fastställs i den strategiska GJP-planen enligt bilaga III, med avseende på följande specifika områden:
Klimatet och miljön, däribland vatten, jord och ekosystemens mångfald.
Folkhälsa och växtskydd.
Djurskydd.
Artikel 13
Medlemsstaternas skyldigheter med avseende på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
Medlemsstaterna får inte fastställa miniminormer för andra huvudsakliga mål än de huvudsakliga mål som anges i bilaga III.
Artikel 14
Princip och tillämpningsområde
Artikel 15
Jordbruksrådgivning
Genom jordbruksrådgivningen ska lämpligt stöd erbjudas under jordbruksföretagets hela utvecklingscykel, inbegripet för etableringen för första gången, omställning av produktionsmönster för att möta konsumentefterfrågan, innovativa metoder, jordbruksteknik för klimatresiliens, inbegripet trädjordbruk och agroekologi, förbättrat djurskydd och vid behov säkerhetsnormer och socialt stöd.
Jordbruksrådgivningen ska integreras i de sammanhängande tjänster med jordbruksrådgivare, forskare, jordbruksorganisationer och andra relevanta berörda parter som utgör Akis.
Jordbruksrådgivningen ska vara anpassad till de olika typerna av produktion och jordbruk och ska åtminstone omfatta
alla de krav, villkor och förvaltningsåtaganden som gäller jordbrukare och andra stödmottagare och som fastställs i den strategiska GJP-planen, inbegripet krav och normer under grundvillkor, villkor för interventioner samt information om finansieringsinstrument och affärsplaner som upprättats enligt den strategiska GJP-planen,
de krav som fastställs av medlemsstaterna för genomförandet av direktiv 92/43/EEG, direktiv 2000/60/EG, artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 ( 5 ), Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG ( 6 ), direktiv 2009/128/EG, direktiv 2009/147/EG, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 ( 7 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 ( 8 ) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 ( 9 ),
jordbruksmetoder som förhindrar utvecklingen av antimikrobiell resistens enligt vad som anges i kommissionens meddelande av den 29 juni 2017 med titeln En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens,
riskförebyggande och riskhantering,
innovationsstöd, i synnerhet för utarbetande och genomförande av projekt i de operativa grupper inom EIP som avses i artikel 127.3,
digital teknik inom jordbruket och landsbygdsområden enligt artikel 114 b,
hållbar hantering av näringsämnen, inbegripet användning senast från och med 2024 av ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk, vilket är en digital applikation som åtminstone anger
en balans mellan de viktigaste näringsämnena på fältnivå,
de rättsliga kraven i fråga om näringsämnen,
markuppgifter, på grundval av tillgänglig information och tillgängliga analyser,
uppgifter från det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) som är relevanta för hantering av näringsämnen,
anställningsvillkor, arbetsgivares skyldigheter och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och socialt stöd i jordbrukssamhällen.
KAPITEL II
INTERVENTIONSTYPER I FORM AV DIREKTSTÖD
Artikel 16
Interventionstyper i form av direktstöd
Frikopplat direktstöd ska vara följande:
Grundläggande inkomststöd för hållbarhet.
Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet.
Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare.
Systemen för klimatet, miljön och djurskydd.
Kopplat direktstöd ska vara följande:
Kopplat inkomststöd.
Grödspecifikt stöd för bomull.
Artikel 17
Fastställande av tak och nedtrappning av stöd
Medlemsstaterna får fastställa ytterligare delar över 60 000 EUR och ange procentsatserna för minskning för dessa ytterligare delar. De ska säkerställa att minskningen för varje del är densamma som eller högre än för den föregående delen.
Innan medlemsstaterna tillämpar punkt 1 eller 2 får de, från det grundläggande inkomststöd för hållbarhet som ska beviljas jordbrukaren under ett visst kalenderår, dra av
alla löner som har koppling till jordbruksverksamhet och som redovisats av jordbrukaren, inbegripet skatter och sociala avgifter relaterade till anställning,
den motsvarande kostnad för avlönat och oavlönat arbete som har koppling till jordbruksverksamhet som har utförts av personer som arbetar på det berörda jordbruksföretaget och som inte erhåller lön, eller som erhåller en lön som är lägre än det belopp som vanligtvis betalas ut för de utförda tjänsterna, men som ersätts genom det ekonomiska resultatet från jordbruksverksamheten,
arbetskostnadsdelen av de kontrakteringskostnader som har koppling till jordbruksverksamhet och som redovisats av jordbrukaren.
För att beräkna de belopp som avses i första stycket a ska medlemsstaterna använda jordbrukarens faktiska lönekostnader. I vederbörligen motiverade fall får jordbrukare begära att använda standardkostnader som ska fastställas av den berörda medlemsstaten enligt en metod som ska specificeras närmare i dess strategiska GJP-plan på grundval av de genomsnittliga standardlöner som har koppling till jordbruksverksamhet på nationell eller regional nivå multiplicerade med det antal årsarbetsenheter som deklarerats av den berörda jordbrukaren.
För att beräkna de belopp som avses i första stycket b ska medlemsstaterna använda standardkostnader som ska fastställas av den berörda medlemsstaten enligt en metod som ska specificeras närmare i dess strategiska GJP-plan på grundval av de genomsnittliga standardlöner som har koppling till jordbruksverksamhet på nationell eller regional nivå multiplicerade med det antal årsarbetsenheter som deklarerats av den berörda jordbrukaren.
Medlemsstaterna får också använda hela eller delar av resultatet till att finansiera interventionstyper inom ramen för Ejflu enligt kapitel IV genom en överföring. En sådan överföring till Ejflu ska ingå i finansieringstabellerna i den strategiska GJP-planen och får ses över 2025 i enlighet med artikel 103. Den ska inte omfattas av de maximigränser för överföringar av medel från EGFJ till Ejflu som fastställs enligt den artikeln.
Artikel 18
Minimikrav
Alternativt får medlemsstaterna fastställa ett minimibelopp för direktstöd som får betalas till en jordbrukare.
Vid fastställandet av den minsta arealen eller minimibeloppet ska medlemsstaterna sträva efter att säkerställa att direktstödet endast får beviljas aktiva jordbrukare om
förvaltningen av det motsvarande stödet inte orsakar en alltför stor administrativ börda, och
de motsvarande beloppen utgör ett verkningsfullt bidrag till uppnåendet av de specifika mål som anges i artikel 6.1 till vilka direktstöd bidrar.
Artikel 19
Bidrag till riskhanteringsverktyg
Genom undantag från artikel 44.1 i förordning (EU) 2021/2116 får en medlemsstat besluta att tilldela upp till 3 % av det direktstöd som ska betalas till en jordbrukare för jordbrukarens bidrag till ett riskhanteringsverktyg.
Medlemsstater som beslutar att utnyttja denna bestämmelse ska tillämpa den på alla jordbrukare som får direktstöd ett visst år.
Artikel 20
Allmänna krav för erhållande av frikopplat direktstöd
Medlemsstaterna ska bevilja frikopplat direktstöd till aktiva jordbrukare enligt de villkor som anges i detta avsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska GJP-planer.
Artikel 21
Allmänna regler
Artikel 22
Stödbelopp per hektar
Artikel 23
Stödrätter
Artikel 24
Värdet av stödrätter och konvergens
Medlemsstaterna får besluta att tillämpa minskningen på alla eller vissa av stödrätterna med ett värde som fastställs i enlighet med punkt 1 i denna artikel och som överstiger det planerade enhetsbelopp som avses i artikel 102.1 för det grundläggande inkomststödet för ansökningsåret 2026 enligt den strategiska GJP-planen för den medlemsstat eller för den grupp av territorier som avses i artikel 22.2.
Artikel 25
Aktivering av stödrätter
Artikel 26
Reserver för stödrätter
Medlemsstaterna ska i första hand använda sin reserv för tilldelning av stödrätter till följande jordbrukare:
Unga jordbrukare som nyligen startat ett jordbruksföretag för första gången.
Nya jordbrukare.
Artikel 27
Överlåtelse av stödrätter
Artikel 28
Stöd till småbrukare
Medlemsstaterna får bevilja stöd till småbrukare, enligt vad som fastställts av medlemsstaterna, i form av en klumpsumma eller belopp per hektar, vilket ersätter direktstöd enligt detta avsnitt och avsnitt 3 i detta kapitel. Medlemsstaterna ska i den strategiska GJP-planen utforma den motsvarande interventionen så att den blir frivillig för jordbrukarna.
Det årliga stödet till varje jordbrukare får inte överstiga 1 250 EUR.
Medlemsstaterna får besluta att fastställa andra klumpsummor eller belopp per hektar med koppling till olika arealtröskelvärden.
Artikel 29
Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet
Genom undantag från första stycket i denna punkt eller från artikel 98 får medlemsstaterna tillgodose behovet av omfördelning av inkomststöd med hjälp av andra instrument och interventioner som finansieras av EGFJ och som eftersträvar målet om en rättvisare fördelning och mer ändamålsenlig och effektiv målinriktning av inkomststödet, under förutsättning att de i sina strategiska GJP-planer kan visa att ett sådant behov tillgodoses i tillräcklig utsträckning.
I fråga om jordbrukare som ingår i en grupp anknutna juridiska enheter, enligt vad som fastställts av medlemsstaterna, får medlemsstaterna tillämpa det högsta antal hektar som avses i punkt 3 för denna grupp på villkor som ska fastställas av dem.
Artikel 30
Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare
Medlemsstaterna får besluta att bevilja stödet enligt denna artikel till jordbrukare som har tagit emot stöd enligt artikel 50 i förordning (EU) nr 1307/2013 för återstoden av den period som avses i punkt 5 i den artikeln.
Detta stöd ska tillhandahållas i form av antingen ett årligt frikopplat stöd per stödberättigande hektar eller en klumpsumma per ung jordbrukare.
Medlemsstaterna får besluta att bevilja stödet enligt denna artikel endast till och med ett högsta antal hektar per ung jordbrukare.
I fråga om juridiska personer eller en grupp fysiska eller juridiska personer, såsom en grupp av jordbrukare, producentorganisationer eller kooperativ, får medlemsstaterna tillämpa det högsta antal hektar som avses i punkt 3 på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper
om de uppfyller definitionen av och villkoren för en ung jordbrukare som fastställts i enlighet med artikel 4.6, och
i de fall där nationell rätt föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som tillerkänns enskilda jordbrukare med ställning som ansvariga för jordbruksföretaget, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, under förutsättning att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstruktur.
Artikel 31
System för klimatet, miljön och djurskydd
Varje miljösystem ska i princip täcka minst två av följande åtgärdsområden för klimatet, miljön, djurskyddet och bekämpning av antimikrobiell resistens:
Begränsning av klimatförändringar, inbegripet minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket, samt underhåll av befintliga kolreservoarer och förbättring av koldioxidbindningen.
Anpassning till klimatförändringar, inbegripet åtgärder för att förbättra livsmedelsproduktionssystemens motståndskraft, samt mångfald bland djur och växter, av omsorg om bättre motståndskraft mot sjukdomar och klimatförändringar.
Skydd och förbättring av vattenkvaliteten och minskad belastning på vattentillgångarna.
Förebyggande av markförsämring, markåterställning samt förbättring av markbördigheten och hanteringen av näringsämnen och biota i marken.
Skydd av den biologiska mångfalden, bevarande eller återställande av livsmiljöer eller arter, inbegripet underhåll och skapande av landskapselement eller icke-produktiva arealer.
Åtgärder för hållbar och minskad användning av bekämpningsmedel, särskilt bekämpningsmedel som är en fara för människors hälsa eller för miljön.
Åtgärder för att förbättra djurskyddet eller bekämpa antimikrobiell resistens.
Enligt denna artikel ska medlemsstaterna endast tillhandahålla stöd som täcker åtaganden som
går utöver de tillämpliga föreskrivna verksamhetskrav och GAEC-normer som fastställs i kapitel I avsnitt 2,
går utöver de tillämpliga minimikraven för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurskydd och andra tillämpliga obligatoriska krav som fastställs i nationell rätt och unionsrätten,
går utöver de villkor som fastställs för underhåll av jordbruksarealer i enlighet med artikel 4.2 b,
skiljer sig från åtaganden för vilka stöd beviljas enligt artikel 70.
Om det i nationell rätt åläggs nya krav som går utöver motsvarande minimikrav i unionsrätten, får för åtaganden som avses i första stycket b stöd beviljas för åtaganden som bidrar till uppfyllandet av dessa krav i högst 24 månader från och med den dag då de blev obligatoriska för jordbruksföretaget.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 87.1 i förordning (EU) 2021/2116 ska aktiva jordbrukare eller grupper av aktiva jordbrukare som deltar i miljösystem som inrättats i enlighet med första stycket anses uppfylla de tillämpliga krav och normer som avses i bilaga III, förutsatt att de fullgör åtagandena enligt det berörda miljösystemet.
Medlemsstater som inrättar miljösystem i enlighet med första stycket i denna punkt får säkerställa att deras förvaltnings- och kontrollsystem inte duplicerar kontrollerna när samma krav och normer gäller både enligt dessa miljösystem och enligt de skyldigheter som fastställs i bilaga III.
Stödet för ett specifikt miljösystem ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd för alla stödberättigande hektar som omfattas av åtagandena. Stödet ska beviljas som antingen
stöd som tillhandahålls utöver det grundläggande inkomststöd som anges i underavsnitt 2, eller
stöd som ersätter aktiva jordbrukare eller grupper av aktiva jordbrukare för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppstått till följd av de åtaganden som gjorts, och som ska beräknas i enlighet med artikel 82 med beaktande av målen för miljösystem. Detta stöd får även täcka transaktionskostnader.
Genom undantag från första stycket får stöd som beviljas i enlighet med led b i det stycket för åtaganden om djurskydd, åtaganden om bekämpning av antimikrobiell resistens och, i vederbörligen motiverade fall, åtaganden om jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet, även tillhandahållas i form av ett årligt stöd för djurenheterna.
Artikel 32
Allmänna regler
Artikel 33
Tillämpningsområde
Kopplat inkomststöd får endast beviljas följande sektorer och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i sektorerna och som är särskilt viktiga av socioekonomiska eller miljömässiga skäl:
Spannmål.
Oljeväxter utom solrosfrön som är avsedda för direkt konsumtion i enlighet med artikel 11.7.
Proteingrödor, inbegripet baljväxter och blandningar av baljväxter och gräs, under förutsättning att den övervägande andelen av blandningen utgörs av baljväxter.
Lin.
Hampa.
Ris.
Nötter.
Stärkelsepotatis.
Mjölk och mjölkprodukter.
Utsäde.
Får- och getkött.
Nöt- och kalvkött.
Olivolja och bordsoliver.
Silkesmaskar.
Torkat foder.
Humle.
Sockerbetor, sockerrör och rotcikoria.
Frukt och grönsaker.
Skottskog med kort omloppstid.
Artikel 34
Stödberättigande
Artikel 35
Delegerade befogenheter vid strukturella obalanser på marknaden inom en sektor
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 som kompletterar denna förordning med åtgärder för att undvika att stödmottagare som får kopplat inkomststöd drabbas av strukturella obalanser på marknaden inom en sektor. Dessa delegerade akter får tillåta att medlemsstaterna beslutar att sådant kopplat inkomststöd kan fortsätta att betalas fram till och med 2027 på grundval av de produktionsenheter för vilka sådant stöd beviljats under en tidigare referensperiod.
Artikel 36
Tillämpningsområde
Bulgarien, Grekland, Spanien och Portugal ska bevilja ett grödspecifikt stöd för bomull till aktiva jordbrukare som producerar bomull enligt KN-nummer 5201 00 enligt de villkor som anges i detta underavsnitt.
Artikel 37
Allmänna regler
Följande ska gälla för de interventioner som omfattas av detta underavsnitt:
Utgifternas stödberättigande ska fastställas på grundval av artikel 37 a i förordning (EU) 2021/2116.
Vid tillämpning av artikel 12.2 i förordning (EU) 2021/2116 ska yttrandet från de attesterande organen omfatta leden a, b och d samt förvaltningsförklaringen.
Artikel 38
Basarealer, fast avkastning och referensbelopp
De nationella basarealerna ska vara följande:
Fast avkastning under referensperioden ska uppgå till följande kvantiteter:
Det grödspecifika stödbeloppet per stödberättigande hektar ska beräknas genom att den avkastning som anges i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:
Artikel 39
Godkända branschorganisationer
I detta underavsnitt avses med godkänd branschorganisation en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull samt åtminstone ett rensningsföretag, vars verksamhet bland annat består av
åtgärder för bättre samordning av saluföringen av bomull, i synnerhet med hjälp av studier och marknadsundersökningar,
utarbetande av standardavtal som är förenliga med unionsreglerna,
åtgärder för styrning av produktionen mot produkter som är bättre anpassade till marknadsbehoven och konsumenternas krav, i synnerhet i fråga om kvalitet och konsumentskydd,
uppdatering av metoder och teknik för att förbättra produktkvaliteten,
utarbetande av marknadsföringsstrategier för bomull med hjälp av system för kvalitetscertifiering.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 för att komplettera denna förordning med regler om
kriterier för godkännande av branschorganisationer,
producenters skyldigheter,
konsekvenserna av att de godkända branschorganisationerna inte uppfyller de kriterier som avses i led a.
Artikel 40
Beviljande av stöd
Artikel 41
Undantag
KAPITEL III
INTERVENTIONSTYPER INOM VISSA SEKTORER
Artikel 42
Tillämpningsområde
I detta kapitel anges regler om interventionstyperna
inom den sektor för frukt och grönsaker som avses i artikel 1.2 i) i förordning (EU) nr 1308/2013,
inom den sektor för biodlingsprodukter som avses i artikel 1.2 v i förordning (EU) nr 1308/2013 (nedan kallad biodlingssektorn),
inom den sektor för vin som avses i artikel 1.2 l i förordning (EU) nr 1308/2013,
inom den sektor för humle som avses i artikel 1.2 f i förordning (EU) nr 1308/2013,
inom den sektor för olivolja och bordsoliver som avses i artikel 1.2 g i förordning (EU) nr 1308/2013,
inom övriga sektorer som fastställs i artikel 1.2 a–h, k, m, o–t och w i förordning (EU) nr 1308/2013 samt sektorer som omfattar produkter som förtecknas i bilaga VI till den här förordningen.
Artikel 43
Obligatoriska och frivilliga interventionstyper
Om en medlemsstat som saknar erkända producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker då den lämnar in sin strategiska GJP-plan erkänner en producentorganisation inom den sektorn i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 under perioden för den strategiska GJP-planen, ska denna medlemsstat lämna in en ansökan om ändring av sin strategiska GJP-plan i enlighet med artikel 119 i syfte att inkludera interventioner inom sektorn för frukt och grönsaker.
Artikel 44
Stödformer
Inom de sektorer som avses i artikel 42 får stödet utformas på något av följande sätt:
Ersättning av faktiskt uppkomna stödberättigande kostnader för en stödmottagare.
Enhetskostnader.
Klumpsummor.
Schablonfinansiering.
Beloppen för de former av stöd som avses i punkt 1 b, c och d ska fastställas på ett av följande sätt:
En rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på
statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,
kontrollerade historiska uppgifter för stödmottagare, eller
tillämpning av normala rutiner för kostnadsredovisning för stödmottagare.
Budgetförslag som fastställs från fall till fall och som godkänns på förhand av det organ som väljer ut insatsen när det gäller interventioner inom vin- och biodlingssektorerna eller det organ som godkänner de operativa program som avses i artikel 50 när det gäller interventioner inom andra stödberättigade sektorer.
I enlighet med bestämmelserna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, klumpsummor och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för liknande interventionstyper.
I enlighet med bestämmelserna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, klumpsummor och schablonsatser som tillämpas inom stödordningar som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för liknande interventionstyper.
Artikel 45
Delegerade befogenheter för ytterligare krav för interventionstyper
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 för att komplettera denna förordning med ytterligare krav än de som fastställs i detta kapitel när det gäller
säkerställande av att de interventionstyper som fastställs i detta kapitel fungerar väl, i synnerhet för att undvika snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden,
vilka typer av utgifter som omfattas av de interventioner som ingår i detta kapitel, inbegripet, genom undantag från artikel 22 i förordning (EU) 2021/2116, stödberättigandet för kostnader som rör administration och personal för producentorganisationer eller andra stödmottagare när de genomför dessa interventioner,
grundvalen för beräkningen av det ekonomiska stöd från unionen som avses i detta kapitel, inbegripet referensperioderna och beräkningen av värdet av den saluförda produktionen, och för beräkningen av andelen organiserade producenter vid tillämpningen av det nationella ekonomiska stöd som avses i artikel 53,
den högsta nivån av ekonomiskt stöd från unionen för de interventionstyper som avses i artikel 47.2 a, c, f, g, h och i, och för de interventionstyper som avses i artikel 58.1 första stycket c, d och l, inbegripet avgifter för förpackning och transport av den tillbakadragna produkten för gratisutdelning och de kostnader som hänger ihop med bearbetningen av produkten innan den ska delas ut gratis,
reglerna för fastställande av ett utgiftstak och för mätning av den stödberättigande arealen när det gäller de interventionstyper som avses i artikel 47.2 d och artikel 58.1 första stycket a,
reglerna om att producenterna ska dra tillbaka biprodukterna från vinframställning, samt regler för undantag från detta krav för att undvika ytterligare administrativa bördor, och regler om frivillig certifiering av destillatörer,
villkoren för användningen av stödformer som anges i artikel 44.1,
reglerna om kraven på minsta hållbarhet för produktiva och icke-produktiva investeringar som stöds av interventioner som ingår i detta kapitel,
reglerna om kombinationer av finansiering för investeringar i enlighet med artikel 58.1 första stycket b och främjande i enlighet med artikel 58.1 första stycket k.
Artikel 46
Mål inom sektorn för frukt och grönsaker, sektorn för humle, sektorn för olivolja och bordsoliver samt inom övriga sektorer som avses i artikel 42 f
Målen inom de sektorer som avses i artikel 42 a, d, e och f ska vara följande:
Planera och organisera produktionen, anpassa produktionen till efterfrågan, särskilt vad gäller kvalitet och kvantitet, optimera produktionskostnaderna och avkastningen på investeringarna samt stabilisera producentpriserna; dessa mål rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 a, b, c och i.
Koncentration av utbudet och utsläppande av produkterna på marknaden, bland annat genom direktmarknadsföring; dessa mål rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 a, b och c.
Förbättra konkurrenskraften på medellång och lång sikt, särskilt genom modernisering; detta mål rör det specifika mål som anges i artikel 6.1 c.
Forskning om och utveckling av hållbara produktionsmetoder, inbegripet motståndskraft mot skadegörare, motståndskraft mot djursjukdomar och begränsning av och anpassning till klimatförändringar, innovativa metoder och produktionsteknik som stärker den ekonomiska konkurrenskraften och marknadsutvecklingen; dessa mål rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 a, b, c och i.
Främja, utveckla och genomföra
produktionsmetoder och produktionsteknik som tar hänsyn till miljön,
produktionspraxis som är motståndskraftig mot skadegörare och sjukdomar,
djurhälso- och djurskyddsstandarder som går utöver minimikraven i unionsrätten och nationell rätt,
minskning av avfall och miljövänlig användning och hantering av biprodukter, inbegripet återanvändning och tillvaratagande av dessa,
skydd och förstärkning av den biologiska mångfalden och hållbart nyttjande av naturresurser för att särskilt skydda vatten, mark och luft.
Dessa mål rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 e, f och i.
Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar såsom anges i artikel 6.1 d.
Främja produkters kommersiella värde och kvalitet, bland annat genom att förbättra produktkvaliteten och utveckla produkter som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning eller som omfattas av sådana unionskvalitetssystem eller nationella kvalitetssystem som erkänns av medlemsstaterna; dessa mål rör det specifika mål som anges i artikel 6.1 b.
Främja och marknadsföra produkter; dessa mål rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 b, c och i.
Öka konsumtionen av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker, i färsk eller bearbetad form; detta mål rör det specifika mål som anges i artikel 6.1 i.
Krisförebyggande och riskhantering som syftar till att undvika samt hantera störningar på marknaderna inom den relevanta sektorn; dessa mål rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 a, b och c.
Förbättra anställningsvillkoren och genomdriva arbetsgivarskyldigheter och krav för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i enlighet med direktiven 89/391/EEG, 2009/104/EG och (EU) 2019/1152.
Artikel 47
Interventionstyper inom sektorn för frukt och grönsaker, sektorn för humle, sektorn för olivolja och bordsoliver samt inom övriga sektorer som avses i artikel 42 f
För vart och ett av de mål som väljs bland dem som anges i artikel 46 a–i och k ska medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer välja en eller flera av följande interventionstyper inom de sektorer som avses i artikel 42 a, d, e och f:
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder och andra åtgärder, inom områden som
markvård, inbegripet åtgärder för att öka markens kolinnehåll och förbättra markstrukturen, och minskning av förorenande ämnen,
förbättrad vattenanvändning och sund vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing, skydd av vatten och dränering,
förhindrande av skador som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden och främjad utveckling och användning av sorter och förvaltningsmetoder som är anpassade till förändrade klimatförhållanden,
ökade energibesparingar samt ökad energieffektivitet och användning av förnybar energi,
ekologiska förpackningar, endast inom området forskning och experimentell produktion,
biosäkerhet, djurhälsa och djurskydd,
minskade utsläpp och avfallsmängder, förbättrad användning av biprodukter, inbegripet återanvändning och tillvaratagande av dessa, samt avfallshantering,
ökad motståndskraft mot skadegörare och minskade risker och effekter från användning av bekämpningsmedel, inbegripet genomförande av metoder för integrerat växtskydd,
ökad motståndskraft mot djursjukdomar och minskad användning av veterinärmediciner, inbegripet antibiotika,
skapande och bevarande av livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden,
förbättrad produktkvalitet,
förbättrade genetiska resurser,
förbättring av anställningsvillkoren och genomdrivande av arbetsgivarskyldigheter och krav för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i enlighet med direktiven 89/391/EEG, 2009/104/EG och (EU) 2019/1152.
Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt med avseende på hållbara metoder för bekämpning av skadegörare och sjukdomar, hållbar användning av växtskyddsmedel och produkter för djurskydd, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, anställningsvillkor, arbetsgivarskyldigheter samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
Utbildningsåtgärder, inbegripet handledning och utbyte av bästa praxis, särskilt med avseende på hållbara metoder för bekämpning av skadegörare och sjukdomar, hållbar användning av växtskyddsmedel och produkter för djurskydd, anpassning till och begränsning av klimatförändringar samt användning av organiserade handelsplattformar och råvarubörser på plats och terminsmarknader.
Ekologisk eller integrerad produktion.
Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter.
Främjande, kommunikation och marknadsföring, inbegripet åtgärder och verksamhet som syftar till att höja konsumenternas medvetenhet om unionens kvalitetssystem och vikten av hälsosamma matvanor samt till diversifiering och konsolidering av marknaderna.
Genomförande av unionens och medlemsstaternas kvalitetssystem.
Genomförande av spårbarhet- och certifieringssystem, särskilt kontroll av kvaliteten på produkter som säljs till slutkonsumenter.
Åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.
När det gäller det mål som anges i artikel 46 j ska medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer välja en eller flera av följande interventionstyper inom de sektorer som avses i artikel 42 a, d, e och f:
Inrättande av, tillförsel och förnyad tillförsel av medel till gemensamma fonder av producentorganisationer och av sammanslutningar av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 eller i enlighet med artikel 67.7 i den här förordningen.
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar för en effektivare förvaltning av de volymer som släpps ut på marknaden, inbegripet för gemensam lagring.
Gemensam lagring av produkter som producerats av producentorganisationen eller av dess medlemmar, inbegripet när så krävs gemensam behandling för att underlätta sådan lagring.
