This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52011PC0934
Proposal for a DECISION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on a Union Civil Protection Mechanism
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om en civilskyddsmekanism för unionen
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om en civilskyddsmekanism för unionen
/* KOM/2011/0934 slutlig - 2011/0461 (COD) */
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om en civilskyddsmekanism för unionen /* KOM/2011/0934 slutlig - 2011/0461 (COD) */
MOTIVERING
1.
BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
Motiv och syfte Detta förslag ersätter rådets beslut om
civilskyddsmekanismen[1]
som har till syfte att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och unionen
på området civilskydd samt det finansiella instrumentet för civilskydd[2] som har till syfte att
tillhandahålla finansiering för åtgärder som finansieras inom ramen för
mekanismen för att skydda mot naturkatastrofer och katastrofer orsakade av
människor. Efter en genomgripande utvärdering av
civilskyddslagstiftningen under perioden 2007–2009[3] och efter att ha tagit hänsyn
till erfarenheterna från tidigare nödsituationer slås de båda besluten samman
till en enda rättsakt genom detta förslag. De finansiella bestämmelserna ska
ses mot bakgrund av de förslag avseende den fleråriga budgetramen för perioden
2014–2020 som anges i kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 En budget
för Europa 2020[4].
Mekanismen som grundar sig på artikel 196 om
civilskydd i det nya fördraget har till syfte att stödja, samordna och komplettera
medlemsstaternas insatser inom området civilskydd för att förbättra
förebyggandet av, beredskapen inför och insatser vid alla slags
naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor både inom och utanför
unionen. Bland de särskilda målen ingår att a) uppnå ett gott skydd mot
katastrofer genom att förebygga dessa och begränsa deras verkningar och genom
att skapa en förebyggandekultur, att b) öka unionens beredskap inför
katastrofer och att c) underlätta snabba och effektiva katastrofinsatser vid
större katastrofer. Förslaget bygger på 2010 års meddelande Förstärkning
av den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer: civilskyddets och
det humanitära biståndets roll[5]
och 2009 års meddelande En gemenskapsstrategi för förebyggande av
katastrofer[6]. Förslaget bidrar till målen i Europa
2020-strategin, till att öka säkerheten för befolkningen i EU och till att öka
samhällets förmåga att stå emot såväl naturkatastrofer som katastrofer orsakade
av människor, vilket ingår som en viktig del både i Stockholmsprogrammet[7] och EU:s strategi för den inre
säkerheten[8].
Genom att stödja och främja katastrofförebyggande åtgärder bidrar EU:s
civilskydd dessutom till att EU:s ekonomi slipper ifrån kostnader till följd av
katastrofer som kan utgöra ett hinder för tillväxten. Genom ett förbättrat
skydd av människor, materiella tillgångar och miljön kan man minska de negativa
sociala, ekonomiska och miljömässiga verkningarna av en katastrof, som oftast
drabbar de mest utsatta regionerna och befolkningsgrupperna hårdast, och därmed
bidra till en hållbar och inkluderande tillväxt. Förslaget medför även betydande förenkling.
Genom det nya beslutet sammanförs bestämmelserna om själva mekanismen och bestämmelserna
om finansieringen av mekanismens verksamhet i en enda rättsakt. Dessutom
förenklas de nuvarande förfarandena för sammanförande och samfinansiering av de
resurser som används för att transportera biståndet (t.ex. genom att den
systematiska återbetalningen om 50 % undviks och genom tillsättandet av en
huvudansvarig medlemsstat för transporter som omfattar flera medlemsstater),
vilket väsentligt minskar den administrativa bördan för kommissionen och
medlemsstaterna. Det inför även förenklade regler för aktiveringen av
mekanismen vid nödsituationer i tredjeland. Den förstärkta mekanismen kommer att
underlätta genomförandet av den solidaritetsklausul som Europeiska kommissionen
och den höga representanten kommer att lägga fram ett förslag om under 2012. Gällande bestämmelser Två rättsliga instrument styr
civilskyddssamarbetet på EU-nivå, nämligen 1) rådets beslut 2007/779/EG,
Euratom av den 8 november 2007 om inrättande av gemenskapens
civilskyddsmekanism (omarbetning)[9]
och 2) rådets beslut 2007/162/EG, Euratom av den 5 mars 2007 om inrättande av
ett finansiellt instrument för civilskydd[10],
vilka båda upphävs genom det här beslutet. Förenlighet med Europeiska unionens politik
och mål på andra områden Särskild vikt har fästs vid att garantera en
nära samordning mellan civilskyddet och det humanitära biståndet samt
samstämmighet med åtgärderna inom ramen för EU:s övriga politikområden och
instrument, särskilt på området för rättvisa, frihet och säkerhet, bl.a.
konsulärt stöd och skydd av kritisk infrastruktur, miljö, särskilt hantering av
översvämningar och förebyggande och begränsning av följderna av allvarliga
olyckshändelser; klimatanpassning; hälso- och sjukvård; havsförorening samt
yttre förbindelser och utvecklingssamarbete. Samstämmigheten med EU:s finansiella
instrument garanteras genom ett antal bestämmelser som tydligt fastställer de
berörda instrumentens räckvidd och som omöjliggör dubbel finansiering.
2.
SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
En konsekvensbedömningsrapport har utarbetats
för att bedöma de olika alternativen och deras verkningar, bl.a. alla relevanta
aspekter av en förhandsutvärdering[11].
Konsekvensbedömning har utarbetats med hjälp av en styrgrupp, i vilken ingick
21 berörda avdelningar, och en extern studie. Samråd med berörda parter Förutom tre riktade samråd med berörda aktörer[12] har det även genomförts en rad
evenemang för berörda aktörer inför kommissionens meddelande från 2010 rörande
insatskapaciteten vid katastrofer[13].
Till de övriga berörda aktörerna hör aktörer
på området katastrofhantering, det humanitära samfundet, FN-organ, aktörer som
arbetar med forskning, inre säkerhet, miljö, utrikespolitik och andra därmed
sammanhängande politikområden. Alla aktörernas synpunkter har beaktats till
fullo och tagits hänsyn till i konsekvensbedömningsrapporten. Konsekvensbedömning Följande problem
har identifierats: 1) EU:s civilskyddsmekanism har ett reaktivt och ad
hoc-baserat tillvägagångssätt som hindrar EU:s katastrofinsatser från att vara
så effektiva och samstämmiga som möjligt 2) bristande tillgänglighet när det
gäller kritisk insatskapacitet (kapacitetsluckor), 3) bristfälliga
transportlösningar och komplicerade förfaranden som hindrar ett optimalt
resursutnyttjande, 4) brister i beredskapen när det gäller utbildning och
övningar och 5) bristande integration av förebyggande aspekter. I konsekvensbedömningen bedömdes ett antal
olika alternativ. Biståndets tillgänglighet: 1) frivillig pool av resurser utan EU-samfinansiering,
2) frivillig pool av resurser med begränsad EU-samfinansiering och
3) frivillig pool av resurser med en högre nivå av EU-samfinansiering samt
ytterligare ett antal alternativ (som omfattar allt från avbrytande till en
EU-civilskyddsstyrka). Åtgärdande av kritiska luckor: 1) inga EU-åtgärder, 2) stöd till medlemsstaternas insatser för att
avhjälpa sina kapacitetsbrister och 3) åtgärdande av luckorna med resurser på
EU-nivå. Åtgärdande av logistiska och ekonomiska
transportbegränsningar: 1) avbryta mekanismen, 2)
ingen förändring, 3) öka den maximala samfinansieringen när det gäller behov
med högsta prioritet och 4) öka den maximala EU-samfinansieringen överlag. Förenkling av transportbestämmelserna: 1) ingen förändring och 2) förenkling av de gällande
transportbestämmelserna. Beredskap: 1)
ingen ny EU-lagstiftning och ingen ökning av EU-finansieringen, 2) en allmän
beredskapsram på EU-nivå utan rättsligt bindande bestämmelser samt ytterligare
EU-finansiering och 3) EU-stöd till utbildning på nationell nivå som
tillhandahålls på villkor att utbildningscentrumen uppfyller vissa minimikrav. Förebyggande: 1)
ingen ny EU-lagstiftning och ingen ökning av EU-finansieringen, 2) en allmän
beredskapsram på EU-nivå utan rättsligt bindande bestämmelser samt ytterligare
EU-finansiering och 3) färdigställandet av nationella katastrofriskhanteringsplaner
före ett visst datum. Konsekvensbedömningen bifogas detta förslag.
3.
FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER
Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Texten är uppbyggd kring de fyra viktigaste
delarna i civilskyddspolitiken, nämligen förebyggande, beredskap, insatser och
den yttre dimensionen samt innehåller även ett kapitel med finansiella
bestämmelser. (a)
Mål, syfte och tillämpningsområde En förändring är att mekanismens syfte
anpassas till artikel 196 i det nya fördraget som förordar en integrerad
katastrofhantering. Det allmänna målet anges i artikel 1. I artikel 3 delas
detta upp i särskilda mål för vilka det även anges resultatindikatorer. I artikel 2 anges att mekanismen är tillämplig
för åtgärder i samband med katastrofinsatser både inom och utanför unionen.
Förebyggande- och beredskapsåtgärder omfattar unionen samt vissa tredjeländer
som anges i artikel 28. (b)
Förebyggande Förslaget innehåller ett nytt kapitel om
förebyggande som har till syfte att stärka EU:s ram när det gäller förebyggande
och att koppla denna till beredskapsåtgärder och katastrofinsatser på ett
effektivt sätt. I artikel 5 fastställs kommissionens
uppgifter, vilka grundar sig på 2009 års meddelande rörande förebyggande och
rådets slutsatser. I syfte att möjliggöra ett effektivt samarbete
inom mekanismen måste medlemsstaterna meddela sina riskhanteringsplaner senast
i slutet av 2016 (artikel 6), vilka ska bygga på det aktuella
riskbedömningsarbetet. Dessa planer är ett viktigt planeringsinstrument som
bidrar till en samstämmig riskhantering i enlighet med vad som anges i EU:s
strategi för den inre säkerheten[14].
(c)
Beredskap Tyngdvikten ligger på beredskapsåtgärder som
syftar till att förbättra insatsplaneringen, EU:s insatskapacitet och den
allmänna beredskapen inför storskaliga katastrofer. Bestämmelserna grundar sig
på förslagen i 2010 års meddelande rörande insatskapaciteten vid katastrofer
och rådets slutsatser om en europeisk utbildning för katastrofhantering[15]. Följande viktiga ändringar
införs: ·
Det inrättas ett centrum för katastrofberedskap.
Detta katastrofberedskapscentrum ska bygga på det befintliga övervaknings- och
informationscentrumet som ska stärkas för att kunna garantera att det finns
operativ kapacitet dygnet runt alla dagar i veckan (artikel 7 a). ·
Det utvecklas en samlad ram för planeringen av
insatser som omfattar utarbetande av referensscenarier, kartläggning av
befintlig kapacitet och framtagande av beredskapsplaner för insättandet av
denna kapacitet. Dessutom ska de synergieffekter som finns mellan bistånd in
natura och humanitärt bistånd tas tillvara (artikel 10). ·
Det inrättas en europeisk insatskapacitet vid
katastrofer i form av en frivillig pool av på förhand utvald kapacitet som
medlemsstaterna ställer till förfogande för insatser inom ramen för mekanismen.