Återplantering av fruktträdgårdar eller olivlundar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet eller för anpassning till klimatförändringar.
Återställande av djurbesättningar efter nödslakt som föranletts av hälsoskäl eller efter förluster till följd av naturkatastrofer.
Tillbakadragande från marknaden för gratisutdelning eller annat ändamål, när så krävs även behandling för att underlätta ett sådant tillbakadragande.
Grön skörd, vilket innebär fullständig skörd i ett visst område av omogna och oavsättbara produkter som inte har skadats före den gröna skörden, vare sig på grund av väderförhållanden eller sjukdom eller på annat sätt.
Obärgad skörd, vilket innebär avbrytande av pågående produktionscykel i det berörda området, om produkten är välutvecklad och av sund, god och marknadsmässig kvalitet, undantaget produkter som förstörts genom väderförhållanden eller sjukdom.
Skörde- och produktionsförsäkring som bidrar till att trygga producenternas intäkter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, sjukdomar eller angrepp av skadegörare, samtidigt som det säkerställs att stödmottagarna vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.
Handledning till andra producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 eller i enlighet med artikel 67.7 i den här förordningen, eller till enskilda producenter.
Genomförande och förvaltning av tredjeländers sanitära och fytosanitära krav på unionens territorium för att underlätta tillträde till tredjelandsmarknader.
Kommunikationsåtgärder i syfte att öka medvetenheten och informera konsumenterna.
Artikel 48
Planering, rapportering och prestationsavslut på nivån för operativa program
Artiklarna 7.1 a, 102, 111 g och h, 112.3 b och 134 ska gälla för interventionstyperna inom de sektorer som avses i artikel 42 a, d, e och f på nivån för operativa program i stället för på interventionsnivå. Planeringen, rapporteringen och prestationsavsluten för dessa interventionstyper ska också ske på nivån för operativa program.
Artikel 49
Mål inom sektorn för frukt och grönsaker
Medlemsstaterna ska eftersträva ett eller flera av de mål som anges i artikel 46 inom den sektor för frukt och grönsaker som avses i artikel 42 a. Målen i artikel 46 g, h, i och k ska omfatta såväl färska som bearbetade produkter, medan målen i övriga led i den artikeln endast ska omfatta färska produkter.
Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna svarar mot de interventionstyper som valts i enlighet med artikel 47.
Artikel 50
Operativa program
För detta ändamål ska medlemsstaterna säkerställa att
interventioner inom ramen för de operativa programmen för en sammanslutning av producentorganisationer som helt och hållet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51.1 b, finansieras genom bidrag från den sammanslutningens medlemsorganisationer och att sådan finansiering tas från dessa medlemsorganisationers driftsfonder,
interventioner och deras motsvarande finansiella andel anges i det operativa programmet för varje medlemsorganisation,
det inte förekommer någon dubbelfinansiering.
Medlemsstaterna ska för varje operativt program säkerställa att
minst 15 % av utgifterna omfattar de interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 46 e och f,
det operativa programmet omfattar tre eller fler åtgärder som är kopplade till de mål som anges i artikel 46 e och f,
minst 2 % av utgifterna omfattar de interventioner som är kopplad till det mål som anges i artikel 46 d, och
utgifterna för interventioner inom de interventionstyper som avses i artikel 47.2, f, g och h inte överstiger en tredjedel av de totala utgifterna.
Om minst 80 % av medlemmarna i en producentorganisation omfattas av ett eller flera identiska åtaganden om miljö- och klimatvänligt eller ekologiskt jordbruk som föreskrivs i kapitel IV, ska vart och ett av dessa åtaganden räknas som en åtgärd för att uppnå det minimiantal om tre som anges i första stycket led b.
Artikel 51
Driftsfonder
Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker eller sammanslutningar av sådana producentorganisationer får inrätta driftsfonder. Fonderna ska finansieras genom
ekonomiska bidrag från
medlemmar i producentorganisationen eller själva producentorganisationen, eller både och, eller
sammanslutningar av producentorganisationer genom medlemmarna i dessa sammanslutningar,
ekonomiskt stöd från unionen, som får beviljas producentorganisationer och deras sammanslutningar, om dessa organisationer eller sammanslutningar lägger fram ett operativt program.
Artikel 52
Ekonomiskt stöd från unionen till sektorn för frukt och grönsaker
Det ekonomiska stödet från unionen ska begränsas till
4,1 % av värdet av den saluförda produktionen för varje producentorganisation,
4,5 % av värdet av den saluförda produktionen för varje sammanslutning av producentorganisationer,
5 % av värdet av den saluförda produktionen för varje gränsöverskridande producentorganisation eller gränsöverskridande sammanslutning av producentorganisationer.
Dessa gränser får höjas med 0,5 procentenheter under förutsättning att det belopp som överstiger den relevanta procentsatsen i första stycket används endast för en eller flera interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 46 d, e, f, h, i och j. När det gäller sammanslutningar av producentorganisationer, inbegripet gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer, får dessa interventioner genomföras av sammanslutningen på medlemmarnas vägnar.
På begäran av en producentorganisation eller en sammanslutning av producentorganisationer ska den procentsats på 50 % som föreskrivs i punkt 1 ökas till 60 % för ett operativt program eller en del av ett operativt program om åtminstone något av följande är tillämpligt:
Gränsöverskridande producentorganisationer genomför interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 46 b, e och f i två eller flera medlemsstater.
En eller flera producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer är verksamma i interventioner som genomförs över branschgränserna.
Det operativa programmet omfattar endast särskilt stöd för produktion av ekologiska produkter som omfattas av förordning (EU) 2018/848.
Den producentorganisationen eller sammanslutning av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 genomför för första gången ett operativt program.
Producentorganisationer saluför mindre än 20 % av produktionen av frukt och grönsaker i en medlemsstat.
Producentorganisationen är verksam i ett av unionens yttersta randområden.
Det operativa programmet omfattar de interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 46 d, e, f, i och j.
Operativa programmet genomförs för första gången av en erkänd producentorganisation som är resultatet av en sammanslagning av två eller flera erkända producentorganisationer.
Den procentsats på 50 % som föreskrivs i punkt 1 ska ökas till 100 % i följande fall:
Tillbakadraganden från marknaden av frukt och grönsaker som inte överstiger 5 % av volymen saluförd produktion från varje producentorganisation och som avyttras
genom gratis utdelning till välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsstiftelser, som har godkänts för detta ändamål av medlemsstaterna, för användning i deras arbete med att hjälpa personer som enligt nationell rätt har rätt till offentligt understöd, särskilt på grund av att de saknar tillräckliga medel för sitt uppehälle,
genom gratis utdelning till kriminalvårdsanstalter, skolor, offentliga utbildningsinstitutioner, sådana inrättningar som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1308/2013 och feriekolonier för barn samt till sjukhus och ålderdomshem som utsetts av medlemsstaterna, varvid dessa ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de utdelade kvantiteterna utgör ett extra tillskott till de kvantiteter som normalt köps in av dessa inrättningar,
åtgärder i samband med handledning av andra producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att de producentorganisationerna är från de regioner i medlemsstaterna som avses i artikel 53.2 i den här förordningen, eller av enskilda producenter.
Artikel 53
Nationellt ekonomiskt stöd
Artikel 54
Mål inom biodlingssektorn
Medlemsstaterna ska eftersträva minst ett av de relevanta specifika mål som anges i artikel 6.1 inom biodlingssektorn.
Artikel 55
Interventionstyper inom biodlingssektorn och ekonomiskt stöd från unionen
Medlemsstaterna ska i sina strategiska GJP-planer för varje valt specifikt mål i artikel 6.1 välja en eller flera av följande interventionstyper inom biodlingssektorn:
Rådgivningstjänster, tekniskt bistånd, utbildning, information och utbyte av bästa praxis, inbegripet genom nätverk, för biodlare och biodlarorganisationer.
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar samt andra åtgärder, bland annat för
bekämpning av skadedjur och sjukdomar som drabbar bisamhällen, särskilt varroasjukan,
förhindrande av skador som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden och främjande av utveckling och användning av förvaltningsmetoder som är anpassade till förändrade klimatförhållanden,
förstärkning av bisamhällena i unionen, inbegripet biförädling,
rationalisering vid flyttning av bisamhällen.
Åtgärder till stöd för laboratorier som utför analyser av biodlingsprodukter, förluster av bin eller produktivitetsminskning samt ämnen som kan vara giftiga för bin.
Åtgärder för att bevara eller öka det befintliga antalet bisamhällen i unionen, inbegripet biförädling.
Samarbete med specialiserade organ för genomförande av forskningsprogram om biodling och biodlingsprodukter.
Främjande, kommunikation och marknadsföring, inbegripet marknadsövervakningsåtgärder och verksamhet som särskilt syftar till att höja konsumenternas medvetenhet om biodlingsprodukters kvalitet.
Åtgärder för att höja produktkvaliteten.
Artikel 56
Ytterligare delegerade befogenheter för interventionstyper i biodlingssektorn
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 för att komplettera denna förordning med ytterligare krav, utöver dem som fastställs i detta avsnitt, avseende
medlemsstaternas skyldighet att varje år meddela kommissionen antalet bikupor i deras territorium i enlighet med artikel 55.7,
en definition av bikupa och metoder för beräkning av antalet bikupor,
det lägsta unionsbidraget till utgifterna i samband med genomförandet av de interventionstyper och interventioner som anges i artikel 55.
Artikel 57
Mål inom vinsektorn
De medlemsstater som avses i artikel 88.1 ska eftersträva ett eller flera av följande mål inom vinsektorn:
Förbättra den ekonomiska hållbarheten och konkurrenskraften hos unionens vinproducenter; det målet rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 a, b, c och h.
Bidra till en begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, till en förbättring av hållbara produktionssystem och till en minskning av miljöpåverkan från unionens vinsektor, inbegripet genom att hjälpa vinodlarna att minska användningen av insatsvaror och att införa miljövänligare tekniker och odlingsmetoder; dessa mål rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 d–f och i.
Förbättra anställningsvillkoren och genomdriva arbetsgivarskyldigheter och krav för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i enlighet med direktiven 89/391/EEG, 2009/104/EG och (EU) 2019/1152.
Förbättra prestationen hos unionens vinföretag och deras anpassning till marknadens krav och stärka deras långsiktiga konkurrenskraft avseende produktion och saluföring av vinprodukter, inbegripet energibesparing, global energieffektivitet och hållbara processer; dessa mål rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 a–e, g och h.
Bidra till att återupprätta balansen mellan tillgång och efterfrågan på unionens vinmarknad och därmed förebygga marknadskriser; det målet rör det specifika mål som anges i artikel 6.1 a.
Bidra till att trygga intäkterna för unionens producenter vid förluster förorsakade av naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden, djur, sjukdomar eller skadedjursangrepp; det målet rör det specifika mål som anges i artikel 6.1 a.
Öka säljbarheten och konkurrenskraften för unionens vinprodukter, särskilt genom att utveckla innovativa produkter och processer och innovativ teknik och genom att skapa värde i något skede av försörjningskedjan; det målet kan inbegripa kunskapsöverföring och rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 a, b, c, e och i.
Upprätthålla användningen av biprodukter från vinframställning för industriella och energirelaterade ändamål för att säkerställa kvaliteten på vin från unionen och samtidigt skydda miljön; det målet rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 d och e.
Bidra till att öka konsumenternas medvetenhet om ansvarsfull vinkonsumtion och om unionens kvalitetssystem för vin; det målet rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 b och i.
Öka konkurrenskraften för unionens vinprodukter i tredjeländer, inbegripet genom att öppna och diversifiera vinmarknaderna; det målet rör de specifika mål som anges i artikel 6.1 b och h.
Bidra till att öka producenternas motståndskraft mot konjunkturväxlingar; det målet rör det specifika mål som anges i artikel 6.1 a.
Artikel 58
Interventionstyper inom vinsektorn
För varje mål som valts bland målen i artikel 57 ska de medlemsstater som avses i artikel 88.1 i sina strategiska GJP-planer välja en eller flera av följande interventionstyper:
Omstrukturering och omställning av vinodlingar, som är en process som utgörs av ett eller flera av följande:
Omställning till andra sorter, även genom dubbelympning, inbegripet för att förbättra kvaliteten eller miljöhållbarheten, av omsorg om anpassning till klimatförändringarna eller för att stärka den genetiska mångfalden.
Omlokalisering av vinodlingar.
Återplantering av vinodlingar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet.
Förbättringar av tekniken för att förvalta vinodlingarna, särskilt införandet av avancerade system för hållbar produktion, inbegripet minskad användning av bekämpningsmedel; normal förnyelse av uttjänta vinodlingar, som utgörs av återplantering av samma skifte med samma druvsort för vinplantering enligt samma vinodlingsmetod, ska dock inte ingå.
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar i jordbrukssystem för vinodling, utom insatser som är relevanta för den interventionstyp som föreskrivs i led a, i bearbetningsanläggningar och infrastruktur för vinframställning samt strukturer och verktyg för saluföring.
Grön skörd som innebär fullständig destruktion eller borttagande av omogna druvklasar i syfte att reducera avkastningen från det berörda området till noll, och undantaget obärgad skörd som innebär att säljbara druvor lämnas på vinstockarna vid utgången av den normala produktionscykeln.
Skördeförsäkring mot förluster som uppstår till följd av ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer, skador förorsakade av djur, växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.
Materiella och immateriella investeringar i innovation som utgörs av utveckling av innovativa produkter, inbegripet produkter framställda utifrån och biprodukter av vinframställning, innovativa processer och innovativ teknik för tillverkning av vinprodukter och digitalisering av dessa processer och denna teknik, liksom andra investeringar som skapar värde i något skede av leveranskedjan, inbegripet inslag av kunskapsöverföring och bidrag till anpassning till klimatförändringar.
Rådgivningstjänster, särskilt vad gäller anställningsvillkor, arbetsgivarskyldigheter och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
Destillation av biprodukter från vinframställning som har utförts i enlighet med begränsningarna i del II avsnitt D i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013.
Informationsåtgärder som utförs i medlemsstaterna avseende viner från unionen och som uppmuntrar till ansvarsfull vinkonsumtion eller främjar unionens kvalitetssystem för skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.
Åtgärder som vidtas av branschorganisationer som erkänts av medlemsstaterna i vinsektorn i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 i syfte att stärka unionens vingårdars anseende genom att främja vinturismen i produktionsområden.
Åtgärder som vidtas av branschorganisationer som erkänts av medlemsstaterna i vinsektorn i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 i syfte att förbättra kännedomen om marknaden.
Främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som utförs i tredjeländer och som utgörs av en eller flera av följande åtgärder och verksamheter som syftar till att öka vinsektorns konkurrenskraft samt till att öppna, diversifiera eller konsolidera marknaderna:
PR, säljfrämjande åtgärder eller reklam, som särskilt betonar fördelarna med den höga standarden hos unionsprodukterna, särskilt när det gäller kvalitet, livsmedelssäkerhet eller miljö.
Deltagande i stora internationella evenemang, varumässor eller utställningar.
Informationskampanjer, särskilt om unionens kvalitetssystem avseende skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och ekologisk produktion.
Undersökningar om nya eller befintliga marknader som är nödvändiga för att utöka och konsolidera avsättningsmöjligheterna.
Utvärderingsstudier av resultaten av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna.
Utarbetande av tekniska dokument, inbegripet laboratorieprovningar och laboratoriebedömningar, avseende oenologiska metoder, fytosanitära och hygieniska regler samt andra tredjelandskrav för import av produkter inom vinsektorn för att hindra inskränkningar i eller möjliggöra tillträdet till tredjelandsmarknader.
Tillfälligt och gradvis avtagande stöd för att täcka de administrativa kostnaderna för inrättandet av gemensamma fonder.
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar som syftar till att förbättra hållbarheten i vinproduktionen genom
förbättrad vattenanvändning och vattenförvaltning,
omställning till ekologisk produktion,
införande av integrerade produktionstekniker,
inköp av utrustning för precisionsproduktion eller digitaliserade produktionsmetoder,
bidrag till markvård och åtgärder för att öka koldioxidbindningen i marken,
skapande eller bevarande av livsmiljöer som verkar gynnsamt på den biologiska mångfalden eller för landskapets bevarande, inbegripet bevarandet av historiska inslag i landskapet, eller
åtgärder för att minska avfallsproduktionen och förbättra avfallshanteringen.
Första stycket led k ska endast tillämpas på vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning och vin med uppgift om vindruvssort. Främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder och verksamhet som syftar till att konsolidera avsättningsmöjligheter på marknaden ska begränsas till en period på högst tre år som inte kan förlängas, och ska endast gälla de av unionens kvalitetssystem som omfattar skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.
De medlemsstater som väljer de interventionstyper som anges i punkt 1 första stycket led k i denna artikel ska fastställa särskilda bestämmelser för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder, särskilt vad gäller deras längsta tillåtna löptid.
Artikel 59
Ekonomiskt stöd från unionen till vinsektorn
Det ekonomiska stödet får dock för branta sluttningar och terrasser i områden där lutningen överskrider 40 %, uppgå till 60 % av de faktiska kostnaderna för omstrukturering och omställning av vinodlingar, eller upp till 80 % av de faktiska kostnaderna för omstrukturering och omställning av vinodlingar i mindre utvecklade regioner.
Stödet får endast tillhandahållas i form av ersättning till producenter för förlorad inkomst på grund av genomförandet av interventionen och bidraget till kostnaderna för omstrukturering och omställning. Ersättningen till producenterna för förlorad inkomst på grund av genomförandet av interventionen får täcka upp till 100 % av den relevanta förlusten och utformas på ett av följande sätt:
Ett tillstånd att ha både gamla och nya vinstockar samtidigt under en fastställd period på högst tre år.
Ekonomisk ersättning under en fastställd period på högst tre år.
Det ekonomiska stödet från unionen för de investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket led b får inte överstiga:
50 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i mindre utvecklade regioner.
40 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i andra regioner än mindre utvecklade regioner.
75 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i de yttersta randområdena.
65 % av de stödberättigande investeringskostnaderna på de mindre Egeiska öarna.
Den högsta nivå för unionens ekonomiska stöd som anges i första stycket får endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG ( 10 ). Det får dock beviljas alla företag i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna.
För företag som inte omfattas av artikel 2.1 i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har färre än 750 anställda eller en årsomsättning som understiger 200 miljoner EUR ska de högsta nivåer för unionens ekonomiska stöd som anges i första stycket i denna punkt halveras.
Ekonomiskt stöd från unionen får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i kommissionens meddelande med titeln Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter ( 11 ).
Det ekonomiska stödet från unionen för den skördeförsäkring som avses i artikel 58.1 första stycket led d får inte överstiga följande gränser:
80 % av de kostnader för försäkringspremier som producenterna betalar för att försäkra sig mot förluster som uppstår till följd av ogynnsamma väderförhållanden som kan jämställas med naturkatastrofer.
50 % av de kostnader för försäkringspremier som producenten har tecknat för att försäkra sig mot
förluster enligt led a och förluster som uppstått till följd av andra ogynnsamma väderförhållanden,
förluster som uppstått till följd av djur- eller växtsjukdomar eller skadedjursangrepp.
Ekonomiskt stöd från unionen för skördeförsäkring får beviljas om de berörda försäkringsutbetalningarna inte kompenserar producenterna för mer än 100 % av deras förlorade inkomst, med beaktande av eventuell ersättning som producenterna kan ha fått från andra stödordningar i samband med den försäkrade risken. I försäkringsavtalen ska det ingå krav på att stödmottagare vidtar nödvändiga riskförebyggande åtgärder.
Det ekonomiska stödet från unionen för innovation som avses i artikel 58.1 första stycket led e får inte överstiga följande gränser:
50 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i mindre utvecklade regioner.
40 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i andra regioner än mindre utvecklade regioner.
80 % av stödberättigande investeringskostnader i de yttersta randområdena.
65 % av de stödberättigande investeringskostnaderna på de mindre Egeiska öarna.
Den högsta nivå för unionens ekonomiska stöd som anges i första stycket får endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG; det får dock beviljas alla företag i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna.
För företag som inte omfattas av artikel 2.1 i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har färre än 750 anställda eller en årsomsättning som understiger 200 miljoner EUR ska de högsta nivåer för unionens ekonomiska stöd som anges i första stycket i denna punkt halveras.
Dessutom får de medlemsstater som avses i artikel 88.1 bevilja nationellt stöd på högst 30 % av de stödberättigande utgifterna, men det ekonomiska stödet från unionen och medlemsstatens stöd får sammantaget inte överstiga 80 % av de stödberättigande utgifterna.
Artikel 60
Särskilda regler om ekonomiskt stöd från unionen till vinsektorn
De medlemsstater som avses i artikel 88.1 ska säkerställa att det ekonomiska stödet från unionen för destillation av biprodukter från vinframställning betalas ut till destillatörer som bearbetar biprodukter från vinframställning som levereras för destillation till råalkohol med en alkoholhalt på minst 92 volymprocent.
Det ekonomiska stödet från unionen ska innefatta en klumpsumma som kompensation för kostnaderna för insamling av biprodukterna från vinframställning. Detta belopp ska överföras från destillatören till producenten, om dessa kostnader bärs av producenten.
De medlemsstater som avses i artikel 88.1 ska säkerställa att den alkohol som framställs genom destillation av biprodukter från vinframställning för vilken ekonomiskt stöd från unionen har beviljats används uteslutande för industriella eller energirelaterade ändamål som inte snedvrider konkurrensen.
Artikel 61
Mål och interventionstyper inom humlesektorn
Artikel 62
Ekonomiskt stöd från unionen
Unionens ekonomiska stöd ska utbetalas till de driftsfonder som producentorganisationerna eller deras sammanslutningar som erkänns enligt förordning (EU) nr 1308/2013 och som genomför de operativa programmen. För detta ändamål ska artikel 51 i den här förordningen gälla i tillämpliga delar.
Den procentsats på 50 % som fastställs i punkt 2 ska ökas till 100 % i följande fall:
De interventionstyper som är kopplade till ett eller flera av de mål som anges i artikel 46 d, e, f och h.
Interventioner som avser gemensam lagring, rådgivningstjänster, tekniskt stöd, utbildning och utbyte av bästa praxis som rör det ena av eller båda de mål som avses i artikel 46 a och j.
Artikel 63
Mål inom sektorn för olivolja och bordsoliver
Grekland, Frankrike och Italien ska inom sektorn för olivolja och bordsoliver eftersträva ett eller flera av de mål som anges i artikel 46 a–h, j och k.
Artikel 64
Interventionstyper inom sektorn för olivolja och bordsoliver
Artikel 65
Ekonomiskt stöd från unionen
Det ekonomiska stödet från unionen till de stödberättigande kostnaderna får inte överstiga
75 % av de faktiska utgifterna för interventioner som är kopplade till de mål som anges i artikel 46 a–f, h och k,
75 % av de faktiska utgifterna för investeringar i fasta tillgångar och 50 % för andra interventioner som är kopplade till det mål som anges i artikel 46 g,
50 % av de faktiska utgifterna för interventioner som är kopplade till det mål som anges i artikel 46 j,
75 % av de faktiska utgifterna för de interventionstyper som avses i artikel 47.1 f och h, om det operativa programmet genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer från minst två producerande medlemsstater, eller 50 % om detta villkor inte uppfylls.
Artikel 66
Mål inom andra sektorer
Medlemsstaterna får i sina strategiska GJP-planer välja de sektorer som avses i artikel 42 f inom vilka de ska genomföra de interventionstyper som fastställs i artikel 47. För varje sektor som medlemsstaterna väljer ska de eftersträva ett eller flera av de mål som anges i artikel 46 a–h, j och k. Medlemsstaterna ska motivera sina val av sektorer och mål.
Artikel 67
Interventionstyper inom andra sektorer
För varje sektor som valts i enlighet med artikel 66 ska medlemsstaterna välja en eller flera av de interventionstyper som avses i artikel 47 som ska genomföras genom godkända operativa program som utformats av
producentorganisationer och deras sammanslutningar, som ska vara erkända inom ramen för förordning (EU) nr 1308/2013 eller inom ramen för punkt 7 i denna artikel, eller
kooperativ, samt andra former av samarbete mellan producenter som inrättats på producenters initiativ och kontrolleras av dem, som av en medlemsstats behöriga myndighet fastställts vara producentgrupper, för en övergångsperiod på högst fyra år från och med inledningen av ett godkänt operativt program som ska avslutas senast den 31 december 2027.
I erkännandeplanen ska verksamhet och mål fastställas för att säkerställa framsteg i riktning mot att erhålla sådant erkännande.
Det stöd som beviljas en producentgrupp som inte erkänts som producentorganisation senast i slutet av övergångsperioden ska återkrävas.
Medlemsstater som beslutar genomföra interventionstyper i detta avsnitt för produkter som förtecknas i bilaga VI ska särskilt ange, för varje sektor som de väljer, den produktförteckning som omfattas av den sektorn.
Artikel 68
Ekonomiskt stöd från unionen
Unionens ekonomiska stöd ska utbetalas till de driftsfonder som inrättats av producentorganisationer eller deras sammanslutningar som erkänns enligt förordning (EU) nr 1308/2013 eller enligt artikel 67.7 i den här förordningen eller av producentgrupper som avses i artikel 67.1 b i den här förordningen. För detta ändamål ska artiklarna 51 och 52.1 i den här förordningen gälla i tillämpliga delar.
Det ekonomiska stödet från unionen ska begränsas till 6 % av värdet av den saluförda produktionen för
varje producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer som avses i artikel 67.1 a, eller
varje producentgrupp som avses i artikel 67.1 b.
KAPITEL IV
INTERVENTIONSTYPER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING
Artikel 69
Interventionstyper för landsbygdsutveckling
Interventionstyperna i detta kapitel ska bestå av utbetalningar och stöd avseende följande:
Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden.
Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar.
Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav.
Investeringar, inbegripet investeringar i bevattning.
Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt nyetablering av landsbygdsföretag.
Riskhanteringsverktyg.
Samarbete.
Kunskapsutbyte och informationsspridning.
Artikel 70
Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden
Enligt denna artikel ska medlemsstaterna endast tillhandahålla stöd som täcker åtaganden som
går utöver de tillämpliga föreskrivna verksamhetskrav och GAEC-normer som fastställs i kapitel I avsnitt 2,
går utöver de relevanta tillämpliga minimikraven för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurskydd och andra tillämpliga obligatoriska krav som fastställs i nationell rätt och unionsrätten; det kravet gäller inte åtaganden som rör trädjordbruk och underhåll av beskogade arealer,
går utöver de villkor som fastställs för underhåll av jordbruksarealer i enlighet med artikel 4.2,
skiljer sig från åtaganden för vilka stöd beviljas enligt artikel 31.
Om det i nationell rätt åläggs nya krav som går utöver motsvarande minimikrav i unionsrätten, får för åtaganden som avses i första stycket led b stöd beviljas för åtaganden som bidrar till uppfyllandet av dessa krav i högst 24 månader från och med den dag då de blev obligatoriska för jordbruksföretaget.
Medlemsstaterna får dock i sina strategiska GJP-planer fastställa
en längre period för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år efter det att den inledande perioden har avslutats, om en sådan längre period är nödvändig för att uppnå eller bibehålla vissa miljövinster eller djurskyddsfördelar,
en kortare period på minst ett år för åtaganden om djurskydd, för åtaganden om bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser, för omställning till ekologiskt jordbruk, för nya åtaganden som följer direkt på de åtaganden som utfördes under den inledande perioden eller i andra vederbörligen motiverade fall.
Medlemsstaterna ska även säkerställa att en översynsklausul införs för insatser som genomförs inom ramen för den interventionstyp som avses i denna artikel och som varar längre än perioden för den strategiska GJP-planen för att insatserna ska kunna anpassas till den rättsliga ram som är tillämplig för nästa period.
Artikel 71
Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar
Artikel 72
Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav
Medlemsstaterna får innefatta ett eller flera av följande områden vid fastställandet av områden med nackdelar:
Jordbruks- och skogsområden inom Natura 2000 som utsetts enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.
Andra avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för jordbruk eller skogsbruk som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG under förutsättning att dessa områden inte överskrider 5 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av det territoriella tillämpningsområdet inom varje strategisk GJP-plan.
Jordbruksområden som omfattas av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG.
De merkostnader och det inkomstbortfall som avses i punkt 4 ska beräknas på följande sätt:
När det gäller begränsningar som följer av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG: i förhållande till nackdelar som uppstår till följd av krav som går utöver de relevanta GAEC-normer som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning och de villkor som fastställs för bibehållande av jordbruksareal i enlighet med artikel 4.2 i denna förordning.
När det gäller begränsningar som följer av direktiv 2000/60/EG: i förhållande till nackdelar som uppstår till följd av krav som går utöver de relevanta föreskrivna verksamhetskraven, med undantag för det föreskrivna verksamhetskrav 1 som anges i bilaga III till denna förordning, de GAEC-normer som fastställs i kapitel I avsnitt 2 i denna avdelning och de villkor som fastställs för bibehållande av jordbruksareal i enlighet med artikel 4.2 i denna förordning.
Artikel 73
Investeringar
För jordbruksföretag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer, ska stödet till skogsbrukssektorn endast beviljas om det läggs fram relevant information från en skogsförvaltningsplan eller ett likvärdigt instrument som överensstämmer med hållbart skogsbruk enligt definitionen i de allmänna riktlinjer för hållbar förvaltning av skogar i Europa som antogs under den andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa som ägde rum i Helsingfors den 16–17 juni 1993.
Medlemsstaterna ska fastställa en förteckning med icke stödberättigande investeringar och kategorier av utgifter, inbegripet minst följande:
Köp av jordbruksproduktionsrättigheter.
Köp av stödrätter.
Markköp för ett belopp som överstiger 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen, med undantag av markköp i miljöbevarande syfte och för bevarande av kolrik mark samt markköp av unga jordbrukare med användning av finansieringsinstrument. Om det rör sig om finansieringsinstrument ska detta tak tillämpas på de stödberättigande offentliga utgifter som betalats till slutmottagaren eller, om det rör sig om garantier, på det belopp som motsvarar det underliggande lånet.
Inköp av djur, och inköp av ettåriga växter och plantering av dessa, i annat syfte än
för att återställa jordbruks- eller skogsbrukspotential efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer,
för att skydda boskap mot stora rovdjur eller mot att användas i skogsbruk i stället för maskiner,
uppfödning av utrotningshotade raser enligt definitionen i artikel 2.24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 ( 12 ) enligt de åtaganden som avses i artikel 70, eller
bevarande av växtsorter som hotas av genetisk utarmning enligt de åtaganden som avses i artikel 70.
Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.
Investeringar i storskalig infrastruktur, enligt vad som fastställts av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer, som inte ingår i de lokalt ledda utvecklingsstrategier som anges i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060, utom för bredband och förebyggande åtgärder för översvämningar och kustskydd i syfte att minska inverkan av sannolika naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer.
Investeringar i beskogning som inte är förenliga med miljö- och klimatmålen enligt de principer om hållbar skogsförvaltning som utvecklats i de europeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning.
Leden a, b, d och f i första stycket ska inte gälla om stöd tillhandahålls genom finansieringsinstrument.
De högsta stödnivåerna får ökas:
Till högst 80 % för följande investeringar:
Investeringar som är kopplade till ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f, och, vad gäller djurskydd, i artikel 6.1 i.
Investeringar av unga jordbrukare som uppfyller de villkor som medlemsstaterna fastställer i sina strategiska GJP-planer i enlighet med artikel 4.6.
Investeringar i de yttersta randområdena eller på de mindre Egeiska öarna.
Till högst 85 % för investeringar av småbruk i enlighet med vad som fastställs av medlemsstaterna.
Till högst 100 % för följande investeringar:
Investeringar i beskogning, inrättande och regenerering av system för trädjordbruk, arrondering inom skogsbruk och icke-produktiva investeringar som är kopplade till ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f, inbegripet icke-produktiva investeringar i syfte att skydda boskap och grödor mot skador orsakade av vilda djur.
Investeringar i grundläggande tjänster i landsbygdsområden och infrastruktur inom jordbruk och skogsbruk, enligt vad som fastställts av medlemsstaterna.
Investeringar i återställning av jordbruks- eller skogsbrukspotential efter naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser eller andra katastrofer samt investeringar i lämpliga förebyggande åtgärder inom jordbruk och skogsbruk, liksom investeringar i bevarandet av skogarnas hälsa.
Icke-produktiva investeringar som stöds genom lokalt ledda utvecklingsstrategier som fastställs i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060 och projekt i de operativa grupper inom EIP som avses i artikel 127.3 i den här förordningen.
Artikel 74
Investeringar i bevattning
Medlemsstaterna får bevilja stöd till en investering i en förbättring av en befintlig bevattningsanläggning eller en beståndsdel av en bevattningsinfrastruktur endast om
den enligt en förhandsbedömning potentiellt kan ge en vattenbesparing som återspeglar de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen,
om investeringen påverkar grund- eller ytvattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet bedömts ha lägre än god status på grund av vattenmängden, en faktisk minskning av vattenanvändningen uppnås, så att det bidrar till att dessa vattenförekomster uppnår god status, i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2000/60/EG.
Medlemsstaterna ska fastställa procentsatser för potentiell vattenbesparing och faktisk minskning av vattenanvändningen som ett villkor för stödberättigande i sina strategiska GJP-planer i enlighet med artikel 111 d. Sådan vattenbesparing ska återspegla de behov som fastställs i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som härrör från direktiv 2000/60/EG, som förtecknas i bilaga XIII till denna förordning.
Inga av villkoren i denna punkt ska vara tillämpliga på en investering i en befintlig anläggning som endast påverkar energieffektivitet, på en investering i uppförandet av en reservoar eller på en investering som avser användningen av återvunnet vatten och som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.
Medlemsstaterna får bevilja stöd till en investering som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen och som påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst endast om
vattenförekomsten i förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet inte har bedömts ha lägre än god status på grund av vattenmängden, och
en miljökonsekvensanalys visar att investeringen inte kommer att ha någon betydande negativ miljöpåverkan; den miljökonsekvensanalysen ska antingen genomföras av eller godkännas av den behöriga myndigheten och får även avse grupper av jordbruksföretag.
Medlemsstaterna ska begränsa stödet till en eller flera procentsatser som inte får överstiga
80 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i bevattning på gården i enlighet med punkt 4,
100 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i sådan jordbruksinfrastruktur utanför gården som ska användas till bevattning,
65 % av de stödberättigande kostnaderna för övriga investeringar i bevattning på gården.
Artikel 75
Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt nyetablering av landsbygdsföretag
Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna artikel för att bidra till
etablering av unga jordbrukare som uppfyller de villkor som medlemsstaterna fastställer i sina strategiska GJP-planer i enlighet med artikel 4.6,
nyetablering av landsbygdsföretag med koppling till jordbruk eller skogsbruk, inbegripet etablering av nya jordbrukare, eller diversifiering av inkomster för jordbrukshushåll till annan verksamhet än jordbruksverksamhet,
företagsetablering inom annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden som är relaterad till de lokalt ledda utvecklingsstrategier som anges i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.
Artikel 76
Riskhanteringsverktyg
Medlemsstaterna får bevilja stöd för olika typer av riskhanteringsverktyg, inbegripet inkomststabiliseringsverktyg, motsvarande deras behovsbedömning och i synnerhet
ekonomiska bidrag till premier för försäkringssystem,
ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, inbegripet för administrativa kostnader för inrättandet av dem.
När medlemsstaterna tillhandahåller stöd som avses i punkt 3 ska de fastställa följande villkor för stödberättigande:
Typerna av stödberättigande riskhanteringsverktyg, och vad de omfattar.
Metoder för beräkning av förluster och de faktorer som ligger till grund för kompensation.
Regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna och, i förekommande fall, andra stödberättigande riskhanteringsverktyg.
Medlemsstaterna får ge stöd i form av finansiering av fristående rörelsekapital genom sådana finansieringsinstrument som avses i artikel 80.3 för kompensation av sådana förluster som avses i första stycket i denna punkt till jordbrukare som inte deltar i ett riskhanteringsverktyg.
Denna punkt ska inte tillämpas på de bidrag som avses i artikel 19.
Artikel 77
Samarbete
Medlemsstaterna får enligt villkoren i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska GJP-planer bevilja stöd för samarbete för att
förbereda och genomföra de projekt i de operativa grupperna inom EIP som avses i artikel 127.3,
förbereda och genomföra Leader,
främja och stödja kvalitetssystem som erkänts av unionen eller av medlemsstaterna, och jordbrukares användning av dessa,
stödja producentgrupper, producentorganisationer eller branschorganisationer,
förbereda och genomföra strategier för smarta byar enligt vad som fastställs av medlemsstaterna,
stödja andra former av samarbete.
Om stödet betalas ut som ett totalbelopp ska medlemsstaterna säkerställa att den genomförda insatsen är förenlig med de relevanta regler och krav som fastställs i artiklarna 70–76 och 78.
När det gäller Leader, ska genom undantag från första stycket i denna punkt
stöd för alla kostnader som berättigar till förberedande stöd enligt artikel 34.1 a i förordning (EU) 2021/1060 och för genomförande av utvalda strategier enligt leden b och c i den punkten endast beviljas i form av ett totalbelopp enligt den här artikeln, och
medlemsstaterna säkerställa att genomförda insatser som består av investeringar efterlever de relevanta unionsregler och unionskrav som gäller för interventionstypen för investeringar enligt artikel 73 i denna förordning.
Medlemsstaterna ska begränsa stödet för
informationsåtgärder och främjande åtgärder för kvalitetssystem till en eller flera procentsatser som inte får överstiga 70 % av de stödberättigande kostnaderna,
inrättandet av producentgrupper, producentorganisationer eller branschorganisationer till 10 % av gruppens eller organisationens årliga saluförda produktion, med ett tak på 100 000 EUR per år; det stödet ska vara gradvis avtagande och begränsas till de fem första åren efter erkännandet.
Artikel 78
Kunskapsutbyte och informationsspridning
Artikel 79
Urval av insatser
Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa urvalskriterierna för investeringsinterventioner med tydliga miljösyften eller som utförs i samband med återställande verksamhet.
Genom undantag från första stycket får en annan urvalsmetod fastställas i vederbörligen motiverade fall efter samråd med övervakningskommittén.
Artikel 80
Särskilda regler för finansieringsinstrument
Dessutom ska punkterna 3, 4 och 5 i den här artikeln gälla.
För verksamhet som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget får det totala stödbeloppet för rörelsekapital som ges till en slutmottagare inte överstiga en bruttobidragsekvivalent på 200 000 EUR under en period om tre räkenskapsår.
Stödberättigande utgifter för ett finansieringsinstrument ska vara det totala belopp av stödberättigande offentliga utgifter som betalats ut, med undantag för sådan ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 115.5, eller, när det gäller garantier, avsatts för garantiavtalen av finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden. Det beloppet ska motsvara
utbetalningar till slutmottagare när det gäller lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital,
medel som avsatts för garantiavtal, oavsett om de är utestående eller redan förfallna, för att uppfylla eventuella åberopanden av garantier vid förluster, beräknade på grundval av ett multiplikatorförhållande som fastställts för respektive underliggande utbetalade nya lån eller kapitalinvesteringar i slutmottagare,
utbetalningar till, eller till förmån för, slutmottagare om finansieringsinstrumenten kombineras med andra unionsbidrag inom en insats med ett enda finansieringsinstrument i enlighet med artikel 58.5 i förordning (EU) 2021/1060,
betalning av förvaltningsavgifter och återbetalningar av de förvaltningskostnader som uppstår för de organ som genomför finansieringsinstrumentet.
Om ett finansieringsinstrument genomförs under flera på varandra följande programperioder får stöd tillhandahållas till eller till förmån för slutmottagare, inklusive för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter, på grundval av överenskommelser som gjorts under föregående programperiod, under förutsättning att sådant stöd uppfyller stödberättigandereglerna för följande programperiod. I sådana fall ska stödberättigande för utgifter som lämnats in i utgiftsdeklarationerna fastställas i enlighet med reglerna för den berörda programperioden.
Om den enhet som omfattas av garantierna inte har betalat ut beloppet för nya lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital till slutmottagare i enlighet med multiplikatorförhållandet ska, vid tillämpning av första stycket led b, de stödberättigande utgifterna minskas proportionellt. Multiplikatorförhållandet får ses över, om detta är motiverat på grund av senare förändringar av marknadsvillkoren. En sådan översyn får inte ha retroaktiv verkan.
Vid tillämpning av första stycket led d i denna punkt ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade. Om organ som genomför en holdingfond väljs genom direkt tilldelning av kontrakt i enlighet med artikel 59.3 i förordning (EU) 2021/1060 ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan redovisas som stödberättigande utgifter inte överstiga 5 % av de totala stödberättigande offentliga utgifter som betalas ut till slutmottagarna i form av lån eller som avsätts enligt garantiavtal, och det ska inte överstiga 7 % av de totala stödberättigande offentliga utgifter som betalas ut till slutmottagarna i form av kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.
Om organ som genomför en särskild fond väljs genom direkt tilldelning av kontrakt i enlighet med artikel 59.3 i förordning (EU) 2021/1060 ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan redovisas som stödberättigande utgifter inte överstiga 7 % av de totala stödberättigande offentliga utgifter som betalas ut till slutmottagarna i form av lån eller som avsätts enligt garantiavtal, och det ska inte överstiga 15 % av de totala stödberättigande offentliga utgifter som betalas ut till slutmottagarna i form av kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital.
Om organ som genomför en holdingfond eller särskilda fonder väljs genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig rätt ska, vid tillämpning av första stycket led d, beloppet för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter fastställas i finansieringsavtalet och avspegla resultatet av den konkurrensutsatta upphandlingen.
Om arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagarna ska de inte deklareras som stödberättigande utgifter.
Artikel 81
Användning av Ejflu genom InvestEU
Det belopp som tillförs InvestEU ska genomföras i enlighet med de regler som fastställs i förordning (EU) 2021/523.
En överenskommelse om medverkan för det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel och som anslagits i den begäran om ändring av en strategisk GJP-plan som lämnats in i enlighet med artikel 119 i denna förordning ska ingås samtidigt som kommissionens genomförandebeslut om godkännande av ändringen av den strategiska GJP-planen antas.
Om en medlemsstats medverkan i InvestEU avbryts, ska de berörda belopp som betalats till den gemensamma avsättningsfonden som avsättning återkrävas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen, och medlemsstaten ska lämna in en begäran om en ändring av dess strategiska GJP-plan för att använda de återkrävda beloppen och de belopp som avsatts för kommande kalenderår i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.
Avslutandet eller ändringen av överenskommelsen om medverkan ska göras samtidigt som kommissionens genomförandebeslut om godkännande av den relevanta ändringen av den strategiska GJP-planen antas och senast den 31 december 2026.
Artikel 82
Adekvata och riktiga beräkningar av stöd
I de fall där stödet beviljas utifrån merkostnader och inkomstbortfall i enlighet med artiklarna 70, 71 och 72, ska medlemsstaterna säkerställa att de relevanta beräkningarna är adekvata och riktiga och fastställda i förväg på grundval av en rättvis, rimlig och verifierbar beräkningsmetod. I det syftet ska organ, som är funktionellt oberoende av de myndigheter som ansvarar för genomförandet av den strategiska GJP-planen och som besitter lämplig sakkunskap, göra beräkningarna eller bekräfta att beräkningarna är adekvata och riktiga.
Artikel 83
Bidragsformer
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 70, 71, 72 och 75 får de bidrag som beviljas enligt detta kapitel utformas på något av följande sätt:
Ersättning av faktiskt uppkomna stödberättigande kostnader för en stödmottagare.
Enhetskostnader.
Klumpsummor.
Schablonfinansiering.
Beloppen för de bidragsformer som avses i punkt 1 b, c och d ska fastställas på ett av följande sätt:
En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på
statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,
kontrollerade historiska uppgifter för enskilda stödmottagare, eller
tillämpning av normala rutiner för kostnadsredovisning för enskilda stödmottagare.
Budgetförslag som fastställs från fall till fall och som godkänns på förhand av det organ som väljer ut insatsen.
I enlighet med bestämmelserna om tillämpning av motsvarande enhetskostnader, klumpsummor och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för en liknande insatstyp.
I enlighet med bestämmelserna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, klumpsummor och schablonsatser som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för en liknande insatstyp.
Medlemsstaterna får ge stödmottagarna villkorade bidrag som är helt eller delvis återbetalningspliktiga i enlighet med vad som anges i det dokument som fastställer stödvillkoren och i enlighet med följande villkor:
Stödmottagarna ska göra återbetalningar i enlighet med de villkor som den förvaltande myndigheten och stödmottagaren enas om.
Medlemsstaterna ska återanvända de medel som stödmottagarna har återbetalat för samma specifika mål i den strategiska GJP-planen senast den 31 december 2029, i form av antingen villkorade bidrag, finansieringsinstrument eller annan sorts stöd. De belopp som återbetalas och uppgifter om deras återanvändning ska ingå i den sista årliga prestationsrapporten.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det förs separata räkenskaper för medlen eller att de placeras under lämpliga redovisningskoder.
Unionsmedel som återbetalats av stödmottagarna vid någon tidpunkt, men som inte återanvänds senast den 31 december 2029 ska återbetalas till unionens budget i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/2116.
Artikel 84
Delegerade befogenheter för ytterligare krav för interventionstyper för landsbygdsutveckling
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 för att komplettera denna förordning med ytterligare krav än dem som fastställs i detta kapitel avseende villkoren för beviljande av stöd för
förvaltningsåtaganden enligt artikel 70 rörande genetiska resurser och djurskydd,
kvalitetssystem som avses i artikel 77, vad gäller slutproduktens särdrag, tillgången till systemet, kontrollen av bindande produktspecifikationer, systemets öppenhet och produkternas spårbarhet samt medlemsstaternas erkännande av frivilliga certifieringssystem.
AVDELNING IV
FINANSIELLA BESTÄMMELSER
Artikel 85
EGFJ- och Ejflu-utgifter
EGFJ ska finansiera de interventionstyper som avser
direktstöd enligt artikel 16,
interventioner inom vissa sektorer enligt avdelning III kapitel III.
Artikel 86
Stödberättigande för utgifter
Utgifter ska berättiga
till ett bidrag från EGFJ från och med den 1 januari det år som följer på det år då kommissionen godkänner den strategiska GJP-planen,
till ett bidrag från Ejflu från och med den dag då den strategiska GJP-planen lämnas in, men inte före den 1 januari 2023.
Genom undantag från första stycket i denna punkt och från punkt 4 andra stycket får det i den strategiska GJP-planen föreskrivas att, i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen, Ejflu-finansierade utgifter som beror på ändringar av den strategiska GJP-planen kan berättiga till stöd från och med den dag då händelsen inträffade.
Medlemsstaterna ska fastställa startdatumet för när stödmottagarens kostnader blir stödberättigande. Startdatumet får inte vara före den 1 januari 2023.
Insatser ska inte vara stödberättigande om de har avslutats fysiskt eller genomförts fullt ut innan ansökan om stöd lämnades in till den förvaltande myndigheten, oavsett om alla relaterade utbetalningar har gjorts.
Insatser som rör förtida skötsel av frötäktsbestånd och skötsel av unga bestånd i enlighet med principer om hållbart skogsbruk och som bidar till uppnåendet av ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f, såsom de har definierats av medlemsstaten, får dock vara stödberättigande om de fysiskt har slutförts innan ansökan om stöd lämnas in till den förvaltande myndigheten.
Artikel 87
Anslag för interventionstyper i form av direktstöd
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i förordning (EU) 2021/2116 får det högsta belopp som får beviljas i en medlemsstat under ett kalenderår enligt avdelning III kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 2 och före tillämpningen av artikel 17 i den här förordningen inte överskrida den medlemsstatens anslag enligt bilaga VIII.
Vid tillämpning av artiklarna 96, 97 och 98, fastställs en medlemsstats anslag som anges i bilaga V efter avdrag av de belopp som anges i bilaga VIII, och före varje överföring enligt artikel 17, i bilaga IX.
Anpassningen av bilaga IX ska dock inte ta hänsyn till överföringar enligt artikel 17.
Artikel 88
Anslag för vissa interventionstyper inom vissa sektorer
Ekonomiskt stöd från unionen för interventionstyper inom sektorn för olivolja och bordsoliver, per räkenskapsår, ska tilldelas enligt följande:
10 666 000 EUR för Grekland.
554 000 EUR för Frankrike.
34 590 000 EUR för Italien.
Medlemsstaternas anslag som överförts till anslag för direktstöd ska inte längre vara tillgängliga för de interventionstyper som avses i punkterna 3 och 4.
Medlemsstaterna får besluta att höja den procentsats som avses i första stycket upp till 5 %. I så fall ska det belopp som motsvarar höjningen dras av från det maximibelopp som fastställs i artikel 96.1, 96.2 eller 96.5 och inte längre vara tillgängligt för tilldelning till interventioner för kopplat inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 1.
Det belopp som motsvarar procentsatsen av medlemsstaternas anslag för direktstöd som avses i första och andra styckena i denna punkt och som används för interventionstyper i andra sektorer under ett visst räkenskapsår ska betraktas som medlemsstaternas anslag per räkenskapsår för interventionstyper i andra sektorer.
Artikel 89
Anslag för interventionstyper för landsbygdsutveckling
Artikel 90
Ejflu-bidrag
Kommissionens genomförandebeslut om godkännande av den strategiska GJP-planen enligt artikel 118.6 ska fastställa det högsta Ejflu-bidraget till planen. Ejflu-bidraget ska beräknas på grundval av de stödberättigande offentliga utgifterna, med undantag för sådan ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 115.5.
Artikel 91
Ejflu-bidragsnivåer
Genom undantag från punkt 1 ska den högsta Ejflu-bidragsnivån vara
85 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i mindre utvecklade regioner,
80 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna,
60 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i övergångsregioner i den mening som avses i artikel 108.2 första stycket b i förordning (EU) 2021/1060,
43 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de övriga regionerna.
Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska den högsta Ejflu-bidragsnivån, om den nivå som fastställts i den strategiska GJP-planen i enlighet med punkt 2 är lägre, vara
65 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för stöd för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar enligt artikel 71,
80 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för stöd enligt artikel 70, för stöd enligt artikel 72, för stöd till icke-produktiva investeringar som avses i artikel 73, för stöd till projekt i de operativa grupperna inom EIP enligt artikel 77.1 a och för Leader enligt artikel 77.1 b,
100 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för insatser som erhåller finansiering genom medel som överförs till Ejflu enligt artiklarna 17 och 103.
Artikel 92
Lägsta nivå på anslag för Leader
Artikel 93
Lägsta nivå på anslag för interventioner som bidrar till uppnåendet av specifika miljö- och klimatmål
Vid fastställandet av bidraget till den procentsats som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna inbegripa utgifter för följande interventioner:
100 % för förvaltningsåtaganden som avses i artikel 70.
50 % för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar som avses i artikel 71.
100 % för områdesspecifika nackdelar som avses i artikel 72.
100 % för investeringar enligt artiklarna 73 och 74 som är kopplade till ett eller flera av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f och, när det gäller djurskydd, i artikel 6.1 i.
Artikel 94
Högsta nivå på anslag för tekniskt bistånd
Ejflu-bidraget får ökas till 6 % för strategiska GJP-planer om unionens totala stöd för landsbygdsutveckling är högst 1,1 miljarder EUR.
Artikel 95
Lägsta nivå på anslag för stödtill unga jordbrukare
För varje medlemsstat ska det minimibelopp som anges i bilaga XII reserveras för bidrag till uppnåendet av det specifika mål som anges i artikel 6.1 g. På grundval av en analys av situationen med avseende på starka och svaga sidor, möjligheter och hot (nedan kallad swot-analysen) samt en kartläggning av vilka behov som måste tillgodoses, ska beloppet användas för en av eller båda följande interventionstyper:
Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare enligt artikel 30.
Etablering av unga jordbrukare enligt artikel 75.2 a.
Artikel 96
Högsta nivå på anslag för kopplat inkomststöd
Artikel 97
Lägsta nivå på anslag för miljösystem
Under kalenderåren 2023 och 2024 får medlemsstaterna i enlighet med artikel 101.3 använda belopp som i enlighet med den här artikeln avsatts för miljösystem i syfte att under året i fråga finansiera andra interventioner som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2, förutsatt att alla möjligheter att använda medlen för miljösystem har uttömts,
upp till ett tröskelvärde motsvarande 5 % av de belopp som anges i bilaga IX för det relevanta kalenderåret,
över ett tröskelvärde motsvarande 5 % av de belopp som anges i bilaga IX för det relevanta kalenderåret, förutsatt att villkoren i punkt 6 är uppfyllda.
Medlemsstaterna ska vid tillämpning av punkt 5 b ändra sina GJP-planer i enlighet med artikel 119 i syfte att
öka de belopp som avsätts i enlighet med denna artikel för miljösystem under de år som återstår av perioden för den strategiska GJP-planen med ett belopp som minst motsvarar det belopp som används för att finansiera andra interventioner som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 i enlighet med punkt 5 b i den här artikeln, eller
öka de belopp som avsätts för interventioner enligt artiklarna 70, 72, 73 och 74 i den mån dessa interventioner bidrar till uppnåendet av de specifika miljö- och klimatmål som anges i artikel 6.1 d, e och f och, när det gäller djurskydd, i artikel 6.1 i med ett belopp som minst motsvarar det belopp som används för att finansiera andra interventioner som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 i enlighet med punkt 5 b i den här artikeln. Ytterligare belopp som avsatts för interventioner enligt artiklarna 70, 72, 73 och 74 i enlighet med denna punkt får inte tas i beaktande om en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som avses i punkt 2 i den här artikeln.
Om en medlemsstat, när den tillämpar punkt 5 a, för den sammanlagda perioden 2023–2024 använder ett belopp som överskrider 2,5 % av summan av de anslag som anges i bilaga IX för åren 2023 och 2024 för att finansiera andra interventioner som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2, ska den kompensera för de belopp som överskrider 2,5 % av summan av de anslag som anges i bilaga IX för åren 2023 och 2024 och som under dessa år används för att finansiera andra interventioner som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 genom att ändra sin strategiska GJP-plan i enlighet med artikel 119 i syfte att
öka de belopp som avsätts i enlighet med denna artikel för miljösystem under de år som återstår av perioden för den strategiska GJP-planen med ett belopp som minst motsvarar de belopp som överskrider 2,5 % av summan av de anslag som anges i bilaga IX för åren 2023 och 2024, eller
öka de belopp som avsätts för interventioner enligt artiklarna 70, 72, 73 och 74, i den mån dessa interventioner bidrar till uppnåendet av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f och, när det gäller djurskydd, i artikel 6.1 i, med ett belopp som minst motsvarar det belopp som överskrider 2,5 % av summan av de anslag som anges i bilaga IX för åren 2023 och 2024. Ytterligare belopp som avsatts för interventioner enligt artiklarna 70, 72, 73 och 74 i enlighet med denna punkt får inte tas i beaktande om en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som avses i punkt 2 i den här artikeln.