Vidare framhålls det att det är viktigt att kapaciteten görs mer synlig
(artikel 11). ·
Luckor i insatskapaciteten ska identifieras och
åtgärdas genom att stöd till utveckling av kompletterande EU-finansierad
kapacitet i de fall detta anses vara mer kostnadseffektivt än att
medlemsstaterna gör individuella investeringar. Ett särskilt
övervakningsförfarande införs och kommissionen ska vartannat år framlägga en
rapport om framstegen för rådet och parlamentet (artikel 12). ·
Räckvidden för EU:s beredskapsåtgärder på området
utbildning utvidgas, bl.a. genom inrättandet av ett utbildningsnätverk och en
breddning av utbildningsprogrammet. Kommissionen kan även ge vägledning när det
gäller civilskyddsutbildning på EU-nivå och internationell nivå (artikel 13). ·
På begäran av en drabbad stat eller av FN och dess
organ kommer det att sändas expertgrupper som ska lämna rådgivning om
förebyggande- och beredskapsåtgärder (artikel 13.2). ·
Det ges möjlighet till att bistå medlemsstaterna
med förhandsutplacering av katastrofinsatskapacitet i logistiska knutpunkter
inom EU (artikel 7 f). (d)
Insatser De föreslagna ändringarna ska åstadkomma
effektivare och snabbare insatser genom följande åtgärder: ·
Tillfällig förhandsutplacering av kapacitet i
situationer med förhöjd risk (artikel 15.2). ·
Förslag till en insatsplan och begäran om
insättande av kapaciteten (Artikel 15.3 c). ·
Krav på att medlemsstaterna ska garantera stöd från
värdnationen för det anländande biståndet i enlighet med uppmaningen i rådets
slutsatser om stöd från värdnationen[16]
(artikel 15.6). (e)
Civilskyddsinsatsernas externa dimension: Vad gäller insatser utanför unionen anges det
i förslaget att samstämmigheten i det internationella civilskyddsarbetet ska
säkerställas genom följande åtgärder: ·
Tillhandahållande av bistånd genom mekanismen på
begäran av FN eller dess organ eller andra relevanta internationella
organisationer (artikel 16.1). ·
Underrättelse från kommissionen till europeiska
avdelningen för yttre åtgärder i syfte att möjliggöra samstämmighet mellan
civilskyddsinsatserna och EU:s förbindelser i stort med det drabbade landet (artikel
16.3). ·
Klargörande av i vilka fall det är möjligt med
konsulärt stöd, med hänsyn tagen till det kommande förslaget till ett
rådsdirektiv om samordnings- och samarbetsåtgärder som avser konsulärt skydd av
EU-medborgare vars medlemsstat inte är representerad (artikel 16.7). (f)
Finansiella bestämmelser De finansiella bestämmelserna ingår i ett nytt
kapitel. De stödberättigande åtgärderna (artiklarna 20–23) har delats in i
allmänna åtgärder, förebyggande- och beredskapsåtgärder, insatser och
transporter och de omfattar även stöd till de nya åtgärder som föreslås ovan.
Bestämmelserna om stöd till transporter i det nuvarande instrumentet ändras och
förenklas och det införs reviderade finansieringsvillkor som medger en
samfinansiering på upp till 85 % av den totala stödberättigade kostnaden, och
upp till 100 % i ett begränsat antal fall under förutsättning att vissa villkor
är uppfyllda. Enligt de nya bestämmelserna kan en
medlemsstat vara huvudansvarig stat när det gäller att begära finansiellt stöd
från EU till transporter som omfattar flera medlemsstater och det ges även
möjlighet för drabbade medlemsstater som begär bistånd att begära
samfinansiering av transportkostnaderna. Det införs även ändringar vad gäller den finansiella medverkan så att
det även blir möjligt att låta denna ta formen av återbetalning och inrättande
av förvaltningsfonder. När det gäller bidrag och offentliga kontrakt behöver
åtgärder vid katastrofinsatser inte tas med i kommissionens årliga
arbetsprogram (artikel 25). De finansiella bestämmelserna i detta beslut ska
tillämpas från och med den 1 januari 2014 eftersom de sammanhänger med den
fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. (g)
Rättslig grund Den rättsliga grunden för förslaget är
artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. (h)
Subsidiaritetsprincipen Förslagets mål kan inte uppnås i tillräcklig
grad av medlemsstaterna själva. Anledningen till att mekanismen infördes var
att större katastrofer kan kräva mer än vad en enskild medlemsstat har
kapacitet till, vilket innebär att denna stat inte längre klarar av situationen
på egen hand. EU:s insatser på civilskyddsområdet inbegriper hantering av
situationer med tydliga transnationella/multinationella inslag, där en
övergripande samordning och samordnad insats på överstatlig nivå är nödvändig. Erfarenhetsutbyte
och en ökad samstämmighet på EU-nivå gör att det går snabbare att nå resultat i
det gemensamma arbetet på områdena förebyggande och riskhantering. De vinster som förslaget medför i form av
färre dödsfall, mindre miljöskada och mindre ekonomisk och materiell skada
visar att åtgärder på EU-nivå ger ett mervärde. Förslaget gör att
medlemsstaternas bidrag till det EU-bistånd som tillhandahålls inom ramen för
mekanismen blir effektivare och att medlemsstaterna får en vinst i form av en
förbättras samordning och samarbete. Vidare stärks beredskapen inför
storskaliga katastrofer och samstämmigheten förbättras när det gäller
katastrofriskhanteringen. En insatsförmåga som snabbt kan sättas in varhelst
det behövs ger en samlad och effektiv insats. Förslaget ger dessutom stordriftsfördelar,
t.ex. i form av en kostnadseffektiv organisation på områdena logistik och
transport, en samlad och effektiv insats via den frivilliga poolen och ett
effektivare utnyttjande av knappa resurser genom att göra gemensamt bruk av den
EU-finansierade kapaciteten. (i)
Proportionalitetsprincipen Förslaget går inte utöver vad som är
nödvändigt för att uppnå målen. I förslaget åtgärdas brister som har
konstaterats vid tidigare insatser. Det bygger på det mandat som givits av
Europeiska rådet och Europaparlamentet. Den administrativa bördan för unionen och
medlemsstaterna är begränsad och går inte utöver vad som är nödvändigt för att
uppnå målen för översynen. Certifierings- och registreringsförfarandet för den
kapacitet som ställs till förfogande är okomplicerat och genomförs via Cecis
(det gemensamma kommunikations- och informationssystemet för olyckor)[17]. Medlemsstaterna är skyldiga
att underrätta kommissionen om färdigställandet av sina riskhanteringsplaner i
syfte att nå överensstämmelse med arbetet med förhandsplaneringen och
framtagandet av scenarier. Det krävs inga speciella formaliteter utöver
vad som föreskrivs i budgetförordningen för ansökan om stöd. Särskild vikt har
fästs vid att garantera att förfarandena vid en större katastrof är
tillräckligt flexibla och är så utformade att det är möjligt att snabbt vidta
åtgärder. (j)
Val av regleringsform Förslag till ett beslut av Europaparlamentet
och rådet.
4.
BUDGETKONSEKVENSER
I kommissionens meddelande En budget för
Europa 2020[18]
föreslås budgetåtaganden för EU:s civilskydd på 513 miljoner euro i löpande
priser, vilka fördelas mellan åtgärder inom unionen (276 miljoner euro) och
åtgärder utanför unionen (237 miljoner euro). 2011/0461 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om en civilskyddsmekanism för unionen (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET
OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 196, med beaktande av Europeiska kommissionens
förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
Det har blivit allt viktigare med en integrerad
strategi för katastrofhantering, eftersom antalet naturkatastrofer och
katastrofer orsakade av människor ökat väsentligt under de senaste åren och
dessutom blivit allt allvarligare. Till detta kommer att framtidens katastrofer
sannolikt blir än mer svårartade och komplicerade och får både långtgående och
långsiktiga konsekvenser, framför allt genom klimatförändring och en samverkan
mellan flera olika typer av naturliga och tekniska risker. Unionen bör stödja,
samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på civilskyddsområdet så att
de system för förebyggande, beredskap och insatser som används vid
naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor kan fungera bättre. (2)
En civilskyddsmekanism infördes genom rådets beslut
2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001 om inrättande av en
gemenskapsindustri för att underlätta ett förstärkt samarbete vid
biståndsinsatser inom räddningstjänsten[19],
vilken omarbetats genom rådets beslut 2007/779/EG, Euratom om inrättande av
gemenskapens civilskyddsmekanism[20].
Denna mekanism finansierades genom rådets beslut 2007/162/EG, Euratom av den 5
mars 2007 om inrättande av ett finansiellt instrument för civilskydd[21], i vilken det angavs att
finansiellt stöd ska ges både som ett bidrag till effektivare insatser vid
större olyckor och för att förstärka de förebyggande åtgärderna och
beredskapsåtgärderna för alla slag av olyckor, inbegripet upprätthållande av de
åtgärder som tidigare har vidtagits enligt rådets beslut 1999/847/EG av den 9
december 1999 om att inrätta ett program för gemenskapsåtgärder till förmån för
räddningstjänsten[22].
Detta finansiella instrument upphör att gälla den 31 december 2013. (3)
Civilskyddsmekanismen ska i första hand skydda
människor, men även miljö och egendom, inklusive kulturarv, vid naturkatastrofer
och katastrofer som har orsakats av människor, inbegripet terroristhandlingar,
tekniska och radiologiska olyckor eller miljöolyckor, havsförorening och akuta
hälsorisker, som inträffar inom eller utanför unionen. Biståndsinsatser på
civilskyddsområdet och annat katastrofbistånd kan komma att krävas i samband
med alla dessa typer av katastrofer för att komplettera det berörda landets
insatskapacitet. (4)
Civilskyddsmekanismen är ett uttryck för den
europeiska solidariteten på så sätt att den bidrar till att det tillhandahålls konkreta
och snabba insatser för att förebygga och hålla beredskap inför katastrofer
samt insatser vid en större katastrof, eller vid överhängande fara för att en
sådan ska inträffa. Detta beslut bör därför inte påverka medlemsstaternas ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter enligt bilaterala och multilaterala avtal i frågor
som omfattas av detta beslut eller medlemsstaternas ansvar att skydda
människor, miljö och egendom inom det egna territoriet. (5)
Mekanismen bör ta vederbörlig hänsyn till relevant
unionslagstiftning och internationella åtaganden och tillvarata synergieffekter
med relevanta unionsinitiativ som t.ex. det europeiska
jordövervakningsprogrammet (GMES), det europeiska programmet för skydd av
kritisk infrastruktur (EPCIP) och den gemensamma miljön för informationsutbyte
(Cise). (6)
Mekanismen bör innehålla en allmän ram för unionens
riskförebyggande åtgärder som ska skapa en hög skyddsnivå och god
motståndskraft när det gäller katastrofer genom att förebygga och minska
verkningarna av katastrofer och genom att skapa en förebyggandekultur.