Medlemsstaterna ska vid tillämpning av punkt 8 ändra sina strategiska GJP-planer i enlighet med artikel 119 i syfte att
öka de belopp som avsätts i enlighet med denna artikel för miljösystem under de år som återstår av perioden för den strategiska GJP-planen med ett belopp som minst motsvarar det belopp som används för att finansiera andra interventioner som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 i enlighet med punkt 8, eller
öka de belopp som avsätts för interventioner enligt artiklarna 70, 72, 73 och 74 i den mån dessa interventioner bidrar till uppnåendet av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f och, när det gäller djurskydd, i artikel 6.1 i med ett belopp som minst motsvarar det belopp som används för att finansiera andra interventioner som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 i enlighet med punkt 8 i den här artikeln. Ytterligare belopp som avsatts för interventioner enligt artiklarna 70, 72, 73 och 74 enligt denna punkt får inte tas i beaktande om en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som avses i punkt 2 i den här artikeln.
Artikel 98
Lägsta nivå på anslag för omfördelningsinkomststöd
Artikel 99
Frivilligt bidrag från Ejflu-anslaget till åtgärder inom ramen för Life och Erasmus+
Medlemsstaterna får besluta att i sina strategiska GJP-planer använda en viss andel av Ejflu-anslaget som finansiell hävstång för stöd och vidareutveckling av strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt som gynnar jordbrukssamhällen i enlighet med vad som föreskrivs i förordning (EU) 2021/783 samt för att finansiera åtgärder för gränsöverskridande rörlighet i utbildningssyfte för personer inom jordbruk och landsbygdsutveckling med inriktning på unga jordbrukare och kvinnor på landsbygden, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 ( 16 ).
Artikel 100
Spårning av klimatutgifter
Bidraget till uppnåendet av utgiftsmålet ska uppskattas genom tillämpning av särskild viktning som differentieras med utgångspunkt i huruvida stödet bidrar väsentligt eller måttligt till uppnåendet av klimatförändringsmålen. Viktningarna ska vara följande:
40 % för utgifterna för grundläggande inkomststöd och kompletterande inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitten 2 och 3.
100 % för utgifter för miljösystem som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 4.
100 % för utgifter för interventioner som avses i artikel 93.1, med undantag för de som anges i led d i denna punkt.
40 % för utgifter för naturliga begränsningar eller andra särskilda begränsningar som avses i artikel 71.
Artikel 101
Vägledande anslag
De vägledande anslag som medlemsstaterna fastställer i enlighet med punkterna 1 och 2 får inte hindra dessa medlemsstater från att använda medel från dessa vägledande anslag som medel för andra interventioner, utan ändring av deras strategiska GJP-planer i enlighet med artikel 119, förutsatt att denna förordning, i synnerhet artiklarna 87, 88, 89, 90, 92–98 och 102, och förordning (EU) 2021/2116, i synnerhet artikel 32.6 b, följs, och på följande villkor:
Anslag till interventioner i form av direktstöd används för andra interventioner i form av direktstöd.
Anslag till interventioner för landsbygdsutveckling används för andra interventioner för landsbygdsutveckling.
Anslag till interventioner för biodlingssektorn och vinsektorn användas endast för andra interventioner inom samma sektor.
Anslag för interventioner inom andra sektorer som avses i artikel 42 f används för interventioner inom andra sektorer som avses i den punkten och som fastställts i den strategiska GJP-planen, och användningen påverkar inte godkända operativa program.
Vid tillämpningen av första stycket led a får medlemsstater som har beslutat att bevilja grundläggande inkomststöd på grundval av stödrätter i enlighet med artikel 23 linjärt öka eller minska de belopp som ska betalas på grundval av värdet på de rätter som aktiveras under kalenderåret, inom gränserna för de planerade minimi- eller maximienhetsbelopp som fastställts för interventioner inom ramen för grundläggande inkomststöd i enlighet med artikel 102.2.
Artikel 102
Planerade enhetsbelopp och planerad output
För interventioner som omfattas av det integrerade system som avses i artikel 65.2 i förordning (EU) 2021/2116 ska enhetliga enhetsbelopp fastställas, utom om enhetliga enhetsbelopp inte är möjliga eller lämpliga på grund av interventionens utformning eller omfattning. I sådana fall ska genomsnittliga enhetsbelopp fastställas.
Planerat maximienhetsbelopp och planerat minimienhetsbelopp är de maximi- och minimienhetsbelopp som förväntas betalas ut för den dithörande outputen.
Vid fastställandet av planerade maximienhetsbelopp eller minimienhetsbelopp eller båda får medlemsstaterna motivera dessa värden med den flexibilitet som krävs för omfördelning i syfte att undvika outnyttjade medel.
Det genomförda enhetsbelopp som avses i artikel 134.5 första stycket c får endast vara lägre än det planerade enhetsbeloppet eller det planerade minimienhetsbeloppet om ett sådant belopp fastställs för att förhindra ett överskridande av anslagen för interventionstyper i form av direktstöd enligt artikel 87.1.
Planerat genomsnittligt maximienhetsbelopp är det maximibelopp som förväntas betalas ut i genomsnitt för den dithörande outputen.
Artikel 103
Flexibilitet mellan anslag för direktstöd och Ejflu-anslag
Som en del av sitt förslag till strategisk GJP-plan som avses i artikel 118.1 får en medlemsstat besluta att överföra
högst 25 % av dess anslag för direktstöd enligt bilaga V, om tillämpligt efter avdrag av de anslag för bomull som anges i bilaga VIII för kalenderåren 2023–2026 till dess Ejflu-anslag under räkenskapsåren 2024–2027, eller
högst 25 % av dess anslag för Ejflu under räkenskapsåren 2024–2027 till dess anslag för direktstöd enligt bilaga V för kalenderåren 2023–2026.
Den procentsats för överföring från en medlemsstats anslag för direktstöd till dess anslag för Ejflu som anges i punkt 1 a får höjas med
upp till 15 procentenheter om den medlemsstaten använder motsvarande höjning av Ejflu-finansierade interventioner för interventioner för de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f,
upp till 2 procentenheter om den medlemsstaten använder motsvarande höjning i enlighet med artikel 95.1 b.
AVDELNING V
STRATEGISKA GJP-PLANER
KAPITEL I
ALLMÄNNA KRAV
Artikel 104
Strategiska GJP-planer
I de fall då delar av den strategiska GJP-planen upprättas på regional nivå ska medlemsstaten säkerställa samstämmighet och konsekvens med den strategiska GJP-planen på nationell nivå. De delar som upprättas på regional nivå ska på ett lämpligt sätt återspeglas i de relevanta avsnitt av de strategiska GJP-planerna som fastställs i artikel 107.
För att uppnå dessa mål ska medlemsstaterna fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i avdelning III.
Artikel 105
Högre ambition vad gäller miljö- och klimatmål
Artikel 106
Formföreskrifter
Det organ i medlemsstaten som ansvarar för att utarbeta den strategiska GJP-planen ska säkerställa att
i förekommande fall, de relevanta myndigheterna på regional nivå medverkar i utarbetandet av den strategiska GJP-planen, och
behöriga offentliga myndigheter för miljö och klimat medverkar i utformningen av den strategiska GJP-planens miljö- och klimatrelaterade aspekter.
Varje medlemsstat ska organisera ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter. I partnerskapet ska åtminstone följande partner ingå:
Relevanta myndigheter på regional och lokal nivå, inbegripet andra offentliga myndigheter, inbegripet behöriga myndigheter för miljö- och klimatfrågor.
Näringslivets och arbetsmarknadens parter, inbegripet företrädare för jordbrukssektorn.
Relevanta organ som företräder civilsamhället och, i tillämpliga fall, organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, jämställdhet och icke-diskriminering.
Medlemsstaten ska göra de parterna effektivt delaktiga i utarbetandet av de strategiska GJP-planerna, och ska i förekommande fall samråda med alla relevanta berörda parter, inbegripet vad gäller de miniminormer som avses i artikel 13.
KAPITEL II
INNEHÅLLET I DEN STRATEGISKA GJP-PLANEN
Artikel 107
Innehållet i den strategiska GJP-planen
Varje strategisk GJP-plan ska innehålla avsnitt om följande:
Behovsbedömningen.
Interventionsstrategin.
De delar som är gemensamma för flera interventioner.
Det direktstöd, de interventioner inom vissa sektorer och interventioner för landsbygdsutveckling som anges i strategin.
Mål- och finansieringsplanerna.
Styrnings- och samordningssystemen.
De faktorer som säkerställer en modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken.
I de fall då delar av den strategiska GJP-planen inrättas på regional nivå, en kort beskrivning av medlemsstaternas nationella och regionala struktur, och särskilt av vilka delar som finns etablerade på nationell och regional nivå.
Varje strategisk GJP-plan ska innehålla följande bilagor:
Bilaga I om en förhandsutvärdering och den strategiska miljöbedömning som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG ( 17 ).
Bilaga II om en swot-analys.
Bilaga III om samråd med berörda parter.
I förekommande fall, bilaga IV om grödspecifikt stöd för bomull.
Bilaga V om ytterligare nationell finansiering som ges inom ramen för den strategiska GJP-planen.
I förekommande fall, bilaga VI om nationellt övergångsstöd.
Artikel 108
Behovsbedömning
Den behovsbedömning som avses i artikel 107.1 a ska omfatta följande:
En sammanfattning av den swot-analys som avses i artikel 115.2.
En kartläggning av behoven för varje specifikt mål som anges i artikel 6.1 och 6.2 på grundval av swot-analysen; alla behov som framkommer av swot-analysen ska beskrivas, oavsett om de kommer att tas upp i den strategiska GJP-planen eller inte.
Med avseende på det specifika målet att ge stöd till jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukets motståndskraft som anges i artikel 6.1 a, en behovsbedömning vad gäller en rättvisare fördelning och mer ändamålsenlig och effektiv målinriktning av direktstödet, i relevanta fall med beaktande av jordbrukets struktur och vad gäller riskhantering.
I förekommande fall, en analys av behoven i särskilda geografiska regioner, såsom de yttersta randområdena samt bergsområden och öregioner.
Prioritering av behov, inklusive en välgrundad motivering till gjorda val, som i relevanta fall innehåller skälen till varför vissa identifierade behov inte beaktas eller beaktas endast delvis i den strategiska GJP-planen.
För de specifika mål som anges i artikel 6. 1 d, e och f ska behovsbedömningen ta hänsyn till nationella miljö- och klimatplaner som härrör från de lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII.
Medlemsstaterna ska för sina behovsbedömningar använda data som är aktuella och tillförlitliga och i förekommande fall uppdelade efter kön.
Artikel 109
Interventionsstrategi
I den interventionsstrategi som avses i artikel 107.1 b ska följande fastställas för varje specifikt mål som anges i artikel 6.1 och 6.2 och som tas upp i den strategiska GJP-planen:
Mål och tillhörande delmål för de relevanta resultatindikatorer som medlemsstaten använder på grundval av sin behovsbedömning som avses i artikel 108. Värdet på dessa mål ska motiveras på grundval av den behovsbedömningen. När det gäller de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f ska målen härledas från de delar av förklaringen som ges i punkt 2 a i den här artikeln.
Interventioner som grundas på de interventionstyper som anges i avdelning III och som ska utformas så att de hanterar den särskilda situationen på det berörda området enligt en sund interventionslogik med stöd i den förhandsutvärdering som avses i artikel 139, den swot-analys som avses i artikel 115.2 och den behovsbedömning som avses i artikel 108.
Faktorer som visar hur interventionerna bidrar till att målen kan uppnås och hur de är inbördes samstämmiga och förenliga.
Faktorer som visar att tilldelningen av finansiella medel till interventioner inom den strategiska GJP-planen är motiverad och tillräcklig för att de fastställda målen ska kunna uppnås, och är förenlig med den finansieringsplan som avses i artikel 112.
Interventionsstrategin ska påvisa att strategin är samstämmig och interventionerna kompletterar varandra för de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2 genom att tillhandahålla följande:
En översikt över miljö- och klimatarkitekturen i den strategiska GJP-planen som beskriver följande:
För varje GAEC-norm som anges i bilaga III, hur unionsnormen tillämpas, som ska innehålla följande: en sammanfattning av jordbruksföretagets praxis, territoriellt tillämpningsområde, typer av jordbrukare och andra stödmottagare som omfattas av normen och, vid behov en beskrivning av hur praxis bidrar till uppnåendet av det huvudsakliga syftet med GAEC-normen.
Grundvillkorens övergripande bidrag till uppnåendet av de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f.
Komplementariteten mellan de relevanta basvillkor som avses i artikel 31.5 och artikel 70.3, grundvillkoren och de olika interventionerna, inbegripet stöd till ekologiskt jordbruk, för de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f.
Det sätt på vilket det större övergripande bidrag som anges i artikel 105 ska uppnås.
Hur miljö- och klimatarkitekturen i den strategiska GJP-planen är avsedd att bidra till uppnåendet av och överensstämma med de långsiktiga nationella mål som anges i eller som följer av de lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII.
I förhållande till det specifika mål som anges i artikel 6.1 g, en översikt över de relevanta interventioner och särskilda villkor för unga jordbrukare som anges i den strategiska GJP-planen, såsom de som anges i artiklarna 26.4 a, 30, 73, 75 och 77.6. Medlemsstaterna ska särskilt hänvisa till artikel 95 då de lägger fram finansieringsplanen i förhållande till de interventionstyper som avses i artiklarna 30, 73 och 75. Översikten ska även innehålla en allmän redogörelse av samspelet med nationella instrument i syfte att förbättra samstämmigheten mellan unionens och medlemsstaternas åtgärder på detta område.
En förklaring till hur de interventioner inom ramen för kopplat inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 1 är förenliga med direktiv 2000/60/EG.
Med avseende på det specifika mål som anges i artikel 6.1 a, en översikt över hur målet om en rättvisare fördelning och mer ändamålsenlig och effektiv målinriktning av inkomststöd som beviljas jordbrukare inom ramen för den strategiska GJP-planen beaktas, inbegripet, i förekommande fall, information som motiverar användning av det undantag som föreskrivs i artikel 29.1 andra stycket. Denna översikt ska i relevanta fall även ta upp samstämmigheten och komplementariteten mellan territorialiseringen av det grundläggande inkomststöd som avses i artikel 22.2 och stöd inom ramen för andra interventioner, särskilt utbetalningar för naturliga begränsningar eller andra särskilda begränsningar som avses i artikel 71.
En översikt över sektorsrelaterade interventioner, bl.a. kopplat inkomststöd enligt avdelning III kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 1 och de interventioner inom vissa sektorer som avses i avdelning III kapitel III, med en förklaring till varför sektorerna i fråga valts, en förteckning över interventioner per sektor och hur de kompletterar varandra.
I förekommande fall en förklaring om vilka interventioner som är avsedda att bidra till att säkerställa en konsekvent och integrerad strategi för riskhantering.
I förekommande fall en beskrivning av samspelet mellan nationella och regionala interventioner, inklusive fördelningen av anslag per intervention och fond.
En översikt över hur den strategiska GJP-planen bidrar till uppnåendet av det specifika målet om bättre djurskydd och bekämpning av antimikrobiell resistens som avses i artikel 6.1 i, inbegripet basvillkoren och komplementariteten mellan grundvillkoren och de olika interventionerna.
En förklaring av hur interventionerna och de delar som är gemensamma för flera interventioner bidrar till en förenkling för de slutliga stödmottagarna och minskar den administrativa bördan.
Artikel 110
De delar som är gemensamma för flera interventioner
Avsnittet om de delar som är gemensamma för flera interventioner som avses i artikel 107.1 c ska omfatta följande:
De definitioner och villkor som medlemsstaterna har lämnat enligt artikel 4 samt minimikraven för interventioner i form av direktstöd enligt artikel 18.
En beskrivning av användningen av tekniskt bistånd som avses i artiklarna 94 och 125 och en beskrivning av det nationella GJP-nätverk som avses i artikel 126.
Med avseende på de specifika mål som anges i artikel 6.1 den definition av landsbygdsområden som används i den strategiska GJP-planen i enlighet med vad som fastställts av medlemsstaterna.
Andra upplysningar om genomförandet, särskilt följande:
En kort beskrivning av hur stödrätters värde fastställs och av hur reserven fungerar, i tillämpliga fall.
I förekommande fall, användningen av det beräknade resultatet av minskningen av direktstöd som avses i artikel 17.
Beslutet och motiveringen av detta beslut med avseende på genomförandet av artiklarna 17.4, 29.6 och 30.4 i denna förordning och av artikel 17.1 andra stycket i förordning (EU) 2021/2116.
I förekommande fall, beslutet och en beskrivning av dess viktigaste inslag med avseende på genomförandet av artikel 19.
En översikt över samordning, gränsdragning och komplementaritet mellan Ejflu och andra unionsfonder som är verksamma i landsbygdsområden.
Artikel 111
Interventioner
Avsnittet om varje intervention som anges i strategin som avses i artikel 107.1 d, inbegripet interventioner på regional nivå, ska omfatta uppgifter om följande:
Den interventionstyp på vilken den grundas.
Territoriellt tillämpningsområde.
Interventionens särskilda utformning eller krav i den som säkerställer att den på ett meningsfullt sätt bidrar till uppnåendet av det eller de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2. När det gäller miljö- och klimatrelaterade interventioner ska kopplingen till att grundvillkoren uppfylls visa att olika praxis är kompletterande och inte överlappar varandra.
Villkoren för stödberättigande.
De resultatindikatorer som fastställs i bilaga I till vilka interventionen bör bidra direkt och i en väsentlig utsträckning.
För varje intervention som grundas på de interventionstyper som förtecknas i bilaga II till denna förordning, hur den följer relevanta bestämmelser i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal så som de anges i artikel 10 i denna förordning och bilaga II till denna förordning, och för varje intervention som inte grundar sig på de interventionstyper som förtecknas i bilaga II till denna förordning, huruvida och i så fall hur den följer relevanta bestämmelser i artikel 6.5 i, eller bilaga 2 till, WTO:s jordbruksavtal.
En outputindikator och årlig planerad output för interventionen, i enlighet med artikel 102.5.
De årliga planerade enhetliga eller genomsnittliga enhetsbelopp som avses i artikel 102.1 och, när så är relevant, de planerade maximi- eller minimienhetsbeloppen i enlighet med artikel 102.2 och 102.3.
En förklaring av hur de belopp som avses i led h i denna punkt har fastställts.
I tillämpliga fall följande:
Stödform och stödsats.
Metoden för beräkning av stödets planerade enhetsbelopp och dess attestering i enlighet med artikel 82.
Det årliga anslaget för interventionen, i enlighet med artikel 101.1 eller, när det gäller sektorer som avses i artikel 42 a, d, e och f, det årliga anslaget för den relevanta sektorn i enlighet med artikel 101.2, inbegripet, i tillämpliga fall, en uppdelning av de belopp som planerats för bidrag och de belopp som planerats för finansieringsinstrument.
Angivande av huruvida interventionen faller utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget och att den därför är föremål för en bedömning av statligt stöd.
Första stycket e ska inte gälla för interventioner inom den interventionstyp inom biodlingssektorn som avses i artikel 55.1 a och c–g, interventioner inom den interventionstyp inom vinsektorn som avses i artikel 58.1 h–k och informationsåtgärder och främjande åtgärder för kvalitetssystem inom den interventionstyp för samarbete som avses i artikel 77.
Artikel 112
Mål- och finansieringsplaner
Den finansieringsplan som avses i artikel 107.1 e ska innehålla en översiktstabell med följande information:
Medlemsstatens anslag för interventionstyper i form av direktstöd enligt artikel 87.1, för interventionstyper inom vinsektorn enligt artikel 88.1, för interventionstyper inom biodlingssektorn enligt artikel 88.2 och för interventionstyper för landsbygdsutveckling enligt artikel 89.3, med en specificering av de årliga och totala belopp som avsatts av medlemsstaten för att uppfylla de krav på minimianslag som fastställs i artiklarna 92–98.
Överföringar av de belopp som avses i led a mellan olika interventionstyper i form av direktstöd och interventionstyper för landsbygdsutveckling i enlighet med artikel 103 och alla avdrag beträffande medlemsstatens anslag för interventionstyper i form av direktstöd för att göra beloppen tillgängliga för de interventionstyper inom andra sektorer som avses i avdelning III kapitel III avsnitt 7 i enlighet med artikel 88.6.
Medlemsstatens anslag för de interventionstyper inom humlesektorn som avses i artikel 88.3 och för interventionstyper inom sektorn för olivolja och bordsoliver som avses i artikel 88.4, och om dessa interventionstyper inte tillämpas, beslutet att föra upp motsvarande anslag i medlemsstatens anslag för direktstöd enligt artikel 88.5.
I förekommande fall, överföringar av medlemsstatens anslag från Ejflu för stöd inom ramen för InvestEU i enlighet med artikel 81 i denna förordning, förordning (EU) 2021/783 eller förordning (EU) 2021/817 i enlighet med artikel 99 i den här förordningen.
I förekommande fall, de planerade beloppen för de yttersta randområdena.
Utöver vad som anges i punkt 2 ska en detaljerad finansieringsplan för varje räkenskapsår och uttryckt som medlemsstatens prognoser för genomförandet av betalningar innehålla följande tabeller i överensstämmelse med artikel 111 g och k:
En uppdelning av medlemsstatens anslag för interventionstyper i form av direktstöd efter överföringar enligt punkt 2 b och c baserat på vägledande anslag per interventionstyp och per intervention, för varje intervention med angivande av planerad output, planerade genomsnittliga eller enhetliga enhetsbelopp som avses i artikel 102.1 och, i förekommande fall, planerade maximi- eller minimienhetsbelopp, eller båda, i enlighet med vad som avses i artikel 102.2. I tillämpliga fall ska uppdelningen inbegripa beloppet för reserven av stödrättigheter.
Det totala beräknade resultatet av minskningen av stöd enligt artikel 17 ska specificeras.
Med hänsyn till användningen av det beräknade resultatet av minskningen av stöd som avses i artiklarna 17 och 87.3, ska dessa vägledande anslag, tillhörande planerade output och motsvarande planerade genomsnittliga enhetsbelopp eller enhetliga enhetsbelopp fastställas före minskningen av stöd.
En uppdelning av anslagen för de interventionstyper som avses i avdelning III kapitel III per intervention och med angivande av den planerade outputen eller, när det gäller de sektorer som avses i artikel 42 a, d, e och f, det vägledande anslaget per sektor med angivande av den planerade outputen uttryckt som antalet operativa program per sektor.
En uppdelning av medlemsstatens anslag för landsbygdsutveckling efter överföringar till och från direktstöd enligt punkt b, per interventionstyp och per intervention, inbegripet totalsummor för perioden för den strategiska GJP-planen, inbegripet även den tillämpliga Ejflu-bidragsnivån, uppdelade per intervention och per typ av region i tillämpliga fall. Om medel överförs från direktstöd ska interventionen eller interventionerna eller en del av en intervention som finansieras med överföringen anges. I den tabellen ska planerad output per intervention och de planerade genomsnittliga eller enhetliga enhetsbelopp som avses i artikel 102.1 också specificeras liksom, i förekommande fall, planerade genomsnittliga maximienhetsbelopp i enlighet med artikel 102.3. I tillämpliga fall ska tabellen även innehålla en uppdelning av de bidrag och belopp som planerats för finansieringsinstrument. Beloppen för tekniskt bistånd ska också specificeras.
Artikel 113
Styrnings- och samordningssystem
Avsnittet om de styrnings- och samordningssystem som avses i artikel 107.1 f ska omfatta följande:
Identifiering av alla styrande organ som avses i avdelning II kapitel II i förordning (EU) 2021/2116 samt av den nationella förvaltande myndigheten och i förekommande fall de regionala förvaltande myndigheterna.
Identifiering av och uppgifter för de förmedlande organ som avses i artikel 123.4 i denna förordning.
Information om de kontrollsystem och sanktioner som avses i avdelning IV i förordning (EU) 2021/2116, inbegripet följande:
Det integrerade administrations- och kontrollsystem som avses i avdelning IV kapitel II i förordning (EU) 2021/2116.
Det kontroll- och sanktionssystem för grundvillkor som avses i avdelning IV kapitlen IV och V i förordning (EU) 2021/2116.
Behöriga kontrollorgan som ansvarar för kontrollerna.
En översikt över övervaknings- och rapporteringsstrukturen.
Artikel 114
Modernisering
Avsnittet om de faktorer som säkerställer en modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 107.1 g ska belysa de delar av den strategiska GJP-planen som stöder en modernisering av jordbruket och landsbygdsområden och den gemensamma jordbrukspolitiken och ska särskilt innehålla följande:
En översikt över hur den strategiska GJP-planen kommer att bidra till uppnåendet av det övergripande mål som anges i artikel 6.2, särskilt innehållande följande:
En beskrivning av Akis organisationsstruktur.
En beskrivning av hur de rådgivningstjänster som avses i artikel 15 samt nätverk för forskning och de nationella GJP-nätverk som avses i artikel 126 kommer att samarbeta för att tillhandahålla rådgivning, kunskapsflöden och innovationstjänster samt hur åtgärder som stöds genom interventioner enligt artikel 78 eller andra relevanta interventioner integreras i Akis.
En beskrivning av strategin för utveckling av digital teknik inom jordbruket och landsbygdsområden och för användning av dessa tekniker för att göra interventioner inom ramen för den strategiska GJP-planen mera ändamålsenliga och effektiva.
Artikel 115
Bilagor
Swot-analysen ska grunda sig på den nuvarande situationen i det område som omfattas av den strategiska GJP-planen och ska omfatta, för vart och ett av de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2, en övergripande beskrivning av den nuvarande situationen i det område som omfattas av den strategiska GJP-planen på grundval av gemensamma kontextindikatorer och annan kvantitativ och kvalitativ aktuell information, såsom studier, tidigare utvärderingsrapporter, sektorsspecifik analys och lärdomar från tidigare erfarenheter.
Om det är relevant ska swot-analysen inbegripa en analys av territoriella aspekter, inbegripet regionala särdrag, med betoning på de territorier som interventionerna är specifikt inriktade på, och en analys av sektorsspecifika aspekter, särskilt för de sektorer som är föremål för särskilda interventioner eller program.
Beskrivningen ska dessutom särskilt belysa följande, med avseende på vart och ett av de allmänna och specifika mål som anges i artiklarna 5, 6.1 och 6.2:
Starka sidor som identifierats i området för den strategiska GJP-planen.
Svaga sidor som identifierats i området för den strategiska GJP-planen.
Möjligheter som identifierats i området för den strategiska GJP-planen.
Hot som identifierats i området för den strategiska GJP-planen.
För de specifika mål som anges i artikel 6.1 d, e och f ska swot-analysen hänvisa till nationella planer som härrör från de lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII.
För det specifika mål som anges i artikel 6.1 g ska swot-analysen innehålla en kort analys av tillgång till mark, mobilitet inom markägande och omarrondering, tillgång till finansiering och krediter samt tillgång till kunskap och rådgivning.
För det övergripande mål som anges i artikel 6.2, ska swot-analysen också ge relevant information om hur Akis och tillhörande strukturer fungerar.
Bilaga V till den strategiska GJP-planen som avses i artikel 107.2 e ska innehålla följande:
En kort beskrivning av ytterligare nationell finansiering för interventioner för landsbygdsutveckling enligt avdelning III kapitel IV, som beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen, inbegripet beloppen per intervention och en angivelse av överensstämmelsen med kraven i denna förordning.
En förklaring av komplementariteten med interventionerna inom ramen för den strategiska GJP-planen.
En angivelse av huruvida ytterligare nationell finansiering inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget och därför är föremål för en bedömning av statligt stöd.
Det nationella ekonomiska stöd inom sektorn för frukt och grönsaker som avses i artikel 53.
Bilaga VI till den strategiska GJP-planen som avses i artikel 107.2 f ska innehålla följande information vad gäller nationellt övergångsstöd:
Den årliga sektorsspecifika finansieringsramen för varje sektor inom vilken nationellt övergångsstöd beviljas.
I förekommande fall, den högsta stödnivån per enhet för varje år under perioden.
I förekommande fall, information angående ändring av referensperioden i enlighet med artikel 147.2 andra stycket.
En kort beskrivning av hur det nationella övergångsstödet kompletterar interventioner inom ramen för den strategiska GJP-planen.
Artikel 116
Delegerade befogenheter för innehållet i den strategiska GJP-planen
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 till och med den 31 december 2023 om ändring av detta kapitel vad gäller innehållet i den strategiska GJP-planen och dess bilagor. Dessa delegerade akter ska vara strikt begränsade till att åtgärda problem som medlemsstaterna stöter på.
Artikel 117
Genomförandebefogenheter för innehållet i den strategiska GJP-planen
Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om presentationen av de delar i den strategiska GJP-planen som beskrivs i artiklarna 108–115. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 153.2.
KAPITEL III
GODKÄNNANDE OCH ÄNDRING AV DEN STRATEGISKA GJP-PLANEN
Artikel 118
Godkännande av den strategiska GJP-planen
Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla ytterligare uppgifter som behövs och om nödvändigt revidera förslaget till plan.
Godkännandet ska inte omfatta de uppgifter som avses i artikel 113 c och i bilagorna I–IV till den strategiska GJP-planen som avses i artikel 107.2 a–d.
I vederbörligen motiverade fall får en medlemsstat begära att kommissionen godkänner en strategisk GJP-plan som inte innehåller alla delar. I sådant fall ska den berörda medlemsstaten ange vilka delar i den strategiska GJP-planen som saknas och ange vägledande mål och finansieringsplaner som avses i artikel 112 för hela den strategiska GJP-planen för att påvisa planens övergripande konsekvens och enhetlighet. De delar som saknas i den strategiska GJP-planen ska lämnas till kommissionen som en ändring av den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 119 inom en tidsram som inte bör överstiga tre månader från dagen för godkännandet av den strategiska GJP-planen.
Artikel 119
Ändring av den strategiska GJP-planen
En begäran om ändring av den strategiska GJP-planen som rör artikel 17.5, 88.7, 103.5 eller 120 ska inte räknas med i den begränsning som anges i första stycket i denna punkt.
En ändring av den strategiska GJP-planen som rör artikel 103.1 med avseende på Ejflu ska få verkan efter det att begäran om ändring godkändes av kommissionen och efter motsvarande ändring av anslagen i enlighet med artikel 89.4.
En begäran om ändring av den strategiska GJP-planen som rör EGFJ, utöver de ändringar som avses i första stycket i denna punkt, ska få verkan från och med ett datum som ska fastställas av medlemsstaten och som infaller senare än datumet för kommissionens godkännande av begäran om den ändringen. Medlemsstaterna får fastställa olika datum för verkan med avseende på olika delar av ändringen. Vid fastställandet av detta datum ska medlemsstaterna beakta de tidsfrister för godkännandeförfarandet som föreskrivs i denna artikel samt jordbrukares och andra stödmottagares behov av att ha tillräckligt med tid för att ta hänsyn till ändringen. Det planerade datumet ska anges av medlemsstaten tillsammans med begäran om ändring av den strategiska GJP-planen och ska godkännas av kommissionen i enlighet med punkt 10 i denna artikel.
Artikel 120
Översyn av de strategiska GJP-planerna
Om någon av de lagstiftningsakter som förtecknas i bilaga XIII ändras ska varje medlemsstat bedöma huruvida dess strategiska GJP-plan bör ändras i enlighet med detta, särskilt den förklaring som avses i artikel 109.2 a v och de ytterligare delar av den strategiska GJP-planen som det hänvisas till i den förklaringen. Varje medlemsstat ska, inom sex månader från tidsfristen för införlivande av ändringen, i fråga om ett direktiv som förtecknas i bilaga XIII, eller inom sex månader från den dag då ändringen börjar tillämpas, i fråga om en förordning som förtecknas i bilaga XIII, underrätta kommissionen om resultatet av sin bedömning, med en åtföljande förklaring, och vid behov ge in en begäran om ändring av sin strategiska GJP-plan i enlighet med artikel 119.2.
Artikel 121
Beräkning av tidsfrister för kommissionens åtgärder
I detta kapitel, när en tidsfrist fastställs för en åtgärd som kommissionen vidtar, ska tidsfristen räknas från den dag då alla de uppgifter som krävs enligt den här förordningen har lämnats in och de bestämmelser som antagits i enlighet med denna har lämnats in.
Denna tidsfrist ska inte omfatta
den tidsperiod som inleds dagen efter den dag då kommissionen skickar sina synpunkter eller en begäran om reviderade handlingar till medlemsstaten och som avslutas den dag då medlemsstaten svarar kommissionen,
vad gäller ändringar som rör artiklarna 17.5, 88.7 och 103.5, tidsperioden för antagandet av de delegerade akter om ändring av anslagen som avses i artikel 87.2.
Artikel 122
Delegerade befogenheter vad gäller ändringar av strategiska GJP-planer
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 i syfte att komplettera detta kapitel med avseende på
förfaranden och tidsfrister för inlämnande av begäranden om ändring av strategiska GJP-planer,
fastställande av ytterligare fall där det högsta antalet ändringar enligt artikel 119.7 inte beaktas.
AVDELNING VI
SAMORDNING OCH STYRNING
Artikel 123
Förvaltande myndighet
Medlemsstaterna får, med beaktande av sina konstitutionella och institutionella bestämmelser, utse regionala förvaltande myndigheter som ska ansvara för vissa eller alla de uppgifter som avses i punkt 2.
Medlemsstaten ska säkerställa att ett relevant förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats på ett sätt som säkerställer en klar fördelning och ett klart åtskiljande av funktionerna mellan den nationella förvaltande myndigheten och, i förekommande fall, regionala förvaltande myndigheter och andra organ. Medlemsstaterna ska ansvara för att säkerställa att systemen fungerar effektivt under hela perioden för de strategiska GJP-planerna.
Den förvaltande myndigheten ska ansvara för att den strategiska GJP-planen förvaltas och genomförs på ett effektivt, ändamålsenligt och korrekt sätt. Den ska i synnerhet säkerställa att
det finns ett elektroniskt informationssystem i enlighet med artikel 130,
jordbrukare, andra stödmottagare och andra organ som är involverade i genomförandet av interventionerna
är informerade om de skyldigheter som det beviljade stödet medför och att de använder antingen ett separat bokföringssystem eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser en insats, i tillämpliga fall,
känner till kraven i fråga om att lämna uppgifter till den förvaltande myndigheten och att registrera output och resultat,
de berörda jordbrukarna och andra stödmottagarna förses med tydlig och exakt information om de föreskrivna verksamhetskrav och de lägsta GAEC-normer enligt avdelning III kapitel I avsnitt 2, samt om de krav i fråga om sociala grundvillkor som fastställts enligt avdelning III kapitel I avsnitt 3, som ska tillämpas på gårdsnivå, om så är lämpligt i elektronisk form,
den förhandsutvärdering som avses i artikel 139 överensstämmer med utvärderings- och övervakningssystemet och överlämnas till kommissionen,
den utvärderingsplan som avses i artikel 140.4 har utarbetats och att de utvärderingar i efterhand som avses i den artikeln görs inom de tidsfrister som fastställs i den här förordningen och att det säkerställs att sådana utvärderingar görs i enlighet med övervaknings- och utvärderingssystemet och att de skickas in till övervakningskommittén och till kommissionen,
övervakningskommittén förses med de uppgifter och de handlingar som behövs för att övervaka att den strategiska GJP-planen genomförs i förhållande till dess specifika mål och prioriteringar,
en årlig prestationsrapport utarbetas som inbegriper sammanfattande övervakningstabeller och som, efter att rapporten lämnats in till övervakningskommittén för yttrande, lämnas in till kommissionen i enlighet med artikel 9.3 första stycket b i förordning (EU) 2021/2116,
relevanta uppföljningsåtgärder på kommissionens synpunkter om de årliga prestationsrapporterna vidtas,
det utbetalande organet får all nödvändig information, särskilt om förfaranden och eventuella kontroller i samband med de insatser som valts ut för finansiering, innan utbetalningar godkänns,
stödmottagare inom interventioner som finansieras av Ejflu, andra än areal- eller djurrelaterade interventioner, bekräftar vilket ekonomiskt stöd som mottagits, inbegripet korrekt användning av unionens emblem i enlighet med de regler som kommissionen har fastställt enligt punkt 5,
den strategiska GJP-planen ges offentlighet, bland annat via GJP-nätverket, genom att information ges till
potentiella stödmottagare, branschorganisationer, näringslivets och arbetsmarknadens parter, organ som arbetar för att främja jämställdhet samt berörda icke-statliga organisationer, däribland miljöorganisationer, om de möjligheter som den strategiska GJP-planen ger och om reglerna för att få finansiering via den strategiska GJP-planen, och
jordbrukare, andra stödmottagare och allmänheten om unionens bidrag till jordbruk och landsbygdsutveckling genom den strategiska GJP-planen.
För stöd som finansieras av EGFJ ska medlemsstaterna, på lämpligt sätt, göra det möjligt för den förvaltande myndigheten att använda de verktyg och strukturer för synlighet och kommunikation som används av Ejflu.
Artikel 124
Övervakningskommitté
Varje övervakningskommitté ska själv anta sin arbetsordning, som ska innehålla bestämmelser om samordning med regionala övervakningskommittéer, när sådana inrättas i enlighet med punkt 5, samt om förebyggande av intressekonflikter och tillämpning av principen om öppenhet.
Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska alla frågor som påverkar den strategiska GJP-planens måluppfyllelse.
Varje medlemsstat ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning och yttranden.
Varje medlem av övervakningskommittén ska ha en röst.
Medlemsstaten ska offentliggöra förteckningen över medlemmarna i övervakningskommittén på internet.
Företrädare för kommissionen ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
Övervakningskommittén ska i synnerhet granska
framstegen med att genomföra den strategiska GJP-planen och uppnå delmålen och målen,
eventuella problem som påverkar prestationen när det gäller den strategiska GJP-planen och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem, inbegripet framstegen mot förenkling och minskning av den administrativa bördan för de slutliga stödmottagarna,
de delar av förhandsbedömningen som anges i artikel 58.3 i förordning (EU) 2021/1060 och det strategidokument som avses i artikel 59.1 i den förordningen,
framstegen med att genomföra utvärderingar och sammanfattande utvärderingar och med att följa upp iakttagelser,
relevant information från det nationella GJP-nätverket angående prestationen när det gäller den strategiska GJP-planen,
genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder,
uppbyggnad av administrativ kapacitet hos offentliga myndigheter och jordbrukare och andra stödmottagare, om det är relevant.
Övervakningskommittén ska yttra sig om följande:
Den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser.
De årliga prestationsrapporterna.
Utvärderingsplanen och ändringar av den.
Alla förslag från den förvaltande myndigheten om en ändring av den strategiska GJP-planen.
Artikel 125
Tekniskt bistånd på medlemsstaters initiativ
Artikel 126
Nationella och europeiska nätverk för den gemensamma jordbrukspolitiken
Nätverkssamarbete inom de nationella och europeiska GJP-nätverken ska ha följande mål:
Öka alla berörda intressenters deltagande i genomförandet av de strategiska GJP-planerna och, i tillämpliga fall, i deras utformning.
Bistå medlemsstaternas förvaltningar vid genomförandet av de strategiska GJP-planerna och övergången till en prestationsbaserad genomförandemodell.
Bidra till att förbättra kvaliteten på genomförandet av de strategiska GJP-planerna.
Bidra till att informera allmänheten och potentiella stödmottagare om den gemensamma jordbrukspolitiken och finansieringsmöjligheter.
Främja innovation inom jordbruk och landsbygdsutveckling och stödja ömsesidigt lärande och att alla berörda parter är delaktiga, och att samverkan sker mellan dem, i förfaranden för kunskapsutbyte och kunskapsbyggande.
Bidra till övervakning och utvärdering av kapacitet och verksamheter.
Bidra till spridning av resultaten av de strategiska GJP-planerna.
Det mål som anges i första stycket led d ska i synnerhet behandlas genom det nationella GJP-nätverket.
De nationella och europeiska GJP-nätverken ska för att uppnå de mål som anges i punkt 3 ha följande uppgifter:
Insamling, analys och spridning av information om insatser och god praxis som genomförs eller stöds genom de strategiska GJP-planerna samt analys av utvecklingen inom jordbruk och i landsbygdsområden av relevans för de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2.
Bidra till kapacitetsuppbyggnad för medlemsstaternas förvaltningar och andra aktörer som deltar i genomförandet av strategiska GJP-planer, inbegripet vad gäller övervaknings- och utvärderingsprocesser.
Skapande av plattformar, forum och evenemang för att främja ett utbyte av erfarenheter mellan berörda parter och ömsesidigt lärande, däribland i relevanta fall utbyte med nätverk i tredjeländer.
Insamling av information och underlättande av dess spridning samt nätverksarbete mellan finansierade strukturer och projekt, såsom lokala aktionsgrupper som avses i artikel 33 i förordning (EU) 2021/1060, operativa grupper inom EIP som avses i artikel 127.3 i den här förordningen och motsvarande strukturer och projekt.
Stöd till samarbetsprojekt mellan operativa grupper inom EIP som avses i artikel 127.3 i denna förordning, de lokala aktionsgrupper som avses i artikel 33 i förordning (EU) 2021/1060 eller liknande lokala utvecklingsstrukturer, däribland transnationellt samarbete.
Skapandet av kopplingar till andra unionsfinansierade strategier eller nätverk.
Bidrag till den fortsatta utvecklingen av den strategiska GJP-planen och utarbetande av eventuella efterföljande perioder för strategiska GJP-planer.
När det gäller nationella GJP-nätverk, deltagande i och bidrag till den verksamhet som bedrivs i det europeiska GJP-nätverket.
När det gäller det europeiska GJP-nätverket, samarbete med och bidrag till den verksamhet som bedrivs i de nationella GJP-nätverken.
Artikel 127
Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket
EIP ska stödja Akis genom att knyta samman politikområden och instrument för att påskynda innovation.
Partnerskapet ska särskilt
skapa mervärde genom att skapa bättre kopplingar mellan forskning och jordbruksmetoder och genom att främja en mer omfattande användning av tillgängliga innovationsåtgärder,
sammanföra innovationsaktörer och projekt,
främja en snabbare och mer omfattande omvandling av innovativa lösningar till praktiska metoder, inbegripet utbyten mellan jordbrukare, och
informera forskarsamhället om vilka forskningsbehov som finns när det gäller dagens jordbruksmetoder.
Operativa grupper inom EIP som stöds inom ramen för den interventionstyp för samarbete som avses i artikel 77 ska utgöra en del av EIP. Varje operativ grupp inom EIP ska utarbeta en plan för ett innovativt projekt som ska utvecklas eller genomföras. Det innovativa projektet ska grundas på en interaktiv innovationsmodell som har följande huvudprinciper:
Att utveckla innovativa lösningar som är inriktade på jordbrukarnas och skogsbrukarnas behov och samtidigt behandla samspelet i hela leveranskedjan, i de fall det bedöms lämpligt.
Att sammanföra partner med kompletterande kunskaper, såsom jordbrukare, rådgivare, forskare, företag och icke-statliga organisationer i en avsiktligt sammansatt kombination av företrädare som anses vara bäst lämpade att uppnå projektets mål.
Medbeslutande och medskapande under hela projektets gång.
Operativa grupper inom EIP får verka på transnationell, inbegripet gränsöverskridande, nivå. Den planerade innovationen kan grunda sig på både nya metoder och traditionella metoder i nya geografiska och miljömässiga sammanhang.
Operativa grupper inom EIP ska sprida en sammanfattning av sina planer och av resultaten av sina projekt, särskilt via de nationella och europeiska GJP-nätverken.
AVDELNING VII
ÖVERVAKNING, RAPPORTERING OCH UTVÄRDERING
KAPITEL I
PRESTATIONSRAM
Artikel 128
Fastställande av prestationsramen
Prestationsramen ska innehålla följande:
En uppsättning gemensamma output-, resultat-, effekt- och kontextindikatorer som avses i artikel 7, som kommer att användas som grund för övervakning, utvärdering och årlig prestationsrapportering.
Mål och årliga delmål som fastställts i förhållande till det relevanta specifika målet med hjälp av de relevanta resultatindikatorerna.
Insamling, lagring och överföring av data.
Regelbunden rapportering om prestations-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet.
Förhandsutvärderingar, interimsutvärderingar och efterhandsutvärderingar och all övrig utvärderingsverksamhet kopplad till den strategiska GJP-planen.
Artikel 129
Mål för prestationsramen
Prestationsramens mål ska vara att
bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens konsekvenser, effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, samstämmighet och unionsmervärde,
övervaka framstegen mot uppfyllelsen av målen för de strategiska GJP-planerna,
bedöma konsekvenser, effektivitet, ändamålsenlighet, relevans och samstämmighet hos interventionerna inom ramen för de strategiska GJP-planerna,
stödja en gemensam läroprocess med avseende på övervakning och utvärdering.
Artikel 130
Elektroniskt informationssystem
Medlemsstaterna ska inrätta ett säkert elektroniskt informationssystem, eller använda ett befintligt sådant, i vilket de ska registrera och lagra centrala uppgifter om genomförandet av den strategiska GJP-planen som krävs för övervakning och utvärdering, särskilt för övervakning av framstegen mot de fastställda målen, inbegripet uppgifter om varje stödmottagare och insats.
Artikel 131
Tillhandahållande av information
Medlemsstaterna ska säkerställa att stödmottagare som får stöd för interventioner inom ramen för den strategiska GJP-planen och lokala aktionsgrupper som avses i artikel 33 i förordning (EU) 2021/1060 tillhandahåller den förvaltande myndigheten eller andra organ till vilka den förvaltande myndigheten delegerat uppgifter all information som behövs för övervakning och utvärdering av den strategiska GJP-planen.
Medlemsstaterna ska se till att heltäckande, aktuella och tillförlitliga datakällor inrättas som möjliggör en effektiv uppföljning av framstegen mot att uppnå de fastställda målen med hjälp av politiska output-, resultat- och effektindikatorer.
Artikel 132
Övervakningsförfaranden
Den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén ska övervaka genomförandet av den strategiska GJP-planen och de framsteg som gjorts när det gäller uppfyllelsen av de mål som anges i den strategiska GJP-planen på grundval av output- och resultatindikatorer.
Artikel 133
Genomförandebefogenheter för prestationsramen
Kommissionen ska anta genomförandeakter om prestationsramens innehåll. Sådana akter ska omfatta indikatorer utöver dem i bilaga I som krävs för lämplig övervakning och utvärdering av politiken, beräkningsmetoderna för de indikatorer som anges i och utanför bilaga I, och nödvändiga bestämmelser för att garantera att de uppgifter som medlemsstaterna samlar in är exakta och tillförlitliga. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 153.2.
KAPITEL II
ÅRLIGA PRESTATIONSRAPPORTER
Artikel 134
Årliga prestationsrapporter
Den kvantitativa information som avses i punkt 4 ska omfatta följande:
Genomförd output.
De utgifter som deklarerats i årsräkenskaperna och som är relevanta för den output som avses i led a, före tillämpning av sanktioner eller andra minskningar, och för Ejflu med beaktande av omfördelning av inställda eller indrivna medel i enlighet med artikel 57 i förordning (EU) 2021/2116.
Förhållandet mellan de utgifter som avses i led b och den relevanta output som avses i led a (nedan kallat genomfört enhetsbelopp).
Resultaten och avståndet till motsvarande delmål som fastställts i enlighet med artikel 109.1 a.
Den information som avses i första stycket leden a, b och c ska delas upp per enhetsbelopp i enlighet med vad som anges i den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 111 h, med avseende på prestationsavslutet. För de outputindikatorer som anges i bilaga I endast för att användas för övervakning ska endast den information som avses i första stycket led a i denna punkt inkluderas.
För en intervention som inte omfattas av det integrerade system som avses i artikel 65.2 i förordning (EU) 2021/2116 får medlemsstaterna besluta att i varje årlig prestationsrapport utöver den information som ska tillhandahållas inom ramen för punkt 5 i den här artikeln tillhandahålla
antingen de genomsnittliga enhetsbeloppen för de insatser som valts ut under det föregående räkenskapsåret och det därmed sammanhängande antalet output och utgifter, eller
förhållandet mellan de totala offentliga utgifterna minus ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 115.5 och som anslagits för insatser för vilka utbetalningar gjorts under det föregående räkenskapsåret och genomförd output samt det därmed sammanhängande antalet output och utgifter.
Denna information ska användas av kommissionen vid tillämpning av artiklarna 40 och 54 i förordning (EU) 2021/2116 för vart och ett av de år under vilka utbetalningar görs för de därmed sammanhängande insatserna.
Den kvalitativa information som avses i punkt 4 ska omfatta följande:
En sammanfattning av läget i genomförandet av den strategiska GJP-planen med avseende på det föregående räkenskapsåret.
Eventuella frågor som påverkar prestationen när det gäller den strategiska GJP-planen, särskilt i fråga om avvikelser från delmålen, vid behov med förklaringar och, om relevant, med en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits.
Med avseende på tillämpningen av artikel 54.2 i förordning (EU) 2021/2116 får medlemsstaterna besluta att även låta följande ingå i den kvalitativa information som avses i punkt 4 i den här artikeln:
Ett berättigande av överskott för det genomförda enhetsbeloppet jämfört med motsvarande planerade enhetsbelopp eller, i tillämpliga fall, det högsta övre planerade enhetsbeloppet enligt artikel 102 i denna förordning, eller
om en medlemsstat beslutar att utnyttja någon av möjligheterna i punkt 6 i denna artikel, berättigande av överskott för det genomförda enhetsbeloppet jämfört med antingen det motsvarande genomsnittliga enhetsbeloppet för valda insatser, eller förhållandet mellan de totala offentliga utgifterna minus sådan ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 115.5 och som anslagits för insatser för vilka utbetalningar gjorts under det föregående räkenskapsåret och därmed sammanhängande genomförd output, beroende på medlemsstatens val.
Som alternativ, om en medlemsstat beslutar att utnyttja den möjlighet som anges i punkt 6, ska ett berättigande krävas endast om det överskott som avses i punkt 8 b är högre än 50 %.
För finansieringsinstrument ska, förutom de uppgifter som ska tillhandahållas i enlighet med punkt 4, uppgifter tillhandahållas om följande:
De stödberättigande utgifterna per typ av finansiell produkt.
Storleken på de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som redovisats som stödberättigande utgifter.
Beloppet, per typ av finansiell produkt, på de privata och offentliga medel som utnyttjats utöver Ejflu.
Räntan och andra vinster som uppkommit genom Ejflu-bidraget till finansieringsinstrument i enlighet med artikel 60 i förordning (EU) 2021/1060 och återlämnade medel som hänför sig till stöd från Ejflu i enlighet med artikel 62 i den förordningen.
Det totala värdet av lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital i slutmottagare som garanterades med stödberättigande offentliga utgifter minus sådan ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 115.5 i denna förordning och som faktiskt betalades ut till slutmottagare.
Om medlemsstaterna beslutar att tillämpa punkt 6 i denna artikel på finansieringsinstrument, ska den information som avses i den punkten tillhandahållas på slutmottagarnivå.
Artikel 135
Prestationsöversyn vartannat år
Artikel 136
Årliga översynsmöten
KAPITEL III
RAPPORTERING OM DET GRÖDSPECIFIKA STÖDET FÖR BOMULL OCH DET NATIONELLA ÖVERGÅNGSSTÖDET
Artikel 137
Årlig rapportering
Senast den 15 februari 2025 och därefter senast den 15 februari varje år till och med 2030 ska de medlemsstater som beviljar det grödspecifika stöd för bomull som fastställs i avdelning III kapitel II avsnitt 3 underavsnitt 2 förse kommissionen med följande information om genomförandet av det stödet under föregående räkenskapsår
antal stödmottagare,
stödbelopp per hektar, och
antal hektar som stödet beviljats för.
Artikel 138
Årlig rapportering om nationellt övergångsstöd
Senast den 15 februari 2025 och därefter senast den 15 februari varje år till och med 2030 ska de medlemsstater som beviljar det nationella övergångsstöd som fastställs i artikel 147 förse kommissionen med följande information om genomförandet av det stödet under föregående räkenskapsår för varje berörd sektor
antal stödmottagare,
totalt stödbelopp för nationellt övergångsstöd, och
antal hektar och antal djur eller andra enheter för vilka det stödet beviljats.
KAPITEL IV
UTVÄRDERING AV DE STRATEGISKA GJP-PLANERNA
Artikel 139
Förhandsutvärderingar
Genom förhandsutvärderingarna ska det bedömas
hur den strategiska GJP-planen bidrar till uppnåendet av de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2, med hänsyn till de nationella och regionala behoven och utvecklingspotentialen samt lärdomarna från genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken under tidigare programperioder,
om den föreslagna strategiska GJP-planen är internt samstämmig och hur den förhåller sig till andra relevanta instrument,
hur samstämmig tilldelningen av budgetmedel är med de specifika mål som anges i artikel 6.1 och 6.2 och som behandlas i den strategiska GJP-planen,
hur förväntad output kommer att bidra till resultaten,
om de kvantifierade målvärdena för resultat och delmål är lämpliga och realistiska i förhållande till det planerade stödet från EGFJ och Ejflu,
planerade åtgärder för att minska den administrativa bördan för jordbrukare och andra stödmottagare,
i förekommande fall, vilken den logiska grunden för användningen av finansieringsinstrument som finansieras av Ejflu är.
Artikel 140
Utvärdering av de strategiska GJP-planerna under genomförandeperioden och efterhandsutvärdering
KAPITEL V
KOMMISSIONENS PRESTATIONSBEDÖMNING
Artikel 141
Prestationsbedömning och utvärdering
Artikel 142
Rapportering baserad på centrala indikatorer
I enlighet med rapporteringskravet enligt artikel 41.3 h iii i budgetförordningen ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram prestationsuppgifter som avses i den artikeln mätt med de centrala indikatorerna i bilaga XIV till den här förordningen.
Artikel 143
Allmänna bestämmelser
AVDELNING VIII
KONKURRENSBESTÄMMELSER
Artikel 144
Regler för företag
Stöd till former av samarbete mellan företag enligt avdelning III i denna förordning får endast beviljas sådana former av samarbete som är förenliga med konkurrensreglerna enligt artiklarna 206–210 i förordning (EU) nr 1308/2013.
Artikel 145
Statligt stöd
Artikel 146
Ytterligare nationell finansiering
Stöd som tillhandahålls av medlemsstaterna för insatser inom tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget, i syfte att ytterligare bidra till att finansiera interventioner för landsbygdsutveckling som fastställs i avdelning III kapitel IV i denna förordning för vilka stöd beviljas från unionen vid någon tidpunkt under perioden för den strategiska GJP-planen, får endast tillhandahållas om det är förenligt med denna förordning och ingår i bilaga V till de strategiska GJP-planer som har godkänts av kommissionen.
Medlemsstaterna får inte tillhandahålla stöd för interventioner inom sektorer som avses i avdelning III kapitel III i denna förordning, såvida inte detta uttryckligen föreskrivs i det kapitlet.
Artikel 147
Nationellt övergångsstöd
Om de villkor för att bevilja nationellt övergångsstöd som avses i första stycket är kopplade till en referensperiod får medlemsstaterna, genom undantag från första stycket i denna punkt, besluta att ändra denna referensperiod till senast år 2018.