Riskhanteringsplanerna är ett viktigt redskap när det gäller att åstadkomma en
integrerad strategi för katastrofhantering som länkar samman förebyggande,
beredskap och insatser till en helhet. Mekanismen bör därför innehålla en
allmän ram som täcker meddelandet och genomförandet av dessa planer. (7)
Förebyggande är av avgörande betydelse när det
gäller skydd mot katastrofer och det fordras således att det vidtas ytterligare
åtgärder på detta område, vilket det också uppmanas till i rådets slutsatser av
den 30 november 2009 och Europaparlamentets resolution av den 21 september 2010
om kommissionens meddelande En gemenskapsstrategi för förebyggande av
katastrofer[23]. (8)
En risköversikt på EU-nivå, som tar sin utgångspunkt
i de nationella riskbedömningarna, ger ett mervärde i form av en avancerad
scenarie- och beredskapsplanering som möjliggör en optimal samordning av de
europeiska insatsresurserna, beredskapsåtgärderna och förebyggandeåtgärderna. (9)
Unionens insatser för att vidareutveckla systemen
för uppspårning och varning torde även bidra till att minimera medlemsstaternas
ledtid när det gäller insättande av katastrofinsatser och information till
unionens medborgare. Dessa system bör ta hänsyn till och bygga på såväl redan
befintliga som framtida informationskällor och system. (10)
Mekanismen bör innehålla en allmän politisk ram som
ska ha till syfte att kontinuerligt öka beredskapsnivån i civilskyddssystemen,
hos beredskapspersonalen och hos allmänheten i unionen. Detta bör ske genom att
man bl.a. inrättar utbildningsprogram och ett utbildningsnätverk både på
unionsnivå och på medlemsstatsnivå inom områdena förebyggande, beredskap och
katastrofinsatser, i enlighet med rådets slutsatser av den 14 november 2008 om
en europeisk utbildning för katastrofhantering. (11)
Andra förberedande åtgärder inbegriper utbyte av
information om nödvändiga medicinska resurser och åtgärder för att främja
användandet av ny teknik. Enligt artikel 346 i fördraget ska ingen
medlemsstat vara skyldig att lämna sådan information vars avslöjande den anser
strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen. (12)
Som ett bidrag till utvecklingen av en
snabbinsatsförmåga inom civilskyddet bör man överväga att ta fram moduler på
unionsnivå för biståndsinsatser inom civilskyddet. Dessa moduler ska bestå av
resurser från en eller flera medlemsstater och syfta till att kunna samverka
fullt ut. De organiseras på medlemsstatsnivå och står under medlemsstaternas
ledning och befäl. (13)
Mekanismen ska göra det möjligt att mobilisera och
underlätta samordningen av biståndsinsatser. Det förstärkta samarbetet ska
grunda sig på en unionsstruktur som består av ett centrum för
katastrofberedskap, en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i form av en
frivillig pool av på förhand utvald kapacitet som medlemsstaterna ställer till
förfogande, ett gemensamt kommunikations- och informationssystem för olyckor
som förvaltas av kommissionen och kontaktpunkter i medlemsstaterna. Mekanismen
bör fungera som en ram för insamling av kontrollerad information om
nödsituationer, spridning av sådan information till medlemsstaterna och utbyte
av information om de erfarenheter som har gjorts vid insatserna. (14)
För att förbättra planeringen av katastrofinsatser
och garantera att central kapacitet finns tillgänglig fordras det att man
utarbetar referensscenarier för de viktigaste typerna av katastrofer,
kartlägger vilken viktig kapacitet som redan finns tillgänglig i
medlemsstaterna, tar fram beredskapsplaner för insättandet av denna kapacitet
och inrättar en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i form av en
frivillig pool av på förhand utvald kapacitet som medlemsstaterna ställer till
förfogande. Framtagandet av beredskapsplaner kan även användas till att fastställa
om det finns luckor i medlemsstaternas insatskapacitet som skulle kunna fyllas
med kapacitet som byggs upp med stöd av unionen för att därefter ställas till
förfogande inom hela unionen. (15)
Vad gäller katastrofinsatser utanför unionen ska
mekanismen underlätta och stödja åtgärder som vidtas av medlemsstaterna och
unionen som helhet i syfte att skapa samstämmighet i det internationella
civilskyddsarbetet. Om FN är på plats, har de en överordnad samordningsfunktion
vid hjälpinsatser i tredjeland. Civilskyddsbiståndet inom ramen för mekanismen
bör samordnas med FN och andra relevanta internationella aktörer så att
tillgängliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete
undviks. En förbättrad samordning av civilskyddsbiståndet med hjälp av
mekanismen är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna stärka det
övergripande samordningsarbetet och sörja för ett samstämmigt europeiskt bidrag
till hjälparbetet i dess helhet. Vid större katastrofer, där bistånd ges både
inom ramen för mekanismen och inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1257/96
av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd[24],
bör kommissionen se till att unionens samlade insatser är effektiva och
samstämmiga samt kompletterar varandra och beaktar det europeiska samförståndet
om humanitärt bistånd[25]. (16)
För att underlätta utvecklingen av en
snabbinsatsförmåga på unionsnivå bör tillgången till lämpliga transportmedel
förbättras. Unionen bör stödja och komplettera medlemsstaternas ansträngningar
genom att göra det lättare för dem att sammanföra sina transportresurser och genom
att, vid behov, på vissa villkor bidra till finansieringen av ytterligare
transportmedel. (17)
För att biståndsinsatserna ska bli så effektiva som
möjligt och verkligen nå ut till de drabbade befolkningsgrupperna bör de vara
fullständigt samordnade även på plats. Kommissionen bör förse de utsända
expertgrupperna med det logistiska stöd de behöver. (18)
Mekanismen kan även användas för att ge stöd till
konsulärt bistånd till unionens medborgare vid större katastrofer i tredjeland
när sådant bistånd begärs av en medlemsstats konsulära myndigheter för dess
egna medborgare, av den huvudansvariga medlemsstaten eller den medlemsstat som
samordnar biståndet för alla unionsmedborgare. Begreppet huvudansvarig
medlemsstat ska förstås såsom det definieras i Europeiska unionens riktlinjer
för genomförande av konceptet ledande stat på det konsulära området[26]. (19)
I de fall då det anses vara lämpligt att använda
militär kapacitet vid civilskyddsinsatser kommer samarbetet med militären att
följa de tillvägagångssätt, förfaranden och kriterier som fastställts av rådet
eller dess behöriga organ för att göra militär kapacitet tillgänglig för
mekanismen i syfte att skydda civilbefolkningen. (20)
De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen
(Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt
anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer ska ha
möjlighet att delta. (21)
För att säkerställa enhetliga förutsättningar för
genomförandet av detta beslut bör kommissionen ges genomförandebefogenheter.
Dessa befogenheter bör utövas enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler
och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina
genomförandebefogenheter[27],
och särskilt i enlighet med granskningsförfarandet. (22)
Målet för detta beslut kan inte i tillräcklig
utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva utan uppnås bättre på unionsnivå
på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar och med hänsyn
till de fördelar som mekanismen ger när det gäller att minska förlusterna vad
gäller människoliv och skada. Om en större katastrof kräver mer än vad en
drabbad medlemsstats insatskapacitet kan klara av, bör staten i fråga kunna ta
mekanismen i anspråk för att komplettera sina civilskyddsresurser och andra
katastrofinsatsresurser. Såsom anges i artikel 5 i fördraget om Europeiska
unionen får unionen därför vidta åtgärder i enlighet med
subsidiaritetsprincipen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel
går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (23)
Detta beslut bör varken påverka åtgärder som faller
under Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1717/2006 av den 15
november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument[28] [uppdateras för perioden
2014–2020 så snart den nya rättsakten antagits], folkhälsoåtgärder som antagits
enligt unionslagstiftning om unionens åtgärdsprogram på hälsoområdet eller
åtgärder för konsumentskydd som antagits enligt Europaparlamentets och rådets
beslut nr 1926/2006/EG av den 18 december 2006 om inrättande av ett program för
gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik (2007-2013)[29] [uppdateras för perioden
2014–2020 så snart den nya rättsakten antagits]. (24)
Av konsekvensskäl bör beslutet inte gälla sådana
åtgärder som omfattas av rådets beslut 2007/124/EG, Euratom av den 12 februari
2007 om inrättande, som en del av det allmänna programmet om säkerhet och skydd
av friheter, av det särskilda programmet ”Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering
när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker” för perioden
2007-2013 [uppdateras för perioden 2014–2020 så snart den nya rättsakten
antagits][30]
eller som är kopplade till upprätthållande av lag och ordning samt skydd av den
inre säkerheten. Detta beslut är inte tillämpligt på verksamhet som omfattas av
rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd[31]. (25)
Bestämmelserna i detta beslut ska inte hindra
antagandet av rättsligt bindande akter enligt Euratomfördraget som fastställer
särskilda nödfallsåtgärder vid kärntekniska eller radiologiska olyckor. (26)
Vad gäller katastrofer orsakade av
terroristhandlingar eller kärnteknisk eller radiologisk olycka bör mekanismen
endast omfatta beredskapsåtgärder och katastrofinsatser på civilskyddsområdet. (27)
Detta beslut omfattar förebyggande åtgärder, beredskapsåtgärder
och katastrofinsatser vad gäller havsföroreningar, med undantag för åtgärder
inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 av
den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå [uppdateras så
snart den nya rättsakten antagits]. (28)
Kommissionen kan för att säkerställa genomförandet
av detta beslut finansiera sådan verksamhet som sammanhänger med de
förberedelser och den övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs
för att man ska kunna förvalta programmet och uppnå dess mål. (29)
Återbetalning av utgifter, tilldelning av
offentliga kontrakt och beviljande av bidrag inom ramen för det finansiella
instrumentet för civilskydd bör ske i enlighet med rådets förordning (EG,
Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska
gemenskapernas allmänna budget[32]
(”budgetförordningen”). Civilskyddsåtgärdernas särskilda natur gör att det bör
föreskrivas att bidrag även får beviljas för privaträttsliga juridiska
personer. Det är dessutom viktigt att de regler som fastställs i
budgetförordningen är uppfyllda, särskilt principerna om sparsamhet,
effektivitet och ändamålsenlighet. (30)
Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens
ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra
det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, återkräva sådana
medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt, och att
fastställa påföljder vid behov. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra
oegentligheter och bedrägerier, liksom nödvändiga åtgärder för att
återvinna medel som förlorats, utbetalats felaktigt eller inte använts
korrekt enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95
av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska
gemenskapernas finansiella intressen[33],
rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de
kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda
Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra
oegentligheter[34]
samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 om
utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)[35]. (31)
I detta beslut fastställs för perioden 2014–2020
ett finansiellt referensbelopp som utgör den särskilda referensen för
budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 17 i
det interinstitutionella avtalet av den XX/YY/2012 mellan Europaparlamentet,
rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk
förvaltning. Detta referensbelopp finansieras delvis via budgetrubrik 3
”Säkerhet och medborgarskap” och delvis via budgetrubrik 4 ”EU i världen” i den
fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. (32)
De finansiella bestämmelserna i detta beslut ska
tillämpas från och med den 1 januari 2014 eftersom de sammanhänger med den
fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I Mål,
tillämpningsområde och definitioner Artikel 1 Allmänt
mål och syfte 1.
Unionens civilskyddsmekanism (nedan kallad mekanismen)
ska stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder på
civilskyddsområdet så att de system för förebyggande, beredskap och insatser
som används vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor kan
fungera bättre. 2.
Mekanismen ska i första hand skydda människor, men
även miljö och egendom, inklusive kulturarv, vid naturkatastrofer och
katastrofer orsakade av människor, inbegripet terroristhandlingar, tekniska och
radiologiska olyckor eller miljöolyckor, havsförorening och akuta hälsorisker,
som inträffar inom eller utanför unionen. 3.
Unionens insatser stärker medlemsstaternas
kapacitet när det gäller förebyggande, beredskap och insatser vid större
katastrofer så att de kan minimera de mänskliga och materiella förlusterna i
samband med dessa. Målet för detta beslut kan inte i tillräcklig utsträckning
uppnås av medlemsstaterna själva utan kan på grund av den planerade åtgärdens
omfattning eller verkningar, bättre uppnås på unionsnivå. 4.
I detta beslut fastställs de allmänna reglerna för
tillhandahållande av finansiellt bistånd till medlemsstaterna inom ramen för
mekanismen. 5.
Mekanismen inverkar inte på medlemsstaternas
skyldighet att skydda människor, miljö och egendom på det egna territoriet mot
katastrofer eller deras skyldighet att se till att de har
katastrofhanteringssystem med tillräcklig kapacitet för att på ett
tillfredställande sätt hantera katastrofer av en sådan storleksordning och art
som rimligen kan förväntas inträffa och som de rimligen kan förbereda sig
inför. 6.
Mekanismen ska inte påverka skyldigheterna enligt
unionens eller Europeiska atomenergigemenskapens gällande, relevanta
lagstiftning eller enligt befintliga internationella avtal. 7.
Detta beslut är inte tillämpligt på åtgärder som
genomförs i enlighet med [förordning (EG) nr 1717/2006; förordning (EG) nr
1257/96; förordning (EG) nr 1406/2002 [och unionslagstiftning rörande
handlingsprogram på områdena hälsa och rättsliga och inrikes frågor]. Artikel 2 Tillämpningsområde 1.
Detta beslut ska gälla åtgärder för förebyggande
och beredskap inför alla slags katastrofer i unionen och i de länder som avses
i artikel 28. 2.
Beslutet ska gälla åtgärder i samband med insatser
för att avhjälpa de omedelbara negativa konsekvenserna av en större katastrof,
oavsett slag, inom och utanför unionen, när det görs en begäran om bistånd i
enlighet med detta beslut. 3.
Detta beslut ska garantera att det vid en katastrof
tas hänsyn till de regioner och öar i unionen som har särskilda behov antingen på
grund av att de ligger isolerade eller i de yttersta randområden eller på grund
av andra skäl. Artikel 3 Särskilda
mål 1.
Mekanismen ska stödja, samordna och komplettera de
åtgärder som företas för att stärka samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna
i syfte att uppnå följande särskilda mål: (a)
Uppnå ett gott skydd mot katastrofer genom att
förebygga dessa och begränsa deras verkningar och genom att skapa en
förebyggandekultur. (b)
Öka unionens beredskap inför katastrofer. (c)
Underlätta snabba och effektiva katastrofinsatser vid
en större katastrof, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa. 2.