Det totala stödbeloppet för nationellt övergångsstöd som får beviljas per sektor ska vara begränsat till följande procentsats av den betalningsnivå i var och en av de sektorsspecifika finansieringsramarna som kommissionen gett tillstånd till i enlighet med artikel 132.7 eller 133a.5 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 ( 20 ) under 2013:
För Cypern ska procentsatsen beräknas på grundval av de sektorsspecifika finansieringsramar som fastställs i bilaga XVIIa till förordning (EG) nr 73/2009.
AVDELNING IX
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 148
Åtgärder för att lösa särskilda problem
Artikel 149
Tillämpning på de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna
KAPITEL II
INFORMATIONSSYSTEM OCH SKYDD AV PERSONUPPGIFTER
Artikel 150
Utbyte av uppgifter och dokument
Artikel 151
Behandling och skydd av personuppgifter
KAPITEL III
DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER
Artikel 152
Utövande av delegeringen
Artikel 153
Kommittéförfarande
Om kommittén inte avger något yttrande när det gäller de akter som avses i artiklarna 133 och 143.4 i den här förordningen ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.
KAPITEL IV
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 154
Upphävanden
Den ska dock, med förbehåll för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 ( 21 ), fortsätta att tillämpas på genomförandet av landsbygdsprogram enligt förordning (EU) nr 1305/2013 till och med den 31 december 2025. Den ska, på samma villkor, tillämpas på utgifter som stödmottagarna har ådragit sig och som betalas av det utbetalande organet inom ramen för dessa landsbygdsprogram till och med den 31 december 2025.
Artikel 32 i och bilaga III till förordning (EU) nr 1305/2013 ska fortsätta att gälla för angivande av områden med naturliga och andra särskilda begränsningar. Hänvisningar till landsbygdsprogram ska läsas som hänvisningar till de strategiska GJP-planerna.
Fram till dess att de nationella och europeiska GJP-nätverk som avses i artikel 126 i den här förordningen har inrättats får det europeiska nätverk för landsbygdsutveckling, det nätverk för det europeiska innovationspartnerskapet och de nationella landsbygdsnätverk som avses i artiklarna 52, 53 och 54 i förordning (EU) nr 1305/2013, utöver den verksamhet som avses i de artiklarna, utföra den verksamhet som avses i artiklarna 126 och 127 i den här förordningen.
När de nationella och europeiska GJP-nätverk som avses i artikel 126 i den här förordningen är inrättade får de till och med den 31 december 2025, utöver den verksamhet som avses i artiklarna 126 och 127 i den här förordningen, utföra de uppgifter som avses i artiklarna 52.3, 53.3 och 54.3 i förordning (EU) nr 1305/2013 som rör genomförandet av landsbygdsprogrammen inom ramen för den förordningen.
Den ska emellertid fortsätta att tillämpas på stödansökningar som avser ansökningsår som inleds före den 1 januari 2023.
Artikel 155
Stödberättigande för vissa typer av utgifter som rör perioden för den strategiska GJP-planen
Utgifter som rör rättsliga åtaganden gentemot stödmottagare som uppkommit inom ramen för de åtgärder som avses i artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999 eller i artikel 39 eller 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 som stöds enligt förordning (EU) nr 1305/2013 får fortsätta att vara berättigade till Ejflu-bidrag under perioden för den strategiska GJP-planen, om följande villkor är uppfyllda:
Sådana utgifter anges i den relevanta strategiska GJP-planen i enlighet med den här förordningen och är förenliga med förordning (EU) 2021/2116.
Den Ejflu-bidragsnivå för interventionen som fastställs i den strategiska GJP-planen i enlighet med den här förordningen för att täcka dessa åtgärder tillämpas.
Det integrerade system som avses i artikel 65.2 i förordning (EU) 2021/2116 gäller för de rättsliga åtaganden som gjorts inom ramen för åtgärder som motsvarar de areal- och djurbaserade interventionstyper som förtecknas i avdelning III kapitlen II och IV i den här förordningen, och de relevanta insatserna är tydligt identifierade.
Betalningarna för de rättsliga åtaganden som avses i led c görs inom den period som fastställs i artikel 44.2 i förordning (EU) 2021/2116.
Utgifter som rör rättsliga åtaganden gentemot stödmottagare som uppkommit inom ramen för de åtgärder som avses i artikel 23 i förordning (EG) nr 1698/2005 får fortsätta att vara berättigade till Ejflu-bidrag under perioden för den strategiska GJP-planen, om följande villkor är uppfyllda:
Sådana utgifter meddelas kommissionen som kompletterande information i den del av den strategiska GJP-planen som handlar om den interventionsstrategi som avses i artikel 109, och genom att ange utgifterna i den finansieringsplan inom den strategiska GJP-planen som avses i artikel 112.2.
De är förenliga med förordning (EU) nr 1306/2013, som ska fortsätta att gälla för sådana utgifter i enlighet med artikel 104.1 andra stycket d i förordning (EU) 2021/2116.
Den Ejflu-bidragsnivå som fastställs i den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 91.2 d i den här förordningen tillämpas.
Utgifter som rör rättsliga åtaganden gentemot stödmottagare som uppkommit inom ramen för de fleråriga åtgärder som avses i artiklarna 22, 28, 29, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 får vara berättigade till Ejflu-bidrag under perioden för den strategiska GJP-planen, om följande villkor är uppfyllda:
Sådana utgifter anges i den relevanta strategiska GJP-planen i enlighet med den här förordningen och är förenliga med förordning (EU) 2021/2116.
Den Ejflu-bidragsnivå för interventionen som fastställs i den strategiska GJP-planen i enlighet med den här förordningen för att täcka dessa åtgärder tillämpas.
Det integrerade system som avses i artikel 65.2 i förordning (EU) 2021/2116 gäller för de rättsliga åtaganden som gjorts inom ramen för åtgärder som motsvarar de areal- och djurbaserade interventionstyper som förtecknas i avdelning III kapitlen II och IV i den här förordningen, och de relevanta insatserna är tydligt identifierade.
Betalningarna för de rättsliga åtaganden som avses i led c i denna punkt görs inom den period som fastställs i artikel 44.2 i förordning (EU) 2021/2116.
Utgifter som rör rättsliga åtaganden gentemot stödmottagare som uppkommit inom ramen för de åtgärder som avses i artiklarna 14–18, 19.1 a och b, 20, 23–27, 35, 38, 39 och 39a i förordning (EU) nr 1305/2013, artikel 35 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 4 i förordning (EU) 2020/2220 efter den 31 december 2025, får vara berättigade till Ejflu-bidrag under perioden för den strategiska GJP-planen, om följande villkor är uppfyllda:
Sådana utgifter anges i den relevanta strategiska GJP-planen i enlighet med den här förordningen med undantag av artikel 73.3 första stycket f och är förenliga med förordning (EU) 2021/2116.
Den Ejflu-bidragsnivå för interventionen som fastställs i den strategiska GJP-planen i enlighet med den här förordningen för att täcka dessa åtgärder tillämpas.
Utgifter som rör rättsliga åtaganden gentemot stödmottagare som uppkommit inom ramen för de fleråriga åtgärder som avses i artiklarna 28 och 29 i förordning (EU) nr 1305/2013 får vara berättigade till stöd från EGFJ under perioden för den strategiska GJP-planen, om följande villkor är uppfyllda:
Sådana utgifter anges i den berörda strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 31.7 första stycket b i den här förordningen och är förenliga med förordning (EU) 2021/2116.
Det integrerade system som avses i artikel 65.2 i förordning (EU) 2021/2116 gäller för de rättsliga åtaganden som gjorts inom ramen för åtgärder som motsvarar de miljösystem som avses i artikel 31 i den här förordningen, och de relevanta insatserna är tydligt identifierade.
Betalningarna för de rättsliga åtaganden som avses i led b i denna punkt görs inom den period som fastställs i artikel 44.2 i förordning (EU) 2021/2116.
Artikel 156
Övergång avseende anslag för interventionstyper inom vissa sektorer
Från och med den dag då en strategisk GJP-plan har rättslig verkan i enlighet med artikel 118.7 i den här förordningen får summan av de betalningar som gjorts under ett räkenskapsår inom var och en av de stödordningar som avses i artiklarna 29–31 och 39–60 i förordning (EU) nr 1308/2013 och inom var och en av de interventionstyper för vissa sektorer som avses i artikel 42 b–e i den här förordningen inte överstiga de anslag som fastställts i artikel 88 i den här förordningen för varje räkenskapsår för var och en av dessa interventionstyper.
Artikel 157
Stödberättigande för utgifter för flerfinansierad lokalt ledd utveckling
Genom undantag från artiklarna 86.1 och 118.7 i denna förordning ska utgifter som uppkommit inom ramen för artikel 31.2 c och artikel 31.3 i förordning (EU) 2021/1060 i kombination med artikel 77.1 b och artikel 2.2 i den här förordningen vara berättigade till Ejflu-bidrag från och med den dag då den strategiska GJP-planen lämnas in, förutsatt att stödet betalas av det utbetalande organet från och med den 1 januari 2023. Förordning (EU) nr 1306/2013 ska gälla för sådana utgifter från och med den dag då den strategiska GJP-planen lämnas in till och med den 31 december 2022.
Artikel 158
Övergångsbestämmelser
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 152 för att komplettera denna förordning med åtgärder för att skydda stödmottagarnas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar i den mån de är nödvändiga för övergången från arrangemangen i förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 till dem i denna förordning. Dessa övergångsregler ska särskilt fastställa de villkor enligt vilka de stöd som kommissionen har godkänt enligt förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1308/2013 får integreras i de stöd som föreskrivs i den här förordningen, inbegripet tekniskt bistånd och stöd för utvärderingar i efterhand.
Artikel 159
Översyn av bilaga XIII
Senast den 31 december 2025 ska kommissionen se över förteckningen i bilaga XIII på grundval av unionens då gällande regelverk på området miljö och klimat och där så är lämpligt lägga fram lagstiftningsförslag för att komplettera den förteckningen med ytterligare lagstiftningsakter.
Artikel 160
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
INDIKATORER FÖR EFFEKT, RESULTAT, OUTPUT OCH KONTEXT ENLIGT ARTIKEL 7
|
Prestationsbedömning av politiken (flerårig) – EFFEKT Mål och motsvarande effektindikatorer (1) |
Prestationsöversyn – RESULTAT (2) Endast på grundval av interventioner som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken |
|
(1)
De flesta effektindikatorerna samlas redan in via andra kanaler (europeisk statistik, gemensamma forskningscentrumet, Europeiska miljöbyrån, etc.) och används inom ramen för annan unionslagstiftning eller mål för hållbar utveckling. Uppgifterna samlas inte alltid in årligen och det kan uppstå två eller tre års eftersläpning.
(2)
Riktmärken för resultat. Uppgifter lämnas in årligen av medlemsstaterna för övervakning av framstegen mot de mål som de har fastställt i sina strategiska GJP-planer. Resultatindikatorer som är obligatoriska för prestationsöversyn när de används av medlemsstaterna i enlighet med artikel 109.1 a är markerade med PR. Medlemsstaterna får för prestationsöversyner använda alla andra relevanta resultatindikatorer som föreskrivs i denna bilaga utöver dem som är markerade med PR. |
|
|
EU-övergripande mål |
Effektindikatorer |
|
Resultatindikatorer |
|
Modernisera jordbruket och landsbygdsområden genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket och i landsbygdsområden samt genom att uppmuntra jordbrukare att ta till sig dessa, genom förbättrad tillgång till forskning, innovation, kunskapsutbyte och utbildning |
I.1 Utbyte av kunskap och innovation: Andel av den gemensamma jordbrukspolitikens budget till utbyte av kunskap och innovation |
|
R.1PR Förbättrad prestation genom kunskap och innovation: Antal personer som får rådgivning, utbildning, kunskapsutbyte eller deltar i operativa grupper inom europeiska innovationspartnerskap som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att förbättra hållbara ekonomiska, sociala, miljömässiga, klimatmässiga och resurseffektiva prestationer R.2 Kopplingar mellan rådgivning och kunskapssystem: Antal rådgivare som får stöd för att integreras inom kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) R.3 Digitalisering av jordbruket: Andel jordbruk som får stöd till digital teknik inom jordbruket genom den gemensamma jordbrukspolitiken |
|
Specifika mål inom EU |
Effektindikatorer |
|
Resultatindikatorer |
|
►C1 Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukssektorns motståndskraft i hela unionen för att förbättra den långsiktiga livsmedelstryggheten och mångfalden inom jordbruket samt säkerställa den ekonomiska hållbarheten i unionens jordbruksproduktion ◄ |
I.2 Minska inkomstskillnader: Utveckling av inkomster i jordbruket jämfört med den allmänna ekonomin I.3 Minska svängningarna i jordbruksinkomsterna: Utveckling av inkomster i jordbruket I.4 Stöd till jordbruksinkomster som det går att leva på: Utveckling av inkomstnivåerna i jordbruket per typ av jordbruk (jämfört med genomsnittet inom jordbruket) I.5 Bidra till territoriell balans: Utveckling av inkomstnivåerna i jordbruket i områden med naturliga begränsningar (jämfört med genomsnittet) |
|
R.4 Koppling av inkomststöd till normer och god praxis: Andel utnyttjad jordbruksareal som omfattas av inkomststöd och är underställd villkor R.5 Riskhantering: Andel jordbruk med understödda riskhanteringsverktyg inom den gemensamma jordbrukspolitiken R.6PR Omfördelning till mindre jordbruk: Procent ytterligare direktstöd per hektar för stödberättigade jordbruk som är mindre än genomsnittet (jämfört med genomsnittet) R.7PR Ökat stöd till jordbruk i områden med särskilda behov: Procent ytterligare stöd per hektar i områden med större behov (jämfört med genomsnittet) |
|
Öka marknadsorienteringen och gårdarnas konkurrenskraft, på såväl kort som lång sikt, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering |
I.6 Öka jordbrukens produktivitet: Total faktorproduktivitet inom jordbruket I.7 Främja handel med jordbruksprodukter: Import och export med jordbruksprodukter |
|
R.8 Riktat stöd till jordbruk inom särskilda sektorer: Andel jordbruk som får kopplat inkomststöd för ökad konkurrenskraft, hållbarhet eller kvalitet R.9PR Modernisering av jordbruk: Andel jordbruk som får investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera, även för förbättrad resurseffektivitet |
|
Förbättra jordbrukarnas ställning i värdekedjan |
I.8 Förbättra jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan: Mervärde för primärproducenter i livsmedelskedjan |
|
R.10PR Bättre organiserade leveranskedjor: Andel jordbruk som deltar i producentgrupper, producentorganisationer, lokala marknader, korta leveranskedjecirklar och kvalitetssystem som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken R.11 Koncentration av utbudet: Andel av värdet på saluförd produktion hos sektorsspecifika producentorganisationer eller producentgrupper med operativa program i vissa sektorer |
|
Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, inbegripet genom att minska utsläppen av växthusgaser och öka koldioxidbindningen, samt främja hållbar energi |
I.9 Öka jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringar: Framstegsindikator för jordbrukssektorns motståndskraft I.10 Bidra till begränsning av klimatförändringar: Växthusgasutsläpp från jordbruket I.11 Öka koldioxidbindningen: Organiskt kolinnehåll i marken på jordbruksmark I.12 Öka andelen hållbar energi inom jordbruket: Hållbar produktion av förnybar energi från jord- och skogsbruk |
|
R.12 Anpassning till klimatförändringarna: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden om att förbättra anpassningen till klimatförändringarna R.13PR Minska utsläpp från djuruppfödningssektorn: Andel djurenheter under understödda åtaganden för att minska utsläppen av växthusgas och/eller ammoniak, inklusive gödselhantering R.14PR Lagring av koldioxid i mark och biomassa: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden om att minska utsläpp eller bibehålla eller öka lagring av koldioxid (inbegripet permanent gräsmark, permanenta grödor med permanent grästäcke, jordbruksmark i våtmark och torvmark) R.15 Förnybar energi från jordbruk, skogsbruk och andra förnybara källor: Understödda investeringar i produktionskapaciteten för förnybar energi, inklusive biobaserad (i MW) R.16 Investeringar kopplade till klimatet: Andel jordbruk som genom den gemensamma jordbrukspolitiken får investeringsstöd som bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt till produktion av förnybar energi eller biomaterial R.17PR Beskogad mark: Areal som får stöd för beskogning, trädjordbruk och återställning, med uppdelningar R.18 Investeringsstöd till skogssektorn: Totala investeringar för att förbättra skogsbrukssektorns prestation |
|
Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft, bland annat genom att minska beroendet av kemikalier |
I.13 Minska markerosion: Procent jordbruksmark i måttlig till svår markerosion I.14 Förbättra luftkvaliteten: Ammoniakutsläpp från jordbruket I.15 Förbättra vattenkvaliteten: Näringsämnesbalans (brutto) i jordbruksmark I.16 Minska läckage av näringsämnen: Nitrater i grundvatten – Procent grundvattenstationer med koncentrationer av nitrater över 50 mg/l enligt direktiv 91/676/EEG I.17 Minska trycket på vattenresurserna: Vattenexploateringsindex (WEI+) I.18 Hållbar och minskad användning av bekämpningsmedel: Risker med och användning och effekter av bekämpningsmedel |
|
R.19PR Förbättra och skydda marken: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden gynnsamma för markvård för att förbättra markkvalitet och biota (till exempel minskad jordbearbetning, marktäckning med grödor och växelbruk, inbegripet med baljväxter) R.20PR Förbättra luftkvaliteten: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden om minskade ammoniakutsläpp R.21PR Skydda vattenkvaliteten: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden för kvaliteten i vattenförekomster R.22PR Hållbar hantering av näringsämnen: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden med koppling till förbättrad hantering av näringsämnen R.23PR Hållbar vattenanvändning: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden om att förbättra vattenbalansen R.24PR Hållbar och minskad användning av bekämpningsmedel: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda särskilda åtaganden som får stöd och leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker med och effekter av bekämpningsmedel såsom läckage av bekämpningsmedel R.25 Miljöprestation inom djuruppfödningssektorn: Andel djurenheter under understödda åtaganden om att förbättra miljöhållbarheten R.26 Investeringar kopplade till naturresurser: Andel jordbruk som får stöd för produktiva och icke-produktiva investeringar genom den gemensamma jordbrukspolitiken rörande vård av naturresurser R.27 Miljö- eller klimatrelaterad prestation genom investeringar i landsbygdsområden: Antal insatser som bidrar till mål rörande miljöhållbarhet samt till att uppnå begränsning av och anpassning till klimatförändringar i landsbygdsområden R.28 Miljö- eller klimatprestation genom kunskap och innovation: Antal personer som får rådgivning, utbildning, kunskapsutbyte eller deltar i operativa grupper inom europeiska innovationspartnerskap som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken och som rör miljö- eller klimatprestation |
|
Bidra till att få stopp på förlusten av biologisk mångfald och vända trenden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap |
I.19 Öka fågelpopulationer i odlingslandskapet: Index över odlingslandskapets fåglar I.20 Öka skyddet av den biologiska mångfalden: Procent arter och livsmiljöer av gemenskapsintresse kopplade till jordbruk med stabil eller ökande trend, med en uppdelning av procentsatsen för vilda pollinerande arter (1) I.21 Stärka tillhandahållande av ekosystemtjänster: Andel jordbruksmark med landskapselement I.22 Öka den jordbruksbiologiska mångfalden i jordbrukssystem: Mångfald av grödor |
|
R.29PR Utveckling av ekologiskt jordbruk: Andel utnyttjad jordbruksareal som får stöd för ekologiskt jordbruk genom den gemensamma jordbrukspolitiken, med en uppdelning mellan bevarande och omställning R.30PR Stödja hållbar skogsförvaltning: Andel skogsmark under åtaganden till stöd för skogsskydd och förvaltning av ekosystemtjänster R.31PR Bevara livsmiljöer och arter: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden till stöd för bevarande eller återställande av biologisk mångfald, inbegripet jordbruksmetoder med högt naturvärde R.32 Investeringar kopplade till biologisk mångfald: Andel jordbruk som genom den gemensamma jordbrukspolitiken får investeringsstöd som bidrar till biologisk mångfald R.33 Förbättra Natura 2000-förvaltningen: Andel av total Natura 2000-areal under understödda åtaganden R.34PR Bevara landskapselement: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden om att förvalta landskapselement, inbegripet häckar och träd R.35 Bevara bisamhällen: Andel bisamhällen som stöds genom den gemensamma jordbrukspolitiken |
|
Locka och understödja unga jordbrukare och andra nya jordbrukare och underlätta hållbar affärsutveckling i landsbygdsområden |
I.23 Locka unga jordbrukare: Utveckling av antalet nya driftsledare inom jordbruket och antalet nya unga driftsledare inom jordbruket, med uppdelning efter kön |
|
R.36PR Generationsskifte: Antal unga jordbrukare som etablerar sig med stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken, med uppdelning efter kön |
|
Främja sysselsättning, tillväxt, jämställdhet, inbegripet kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet den cirkulära bioekonomin och hållbart skogsbruk |
I.24 Bidra till arbetstillfällen i landsbygdsområden: Utveckling av sysselsättningsgraden i landsbygdsområden, med uppdelning efter kön I.25 Bidra till tillväxt i landsbygdsområden: Utveckling av bruttonationalprodukten (BNP) per capita i landsbygdsområden I.26 Rättvisare gemensam jordbrukspolitik: Fördelningen av stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken I.27 Främja landsbygdens delaktighet: Utveckling av fattigdomsindex för landsbygden |
|
R.37 Tillväxt och sysselsättning i landsbygdsområden: Nya understödda arbetstillfällen inom projekt inom den gemensamma jordbrukspolitiken R.38 Leader-omfattning: Andel av landsbygdsbefolkningen som omfattas av lokala utvecklingsstrategier R.39 Utveckla ekonomin på landsbygden: Antal landsbygdsföretag, inbegripet bioekonomiföretag, som utvecklats med stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken R.40 Smart omställning av ekonomin på landsbygden: Antal understödda strategier för smarta byar R.41PR Sammanlänkning av landsbygden i Europa: Andel av befolkningen på landsbygden som tar del av förbättrad tillgång till tjänster och infrastruktur genom stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken R.42 Främja social delaktighet: Antal personer som omfattas av understödda projekt för social delaktighet |
|
Se till att unionens jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet högkvalitativa, säkra och näringsrika livsmedel som producerats på ett hållbart sätt, minskning av matavfall samt bättre djurskydd och bekämpning av antimikrobiell resistens |
I.28 Begränsa användningen av antimikrobiella medel för produktionsdjur: Försäljning/användning av antimikrobiella medel för livsmedelsproducerande djur I.29 Tillmötesgå konsumenternas efterfrågan på kvalitativa livsmedel: Värdet på produktion inom ramen för unionens kvalitetssystem samt ekologisk produktion |
|
R.43PR Begränsa användningen av antimikrobiella medel: Andel djurenheter som berörs av åtgärder som får stöd för att begränsa användningen av antimikrobiella medel (förebygga/minska) R.44PR Förbättra djurskyddet: Andel djurenheter som berörs av åtgärder som får stöd för att förbättra djurskyddet |
|
(1)
Bedömningen av trenderna för pollinatörer ska utföras med hjälp av relevanta unionsåtgärder för indikatorer för pollinatörer, särskilt genom en indikator för pollinatörer och andra åtgärder som antas genom styrningsramen för EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 (kommissionens meddelande av den 20 maj 2020) på grundval av EU-initiativet för pollinerande insekter (kommissionens meddelande av den 1 juni 2018). |
|||
Årligt prestationsavslut – OUTPUT
Interventionstyper och deras outputindikatorer ( 22 )
|
Interventionstyper |
Outputindikatorer (1) |
|
Samarbete (artikel 77) |
O.1 Antal operativa grupprojekt inom europeiska innovationspartnerskap |
|
Kunskapsutbyte och informationsspridning (artikel 78) |
O.2 Antal rådgivningsåtgärder eller enheter för att ge innovationsstöd för utarbetande eller genomförande av projekt inom ramen för operativa grupper inom europeiska innovationspartnerskap |
|
Övergripande indikator |
O.3 MO Antal stödmottagare inom den gemensamma jordbrukspolitiken |
|
Grundläggande inkomststöd (artikel 21) |
O.4 Antal hektar som får grundläggande inkomststöd för hållbarhet |
|
Utbetalning till småbrukare (artikel 28) |
O.5 Antal mottagare eller hektar som omfattas av utbetalningar till småbrukare |
|
Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare (artikel 30) |
O.6 Antal hektar som får kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare |
|
Omfördelningsinkomststöd (artikel 29) |
O.7 Antal hektar som får omfördelningsinkomststöd |
|
Miljösystem (artikel 31) |
O.8 Antal hektar eller djurenheter som omfattas av miljösystem |
|
Riskhanteringsverktyg (artikel 76) |
O.9 Antal enheter som täcks av understödda riskhanteringsverktyg inom den gemensamma jordbrukspolitiken |
|
Kopplat inkomststöd (artikel 32) |
O.10 Antal hektar som får kopplat inkomststöd |
|
O.11 Antal personer som får kopplat inkomststöd |
|
|
Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar (artikel 71) |
O.12 Antal hektar som får stöd för områden med naturliga eller särskilda begränsningar, inbegripet en uppdelning efter områdestyp |
|
Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav (artikel 72) |
O.13 Antal hektar som får stöd inom ramen för Natura 2000 eller direktiv 2000/60/EG |
|
Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden (artikel 70) |
O.14 Antal hektar (undantaget skogsbruk) eller antal andra enheter som omfattas av miljö- eller klimatåtaganden som går utöver de obligatoriska kraven |
|
O.15 Antal hektar (skogsbruk) eller antal andra enheter som omfattas av miljö- eller klimatåtaganden som går utöver de obligatoriska kraven |
|
|
O.16 Antal hektar eller antal andra enheter under underhållsåtaganden som gäller beskogning och trädjordbruk |
|
|
O.17 Antal hektar eller antal andra enheter som får stöd för ekologiskt jordbruk |
|
|
|
O.18 Antal djurenheter som omfattas av stöd för åtgärder för djurskydd, hälsa eller ökad biosäkerhet |
|
O.19 Antal insatser eller enheter som stöder genetiska resurser |
|
|
Investeringar (artiklarna 73 och 74) |
O.20 Antal understödda insatser eller enheter för produktiva investeringar på jordbruk |
|
O.21 Antal understödda insatser eller enheter för icke-produktiva investeringar på jordbruk |
|
|
O.22 Antal understödda insatser eller enheter för infrastrukturinvesteringar |
|
|
O.23 Antal understödda insatser eller enheter för icke-produktiva investeringar utanför jordbruk |
|
|
O.24 Antal understödda insatser eller enheter för produktiva investeringar utanför jordbruk |
|
|
Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt nyetablering av landsbygdsföretag (artikel 75) |
O.25 Antal unga jordbrukare som får etableringsstöd |
|
O.26 Antal nya jordbrukare som får etableringsstöd (annat än unga jordbrukare som rapporteras under O.25) |
|
|
O.27 Antal landsbygdsföretag som får stöd för nyetablering |
|
|
Samarbete (artikel 77) |
O.28 Antal producentgrupper och producentorganisationer som får stöd |
|
O.29 Antal stödmottagare som får stöd för att delta i officiella kvalitetssystem |
|
|
O.30 Antal understödda insatser eller enheter för generationsskifte (undantaget etableringsstöd) |
|
|
O.31 Antal understödda lokala utvecklingsstrategier (Leader) eller förberedande åtgärder |
|
|
O.32 Antal andra understödda samarbetsinsatser eller samarbetsenheter (exklusive europeiska innovationspartnerskap som rapporteras under O.1) |
|
|
Kunskapsutbyte och informationsspridning (artikel 78) |
O.33 Antal understödda åtgärder eller enheter förutbildning, rådgivning eller kunskapshöjande verksamhet |
|
Övergripande indikator |
O.34 MO Antal hektar brukade med miljövänliga metoder (samlingsindikator för fysisk areal som omfattas av villkor, miljösystem och förvaltningsåtaganden om miljö- och klimatvänligt jord- och skogsbruk) |
|
Interventionstyper i vissa sektorer (artikel 47) |
O.35 Antal understödda operativa program |
|
Interventionstyper i vinsektorn (artikel 58) |
O.36 Antal åtgärder eller enheter som får stöd inom vinsektorn |
|
Interventionstyper inom biodlingssektorn (artikel 55) |
O.37 Antal åtgärder eller enheter för bevarande eller förbättringar för biodling |
|
(1)
Outputindikatorer som endast används för övervakning är markerade med MO. |
|
KONTEXTINDIKATORER
|
|
Indikatornummer |
Kontextindikator |
|
Befolkning |
C.01 |
Totalbefolkning |
|
C.02 |
Befolkningstäthet |
|
|
C.03 |
Åldersstruktur på befolkningen |
|
|
Total areal |
C.04 |
Total areal |
|
C.05 |
Marktäckning |
|
|
Arbetsmarknad |
C.06 |
Sysselsättningsgrad i landsbygdsområden |
|
C.07 |
Arbetslöshet i landsbygdsområden |
|
|
C.08 |
Sysselsättning (per sektor, per typ av region, per ekonomisk verksamhet) |
|
|
Ekonomi |
C.09 |
BNP per capita |
|
C.10 |
Fattigdomsnivå |
|
|
C.11 |
Bruttoförädlingsvärde per sektor, per typ av region, inom jordbruket och för primärproducenter |
|
|
Jordbruk och jordbrukare |
C.12 |
Jordbruksföretag (jordbruk) |