Arbetet med att uppnå de särskilda mål som anges i
punkt 1 ska mätas med hjälp av indikatorer som bl.a. anger (a)
de framsteg som gjorts med att genomföra ramen för
katastrofförebyggande, mätt i antal medlemsstater som infört sådana
riskhanteringsplaner som anges i artikel 4, (b)
de framsteg som gjorts för att höja beredskapen
inför katastrofer, mätt i mängd av insatsresurser som finns tillgänglig för
katastrofinsatser inom ramen för mekanismen och samverkansförmågan mellan dessa
resurser, och (c)
de framsteg som gjorts för att förbättra
katastrofinsatserna, mätt i hur snabbt det går att genomföra insatser inom
ramen för mekanismen, hur väl samordnade dessa insatser är och om det bistånd
som ges för att täcka behoven på plats är tillräckligt. Dessa indikatorer ska efter behov användas för
övervakning, utvärdering och översyn av resultaten. Artikel 4 Definitioner I detta beslut avses med 1.
katastrof: varje
situation som har eller kan ha negativa effekter för människor, miljö eller
egendom, 2.
större katastrof: varje
situation som har eller kan ha negativa effekter för människor, miljö eller
egendom och som kan leda till en begäran om bistånd enligt mekanismen, 3.
insats: alla åtgärder
som vidtas via mekanismen under eller efter en större katastrof för att
motverka katastrofens omedelbara konsekvenser, 4.
beredskap: ett
tillstånd där mänskliga och materiella resurser till följd av åtgärder som
vidtagits i förväg står beredda och är i stånd att snabbt sättas in vid en
katastrof, 5.
förebyggande: alla
åtgärder som syftar till att minska risker och förhindra skador på personer,
miljö och egendom till följd av en katastrof, 6.
varning: ett snabbt och
effektivt tillhandahållande av information som gör det möjligt att vidta
åtgärder för att undvika eller minska risker och säkerställa beredskap för en
effektiv insats, 7.
modul: ett självgående
och självständigt förhandsfastställt uppgifts- och behovsstyrt arrangemang av
kapacitet från medlemsstaterna eller en mobil operativ grupp från
medlemsstaterna som utgörs av en kombination av mänskliga och materiella
resurser och som kan karaktäriseras i förhållande till sin insatsförmåga eller
den eller de uppgifter som den kan utföra. 8.
riskbedömning: den samlade
sektorsövergripande process för att identifiera, analysera och utvärdera risker
som genomförs i samband med utarbetandet av de nationella bedömningarna. 9.
riskhanteringsplan: ett
planeringsinstrument som utarbetas av medlemsstaterna i syfte att förutse
risker, uppskatta deras effekter och utveckla, välja ut och genomföra åtgärder
för att minska, mildra och anpassa sig till riskerna och deras effekter på ett
kostnadseffektivt sätt, samt i syfte att skapa en ram för att samla olika
sektorsspecifika och riskspecifika riskhanteringsinstrument inom en gemensam
övergripande plan. 10.
stöd från värdnationen:
alla åtgärder som vidtas under beredskaps- och insatsfasen av en stat som tar
emot bistånd och transitländerna i syfte att undanröja alla förutsebara hinder
för tillhandahållande och genomförande av internationellt bistånd. 11.
insatskapacitet:
bistånd som på begäran tillhandahålls genom mekanismen och som bl.a. omfattar
moduler, utrustning, nödhjälpsförnödenheter, expertis och tjänster. KAPITEL II Förebyggande Artikel 5 Förebyggandeåtgärder För att
kommissionen ska kunna uppfylla beredskapsmålen och genomföra
beredskapsåtgärder krävs det att den (a)
vidtar åtgärder för att förbättra kunskapsbasen om
katastrofrisker och för att underlätta ett utbyte av kunskaper, bästa praxis
och information, (b)
stödjer och främjar medlemsstaternas riskbedömning
och riskkartläggning, (c)
ta fram en regelbundet uppdaterad översikt över de
risker kopplade till naturfenomen eller till människors verksamhet som unionen
kan ställas inför, i vilken hänsyn även tas till klimatförändringens framtida
effekter, (d)
främja och stödja utarbetandet och genomförandet av
medlemsstaternas riskhanteringsplaner, vilket även omfattar att tillhandahålla
riktlinjer för innehållet i dessa samt vid behov även lämpliga initiativ, (e)
öka medvetenheten om riskförebyggandets betydelse
och stödja medlemsstaterna i deras åtgärder för att informera och utbilda
allmänheten på detta område, (f)
stödja medlemsstaterna och de tredjeländer som
anges i artikel 28 i deras arbete för att undvika större katastrofer, (g)
vidta sådana ytterligare förebyggandeåtgärder som
kan vara nödvändiga för att det mål som anges i artikel 3.1 a ska kunna uppnås. Artikel 6 Riskhanteringsplaner 1.
För att samarbetet inom mekanismen ska fungera väl
ska medlemsstaterna meddela kommissionen sina riskhanteringsplaner. 2.
Riskhanteringsplanerna ska beakta de nationella
riskbedömningarna och andra relevanta riskbedömningar och även överensstämma
med de övriga relevanta planer som gäller i den berörda medlemsstaten. 3.
Medlemsstaterna ska senast i slutet av 2016 ha
färdigställt sina riskhanteringsplaner och meddelat dem i sin mest aktuella
version till kommissionen. KAPITEL III Beredskap Artikel 7 Kommissionens
allmänna beredskapsåtgärder Kommissionen ska genomföra följande åtgärder
på beredskapsområdet: (a)
Inrätta och förvalta centrumet för
katastrofberedskap som ska vara handlingsberett dygnet runt och året runt och
stå till medlemsstaternas och kommissionens tjänst för att utföra uppdrag inom
ramen för mekanismen. (b)
Förvalta ett gemensamt kommunikations- och
informationssystem för katastrofer (Cecis) för att möjliggöra kommunikation och
informationsutbyte mellan centrum för katastrofberedskap och medlemsstaternas
kontaktpunkter. (c)
Bidra till att utveckla uppspårnings-, varnings-
och alarmsystemen för katastrofer i syfte att göra det möjligt att snabbt sätta
in insatser och att koppla samman dessa system både med varandra och med
centrumet för katastrofberedskap och Cecis. Dessa system ska beakta och bygga
på befintliga och framtida källor och system för information, övervakning och uppspårning. (d)
Bygga upp och upprätthålla en kapacitet för att
mobilisera och så snabbt som möjligt sända ut expertgrupper med uppgift att –
bedöma behoven i den stat som begär bistånd, –
vid behov underlätta samordningen av katastrofbiståndsinsatser
på plats samt när det är nödvändigt och lämpligt upprätta kontakt med de
behöriga myndigheterna i den stat som begär bistånd, –
stödja den begärande staten med expertis om
förebyggande, beredskap och insatser. (e)
Bygga upp och upprätthålla en kapacitet för att
tillhandahålla logistisk stöd och bistånd till såväl till de expertgrupper,
moduler och annan insatskapacitet som sätts in inom ramen för mekanismen som
till andra aktörer på fältet. (f)
Bistå medlemsstaterna med att förhandsutplacera
katastrofinsatsresurser i logistiska knutpunkter inom EU. (g)
Vidta andra stödåtgärder och kompletterande
åtgärder som kan komma att krävas inom ramen för mekanismen för att uppnå det
mål som anges i artikel 3.1 b. Artikel
8 Moduler 1.
Medlemsstaterna ska verka för att det inrättas
moduler, vilka bl.a. ska användas till prioriterade insatser och till stöd inom
ramen för mekanismen. 2.
Modulerna ska bestå av resurser från en eller flera
medlemsstater. Modulerna ska kunna utföra på förhand fastställda
insatsuppgifter i enlighet med erkända internationella riktlinjer och således
kunna sändas iväg med mycket kort varsel och vara självgående och fungera
självständigt under en given tidsperiod. Modulerna ska kunna samverka med varandra.
Modulerna ska genomgå utbildning och övningar så att de kan leva upp till
kravet på samverkansförmåga och de ska ledas av en person som har ansvaret för
dess verksamhet. De ska även ha förmåga att bistå andra unionsorgan
och/eller internationella institutioner, särskilt FN. 3.
Kommissionen ska stödja åtgärder för att förbättra
samverkansförmågan mellan modulerna, varvid hänsyn ska tas till bästa praxis i
medlemsstaterna och internationellt. Artikel 9 Medlemsstaternas
allmänna beredskapsåtgärder 1.
Medlemsstaterna ska i förväg fastställa vilka
moduler eller annan insatskapacitet inom deras behöriga organ, framför allt
civilskyddsorganen och andra beredskapsorgan, som kan göras tillgängliga för
insatser eller som med mycket kort varsel kan sättas upp för insatser och
sändas ut, i allmänhet inom 12 timmar efter det att begäran om bistånd har
inkommit. De ska härvidlag ta hänsyn till att den sammansättning som modulerna
eller annan kapacitet bör ha kan variera beroende på vilken typ av större katastrof
det rör sig om och vilka särskilda behov katastrofen i fråga medför. 2.
Medlemsstaterna ska på förhand fastställa vilka
experter som kan sändas ut för att ingå i en expertgrupp i enlighet med artikel
7 d. 3.
Medlemsstaterna ska vid behov överväga att
tillhandahålla andra former av insatsstöd som kan finnas tillgängligt hos de
behöriga organen, t.ex. specialiserad personal och utrustning som kan sättas in
vid en viss typ av katastrof, även i samband med artikel 16.7, och att sätta in
sådana resurser som eventuellt kan tillhandahållas av icke-statliga organisationer
och andra relevanta organ. 4.
Medlemsstaterna får, med förbehåll för att lämpliga
skyddsåtgärder vidtas, lämna information om relevant militär kapacitet som en
sista utväg kan användas som en del av det stöd som tillhandahålls genom
mekanismen, t.ex. transporter och logistiskt eller medicinskt stöd. 5.
Medlemsstaterna ska lämna relevant information till
kommissionen om de experter, moduler och annat insatsstöd som avses i punkterna
1–4 samt vid behov omedelbart uppdatera denna information. 6.
Medlemsstaterna ska utse kontaktpunkter och
informera kommissionen om detta. 7.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för
att säkerställa att det ges värdnationsstöd till bistånd som kommer från en
annan medlemsstat. 8.
Medlemsstaterna ska, med stöd av kommissionen om så
begärs, vidta nödvändiga åtgärder för att sörja för snabb transport av det
bistånd som de erbjuder. Artikel 10 Planering
av insatser 1.
Kommissionen och medlemsstaterna ska gemensamt
arbeta för att förbättra planeringen av insatserna inom ramen för mekanismen.
För detta ändamål ska följande åtgärder vidtas: (a)
Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna utarbeta
referensscenarier för katastrofer inom unionen, varvid de ska beakta de
riskhanteringsplaner som föreskrivs i artikel 6. (b)
Medlemsstaterna ska identifiera och kartlägga
vilken viktig kapacitet som redan finns tillgänglig för att användas inom ramen
för mekanismen på grundval av dessa scenarier och underrätta kommissionen om
detta. (c)
Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna ta
fram beredskapsplaner för insättandet av denna kapacitet, inbegripet
transporter, vilka sedan ska ses över så att de kan förbättras genom de erfarenheter
som vunnits vid nödsituationer och övningar. 2.
Vid planeringen av insatser utanför unionen ska
kommissionen och medlemsstaterna identifiera och tillvarata synergieffekter
mellan biståndet in natura och det humanitära bistånd som tillhandahålls av
unionen och medlemsstaterna. Artikel 11 Den
europeiska insatskapaciteten vid katastrofer 1.
Det ska inrättas en europeisk insatskapacitet vid
katastrofer i form av en frivillig pool av på förhand utvald insatskapacitet
som ställs till förfogande av medlemsstaterna 2.
På grundval av referensscenarier ska kommissionen i
samarbete med medlemsstaterna fastställa vilken slags och vilken mängd av
kapacitet som behövs för den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer
(nedan kallat kapacitetsmålen). 3.
Kommissionen ska fastställa kvalitetskrav för den
kapacitet som väljs ut till den europeiska insatskapacitet vid katastrofer. Det
är medlemsstaterna som har ansvaret för att dessa krav uppfylls. 4.
Kommissionen ska inrätta och förvalta ett
förfarande för certifiering och registrering av den kapacitet som
medlemsstaterna ställer till förfogande för den europeiska insatskapaciteten
vid katastrofer. 5.
Medlemsstaterna ska på frivillig basis identifiera
och registrera den kapacitet som den ställer till förfogande för den europeiska
insatskapaciteten vid katastrofer. Multinationella moduler som tillhandahålls
av två eller flera medlemsstater ska registreras gemensamt av alla berörda
medlemsstater. 6.
Den kapacitet som registreras för att ingå i den
europeiska insatskapaciteten vid katastrofer ska göras tillgänglig för
katastrofinsatser inom ramen för mekanismen genom att kommissionen lämnar en
begäran via centrumet för katastrofberedskap. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål
underrätta kommissionen om alla eventuella tvingande skäl till att denna
kapacitet inte kan göras tillgänglig vid en viss katastrof. 7.
Kapacitet som sätts in ska fortsätta att stå under
medlemsstaternas ledning och befäl. Samordningen av de olika resurserna ska
handhas av kommissionen via centrumet för katastrofberedskap. När kapaciteten
inte är ianspråktagen inom ramen för mekanismen ska den vara tillgänglig för de
förvaltande medlemsstaterna att använda för nationella ändamål. 8.
Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att
insatserna inom ramen för den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer görs
tillräckligt synliga. Article 12 Åtgärdande
av kritiska luckor 1.
Kommissionen ska övervaka vilka framsteg som görs
när det gäller uppfyllandet av kapacitetsmålen och i samarbete med
medlemsstaterna identifiera luckor i den europeiska insatskapaciteten vid
katastrofer. 2.
Kommissionen ska hjälpa medlemsstaterna att
avhjälpa kapacitetsluckorna och att se till att detta sker på det sätt som är
mest lämpligt och kostnadseffektivt, bl.a. genom att a) hjälpa berörda medlemsstater att utveckla
sådan insatskapacitet som den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer
antingen saknar helt eller endast kan göra tillgänglig i otillräcklig mängd, b) utveckla insatskapacitet på unionsnivå
som kan fungera som en gemensam buffert mot gemensamma risker om en sådan
lösning skulle vara den mest kostnadseffektiva. 3.
All kapacitet som utvecklas i enlighet med denna
artikel ska kontrolleras och förvaltas av de berörda medlemsstaterna.
Kommissionen ska utarbeta mallar för avtal mellan kommissionen och berörda
medlemsstater. Det är de medlemsstater som förvaltar kapaciteten ska ansvara
för att den registreras i enlighet med de nationella förfarandena. 4.
Denna kapacitet ska ingå i den europeiska
insatskapaciteten vid katastrofer. Den ska göras tillgänglig för katastrofinsatser
inom ramen för mekanismen genom att kommissionen lämnar en begäran via
centrumet för katastrofberedskap. När kapaciteten inte är ianspråktagen inom
ramen för mekanismen ska den vara tillgänglig för de förvaltande
medlemsstaterna att använda för nationella ändamål. 5.
Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att de
insatser som utvecklats i enlighet med denna artikel görs tillräckligt synliga. 6.
Kommissionen ska vartannat år underrätta
Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts för att uppfylla
kapacitetsmålen och avhjälpa kvarvarande kapacitetsluckor i den europeiska
insatskapaciteten vid katastrofer. 7.
Kommissionen kan genom genomförandeakter fastställa
följande bestämmelser när det gäller utveckling, förvaltning och underhåll av
kapaciteten samt dess tillgängliggörande för alla medlemsstater genom
mekanismen: (a)
Bestämmelser om stöd till medlemsstaterna för att
utveckla sådan insatskapacitet som den europeiska insatskapaciteten vid
katastrofer antingen saknar helt eller endast kan göra tillgänglig i
otillräcklig mängd. (b)
Bestämmelser om utveckling av insatskapacitet på
unionsnivå som ska utgöra en gemensam buffert mot gemensamma risker. (c)
Bestämmelser om förvaltning och underhåll av den
kapacitet som avses i a och b. (d)
Bestämmelser om hur den kapacitet som avses i a och
b ska göras tillgänglig för alla medlemsstater genom mekanismen. 8.
Genomförandeakterna ska antas i enlighet med
granskningsförfarandet i artikel 31.2. Artikel 13 Utbildning,
erfarenheter och kunskapsspridning 1.
Kommissionen ska utföra följande uppgifter på
området utbildning, erfarenheter och kunskapsspridning: (a)
Inrätta utbildningsprogram och ett utbildningsnätverk
för civilskyddspersonal och annan personal som arbetar med katastrofhantering
på områdena förebyggande, beredskap och katastrofinsatser i syfte att förbättra
samordningen, samverkansförmågan och komplementariteten mellan modulerna och annan
kapacitet som avses i artiklarna 8, 9 och 11 samt för att stärka kompetensen
hos de experter som avses i punkt 7 d. Programmet ska innefatta gemensamma
kurser och övningar samt ett utbytessystem för experter, varigenom enskilda
experter kan bli utstationerade till styrkor i andra medlemsstater. (b)
Utarbeta riktlinjer för civilskyddsutbildning på
unionsnivå och internationell nivå, bl.a. utbildning på områdena förebyggande,
beredskap och katastrofinsatser. (c)
Anordna och stödja workshoppar, seminarier och pilotprojekt
om viktiga aspekter rörande förebyggande, beredskap och katastrofinsatser. (d)
Inrätta ett program som bygger på erfarenheterna
från insatser, övningar och utbildning inom ramen för mekanismen, bl.a.
relevanta aspekter rörande förebyggande, beredskap och katastrofinsatser,
sprida dessa erfarenheter och vid behov även omsätta dem i praktiken. (e)
Stimulera och främja införande och användning av ny
teknik inom ramen för mekanismen. 2.
Kommissionen kan på begäran av en medlemsstat, ett
tredjeland eller FN eller något av dess organ ge stöd till rådgivning om
förebyggande och beredskap genom att sända ut en expertgrupp på plats. KAPITEL IV Insatser Artikel 14 Anmälan
av större katastrofer inom unionen 1.
Vid en större katastrof inom unionen, eller vid
överhängande fara för att en sådan ska inträffa, som orsakar eller kan orsaka
gränsöverskridande effekter, ska den medlemsstat i vilken katastrofen har
inträffat eller kan komma att inträffa utan dröjsmål anmäla detta till
kommissionen och de medlemsstater som eventuellt berörs av katastrofen. Första stycket ska inte gälla om
anmälningsskyldigheten redan har uppfyllts inom ramen för relevanta
bestämmelser i unionslagstiftningen eller Europeiska atomenergigemenskapens
lagstiftning eller inom ramen för befintliga internationella avtal. 2.
Vid en större katastrof inom unionen, eller vid
överhängande fara för att en sådan ska inträffa, som kan leda till att en eller
flera medlemsstater begär bistånd, ska den medlemsstat i vilken katastrofen har
inträffat eller kan komma att inträffa utan dröjsmål anmäla detta till
kommissionen, om det kan förväntas att en begäran om bistånd kommer att inges
genom centrumet för katastrofberedskap, så att kommissionen vid behov kan
informera övriga medlemsstater och aktivera de behöriga avdelningarna inom
kommissionen. 3.
Anmälan enligt punkterna 1 och 2 ska, när så är
lämpligt, göras via Cecis. Artikel 15 Tillvägagångssätt
vid en större katastrof inom unionen 1.
När en större katastrof inträffar inom unionen,
eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, kan en medlemsstat
begära bistånd genom centrumet för katastrofberedskap. Begäran ska vara så
specifik som möjligt. 2.
I situationer med förhöjd risk kan en medlemsstat
även begära bistånd i form av tillfällig förhandsutplacering av insatskapacitet.
3.
När kommissionen mottar en begäran om bistånd ska
den på lämpligt sätt och utan dröjsmål (a)
vidarebefordra begäran till de övriga
medlemsstaternas kontaktpunkter, (b)
samla in kontrollerad information om katastrofen
och sprida denna till medlemsstaterna, (c)
föreslå en insatsplan som baserar sig på behoven på
plats och på beredskapsplaner som utarbetats på förhand och uppmana
medlemsstaterna att sätta in specifik kapacitet från den europeiska
insatskapaciteten vid katastrofer i enlighet med planen, (d)
underlätta mobiliseringen av grupper, experter,
moduler och insatsstöd som inte faller inom ramen för den europeiska
insatskapaciteten vid katastrofer, (e)
vidta sådana ytterligare åtgärder som kan vara
nödvändiga för att det mål som anges i artikel 3.1 c ska kunna uppnås. 4.
En medlemsstat till vilken en begäran om bistånd
riktas ska omgående avgöra huruvida den har möjlighet att lämna begärt bistånd
och underrätta den begärande medlemsstaten om detta genom Cecis och då ange
omfattningen av och villkoren för det bistånd som den kan komma att lämna.
Centrumet för katastrofberedskap ska hålla medlemsstaterna underrättade. 5.
Den medlemsstat som begär bistånd ska ha ansvaret
för att leda biståndsinsatserna. Myndigheterna i den medlemsstat som begär
bistånd ska fastställa riktlinjer och, vid behov, ramarna för de uppgifter som
anförtros insatsmodulerna eller annan insatskapacitet. Genomförandets praktiska
detaljer ska överlåtas åt den ansvariga person som utses av den medlemsstat som
lämnar bistånd. Den begärande medlemsstaten kan även begära att en expertgrupp
sätts in för att hjälpa till med bedömningsarbetet, underlätta samordningen på
plats (mellan medlemsstaternas grupper), tillhandahålla teknisk rådgivning
eller för att alltefter behov ge stöd till utförandet av varje annan uppgift. 6.
Den begärande medlemsstaten ska vidta nödvändiga
åtgärder för att säkerställa att det ges värdnationsstöd till det anländande biståndet. Artikel 16 Främjande
av samstämmighet i insatserna vid större katastrofer utanför unionen 1.
Vid en större katastrof utanför unionen, eller vid
överhängande fara för att en sådan ska inträffa, kan det drabbade landet, FN
och dess organ eller en relevant internationell organisation begära bistånd
genom centrumet för katastrofberedskap. 2.
Kommissionen ska bidra till att det skapas
samstämmighet i biståndet genom följande åtgärder. (a)
Föra en fortlöpande dialog med medlemsstaternas
kontaktpunkter för att sörja för ett effektivt och samstämmigt europeiskt
civilskyddsbidrag genom mekanismen till det samlade hjälparbetet, vilket bl.a.
inbegriper –
information utan dröjsmål till medlemsstaterna om
framställningarna om bistånd i deras helhet, –
stöd till en gemensam läges- och behovsbedömning,
teknisk rådgivning eller till underlättande av samordningen av biståndet på
plats genom en utsänd expertgrupp, –
utbyte av relevanta bedömningar och analyser med
alla berörda aktörer, –
tillhandahållande av en översikt över det bistånd
som erbjuds av medlemsstaterna och andra aktörer, –
rådgivning om den typ av bistånd som krävs för att
se till att det bistånd som lämnas motsvarar behovsbedömningarna, –
hjälp med att lösa praktiska svårigheter i samband
med tillhandahållandet av biståndet, t.ex. rörande transitering och tullar. (b)
Omedelbart föreslå en insatsplan som baserar sig på
behoven på plats och på beredskapsplaner som utarbetats på förhand och uppmana
medlemsstaterna att sätta in specifik kapacitet från den europeiska
insatskapaciteten vid katastrofer i enlighet med planen. (c)
Hålla kontakt med det drabbade tredjelandet om
närmare tekniska aspekter såsom det exakta behovet av bistånd, godtagandet av
erbjudanden och de praktiska formerna för mottagningen och fördelningen av
biståndet lokalt. (d)
Hålla kontakt och samarbeta med FN:s kontor för
samordning av humanitära frågor (UNOCHA) och med andra relevanta aktörer som
bidrar till det samlade hjälparbetet för att maximera synergieffekterna,
eftersträva inbördes komplementaritet och undvika dubbelarbete och luckor i
arbetet. (e)
Hålla kontakt med alla berörda aktörer, särskilt
under avslutningsfasen av en biståndsinsats som genomförs inom ramen för
mekanismen, för att underlätta ett smidig överlämnande. 3.
Utan att det påverkar kommissionens roll såsom
denna definieras i punkt 2 eller på kravet att insatserna inom ramen för
mekanismen ska sättas in med omedelbar verkan ska kommissionen så snart
mekanismen aktiveras underrätta den europeiska avdelning för yttre åtgärder så
att det blir möjligt att skapa samstämmighet mellan civilskyddsinsatsen i fråga
och unionens förbindelser i stort med det drabbade landet. 4.
På plats ska det om så är nödvändigt hållas kontakt
med unionens delegation så att denna kan underlätta förbindelserna med det
drabbade landets regering. Vid behov ska unionens delegation tillhandahålla
logistiskt stöd till den civilskyddsexpertgrupp som avses i punkt 2 a andra
strecksatsen. 5.
En medlemsstat till vilken en begäran om bistånd
riktas ska omgående avgöra huruvida den har möjlighet att lämna begärt bistånd
och underrätta centrumet för katastrofberedskap om detta genom Cecis och då
ange omfattningen av och villkoren för det bistånd som den kan komma att lämna.
Centrumet för katastrofberedskap ska hålla medlemsstaterna underrättade. 6.
Insatser enligt denna artikel får antingen
genomföras som en oberoende biståndsinsats eller som ett bidrag till en insats
som leds av en internationell organisation. Unionens samordningsinsatser ska
vara helt integrerade i den övergripande samordning som handhas av UNOCHA, om
detta organ deltar, och respektera dess ledande roll. 7.
Mekanismen ska även tillhandahålla stöd till
konsulärt bistånd till unionens medborgare vid större katastrofer i tredjeland
om detta begärs av (a)
en medlemsstats konsulära myndigheter för dess egna
medborgare, (b)
den huvudansvariga medlemsstaten eller den
medlemsstat som samordnar biståndet för alla unionsmedborgare. Detta slags bistånd får begäras särskilt i de
fall det behövs för skydd av unionsmedborgare vars medlemsstat inte är
representerad i enlighet med rådets direktiv 2012/X/EU[36]. 8.
Kommissionen får när så är lämpligt på fall till
fall-basis utföra ytterligare uppgifter i syfte att skapa samstämmighet i
biståndet. 9.