|
C.13 |
Arbetskraft i jordbruket |
|
|
C.14 |
Åldersstruktur hos driftsledare inom jordbruket |
|
|
C.15 |
Jordbruksutbildning hos driftsledare inom jordbruket |
|
|
C.16 |
Nya driftsledare inom jordbruket och nya unga driftsledare inom jordbruket |
|
|
Jordbruksmark |
C.17 |
Utnyttjad jordbruksareal |
|
C.18 |
Bevattningsbar mark |
|
|
C.19 |
Jordbruk i Natura 2000-områden |
|
|
C.20 |
Områden med naturliga och andra särskilda begränsningar |
|
|
C.21 |
Jordbruksmark med landskapselement |
|
|
C.22 |
Mångfald av grödor |
|
|
Livestock |
C.23 |
Djurenheter |
|
C.24 |
Djurtäthet |
|
|
Jordbruksinkomster |
C.25 |
Jordbrukets faktorinkomst |
|
C.26 |
Jämförelse av jordbruksinkomster med arbetskostnader utanför jordbruket |
|
|
C.27 |
Jordbruksinkomst per typ av jordbruk, per region, per jordbruksstorlek, i områden med naturliga och andra särskilda begränsningar |
|
|
C.28 |
Fast bruttoinvestering inom jordbruket |
|
|
Produktivitet inom jordbruket |
C.29 |
Total faktorproduktivitet inom jordbruket |
|
C.30 |
Arbetsproduktivitet inom jordbruket, inom skogsbruket och inom livsmedelsindustrin |
|
|
Jordbrukshandel |
C.31 |
Jordbruksimport och -export |
|
Annan inkomstbringande verksamhet |
C.32 |
Turisminfrastruktur |
|
Jordbruksmetoder |
C.33 |
Jordbruksareal som används för ekologiskt jordbruk |
|
C.34 |
Jordbruksintensitet |
|
|
C.35 |
Värdet på produktion inom ramen för unionens kvalitetssystem samt ekologisk produktion |
|
|
Biologisk mångfald |
C.36 |
Index över odlingslandskapets fåglar |
|
C.37 |
Procent arter och livsmiljöer av gemenskapsintresse kopplade till jordbruk med stabil eller ökande trend |
|
|
Vatten |
C.38 |
Vattenanvändning inom jordbruket |
|
C.39 |
Vattenkvalitet |
|
|
Näringsämnesbalans brutto – kväve |
||
|
Näringsämnesbalans brutto – fosfor |
||
|
Nitrater i grundvatten |
||
|
Mark |
C.40 |
Organiskt kolinnehåll i marken på jordbruksmark |
|
C.41 |
Markerosion på grund av vatten |
|
|
Energi |
C.42 |
Hållbar produktion av förnybar energi från jord- och skogsbruk |
|
C.43 |
Energianvändning inom jordbruket, skogsbruket och livsmedelsindustrin |
|
|
Klimat |
C.44 |
Växthusgasutsläpp från jordbruket |
|
C.45 |
Framstegsindikator för jordbrukssektorns motståndskraft |
|
|
C.46 |
Direkt jordbruksförlust på grund av katastrofer |
|
|
Luft |
C.47 |
Ammoniakutsläpp från jordbruket |
|
Hälsa |
C.48 |
Försäljning/användning av antimikrobiella medel för livsmedelsproducerande djur |
|
C.49 |
Risker med och användning och effekter av bekämpningsmedel |
BILAGA II
INTERNT STÖD INOM RAMEN FÖR WTO I ENLIGHET MED ARTIKEL 10
|
Interventionstyp |
Hänvisning i denna förordning |
Punkt i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal (den gröna boxen) |
|
Grundläggande inkomststöd |
Avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 2 |
5 (om genomförandet inte grundar sig på stödrätter) 6 (om genomförandet grundar sig på stödrätter) |
|
Omfördelningsinkomststöd |
Artikel 29 |
5 (om genomförandet av det relaterade grundläggande inkomststödet inte grundar sig på stödrätter) 6 (om genomförandet av det relaterade grundläggande inkomststödet grundar sig på stödrätter) |
|
Kompletterande inkomststöd för unga jordbrukare |
Artikel 30 |
5 (om genomförandet av det relaterade grundläggande inkomststödet inte grundar sig på stödrätter) 6 (om genomförandet av det relaterade grundläggande inkomststödet grundar sig på stödrätter) |
|
System för klimatet, miljön och djurskydd (miljösystem) |
Artikel 31.7 första stycket a |
5 (om genomförandet av det relaterade grundläggande inkomststödet inte grundar sig på stödrätter) 6 (om genomförandet av det relaterade grundläggande inkomststödet grundar sig på stödrätter) |
|
System för klimatet, miljön och djurskydd (miljösystem) |
Artikel 31.7 första stycket b |
12 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – investeringar i materiella och immateriella tillgångar, forskning och experimentella och innovativa produktionsmetoder och andra åtgärder, inom områden som |
Artikel 47.1 a |
2, 11 eller 12 |
|
— markvård, inbegripet åtgärder för att öka markens kolinnehåll och förbättra markstrukturen, och minskning av förorenande ämnen |
Artikel 47.1 a i |
12 |
|
— förbättrad vattenanvändning och sund vattenförvaltning, inbegripet vattenbesparing, skydd av vatten och dränering |
Artikel 47.1 a ii |
12 |
|
— förhindrande av skador som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden och främjad utveckling och användning av sorter och förvaltningsmetoder som är anpassade till förändrade klimatförhållanden |
Artikel 47.1 a iii |
12 |
|
— ökade energibesparingar samt ökad energieffektivitet och användning av förnybar energi |
Artikel 47.1 a iv |
11 eller 12 |
|
— ekologiska förpackningar, endast inom området forskning och experimentell produktion |
Artikel 47.1 a v |
2 |
|
— biosäkerhet, djurhälsa och djurskydd |
Artikel 47.1 a vi |
12 |
|
— minskade utsläpp och avfallsmängder, förbättrad användning av biprodukter, inbegripet återanvändning och tillvaratagande av dessa, samt avfallshantering |
Artikel 47.1 a vii |
11 eller 12 |
|
— ökad motståndskraft mot skadegörare och minskade risker och effekter från användning av bekämpningsmedel, inbegripet genomförande av metoder för integrerat växtskydd |
Artikel 47.1 a viii |
2, 11 eller 12 |
|
— ökad motståndskraft mot djursjukdomar och minskad användning av veterinärmediciner, inbegripet antibiotika |
Artikel 47.1 a ix |
2 |
|
— skapande och bevarande av livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden |
Artikel 47.1 a x |
12 |
|
— förbättrad produktkvalitet |
Artikel 47.1 a xi |
2 |
|
— förbättrade genetiska resurser |
Artikel 47.1 a xii |
2 |
|
— förbättring av anställningsvillkoren och säkerställande av efterlevnad av arbetsgivarskyldigheterna liksom av krav för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i enlighet med direktiven 89/391/EEG, 2009/104/EG och (EU) 2019/1152 |
Artikel 47.1 a xiii |
2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – rådgivningstjänster och tekniskt bistånd |
Artikel 47.1 b |
2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – utbildning och utbyte av bästa praxis |
Artikel 47.1 c |
2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – ekologisk eller integrerad produktion |
Artikel 47.1 d |
12 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring |
Artikel 47.1 e |
11, 12 eller 2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – främjande, kommunikation och marknadsföring |
Artikel 47.1 f |
2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – kvalitetssystem |
Artikel 47.1 g |
2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – spårbarhet- och certifieringssystem |
Artikel 47.1 h |
2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – anpassning till och begränsning av klimatförändringar |
Artikel 47.1 i |
11, 2 eller 12 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – gemensamma fonder |
Artikel 47.2 a |
7 eller 2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – investeringar i materiella och immateriella tillgångar |
Artikel 47.2 b |
11 eller 2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – återplantering av fruktträdgårdar eller olivlundar |
Artikel 47.2 d |
8 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – återställande av djurbesättningar av hälsoskäl eller efter förluster till följd av naturkatastrofer |
Artikel 47.2 e |
8 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – handledning |
Artikel 47.2 j |
2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – genomförande och förvaltning av tredjeländers fytosanitära krav |
Artikel 47.2 k |
2 |
|
Frukt och grönsaker, humle, olivolja, bordsoliver och övriga sektorer som avses i artikel 42 f – kommunikationsåtgärder |
Artikel 47.2 l |
2 |
|
Biodling – rådgivningstjänster, tekniskt bistånd, utbildning, information och utbyte av bästa praxis |
Artikel 55.1 a |
2 |
|
Biodling – investeringar i materiella och immateriella tillgångar samt andra åtgärder, bland annat för bekämpning av skadedjur och sjukdomar som drabbar bisamhällen |
Artikel 55.1 b i |
11 eller 12 eller 2 |
|
Biodling – investeringar i materiella och immateriella tillgångar samt andra åtgärder, bland annat för förhindrande av skador som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden samt utveckling och användning av förvaltningsmetoder |
Artikel 55.1 b ii |
11 eller 12 eller 2 |
|
Biodling – stöd för laboratorier |
Artikel 55.1 c |
2 |
|
Biodling – forskningsprogram |
Artikel 55.1 e |
2 |
|
Biodling – främjande, kommunikation och marknadsföring |
Artikel 55.1 f |
2 |
|
Biodling – höjning av produktkvaliteten |
Artikel 55.1 g |
2 |
|
Vinodling – omstrukturering och omställning |
Artikel 58.1 första stycket a |
8, 11 eller 12 |
|
Vinodling – investering i materiella och immateriella tillgångar |
Artikel 58.1 första stycket b |
11 |
|
Vinodling – materiella och immateriella investeringar i innovation |
Artikel 58.1 första stycket e |
11 |
|
Vinodling – rådgivningstjänster |
Artikel 58.1 första stycket f |
2 |
|
Vin – informationsåtgärder |
Artikel 58.1 första stycket h |
2 |
|
Vin – främjande av vinturism |
Artikel 58.1 första stycket i |
2 |
|
Vin – förbättring av kännedom om marknaden |
Artikel 58.1 första stycket j |
2 |
|
Vin – främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder |
Artikel 58.1 första stycket k |
2 |
|
Vin – administrativa kostnader för gemensamma fonder |
Artikel 58.1 första stycket l |
2 |
|
Vin – investeringar för att förbättra hållbarheten |
Artikel 58.1 första stycket m |
11 eller 12 eller 2 |
|
Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden |
Artikel 70 |
12 |
|
Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar |
Artikel 71 |
13 |
|
Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav |
Artikel 72 |
12 |
|
Investeringar |
Artikel 73 |
11 eller 8 |
|
Investeringar i bevattning |
Artikel 74 |
11 |
|
Samarbete |
Artikel 77 |
2 |
|
Kunskapsutbyte och informationsspridning |
Artikel 78 |
2 |
BILAGA III
REGLER OM VILLKOR ENLIGT ARTIKEL 12
SMR: Föreskrivna verksamhetskrav
GAEC: Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
|
Områden |
Huvudfråga |
Krav och normer |
Normens huvudsakliga mål |
|
|
Klimat och miljö |
Klimatförändringar (begränsning av och anpassning till) |
GAEC 1 |
Bevarande av permanent gräsmark på grundval av andelen permanent gräsmark i förhållande till jordbruksareal på nationell, regional eller subregional nivå, jordbruksföretagsgruppnivå eller jordbruksföretagsnivå jämfört med referensåret 2018 Högsta minskning på 5 % jämfört med referensåret |
Allmän skyddsåtgärd mot omställning till andra jordbruksändamål, i syfte att bevara kollagret |
|
GAEC 2 |
Skydd av våt- och torvmark (1) |
Skydd av kolrika jordar |
||
|
GAEC 3 |
Förbud mot bränning av stubb, utom i händelse av växtskyddsskäl |
Bibehållande av markens innehåll av organiskt material |
||
|
|
Vatten |
SMR 1 |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1): Artikel 11.3 e och h vad gäller obligatoriska krav att kontrollera diffusa föroreningskällor för fosfat |
|
|
|
|
SMR 2 |
Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1): Artiklarna 4 och 5 |
|
|
GAEC 4 |
Upprättande av buffertremsor längs vattendrag (2) |
Skydd av floder mot förorening och avrinning |
||
|
|
Mark (skydd och kvalitet) |
GAEC 5 |
Jordbearbetning för att minska risken för markförsämring och erosion, även med beaktande av lutningsgrad |
Minimikrav för markförvaltning som avspeglar lokala förhållanden för att begränsa erosion |
|
GAEC 6 |
Minimikrav för marktäckning för att undvika barmark under de perioder som är känsligast (3) |
Skydd av mark under de perioder som är känsligast |
||
|
GAEC 7 |
Växelbruk på åkermark, utom grödor som odlas under vatten (4) |
Bevara markens potential |
||
|
|
Biologisk mångfald och landskap (skydd och kvalitet) |
SMR 3 |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7): Artikel 3.1, artikel 3.2 b, artikel 4.1, 4.2 och 4.4 |
|
|
SMR 4 |
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7): Artikel 6.1 och 6.2 |
|
||
|
|
|
GAEC 8 |
— Minsta jordbruksareal som avsatts för icke-produktiva områden eller element (5) — Minimiandel på 4 % åkermark på gårdsnivå som avsatts för icke-produktiva arealer och element, inbegripet mark i träda. — Om en jordbrukare åtar sig att avsätta minst 7 % av sin åkermark till icke-produktiva arealer eller element, inbegripet mark i träda, inom ramen för ett förbättrat miljösystem i enlighet med artikel 31.6, ska den andel som ska hänföras till efterlevnaden av denna GAEC-norm vara begränsad till 3 %. — Minimiandel på minst 7 % åkermark på gårdsnivå om denna även inbegriper fånggrödor eller kvävefixerande grödor odlade utan växtskyddsmedel, varav 3 % ska vara mark i träda eller icke-produktiva element. Medlemsstaterna bör använda viktningsfaktorn 0,3 för fånggrödor. — Bibehållande av landskapselement — Förbud mot att klippa häckar och träd under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod — Åtgärder för att undvika invasiva växtarter, som ett alternativ |
Bevarande av icke-produktiva element och områden för att förbättra den biologiska mångfalden på jordbruken |
|
|
|
GAEC 9 |
Förbud mot omställning eller plöjning av permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig permanent gräsmark inom Natura 2000-områden |
Skydd av livsmiljöer och arter |
|
Folkhälsa och växtskydd |
Livsmedelssäkerhet |
SMR 5 |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1): Artiklarna 14 och 15, artikel 17.1 (6)och artiklarna 18, 19 och 20 |
|
|
|
|
SMR 6 |
Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3): Artikel 3 a, b, d och e samt artiklarna 4, 5 och 7 |
|
|
Växtskyddsmedel |
SMR 7 |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1): Artikel 55, första och andra meningen |
|
|
|
|
|
SMR 8 |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71): |
|
|
|
|
|
Artikel 5.2 och artikel 8.1–8.5 Artikel 12 med avseende på begränsning av användningen av bekämpningsmedel inom de skyddade områden som definierats på grundval av direktiv 2000/60/EG och Natura 2000-lagstiftningen Artikel 13.1 och 13.3 om hantering och lagring av bekämpningsmedel och bortskaffande av bekämpningsmedelsrester |
|
|
Djurskydd |
Djurskydd |
SMR 9 |
Rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EUT L 10, 15.1.2009, s. 7): Artiklarna 3 och 4 |
|
|
SMR 10 |
Rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EUT L 47, 18.2.2009, s. 5): Artiklarna 3 och 4 |
|
||
|
SMR 11 |
Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23): Artikel 4 |
|
||
|
(1)
Medlemsstaterna får i sina strategiska GJP-planer föreskriva att denna GAEC-norm endast ska gälla från och med ansökningsåret 2024 eller 2025. Medlemsstaterna ska i sådana fall styrka att detta dröjsmål är nödvändigt för inrättandet av förvaltningssystemet i enlighet med en utförlig planering. Medlemsstaterna ska, när de inrättar GAEC-norm 2, säkerställa att det på den berörda marken går att upprätthålla en jordbruksverksamhet som är lämplig för att den ska kunna kvalificeras som jordbruksareal.
(2)
Buffertremsor längs vattendrag enligt denna GAEC-norm ska som allmän regel och i enlighet med unionsrätten ha en bredd på minst 3 meter där inga växtskyddsmedel eller gödselmedel får användas. I områden med betydande diken för avvattning och bevattning får medlemsstaterna, om vederbörligen motiverat för områdena i fråga, justera minimibredden i enlighet med specifika lokala förhållanden.
(3)
I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna anpassa miniminormerna för de berörda regionerna för att ta hänsyn till den korta vegetationsperioden till följd av vinterperiodens längd och svårighetsgrad.
(4)
Växelbruk ska innebära ett byte av gröda minst en gång per år på skiftesnivå (undantaget fleråriga grödor, gräs och annat örtartat foder samt mark som ligger i träda), inbegripet lämpligt förvaltade sekundärgrödor. Medlemsstaterna får i de berörda regionerna, på grundval av mångfalden av jordbruksmetoder och jordbruksklimatologiska förhållanden, godkänna andra metoder för förbättrat växelbruk med baljväxter eller diversifiering av grödor som syftar till att förbättra och bevara markens potential i linje med denna GAEC-norms mål. Medlemsstaterna får från kravet enligt denna norm undanta jordbruksföretag a) där mer än 75 % av åkermarken används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, är mark i träda, används för odling av baljväxter eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden, b) där mer än 75 % av den stödberättigande jordbruksarealen är permanent gräsmark, används för produktion av gräs eller annat örtartat foder eller för odling av gröda som står under vatten under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden, eller c) med en åkermarksareal upp till 10 hektar. Medlemsstaterna får införa en maximigräns för areal täckt med en enda gröda i syfte att förhindra stora monokulturer. Jordbrukare som certifierats i enlighet med förordning (EU) 2018/848 ska anses uppfylla denna GAEC-norm.
(5)
Medlemsstaterna får från kravet under denna strecksats undanta jordbruksföretag a) där mer än 75 % av åkermarken används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, är mark i träda, används för odling av baljväxter eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden, b) där mer än 75 % av den stödberättigande jordbruksarealen är permanent gräsmark, används för produktion av gräs eller annat örtartat foder eller för odling av gröda som står under vatten under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden, eller c) med en åkermarksareal upp till 10 hektar. Medlemsstater där mer än 50 % av den totala markytan är skogtäckt får från kravet i denna strecksats undanta jordbruksföretag belägna i områden som i enlighet med artikel 32.1 a eller b i förordning (EU) nr 1305/2013 utsetts av de medlemsstaterna till områden med naturliga begränsningar, under förutsättning att mer än 50 % av markytan i den enhet som avses i andra meningen i denna punkt är skogtäckt och förhållandet mellan skogsmark och åkermark är högre än 3:1. Den skogtäckta arealen och andelen skogsmark jämförd med jordbruksmark ska bedömas mot ett område på motsvarande LAU2-nivå eller mot en annan tydligt avgränsad enhet som omfattar ett samlat, tydligt, sammanhängande geografiskt område med likartade förutsättningar för jordbruk.
(6)
Genomfört särskilt genom — artikel 14 i förordning (EG) nr 470/2009 och bilagan till förordning (EU) nr 37/2010, — förordning (EG) nr 852/2004: artikel 4.1 och bilaga I del A (II 4 (g, h, j), 5 (f, h), 6; III 8 (a, b, d, e), 9 (a, c)), — förordning (EG) nr 853/2004: artikel 3.1, bilaga III avsnitt IX kapitel I (I-1 b, c, d, e; I-2 a (i, ii, iii), b (i, ii), c; I-3; I-4; I-5; II-A 1, 2, 3, 4; II-B 1 (a, d), 2, 4 (a, b)), bilaga III avsnitt X kapitel I.1, — förordning (EG) nr 183/2005: artikel 5.1, 5.5 och 5.6, bilaga I, del A (I-4 e, g; II-2 a, b, e) och bilaga III (under rubriken ”UTFODRING”, punkt 1, ”Lagring”, första och sista meningen, och punkt 2, ”Distribution”, tredje meningen), och — förordning (EG) nr 396/2005: artikel 18. |
||||
BILAGA IV
REGLER OM SOCIALA VILLKOR I ENLIGHET MED ARTIKEL 14
|
Områden |
Tillämplig lagstiftning |
Relevanta bestämmelser |
Krav |
|
Anställning |
Tydliga och förutsägbara arbetsvillkor Direktiv (EU) 2019/1152 |
Artikel 3 |
Anställningsvillkor ska tillhandahållas skriftligen (anställningsavtal) |
|
Artikel 4 |
Det ska säkerställas att sysselsättning inom jordbruket regleras genom anställningsavtal |
||
|
Artikel 5 |
Anställningsavtalet ska tillhandahållas inom de första sju arbetsdagarna |
||
|
Artikel 6 |
Ändringar av anställningsförhållandet ska tillhandahållas i form av ett dokument |
||
|
Artikel 8 |
Provanställningsperiod |
||
|
Artikel 10 |
Villkor för minsta förutsägbarhet i arbetet |
||
|
Artikel 13 |
Obligatorisk utbildning |
||
|
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen |
Åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet Direktiv 89/391/EEG |
Artikel 5 |
Allmän bestämmelse om arbetsgivarens skyldighet att garantera arbetstagarnas säkerhet och hälsa |
|
Artikel 6 |
Allmän skyldighet för arbetsgivare att vidta tillräckliga åtgärder till skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, inbegripet förebyggande av risker i arbetet och tillhandahållande av information och utbildning |
||
|
Artikel 7 |
Skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder: arbetstagare som ska utses för arbetsmiljöverksamheter eller sakkunnig hjälp utifrån som ska anlitas |
||
|
Artikel 8 |
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för första hjälpen, brandskydd och utrymning |
||
|
Artikel 9 |
Arbetsgivares skyldigheter avseende riskbedömning, skyddsåtgärder och skyddsutrustning samt registrering och rapportering av arbetsolycksfall |
||
|
Artikel 10 |
Tillhandahållande till arbetstagare av information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder |
||
|
Artikel 11 |
Samråd med och medverkan av arbetstagare i diskussioner om alla frågor som gäller säkerhet och hälsa på arbetsplatsen |
||
|
Artikel 12 |
Arbetsgivaren ska säkerställa att varje arbetstagare får tillräcklig utbildning i arbetsmiljöfrågor |
||
|
|
Minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet Direktiv 2009/104/EG |
Artikel 3 |
Allmänna skyldigheter för att säkerställa att arbetsutrustningen är lämplig för det arbete som ska utföras och kan användas av arbetstagarna utan att deras säkerhet och hälsa äventyras |
|
Artikel 4 |
Regler om arbetsutrustning: måste efterleva direktivet och etablerade minimikrav samt underhållas på ett tillfredsställande vis |
||
|
Artikel 5 |
Kontroll av arbetsutrustning – utrustning ska kontrolleras efter installation och regelbundet av behöriga personer |
||
|
Artikel 6 |
Arbetsutrustning med speciella risker ska vara begränsad till de personer som har till uppgift att använda den och all reparation, ändring, service och underhåll ska utföras av för detta ändamål utsedda arbetstagare |
||
|
Artikel 7 |
Ergonomi och hälsa i arbetet |
||
|
Artikel 8 |
Arbetstagare ska ges tillräcklig information om och, när det behövs, skrivna instruktioner för användningen av arbetsutrustningen |
||
|
Artikel 9 |
Arbetstagare ska ges tillräcklig utbildning |
BILAGA V
MEDLEMSSTATERNAS ANSLAG FÖR DIREKTSTÖD SOM AVSES I ARTIKEL 87.1 FÖRSTA STYCKET
|
(löpande priser, i EUR) |
|||||
|
Kalenderår |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 och efterföljande år |
|
Belgien |
494 925 924 |
494 925 924 |
494 925 924 |
494 925 924 |
494 925 924 |
|
Bulgarien |
808 442 754 |
817 072 343 |
825 701 932 |
834 331 520 |
834 331 520 |
|
Tjeckien |
854 947 297 |
854 947 297 |
854 947 297 |
854 947 297 |
854 947 297 |
|
Danmark |
862 367 277 |
862 367 277 |
862 367 277 |
862 367 277 |
862 367 277 |
|
Tyskland |
4 915 695 459 |
4 915 695 459 |
4 915 695 459 |
4 915 695 459 |
4 915 695 459 |
|
Estland |
196 436 567 |
199 297 294 |
202 158 021 |
205 018 748 |
205 018 748 |
|
Irland |
1 186 281 996 |
1 186 281 996 |
1 186 281 996 |
1 186 281 996 |
1 186 281 996 |
|
Grekland |
2 075 656 043 |
2 075 656 043 |
2 075 656 043 |
2 075 656 043 |
2 075 656 043 |
|
Spanien |
4 874 879 750 |
4 882 179 366 |
4 889 478 982 |
4 896 778 599 |
4 896 778 599 |
|
Frankrike |
7 285 000 537 |
7 285 000 537 |
7 285 000 537 |
7 285 000 537 |
7 285 000 537 |
|
Kroatien |
374 770 237 |
374 770 237 |
374 770 237 |
374 770 237 |
374 770 237 |
|
Italien |
3 628 529 155 |
3 628 529 155 |
3 628 529 155 |
3 628 529 155 |
3 628 529 155 |
|
Cypern |
47 647 540 |
47 647 540 |
47 647 540 |
47 647 540 |
47 647 540 |
|
Lettland |
349 226 285 |
354 312 105 |
359 397 925 |
364 483 744 |
364 483 744 |
|
Litauen |
587 064 372 |
595 613 853 |
604 163 335 |
612 712 816 |
612 712 816 |
|
Luxemburg |
32 747 827 |
32 747 827 |
32 747 827 |
32 747 827 |
32 747 827 |
|
Ungern |
1 243 185 165 |
1 243 185 165 |
1 243 185 165 |
1 243 185 165 |
1 243 185 165 |
|
Malta |
4 594 021 |
4 594 021 |
4 594 021 |
4 594 021 |
4 594 021 |
|
Nederländerna |
717 382 327 |
717 382 327 |
717 382 327 |
717 382 327 |
717 382 327 |
|
Österrike |
677 581 846 |
677 581 846 |
677 581 846 |
677 581 846 |
677 581 846 |
|
Polen |
3 092 416 671 |
3 123 600 494 |
3 154 784 317 |
3 185 968 140 |
3 185 968 140 |
|
Portugal |
613 619 128 |
622 403 166 |
631 187 204 |
639 971 242 |
639 971 242 |
|
Rumänien |
1 946 921 018 |
1 974 479 078 |
2 002 037 137 |
2 029 595 196 |
2 029 595 196 |
|
Slovenien |
131 530 052 |
131 530 052 |
131 530 052 |
131 530 052 |
131 530 052 |
|
Slovakien |
400 894 402 |
405 754 516 |
410 614 629 |
415 474 743 |
415 474 743 |
|
Finland |
519 350 246 |
521 168 786 |
522 987 325 |
524 805 865 |
524 805 865 |
|
Sverige |
686 131 966 |
686 360 116 |
686 588 267 |
686 816 417 |
686 816 417 |
BILAGA VI
FÖRTECKNING ÖVER DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 42 f
|
KN-nummer |
Beskrivning |
|
ex 01 01 |
Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor: |
|
|
– Hästar |
|
0101 21 00 |
– – Renrasiga avelsdjur (1) |
|
0101 29 |
– – Andra: |
|
0101 29 10 |
– – – För slakt |
|
0101 29 90 |
– – – Andra |
|
0101 30 00 |
– Åsnor |
|
0101 90 00 |
– Andra |
|
ex 01 03 |
Levande svin: |
|
0103 10 00 |
– Renrasiga avelsdjur (2) |
|
ex 01 06 |
Andra levande djur: |
|
0106 14 10 |
– Tamkaniner |
|
ex 0106 19 00 |
– – Andra: ren och hjort |
|
0106 33 00 |
– – Strutsar; emuer (Dromaius novaehollandiae) |
|
0106 39 10 |
– – – Duvor |
|
0106 39 80 |
– – – Andra fåglar |
|
ex 0205 00 |
Kött av häst, färskt, kylt eller fryst |
|
ex 02 08 |
Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta: |
|
ex 0208 10 10 |
– – Kött av tamkanin |
|
ex 0208 90 10 |
– – Kött av tama duvor |
|
ex 0208 90 30 |
– – Kött av vilt, med undantag av kanin eller hare |
|
ex 0208 90 60 |
– – Kött av ren |
|
ex 04 07 |
Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta: |
|
0407 19 90 |
– Befruktade, andra än av fjäderfä |
|
0407 29 90 |
– Andra färska ägg än av fjäderfä |
|
0407 90 90 |
– Andra ägg än av fjäderfä |
|
0701 |
Potatis, färsk eller kyld |
|
ex 07 13 |
Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade: |
|
ex 0713 10 |
– Ärter (Pisum sativum): |
|
0713 10 90 |
– – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 20 00 |
– Kikärter: |
|
|
– – Andra än för utsäde |
|
|
– Bönor (Vigna spp., Phaseolus spp.): |
|
ex 0713 31 00 |
– – Bönor av arterna Vigna mungo (L) Hepper eller Vigna radiata (L) Wilczek: |
|
|
– – – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 32 00 |
– – Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis): |
|
|
– – – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 33 |
– – Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.): |
|
0713 33 90 |
– – – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 34 00 |
– – Bambarabönor (Vigna subterranea eller Voandzeia subterranea): |
|
|
– – – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 35 00 |
– – Ögonbönor (Vigna unguiculata): |
|
|
– – – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 39 00 |
– – Andra: |
|
|
– – – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 40 00 |
– Linser: |
|
|
– – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 50 00 |
– Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor): |
|
|
– – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 60 00 |
– Duvärter (Cajanus cajan): |
|
|
– – Andra än för utsäde |
|
ex 0713 90 00 |
– Andra: |
|
|
– – Andra än för utsäde |
|
1201 90 00 |
Sojabönor, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1202 41 00 |
Jordnötter, inte rostade eller på annat sätt tillagade, med skal, andra än för utsäde |
|
1202 42 00 |
Jordnötter, inte rostade eller på annat sätt tillagade, skalade, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1203 00 00 |
Kopra |
|
1204 00 90 |
Linfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1205 10 90 |
Rapsfrön och rybsfrön med låg halt av erukasyra, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1205 90 00 |
Andra rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1206 00 91 |
Solrosfrön, skalade; i grå- och vitstrimmigt skal, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1206 00 99 |
Andra solrosfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1207 29 00 |
Bomullsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1207 40 90 |
Sesamfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1207 50 90 |
Senapsfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1207 60 00 |
– Safflorfrön (Carthamus tinctorius) |
|
1207 91 90 |
Vallmofrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
1207 99 91 |
Hampfrön, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
ex 1207 99 96 |
Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade, andra än för utsäde |
|
ex 1209 29 50 |
– – – Lupinfrön, andra än för utsäde |
|
ex 12 11 |
Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade, exklusive de produkter som förtecknas under KN-nr ex 1211 90 86 i del IX |
|
1212 94 00 |
Cikoriarot |
|
ex 12 14 |
Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar: |
|
ex 1214 10 00 |
– Mjöl och pelletar av lusern (alfalfa): |
|
|
– – – Andra än hetluftstorkad lusern eller lusern som torkats på annat sätt och malts |
|
ex 1214 90 |
– Andra: |
|
1214 90 10 |
– – Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter |
|
ex 1214 90 90 |
– – Andra, med undantag av: |
|
|
– – – Esparsett, klöver, lupiner, vicker och liknande foderprodukter som hetluftstorkats, dock inte hö och foderkål samt produkter som innehåller hö |
|
|
– – – Esparsett, klöver, lupiner, vicker, honungsklöver, vial och serradelle som torkats på annat sätt och malts |
|
ex 22 06 |
Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: |
|
ex 2206 00 31 till ex 2206 00 89 |
– Jästa drycker, andra än piquettevin |
|
5201 |
Bomull, okardad och okammad |
|
(1)
För tillämpning av detta undernummer krävs att villkoren i relevanta unionsbestämmelser är uppfyllda (se förordning (EU) 2016/1012 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur), EUT L 59, 3.3.2015, s. 1).