Samordningen genom mekanismen ska inte påverka vare
sig de bilaterala kontakterna mellan medlemsstaterna och det drabbade landet
eller samarbetet mellan medlemsstaterna och FN. De bilaterala kontakterna får
dock användas för att bidra till samordningen genom mekanismen. 10.
Kommissionens roll enligt denna artikel ska inte
påverka medlemsstaternas behörighet och ansvar för sina grupper, moduler och
annat stöd, inklusive militär kapacitet. Framför allt får inte kommissionens
stöd till samordningen leda till att det ges order till medlemsstaternas
grupper, moduler och annat bistånd som ska sättas in frivilligt i enlighet med
samordningen på högkvartersnivå och på plats. 11.
Synergieffekter med andra unionsinstrument ska
eftersträvas, särskilt med åtgärder som finansieras i enlighet med förordning
(EG) nr 1257/96. 12.
Medlemsstater som tillhandahåller sådant
katastrofbistånd som avses i punkt 1 ska hålla centrumet för katastrofberedskap
fullt underrättat om sin verksamhet. 13.
Medlemsstaternas grupper och moduler på plats som
deltar i insatser inom ramen för mekanismen ska hålla nära kontakt med
centrumet för katastrofberedskap och de expertgrupper som sänts ut på plats i
enlighet med punkt 2 a andra strecksatsen. Artikel
17 Stöd
på plats 1.
Kommissionen kan välja ut, utse och sända ut en
expertgrupp bestående av experter som ställs till förfogande av
medlemsstaterna, kommissionen och unionens övriga tjänster och organ, UNOCHA
eller någon annan internationell organisation beroende på uppdragets karaktär,
när en sådan grupp ska sättas vid en större katastrof i unionen i enlighet med
artikel 15.5 eller till följd av en begäran om förebyggande- och
beredskapsexpertis i enlighet med artikel 13.2. 2.
Punkt 1 är även tillämplig i de fall kommissionen
ger stöd till en gemensam läges- och behovsbedömning eller till underlättande
av samordningen av biståndet på plats genom en utsänd expertgrupp i enlighet
med artikel 16.2 andra strecksatsen. 3.
Expertgruppen ska väljas ut och utses i enlighet
med följande förfarande: (a)
Medlemsstaterna ska utse de experter som, under
deras ansvar, kan ingå i en expertgrupp. (b)
Kommissionen ska välja ut gruppens experter och
ledare på grundval av deras kvalifikationer och erfarenhet, inbegripet deras
utbildningsnivå när det gäller mekanismen, tidigare erfarenhet av uppdrag inom
mekanismen och annat internationellt hjälparbete. Urvalet ska även grundas på
andra kriterier, däribland språkkunskaper, så att gruppen som helhet förfogar
över de kunskaper som krävs i den specifika situationen. 4.
Om expertgrupper sätts in, ska de underlätta
samordningen mellan medlemsstaternas insatsstyrkor och upprätta kontakt med de
behöriga myndigheterna i den begärande staten. Centrumet för katastrofberedskap
ska hålla tät kontakt med expertgrupperna och ge dem såväl vägledning som
logistiskt stöd och annat stöd. 5.
När så är lämpligt får kommissionen tillhandahålla
logistiskt stöd och biståndskapacitet för att stödja expertgrupper, moduler
från medlemsstaterna och annan insatskapacitet som sätts in inom ramen för
mekanismen. Artikel 18 Transporter 1.
Kommissionen kan ge stöd till medlemsstaterna så
att de får tillgång till utrustning och transportresurser genom att (a)
tillhandahålla och utbyta information om utrustning
och transportresurser som medlemsstaterna kan ställa till förfogande, i syfte
att underlätta sammanförandet i en pool av sådan utrustning eller sådana
transportresurser, (b)
hjälpa medlemsstater med att identifiera, och
underlätta deras tillgång till, sådana transportresurser som eventuellt är tillgängliga
från annat håll, även på den kommersiella marknaden, (c)
hjälpa medlemsstater med att identifiera sådan
utrustning som eventuellt är tillgänglig från andra håll, även på den
kommersiella marknaden. 2.
Kommissionen kan komplettera de transporter som
medlemsstaterna tillhandahåller genom att tillhandahålla de ytterligare
transportresurser som är nödvändiga för att sörja för snabba insatser vid
större katastrofer. KAPITEL V Finansiella
bestämmelser Artikel 19 Budgetmedel 1.
Det finansiella referensbeloppet för genomförandet
av detta beslut för perioden 2014–2020 ska vara 513 000 000 euro i
löpande priser. Detta referensbelopp finansieras med 276 000 000
euro i löpande priser från budgetrubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” och med
237 000 000 euro i löpande priser från budgetrubrik 4 ”EU i världen” i den
fleråriga budgetramen. 2.
Medel som härrör från återbetalningar från
mottagare av katastrofinsatser ska utgöra inkomster avsatta för särskilda
ändamål i den mening som avses i artikel 18.2 i budgetförordningen. 3.
Det anslag som anges i punkt 1 kan också täcka sådana
utgifter för förberedande insatser, övervakning, kontroll, revision och
utvärdering som krävs för förvaltningen av programmet och uppfyllandet av dess
mål. Det kan röra sig om bl.a. studier, expertmöten, informations-
och kommunikationsinsatser, inbegripet institutionell information om Europeiska
unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till de
allmänna målen i detta beslut, utgifter som gäller IT-nätverk för behandling
och utbyte av information (bl.a. sammankoppling med befintliga och framtida
sektorsövergripande system för datautbyte och därmed sammanhängande utrustning)
samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen
har för förvaltningen av programmet. Artikel 20 Stödberättigade
allmänna åtgärder Följande allmänna åtgärder är berättigade till
finansiellt bistånd: (a)
Studier, undersökningar, utarbetande av modeller
och scenarier i syfte att underlätta utbyte av kunskaper, bästa praxis och
information samt för att förbättra verksamheten vad gäller förebyggande,
beredskap och effektiva insatser. (b)
Utbildning, övningar, workshoppar, personal- och
expertutbyte, uppbyggnad av nätverk, demonstrationsprojekt och tekniköverföring
för att förbättra verksamheten vad gäller förebyggande, beredskap och effektiva
insatser. (c)
Övervaknings-, bedömnings- och utvärderingsåtgärder. (d)
Åtgärder för att informera, utbilda och
medvetandegöra allmänheten och därtill hörande informationsverksamhet för att
minska konsekvenserna av katastrofer för unionens medborgare och hjälpa dessa
att skydda sig mer effektivt. (e)
Inrättande av ett program som bygger på erfarenheter
från insatser och övningar inom ramen för mekanismen, bl.a. på de områden som
är relevanta när det gäller förebyggande och beredskap. (f)
Informationsåtgärder och kampanjer för att göra det
europeiska civilskyddsarbetet när det gäller förebyggande, beredskap och
insatser mer synligt. Artikel 21 Stödberättigade
förebyggande- och beredskapsåtgärder Följande förebyggande- och beredskapsåtgärder
är berättigade till finansiellt bistånd: (a)
Utarbetande av riskhanteringsplaner och en
risköversikt på unionsnivå. (b)
Arbete med att hålla centrumet för katastrofberedskap
handlingsberett i enlighet med artikel 7 a så att insatser snabbt kan vidtas vid
en större katastrof. (c)
Uppbyggnad och upprätthållande av en
snabbinsatsförmåga genom ett nätverk av utbildade experter från medlemsstaterna
som med kort varsel ska kunna rycka in och bistå centrumet för beredskap i dess
övervaknings-, informations- och samordningsuppgifter. (d)
Upprättande och underhåll av Cecis och verktyg för
att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan centrumet för
katastrofberedskap och medlemsstaternas kontaktpunkter och andra deltagare i
mekanismen. (e)
Bidrag till att utvecklingen av uppspårnings-,
varnings- och alarmsystemen för katastrofer i syfte att göra det möjligt att
snabbt sätta in insatser och att koppla samman dessa system både med varandra
och med centrumet för katastrofberedskap och Cecis. Dessa system ska beakta och
bygga på befintliga och framtida källor och system för information, övervakning
och uppspårning. (f)
Planering av insatser inom ramen för mekanismen,
vilket bl.a. omfattar utarbetande av referensscenarier och beredskapsplaner
samt kartläggning av kapacitet. (g)
Inrättande och upprätthållande av en europeisk
insatskapacitet vid katastrofer i enlighet med artikel 11. Unionens finansiella bidrag till åtgärder enligt
denna punkt ska ha formen av en enhetskostnad som fastställs för varje typ av
kapacitet och får utgöra högst 25 % av den totala stödberättigande kostnaden. (h)
Identifiering och fyllande av luckor i den
europeiska insatskapaciteten vid katastrofer i enlighet med artikel 12. Åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt ska
grunda sig på en ingående behovsanalys och kostnads-nyttoanalys för varje typ
av kapacitet, varvid hänsyn även ska tas till sannolikheten för att en viss typ
av risk inträffar och vilka verkningar detta i så fall får. Unionens
finansiella bidrag för sådana åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt
får uppgå till högst 85 % av de totala stödberättigande kostnaderna. (i)
Säkerställande av att den logistiska kapacitet
finns tillgänglig som behövs för att ge tekniskt bistånd och stöd till den
europeiska insatskapaciteten, expertgrupper, andra moduler och annan
insatskapacitet inom ramen för mekanismen, samt till andra aktörer på plats. (j)
Bistå medlemsstaterna med att förhandsutplacera
katastrofinsatsresurser i logistiska knutpunkter inom unionen. Artikel 22 Stödberättigade insatser Följande insatser är berättigade till
finansiellt bistånd: (a)
Utsändande av expertgrupper och den utrustning
dessa behöver i enlighet med artikel 17. (b)
Insättande av den kapacitet som avses i artikel 21
g, h och i vid en större katastrof på begäran av kommissionen via centrumet för
katastrofberedskap. (c)
Stöd till medlemsstaterna när det gäller tillgång
till utrustning, transportresurser och därmed sammanhängande logistik i
enlighet med artikel 23. (d)
Alla andra stödåtgärder och kompletterande åtgärder
som kan komma att krävas inom ramen för mekanismen för att uppnå det mål som
anges i artikel 3.1 c. Artikel 23 Stödberättigade
åtgärder när det gäller utrustning, transportresurser och därmed sammanhängande
logistik 1.
Följande åtgärder för att ge tillgång till
utrustning, transportresurser och därmed sammanhängande logistik är berättigade
till finansiellt bistånd: (a)
Tillhandahållande och utbyte av information om
vilken utrustning och transportresurser som medlemsstaterna kan ställa till
förfogande, i syfte att underlätta sammanförandet i en pool av denna utrustning
och dessa transportresurser. (b)
Hjälp till medlemsstater med att identifiera, och
underlätta deras tillgång till, sådana transportresurser som eventuellt är
tillgängliga från annat håll, även på den kommersiella marknaden. (c)
Hjälp till medlemsstater med att identifiera sådan
utrustning som eventuellt är tillgänglig från andra håll, även på den
kommersiella marknaden. (d)
Finansiering av transportresurser och därmed
sammanhängande logistik som behövs för att säkerställa snabba insatser vid en
större katastrof. Dessa åtgärder ska vara berättigade till ekonomiskt bistånd
endast om följande villkor är uppfyllda: ·
Det har lämnats en begäran om bistånd inom ramen
för mekanismen i enlighet med artiklarna 15 och 16. ·
De kompletterande transportresurserna är nödvändiga
för att säkerställa att de katastrofinsatser som vidtas inom ramen för
mekanismen är effektiva. ·
Biståndet verkligen svarar mot de behov som
identifierats av centrumet för katastrofberedskap och tillhandahålls i enlighet
med rekommendationerna från detta centrum när det gäller tekniska
specifikationer, kvalitet, tidsplan och villkor för tillhandahållande. ·
Biståndet inom ramen för ordningen har godkänts av
det begärande landet, FN och dess organ eller någon annan relevant
internationell organisation. ·
Biståndet, när det rör sig om en katastrof i
tredjeland, kompletterar unionens humanitära bistånd i övrigt i det fall sådant
tillhandahålls. 2.
Unionens finansiella stöd till transportresurser
och därmed sammanhängande logistik får uppgå till högst 85 % av de totala
stödberättigande kostnaderna. Unionens finansiella stöd till transportresurser
och därmed sammanhängande logistik får uppgå till högst 100 % om följande
villkor är uppfyllda: (a)
Kostnaderna avser logistiska operationer vid
logistiska knutpunkter (bl.a. lastning och lossning av gods och hyra av lager).