(2)
Förordning (EU) 2016/1012. |
|
BILAGA VII
MEDLEMSSTATERNAS ANSLAG (PER RÄKENSKAPSÅR) FÖR INTERVENTIONSTYPER INOM VINSEKTORN SOM AVSES I ARTIKEL 88.1
|
|
EUR (löpande priser) |
|
Bulgarien |
25 721 000 |
|
Tjeckien |
4 954 000 |
|
Tyskland |
37 381 000 |
|
Grekland |
23 030 000 |
|
Spanien |
202 147 000 |
|
Frankrike |
269 628 000 |
|
Kroatien |
10 410 000 |
|
Italien |
323 883 000 |
|
Cypern |
4 465 000 |
|
Litauen |
43 000 |
|
Ungern |
27 970 000 |
|
Österrike |
13 155 000 |
|
Portugal |
62 670 000 |
|
Rumänien |
45 844 000 |
|
Slovenien |
4 849 000 |
|
Slovakien |
4 887 000 |
BILAGA VIII
MEDLEMSSTATERNAS ANSLAG FÖR BOMULL SOM AVSES I ARTIKEL 87.1 ANDRA STYCKET
|
(löpande priser, i EUR) |
|||||
|
Kalenderår |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 och efterföljande år |
|
Bulgarien |
2 557 820 |
2 557 820 |
2 557 820 |
2 557 820 |
2 557 820 |
|
Grekland |
183 996 000 |
183 996 000 |
183 996 000 |
183 996 000 |
183 996 000 |
|
Spanien |
59 690 640 |
59 690 640 |
59 690 640 |
59 690 640 |
59 690 640 |
|
Portugal |
177 589 |
177 589 |
177 589 |
177 589 |
177 589 |
BILAGA IX
MEDLEMSSTATERNAS ANSLAG FÖR DIREKTSTÖD UTOM BOMULL OCH INNAN DE ÖVERFÖRINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 87.1 TREDJE STYCKET
|
(löpande priser, i EUR) |
|||||
|
Kalenderår |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 och efterföljande år |
|
Belgien |
494 925 924 |
494 925 924 |
494 925 924 |
494 925 924 |
494 925 924 |
|
Bulgarien |
805 884 934 |
814 514 523 |
823 144 112 |
831 773 700 |
831 773 700 |
|
Tjeckien |
854 947 297 |
854 947 297 |
854 947 297 |
854 947 297 |
854 947 297 |
|
Danmark |
862 367 277 |
862 367 277 |
862 367 277 |
862 367 277 |
862 367 277 |
|
Tyskland |
4 915 695 459 |
4 915 695 459 |
4 915 695 459 |
4 915 695 459 |
4 915 695 459 |
|
Estland |
196 436 567 |
199 297 294 |
202 158 021 |
205 018 748 |
205 018 748 |
|
Irland |
1 186 281 996 |
1 186 281 996 |
1 186 281 996 |
1 186 281 996 |
1 186 281 996 |
|
Grekland |
1 891 660 043 |
1 891 660 043 |
1 891 660 043 |
1 891 660 043 |
1 891 660 043 |
|
Spanien |
4 815 189 110 |
4 822 488 726 |
4 829 788 342 |
4 837 087 959 |
4 837 087 959 |
|
Frankrike |
7 285 000 537 |
7 285 000 537 |
7 285 000 537 |
7 285 000 537 |
7 285 000 537 |
|
Kroatien |
374 770 237 |
374 770 237 |
374 770 237 |
374 770 237 |
374 770 237 |
|
Italien |
3 628 529 155 |
3 628 529 155 |
3 628 529 155 |
3 628 529 155 |
3 628 529 155 |
|
Cypern |
47 647 540 |
47 647 540 |
47 647 540 |
47 647 540 |
47 647 540 |
|
Lettland |
349 226 285 |
354 312 105 |
359 397 925 |
364 483 744 |
364 483 744 |
|
Litauen |
587 064 372 |
595 613 853 |
604 163 335 |
612 712 816 |
612 712 816 |
|
Luxemburg |
32 747 827 |
32 747 827 |
32 747 827 |
32 747 827 |
32 747 827 |
|
Ungern |
1 243 185 165 |
1 243 185 165 |
1 243 185 165 |
1 243 185 165 |
1 243 185 165 |
|
Malta |
4 594 021 |
4 594 021 |
4 594 021 |
4 594 021 |
4 594 021 |
|
Nederländerna |
717 382 327 |
717 382 327 |
717 382 327 |
717 382 327 |
717 382 327 |
|
Österrike |
677 581 846 |
677 581 846 |
677 581 846 |
677 581 846 |
677 581 846 |
|
Polen |
3 092 416 671 |
3 123 600 494 |
3 154 784 317 |
3 185 968 140 |
3 185 968 140 |
|
Portugal |
613 441 539 |
622 225 577 |
631 009 615 |
639 793 653 |
639 793 653 |
|
Rumänien |
1 946 921 018 |
1 974 479 078 |
2 002 037 137 |
2 029 595 196 |
2 029 595 196 |
|
Slovenien |
131 530 052 |
131 530 052 |
131 530 052 |
131 530 052 |
131 530 052 |
|
Slovakien |
400 894 402 |
405 754 516 |
410 614 629 |
415 474 743 |
415 474 743 |
|
Finland |
519 350 246 |
521 168 786 |
522 987 325 |
524 805 865 |
524 805 865 |
|
Sverige |
686 131 966 |
686 360 116 |
686 588 267 |
686 816 417 |
686 816 417 |
BILAGA X
MEDLEMSSTATERNAS ANSLAG (PER RÄKENSKAPSÅR) FÖR INTERVENTIONSTYPER INOM BIODLINGSSEKTORN SOM AVSES I ARTIKEL 88.2
|
|
EUR (löpande priser) |
|
Belgien |
422 967 |
|
Bulgarien |
2 063 885 |
|
Tjeckien |
2 121 528 |
|
Danmark |
295 539 |
|
Tyskland |
2 790 875 |
|
Estland |
140 473 |
|
Irland |
61 640 |
|
Grekland |
6 162 645 |
|
Spanien |
9 559 944 |
|
Frankrike |
6 419 062 |
|
Kroatien |
1 913 290 |
|
Italien |
5 166 537 |
|
Cypern |
169 653 |
|
Lettland |
328 804 |
|
Litauen |
549 828 |
|
Luxemburg |
30 621 |
|
Ungern |
4 271 227 |
|
Malta |
14 137 |
|
Nederländerna |
295 172 |
|
Österrike |
1 477 188 |
|
Polen |
5 024 968 |
|
Portugal |
2 204 232 |
|
Rumänien |
6 081 630 |
|
Slovenien |
649 455 |
|
Slovakien |
999 973 |
|
Finland |
196 182 |
|
Sverige |
588 545 |
BILAGA XI
FÖRDELNING AV UNIONENS STÖD TILL INTERVENTIONSTYPER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING (2023–2027) SOM AVSES I ARTIKEL 89.3
|
(löpande priser, i EUR) |
||||||
|
Medlemsstat |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
Totalt 2023–2027 |
|
Belgien |
105 730 894 |
82 800 894 |
82 800 894 |
82 800 894 |
82 800 894 |
436 934 470 |
|
Bulgarien |
282 979 644 |
282 162 644 |
282 162 644 |
282 162 644 |
282 162 644 |
1 411 630 220 |
|
Tjeckien |
267 027 708 |
259 187 708 |
259 187 708 |
259 187 708 |
259 187 708 |
1 303 778 540 |
|
Danmark |
155 982 060 |
75 934 060 |
75 934 060 |
75 934 060 |
75 934 060 |
459 718 300 |
|
Tyskland |
1 485 615 738 |
1 092 359 738 |
1 092 359 738 |
1 092 359 738 |
1 092 359 738 |
5 855 054 690 |
|
Estland |
88 031 648 |
88 016 648 |
88 016 648 |
88 016 648 |
88 016 648 |
440 098 240 |
|
Irland |
311 641 628 |
311 640 628 |
311 640 628 |
311 640 628 |
311 640 628 |
1 558 204 140 |
|
Grekland |
651 491 600 |
556 953 600 |
556 953 600 |
556 953 600 |
556 953 600 |
2 879 306 000 |
|
Spanien |
1 081 552 825 |
1 080 382 825 |
1 080 382 825 |
1 080 382 825 |
1 080 382 825 |
5 403 084 125 |
|
Frankrike |
2 007 185 070 |
1 459 440 070 |
1 459 440 070 |
1 459 440 070 |
1 459 440 070 |
7 844 945 350 |
|
Kroatien |
268 849 401 |
297 307 401 |
297 307 401 |
297 307 401 |
297 307 401 |
1 458 079 005 |
|
Italien |
1 355 321 375 |
1 349 921 375 |
1 349 921 375 |
1 349 921 375 |
1 349 921 375 |
6 755 006 875 |
|
Cypern |
23 770 514 |
23 770 514 |
23 770 514 |
23 770 514 |
23 770 514 |
118 852 570 |
|
Lettland |
142 745 173 |
117 495 173 |
117 495 173 |
117 495 173 |
117 495 173 |
612 725 865 |
|
Litauen |
195 495 162 |
195 495 162 |
195 495 162 |
195 495 162 |
195 495 162 |
977 475 810 |
|
Luxemburg |
11 626 644 |
12 310 644 |
12 310 644 |
12 310 644 |
12 310 644 |
60 869 220 |
|
Ungern |
384 539 149 |
416 869 149 |
416 869 149 |
416 869 149 |
416 869 149 |
2 052 015 745 |
|
Malta |
19 334 497 |
19 984 497 |
19 984 497 |
19 984 497 |
19 984 497 |
99 272 485 |
|
Nederländerna |
180 985 369 |
73 268 369 |
73 268 369 |
73 268 369 |
73 268 369 |
474 058 845 |
|
Österrike |
520 024 752 |
520 024 752 |
520 024 752 |
520 024 752 |
520 024 752 |
2 600 123 760 |
|
Polen |
1 004 581 539 |
1 320 001 539 |
1 320 001 539 |
1 320 001 539 |
1 320 001 539 |
6 284 587 695 |
|
Portugal |
455 630 620 |
540 550 620 |
540 550 620 |
540 550 620 |
540 550 620 |
2 617 833 100 |
|
Rumänien |
967 049 892 |
967 049 892 |
967 049 892 |
967 049 892 |
967 049 892 |
4 835 249 460 |
|
Slovenien |
110 170 192 |
110 170 192 |
110 170 192 |
110 170 192 |
110 170 192 |
550 850 960 |
|
Slovakien |
260 599 909 |
259 077 909 |
259 077 909 |
259 077 909 |
259 077 909 |
1 296 911 545 |
|
Finland |
354 551 956 |
354 549 956 |
354 549 956 |
354 549 956 |
354 549 956 |
1 772 751 780 |
|
Sverige |
211 889 741 |
211 889 741 |
211 889 741 |
211 889 741 |
211 889 741 |
1 059 448 705 |
|
Totalt EU-27 |
12 904 404 700 |
12 078 615 700 |
12 078 615 700 |
12 078 615 700 |
12 078 615 700 |
61 218 867 500 |
|
Tekniskt stöd (0,25 %) |
30 272 220 |
30 272 220 |
30 272 220 |
30 272 220 |
30 272 220 |
151 361 100 |
|
Totalt |
12 934 676 920 |
12 108 887 920 |
12 108 887 920 |
12 108 887 920 |
12 108 887 920 |
61 370 228 600 |
BILAGA XII
MINIMIBELOPP SOM RESERVERATS FÖR DET SPECIFIKA MÅL SOM ANGES I ARTIKEL 6.1 g
|
(löpande priser, i EUR) |
|||||
|
Kalenderår |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 och efterföljande år |
|
Belgien |
14 847 778 |
14 847 778 |
14 847 778 |
14 847 778 |
14 847 778 |
|
Bulgarien |
24 176 548 |
24 435 436 |
24 694 323 |
24 953 211 |
24 953 211 |
|
Tjeckien |
25 648 419 |
25 648 419 |
25 648 419 |
25 648 419 |
25 648 419 |
|
Danmark |
25 871 018 |
25 871 018 |
25 871 018 |
25 871 018 |
25 871 018 |
|
Tyskland |
147 470 864 |
147 470 864 |
147 470 864 |
147 470 864 |
147 470 864 |
|
Estland |
5 893 097 |
5 978 919 |
6 064 741 |
6 150 562 |
6 150 562 |
|
Irland |
35 588 460 |
35 588 460 |
35 588 460 |
35 588 460 |
35 588 460 |
|
Grekland |
56 749 801 |
56 749 801 |
56 749 801 |
56 749 801 |
56 749 801 |
|
Spanien |
144 455 673 |
144 674 662 |
144 893 650 |
145 112 639 |
145 112 639 |
|
Frankrike |
218 550 016 |
218 550 016 |
218 550 016 |
218 550 016 |
218 550 016 |
|
Kroatien |
11 243 107 |
11 243 107 |
11 243 107 |
11 243 107 |
11 243 107 |
|
Italien |
108 855 875 |
108 855 875 |
108 855 875 |
108 855 875 |
108 855 875 |
|
Cypern |
1 429 426 |
1 429 426 |
1 429 426 |
1 429 426 |
1 429 426 |
|
Lettland |
10 476 789 |
10 629 363 |
10 781 938 |
10 934 512 |
10 934 512 |
|
Litauen |
17 611 931 |
17 868 416 |
18 124 900 |
18 381 384 |
18 381 384 |
|
Luxemburg |
982 435 |
982 435 |
982 435 |
982 435 |
982 435 |
|
Ungern |
37 295 555 |
37 295 555 |
37 295 555 |
37 295 555 |
37 295 555 |
|
Malta |
137 821 |
137 821 |
137 821 |
137 821 |
137 821 |
|
Nederländerna |
21 521 470 |
21 521 470 |
21 521 470 |
21 521 470 |
21 521 470 |
|
Österrike |
20 327 455 |
20 327 455 |
20 327 455 |
20 327 455 |
20 327 455 |
|
Polen |
92 772 500 |
93 708 015 |
94 643 530 |
95 579 044 |
95 579 044 |
|
Portugal |
18 403 246 |
18 666 767 |
18 930 288 |
19 193 810 |
19 193 810 |
|
Rumänien |
58 407 631 |
59 234 372 |
60 061 114 |
60 887 856 |
60 887 856 |
|
Slovenien |
3 945 902 |
3 945 902 |
3 945 902 |
3 945 902 |
3 945 902 |
|
Slovakien |
12 026 832 |
12 172 635 |
12 318 439 |
12 464 242 |
12 464 242 |
|
Finland |
15 580 507 |
15 635 064 |
15 689 620 |
15 744 176 |
15 744 176 |
|
Sverige |
20 583 959 |
20 590 803 |
20 597 648 |
20 604 493 |
20 604 493 |
BILAGA XIII
UNIONSLAGSTIFTNINGSAKTER OM MILJÖ OCH KLIMAT – MÅL SOM MEDLEMSSTATERNAS STRATEGISKA GJP-PLANER BÖR BIDRA TILL OCH ÖVERENSSTÄMMA MED ENLIGT ARTIKLARNA 108, 109 OCH 115
BILAGA XIV
RAPPORTERING BASERAD PÅ EN GRUNDLÄGGANDE UPPSÄTTNING AV INDIKATORER ENLIGT ARTIKEL 142
Indikatorer för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)
|
Mål |
Grundläggande uppsättning indikatorer |
|
►C1 Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukssektorns motståndskraft i unionen för att förbättra den långsiktiga livsmedelstryggheten och mångfalden inom jordbruket samt säkerställa den ekonomiska hållbarheten i unionens jordbruksproduktion ◄ |
O.3 Antal mottagare av stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken C.25 Jordbrukets faktorinkomst R.6 Omfördelning till mindre jordbruk: Procent ytterligare direktstöd per hektar för stödberättigade jordbruk som är mindre än genomsnittet (jämfört med genomsnittet) |
|
Öka marknadsorienteringen och gårdarnas konkurrenskraft, på såväl kort som lång sikt, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering |
R.9 Modernisering av jordbruk: Andel jordbruk som får investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera, även för förbättrad resurseffektivitet |
|
Förbättra jordbrukarnas ställning i värdekedjan |
R.10 Bättre organiserade leveranskedjor: Andel jordbruk som deltar i producentgrupper, producentorganisationer, lokala marknader, kort leveranskedjecirklar och kvalitetssystem som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken |
|
Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, inbegripet genom att minska utsläppen av växthusgaser och öka koldioxidbindningen, samt främja hållbar energi |
I.10 Bidra till begränsning av klimatförändringar: Växthusgasutsläpp från jordbruket R.14 Lagring av koldioxid i mark och biomassa: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden om att minska utsläpp, eller bibehålla eller öka lagring av koldioxid (inbegripet permanent gräsmark, permanenta grödor med permanent grästäcke, jordbruksmark i våtmark och torvmark) R.17 Beskogad mark: Areal som får stöd för beskogning, trädjordbruk och återställning, inbegripet uppdelningar |
|
Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft, bland annat genom att minska beroendet av kemikalier |
O.34 Antal hektar brukade med miljövänliga metoder (samlingsindikator för fysisk areal som omfattas av villkor, miljösystem och förvaltningsåtaganden om miljö- och klimatvänligt jord- och skogsbruk) I.15 Förbättra vattenkvaliteten: Näringsämnesbalans (brutto) i jordbruksmark I.16 Minska läckage av näringsämnen: Nitrater i grundvatten – Procent grundvattenstationer med koncentrationer av nitrat över 50 mg/l enligt direktiv 91/676/EEG I.18 Hållbar och minskad användning av bekämpningsmedel: Risker med och användning och effekter av bekämpningsmedel R.19 Förbättra och skydda marken: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden gynnsamma för markvård för att förbättra markkvalitet och biota (till exempel minskad jordbearbetning, marktäckning med grödor och växelbruk, inbegripet med baljväxter) R.20 Förbättra luftkvaliteten: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden om minskade ammoniakutsläpp R.21 Skydda vattenkvaliteten: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden för kvaliteten på vattenförekomster R.22 Hållbar hantering av näringsämnen: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden med koppling till förbättrad hantering av näringsämnen R.24 Hållbar och minskad användning av bekämpningsmedel: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda särskilda åtaganden som får stöd och leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker med och effekter av bekämpningsmedel såsom läckage av bekämpningsmedel |
|
Bidra till att få stopp på förlusten av biologisk mångfald och vända trenden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap |
C.33 Jordbruksareal som används för ekologiskt jordbruk I.21 Stärka tillhandahållande av ekosystemtjänster: Andel jordbruksmark med landskapselement R.29 Utveckling av ekologiskt jordbruk: Andel utnyttjad jordbruksareal som får stöd för ekologiskt jordbruk genom den gemensamma jordbrukspolitiken, med en uppdelning mellan bevarande och omställning R.34 Bevara landskapselement: Andel utnyttjad jordbruksareal under understödda åtaganden om att förvalta landskapselement, inbegripet häckar och träd |
|
Locka och understödja unga jordbrukare och nya jordbrukare och underlätta hållbar affärsutveckling i landsbygdsområden |
R.36 Generationsskifte: Antal unga jordbrukare som etablerar sig med stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken, med uppdelning efter kön |
|
Främja sysselsättning, tillväxt, jämställdhet, inbegripet kvinnors deltagande i jordbruket, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet den cirkulära bioekonomin och hållbart skogsbruk |
R.37 Tillväxt och sysselsättning i landsbygdsområden: Nya understödda arbetstillfällen inom projekt inom den gemensamma jordbrukspolitiken R.38 Leader-omfattning: Andel av landsbygdsbefolkningen som omfattas av lokala utvecklingsstrategier R.41 Sammanlänkning av landsbygden i Europa: Andel av befolkningen på landsbygden som tar del av förbättrad tillgång till tjänster och infrastruktur genom stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken |
|
Se till att unionens jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet högkvalitativa, säkra och näringsrika livsmedel som producerats på ett hållbart sätt, minskning av matavfall samt bättre djurskydd och bekämpning av antimikrobiell resistens |
I.28 Begränsa användningen av antimikrobiella medel för produktionsdjur: Försäljning/användning av antimikrobiella medel för livsmedelsproducerande djur R.43 Begränsa användningen av antimikrobiella medel: Andel djurenheter som berörs av åtgärder som får stöd för att begränsa användningen av antimikrobiella medel (förebygga/minska) R.44 Förbättra djurskyddet: Andel djurenheter som berörs av åtgärder som får stöd för att förbättra djurskyddet |
|
Modernisera jordbruket och landsbygdsområden genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket och i landsbygdsområden samt genom att uppmuntra jordbrukare att ta till sig dessa, genom förbättrad tillgång till forskning, innovation, kunskapsutbyte och utbildning |
R.1 Förbättrad prestation genom kunskap och innovation: Antal personer som får rådgivning, utbildning, kunskapsutbyte eller deltar i operativa grupper inom europeiska innovationspartnerskap som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att förbättra hållbara ekonomiska, sociala, miljömässiga, klimatmässiga och resurseffektiva prestationer |
( 1 ) Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1).
( 2 ) Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (EGT L 160, 26.6.1999, s. 80).
( 3 ) Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).
( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).
( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).
( 7 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).
( 8 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).
( 9 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).
( 10 ) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
( 11 ) EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.
( 12 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 66).
( 13 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).
( 14 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).
( 15 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/783 av den 29 april 2021 om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013 (EUT L 172, 17.5.2021, s. 53).
( 16 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (EUT L 189, 28.5.2021, s. 1).
( 17 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).
( 18 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
( 19 ) Rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen (EUT L 328, 15.12.2009, s. 27).
( 20 ) Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).
( 21 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 och förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022 (EUT L 437, 28.12.2020, s. 1).
( 22 ) Uppgifter för deras deklarerade utgifter lämnas in årligen.