(b)
Kostnaderna avser lokala transporter och är
nödvändiga för sammanförandet av kapaciteten eller för att samordna
tillhandahållandet av biståndet. (c)
Kostnaderna avser transport av sådan kapacitet som
avses i artikel 21 g, h och i. 3.
I de fall en transport och den därmed
sammanhängande logistiken omfattar flera medlemsstater kan en medlemsstat agera
huvudansvarig medlemsstat genom att begära finansiellt bistånd för transporten
i dess helhet. 4.
När en medlemsstat begär bistånd genom mekanismen
får den även begära finansiellt stöd från unionen för transportkapacitet
belägen utanför det egna territoriet. 5.
När en medlemsstat begär att kommissionen ska ingå
kontraktet för transporten och de därmed sammanhängande logistiska tjänsterna
kan kommissionen begära delvis återbetalning av kostnaderna i enlighet med de
finansieringssatser som anges i punkterna ovan. Artikel 24 Mottagare Bidrag enligt detta beslut får beviljas
privaträttsliga och offentligrättsliga juridiska personer. Artikel 25 Olika
slag av finansiell medverkan och genomförandeförfaranden 1.
Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska
bistånd i enlighet med budgetförordningen. 2.
Finansiellt bistånd enligt detta beslut kan
tillhandahållas i alla de former som anges i budgetförordningen, bl.a. bidrag,
återbetalning av utgifter, offentlig upphandling och bidrag till
förvaltningsfonder. 3.
För att genomföra detta beslut ska kommissionen
anta årliga arbetsprogram i enlighet med det förfarande som anges i artikel
31.2, utom för sådana åtgärder som faller inom ramen för kapitel IV, vilka inte
kan förutses. Dessa program ska fastställa mål, förväntade resultat,
genomförandemetod och totalt belopp. De ska även innehålla en beskrivning av de
insatser som ska finansieras, vägledande uppgifter om anslagen till varje
insats och en vägledande tidsplan för genomförandet. När det gäller bidrag ska
de ange prioriteringar, de viktigaste utvärderingskriterierna och högsta
samfinansieringssats. Artikel 26 Komplementaritet
och samstämmighet i unionens åtgärder 1.
Åtgärder som får ekonomiskt bistånd inom ramen för
detta beslut ska inte få stöd från något annat av unionens
finansieringsinstrument. Kommissionen ska säkerställa att de som ansöker om
och de som får ekonomiskt bistånd enligt detta beslut informerar kommissionen
om vilket ekonomiskt bistånd de erhåller från andra källor, inklusive
Europeiska unionens allmänna budget, och om pågående ansökningar om sådant
stöd. 2.
Synergieffekter och komplementaritet med andra
instrument inrättade av unionen ska eftersträvas. Vid insatser i tredjeländer
ska kommissionen säkerställa komplementaritet och samstämmighet mellan de
åtgärder som finansieras enligt detta beslut och de åtgärder som finansieras
enligt förordning (EG) nr 1257/96. 3.
När stöd inom ramen för mekanismen bidrar till en
vidare humanitär insats som genomförs av unionen ska de åtgärder som får
ekonomiskt bistånd enligt detta beslut överensstämma med de humanitära
principer som anges i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd. Artikel 27 Skyddet
av unionens ekonomiska intressen 1.
Kommissionen ska agera för att skydda Europeiska
unionens ekonomiska intressen mot bedrägeri, korruption och annan olaglig
verksamhet vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt det här
beslutet, genom att vidta förebyggande åtgärder, utföra effektiva kontroller
och – om oriktigheter upptäckts – återkräva felaktigt utbetalda medel, samt
fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid behov. 2.
Kommissionen, dess företrädare och revisionsrätten
ska ha rätt att granska stödjande handlingar och utföra kontroller på plats hos
alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit
EU-finansiering enligt det här beslutet. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
får, i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på
plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs
av EU-finansiering, i syfte att utröna om bidragsavtal, bidragsbeslut eller
andra avtal som finansieras med EU-medel påverkats av bedrägeri, korruption
eller annan olaglig verksamhet som skadat unionens ekonomiska intressen. Utan att det påverkar tillämpningen av första och
andra stycket ska rätten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner
uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i sådana
samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer,
bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av det
här beslutet. KAPITEL VI Allmänna
bestämmelser Artikel 28 Deltagande
av tredjeländer och internationella organisationer 1. Mekanismen ska vara öppen för
följande länder: (a)
De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen
(Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), varvid
deltagandet sker på de villkor som anges i EES-avtalet, samt andra europeiska
länder om det finns avtal och förfaranden som tillåter detta. (b)
Anslutande länder, kandidatländer och potentiella
kandidatländer, varvid deltagandet ska ske i enlighet med de allmänna principer
och allmänna villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens
program i ramavtalet och associeringsrådsbeslutet för respektive land, eller i
liknande arrangemang. 2. Sådant finansiellt bistånd som
avses i artikel 20 och artikel 21 a–f kan även beviljas för länder som omfattas
av den europeiska grannskapspolitiken samt potentiella kandidatländer som inte
omfattas av mekanismen. 3. Internationella och regionala
organisationer får medverka i åtgärder inom ramen för mekanismen om det finns
ett relevant bilateralt eller multilateralt avtal mellan den berörda
organisationen och unionen som tillåter detta. Artikel 29 Behöriga
myndigheter Medlemsstaterna ska för tillämpningen av detta
beslut utse behöriga myndigheter och informera kommissionen om detta. Artikel 30 Genomförandeakter 1.
Kommissionen ska anta genomförandeakter för att
närmare ange följande: (a)
Funktionssättet för det centrum för
katastrofberedskap som inrättas i enlighet med artikel 7 a. (b)
Funktionssättet för Cecis som förvaltas i enlighet
med artikel 7 b. (c)
Bestämmelser för de expertgrupper som föreskrivs i
artikel 17, inbegripet de villkor enligt vilka experterna väljs ut. (d)
Bestämmelser om fastställandet av de moduler som
föreskrivs i artikel 8. (e)
Bestämmelser om resurser som finns tillgängliga för
biståndsinsatser i enlighet med artikel 9. (f)
Funktionssättet för den europeiska insatskapacitet
vid katastrofer i form av en frivillig pool som föreskrivs i artikel 11. (g)
Bestämmelser om identifiering och fyllande av
luckor i den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer i enlighet med
artikel 12. (h)
Bestämmelser om det utbildningsprogram som
föreskrivs i artikel 13. (i)
Bestämmelser om de insatser inom unionen som
genomförs i enlighet med artikel 15 samt de insatser utanför unionen som
genomförs i enlighet med artikel 16. (j)
Bestämmelser om transporter i enlighet med
artiklarna 18 och 23. 2.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med
det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2. Artikel 31 Kommittéförfarande 1.
Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna
kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr
182/2011. 2.
När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i
förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande
ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje
stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska gälla. Artikel 32 Utvärdering 1.
Genomförandet av de åtgärder som får ekonomiskt
bistånd ska regelbundet kontrolleras. 2.
Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av detta
beslut och till Europaparlamentet och rådet överlämna följande: (a)
En interimsutvärderingsrapport om de resultat som
uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av
detta beslut senast den 30 juni 2017. (b)
Ett meddelande om fortsatt tillämpning av detta
beslut senast den 31 december 2018. (c)
En utvärderingsrapport efter mekanismens avslutande
senast den 31 december 2021. Slutsatserna ska vid behov åtföljas av förslag
till ändring av detta beslut. KAPITEL VII Slutbestämmelser Artikel 33 Övergångsbestämmelser 1.
Åtgärder som inleds före den 1 januari 2014 på
grundval av beslut 2007/162/EG, Euratom[37]
ska när så är relevant fortsätta att förvaltas i enlighet med det beslutet. 2.
Medlemsstaterna ska se till att övergången mellan
de åtgärder som genomförs inom ramen för det tidigare finansiella instrumentet
för civilskydd och de som genomförs i enlighet med de nya bestämmelserna sker
på ett smidigt sätt på nationell nivå. Artikel 34 Upphävande Beslut 2007/779/EG, EKSG, Euratom ska upphöra
att gälla. Artiklarna 1–14 i beslut 2007/162/EG, Euratom ska fortsätta att
tillämpas till och med den 31 december 2013, dock utan att det påverkar
tillämpningen av artikel 33.1. Hänvisningar till det upphävda beslutet ska
anses som hänvisningar till det här beslutet och ska läsas enligt
jämförelsetabellen i bilagan. Artikel 35 Ikraftträdande Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen
efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Artiklarna 19–27 (finansiella bestämmelser)
ska dock tillämpas först från och med den 1 januari 2014. Artikel 36 Adressater Detta beslut
riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlaments vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA 1 Jämförelsetabell Rådets beslut 2007/162/EG, Euratom. || Rådets beslut 2007/779/EG, Euratom. || Detta beslut Artikel 1.1 || || _ Artikel 1.2 || || Artikel 1.4 Artikel 1.3 || || _ Artikel 1.4 || || Artikel 2.3 || Artikel 1.1 || _ || Artikel 1.2 första stycket || Artikel 1.2 || Artikel 1.2 andra stycket || Artikel 1.6 Artikel 2.1 || || Artikel 2.1 Artikel 2.2 || || Artikel 2.2 Artikel 2.3 || || Artikel 1.7 || Artikel 2.1 || _ || Artikel 2.2 || Artikel 13.1 a || Artikel 2.3 || Artikel 13.1 c || Artikel 2.4 || Artikel 7 d || Artikel 2.5 || Artikel 7 a || Artikel 2.6 || Artikel 7 b || Artikel 2.7 || Artikel 7 c || Artikel 2.8 || Artikel 18.1 || Artikel 2.9 || Artikel 18.2 || Artikel 2.10 || Artikel 16.7 || Artikel 2.11 || _ Artikel 3 || Artikel 3 || Artikel 4 Artikel 4.1 || || Artikel 20 Artikel 4.2 a || || Artikel 22 a Artikel 4.2 b || || Artikel 22 c och artikel 23.1 a–c Artikel 4.2 c || || Artikel 23.1 d Artikel 4.3 || || Artikel 23.2 Artikel 4.4 || || Artikel 30.1 j || Artikel 4.1 || Artikel 9.1 || Artikel 4.2 || Artikel 9.2 || Artikel 4.3 || Artikel 8.1 och 8.2 || Artikel 4.4 || Artikel 9.3 || Artikel 4.5 || Artikel 9.4 || Artikel 4.6 || Artikel 9.5 || Artikel 4.7 || Artikel 9.8 || Artikel 4.8 || Artikel 9.6 Artikel 5 || || Artikel 24 || Artikel 5.1 || Artikel 7 a || Artikel 5.2 || Artikel 7 b || Artikel 5.3 || Artikel 7 c || Artikel 5.4 || Artikel 7 d || Artikel 5.5 || artikel 13.1 a || Artikel 5.6 || _ || Artikel 5.7 || Artikel 13.1 d || Artikel 5.8 || Artikel 13.1 e || Artikel 5.9 || Artikel 18 || Artikel 5.10 || Artikel 7 e || Artikel 15.11 || Artikel 7 g Artikel 6.1 || || Artikel 25.1 Artikel 6.2 || || Artikel 25.2 Artikel 6.3 || || Artikel 25.3 andra och tredje meningen Artikel 6.4 || || Artikel 25.3 andra och tredje meningen Artikel 6.5 || || Artikel 25.3 första meningen Artikel 6.6 || || _ || Artikel 6 || Artikel 14 Artikel 7 || || Artikel 28.1 || Artikel 7.1 || Artikel 15.1 || Artikel 7.2 || Artikel 15.3 || Artikel 7.2 a || Artikel 15.3 a || Artikel 7.2 c || Artikel 15.3 b || Artikel 7.2 b || Artikel 15.3 d || Artikel 7.3 första och tredje meningen || Artikel 15.4 och artikel 16.5 || Artikel 7.4 || Artikel 15.5 || Artikel 7.5 || _ || Artikel 7.6 || Artikel 17.4 första meningen Artikel 8 || || Artikel 26 || Artikel 8.1 första stycket || Artikel 16.1 || Artikel 8.1 andra stycket || Artikel 16.6 första meningen || Artikel 8.1 tredje stycket || _ || Artikel 8.1 fjärde stycket || _ || Artikel 8.2 || Artikel 16.3 || Artikel 8.3 || _ || Artikel 8.4 a || Artikel 16.2 a || Artikel 8.4 b || Artikel 16.2 c || Artikel 8.4 c || Artikel 16.2 d || Artikel 8.4 d || Artikel 16.2 e || Artikel 8.5 || Artikel 16.8 || Artikel 8.6 första stycket || Artikel 17.1 och 17.3 b || Artikel 8.6 andra stycket || Artikel 17.4 andra meningen || Artikel 8.7 första stycket || _ || Artikel 8.7 andra stycket || Artikel 16.6 andra meningen || Artikel 8.7 tredje stycket || Artikel 16.9 || Artikel 8.7 fjärde stycket || Artikel 16.11 || Artikel 8.7 femte stycket || _ || Artikel 8.8 || Artikel 16.10 || Artikel 8.9 a || Artikel 16.12 || Artikel 8.9 b || Artikel 16.13 Artikel 9 || || Artikel 16.6 || Artikel 9 || Artikel 18 Artikel 10 || || Artikel 19.3 || Artikel 10 || Artikel 28 Artikel 11 || || _ || Artikel 11 || Artikel 29 Artikel 12.1 || || Artikel 27.1 Artikel 12.2 || || _ Artikel 12.3 || || _ Artikel 12.4 || || _ Artikel 12.5 || || _ || Artikel 12.1 || Artikel 30.1 e || Artikel 12.2 || Artikel 30.1 a || Artikel 12.3 || Artikel 30.1 b || Artikel 12.4 || Artikel 30.1 c || Artikel 12.5 || Artikel 30.1 h || Artikel 12.6 || Artikel 30.1 d || Artikel 12.7 || _ || Artikel 12.8 || _ || Artikel 12.9 || Artikel 30.1 i Artikel 13 || Artikel 13 || Artikel 31 Artikel 14 || || Artikel 19 Artikel 15 || Artikel 14 || Artikel 32 || Artikel 15 || Artikel 34 Artikel 16 || || Artikel 35.2 Artikel 17 || Artikel 16 || Artikel 36 FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR
RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET
ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning 1.2. Berörda
politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ
av förslag eller initiativ 1.4. Mål
1.5. Motivering
till förslaget eller initiativet 1.6. Tid
under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad
metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser
om uppföljning och rapportering 2.2. Administrations-
och kontrollsystem 2.3. Åtgärder
för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET
ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda
rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens
utgiftsdel 3.2. Beräknad
inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på
utgifterna 3.2.2. Beräknad
inverkan på driftsanslagen 3.2.3. Beräknad
inverkan på de administrativa anslagen 3.2.4. Förenlighet
med den gällande fleråriga budgetramen 3.2.5. Bidrag
från tredje part 3.3. Beräknad inverkan på
inkomsterna FINANSIERINGSÖVERSIKT
FÖR RÄTTSAKT
1.
GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.
Förslagets eller initiativets beteckning
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om
en civilskyddsmekanism för unionen.
1.2.
Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade
förvaltningen och budgeteringen[38]
Politikområde/verksamhet som berörs: 23 03 – Finansiellt instrument för civilskydd
1.3.
Typ av förslag eller initiativ
¨ Ny åtgärd ¨ Ny åtgärd som bygger
på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[39] ü Befintlig åtgärd
vars genomförande förlängs i tiden ¨ Tidigare åtgärd som
omformas till eller ersätts av en ny
1.4.
Mål
1.4.1.
Fleråriga strategiska mål för kommissionen som
förslaget eller initiativet är avsett att bidra till
Beslutet inrättar en civilskyddsmekanism för
unionen som har till syfte att stödja, samordna och komplettera
medlemsstaternas åtgärder på civilskyddsområdet så att de system för
förebyggande, beredskap och insatser som används vid naturkatastrofer och
katastrofer orsakade av människor kan fungera bättre.
1.4.2.
Specifika mål eller verksamheter inom den
verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs
Specifikt mål nr1 Uppnå ett gott skydd
mot katastrofer genom att förebygga dessa och begränsa deras verkningar och
genom att skapa en förebyggandekultur. Specifikt mål nr 2 ÖKA UNIONENS BEREDSKAP
INFÖR KATASTROFER. Specifikt mål nr 3 UNDERLÄTTA SNABBA OCH
EFFEKTIVA KATASTROFINSATSER I SAMBAND MED ATT DET INTRÄFFAR ELLER RISKERAR ATT
INTRÄFFA EN STÖRRE KATASTROF. Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och
budgeteringen 23 03 – Finansiellt
instrument för civilskydd
1.4.3.
Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som
förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av
befolkningen som berörs. Förslaget kommer att - göra det möjligt för unionen att stödja, samordna
och komplettera medlemsstaternas åtgärder på civilskyddsområdet genom en
civilskyddsmekanism för unionen (mekanismen) under giltighetstiden för den
fleråriga budgetramen 2014–2020, särskilt genom a) åtgärder för att förebygga eller minska effekterna
av en katastrof, b) åtgärder som ska öka EU:s beredskap för insatser
vid katastrofer, inbegripet åtgärder för att öka EU-medborgarnas medvetenhet, c) åtgärder på området katastrofbistånd inom ramen för
mekanismen. Förslaget kommer att göra det möjligt att fortsätta den
verksamhet på området förebyggande, beredskap och insatser vid katastrofer som
faller inom ramen för rådets beslut 2007/779/EG, Euratom och finansieras genom
det finansiella instrumentet för civilskydd (2007/162/EG, Euratom). Till detta
hör inrättandet av en europeisk insatskapacitet vid katastrofer i form
av på förhand utvald kapacitet som ställs till förfogande av medlemsstaterna,
inrättandet av ett europeiskt centrum för katastrofberedskap,
förstärkning och förbättring av transportarrangemangen och stöd till
medlemsstaterna i utarbetandet av nationella riskhanteringsplaner.
1.4.4.
Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan
Ange vilka indikatorer
som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs. Specifikt mål: Uppnå ett gott skydd mot
katastrofer genom att förebygga dessa och begränsa deras verkningar och genom
att skapa en förebyggandekultur. 1. Antal medlemsstater som har en nationell
riskbedömning och en nationell riskhanteringsplan. 2. Antal och typer av studier och projekt för att
förbättra kunskapsbasen. 3. Användandet av ny teknik. Specifikt mål: Öka unionens beredskap inför katastrofer. 1. Antal experter med nödvändiga kvalifikationer. 2. Antal utbildningar och övningar och typer av kurser
som ingår i utbildningsprogrammet. 3. Antalet utbyten inom EU:s utbildningsnätverk. 4. Antal och typer av resurser som valts ut till den frivilliga
poolen (den europeiska insatskapaciteten). 5. Antal medlemsstater som ställt resurser till
förfogande för poolen. 6. I vilken utsträckning EU samfinansierat de resurser
som ingår i poolen. 7. Antal och typer av kritiska luckor i kapaciteten
som identifierats. 8. Antal och typ av luckor som fyllts med respektive
utan EU-finansiering. 9. Att kommissionen, med stöd av medlemsstaterna,
utarbetat referensscenarier för katastrofer inom och utanför EU, vilka ska
täcka hela listan av potentiella större katastrofer. 10. Att kommissionen, med stöd av medlemsstaterna,
utarbetat en heltäckande inventering av de resurser som finns tillgängliga i
medlemsstaterna och en analys av vilka luckor som finns. Specifikt mål: Underlätta snabba och effektiva katastrofinsatser
insatser i samband med att det inträffar eller riskerar att inträffa en större
katastrof. 1. Insatshastighet: Tidsåtgången mellan det att
begäran om bistånd lämnas och det att biståndet sätts in på plats och
bedömnings/samordningsgrupperna är fullt operativa. 2. Insatta resurser från poolen i förhållande till de
ytterligare ad hoc-resurser som erbjuds av medlemsstaterna. 3. Hur många av behoven med högsta prioritet som
uppfyllts. 4. Antal och omfattning på transportbidragen och
tjänsterna. 5. Tidsåtgången för att behandla varje enskild begäran
om bistånd/tjänster samt den totala tidsåtgången för hanteringen av de
finansiella operationerna. 6. I vilken utsträckning EU samfinansierat
transportoperationerna (bl.a. den genomsnittliga procentsatsen per operation). 7. Hur stor del av den totala transportkostnaden som
samfinansierats med EU-medel. 8. Antal bidrag/tjänster och det totala beloppet i
EU-samfinansiering för transporter som beviljats drabbade medlemsstater.
1.5.
Motivering till förslaget eller initiativet
1.5.1.
Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt
EU:s
civilskyddspolitik grundar sig på rådets beslut 2007/779/EG, Euratom som gäller
på obegränsad tid och rådets beslut 2007/162/EG, Euratom. Det sistnämnda
beslutet, som avser finansieringen av de åtgärder som genomförs inom ramen för
mekanismen, löper ut 2013. För
att förenkla regelverket har de båda lagförslagen slagits samman till ett enda
lagförslag som har till syfte att förbättra och förstärka unionens
civilskyddsmekanism under giltighetstiden för den fleråriga budgetramen
2014–2020. Detta
förslag bygger på de två rättsakter som för närvarande styr civilskyddet samt
2010 års meddelande Förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid
katastrofer: civilskyddets och det humanitära biståndets roll och
beaktar de brister som identifierats i den övergripande utvärderingen av
civilskyddslagstiftningen under perioden 2007–2009. Förslaget
ska stödja sådana åtgärder som genomförs för att fylla de luckor som
identifierats vid utvärderingen. Förslagets viktigaste åtgärder: 1)
Inrättande av ett centrum för katastrofberedskap som ska vara handlingsberett
dygnet runt och året runt och stå till medlemsstaternas och kommissionens
tjänst för att utföra uppdrag inom ramen för mekanismen. 2)
Övergång från ett reaktivt och ad hoc-baserat tillvägagångssätt till ett system
som präglas av planering och iordningställande på förhand samt förutsägbarhet. 3)
Identifiering och åtgärdande av kritiska luckor i katastrofinsatskapaciteten. 4)
Förbättring av det finansiella och logistiska transportstödet och åstadkommande
av kostnadseffektivare transportoperationer samt 5) utarbetande av nationella
riskhanteringsplaner och en risköversikt på EU-nivå.
1.5.2.
Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå
Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå består i följande: - Färre dödsfall, mindre miljöskada och mindre
ekonomisk och materiell skada. - En förbättrad samordning av civilskyddsåtgärderna i
och med att alla erbjudanden om bistånd samlas hos övervaknings- och
informationscentrum (centrumet för katastrofberedskap) för godkännande av den
drabbade staten. - Förbättrad kostnadseffektivitet i och med att det bistånd
som godkänts av den drabbade staten kan sammanföras med andra länders bistånd
genom transportförfarandet. - Ett effektivare civilskydd tack vare en höjd
beredskapsnivå och ökad samstämmighet vad gäller riskhanteringen. - Samstämmiga och effektiva insatser genom inrättandet
av en snabbinsatskapacitet som står redo att vid behov sättas in varsomhelst i
EU och tredjeland. - Ökad synlighet för EU:s katastrofinsatser. - Ett effektivare utnyttjande av knappa resurser genom
att det görs gemensamt bruk av den EU-finansierade kapaciteten.
1.5.3.
Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök
eller åtgärder
Förslaget bygger på följande: - De erfarenheter som gjorts beträffande
nödsituationer som hanterats med hjälp av mekanismen sedan dess inrättande
2001. - Erfarenheter från de projekt som finansierats inom
ramen för de ansökningsomgångar som genomförts sedan 2007 på området
förebyggande och beredskap. - Erfarenheter från de pilotprojekt som finansierats
inom ramen för ansökningsomgången 2008 rörande pilotprojekt för att stärka
samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att bekämpa skogsbränder. - Erfarenheter från de 17 projekt och 3 kontrakt som
finansierats inom ramen för den förberedande åtgärden för en snabbinsatsstyrka
för EU. -
Europaparlamentets resolution av den 4 september 2007 om denna sommars
naturkatastrofer. - Meddelandet om förstärkning av EU:s insatskapacitet
vid katastrofer (KOM(2008) 130). -
Europaparlamentets förklaring av den 11 mars 2008 om tidig varning av
medborgarna i allvarliga nödsituationer. -
Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2008 om förstärkning av EU:s
insatskapacitet vid katastrofer. - Kommissionens meddelande om en gemenskapsstrategi
för förebyggande av katastrofer (KOM(2009) 82). Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och
rådet om en förstärkning av den europeiska insatskapaciteten vid katastrofer:
civilskyddets och det humanitära biståndets roll (KOM(2011) 600 slutlig) av den
26 oktober 2010 samt meddelandet om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid
katastrofer (KOM(2008) 130 slutlig. - Utvärderingen av tillämpningen av
civilskyddsmekanismen och av det finansiella instrumentet för civilskydd under
perioden 2007–2009 (rapport om utvärderingen av tillämpningen av
civilskyddsmekanismen och det finansiella instrumentet för civilskydd under
perioden 2007–2009 (SEK(2011) 1311 slutlig)), vilken även omfattar den
förberedande åtgärden för en snabbinsatsstyrka för EU (antagen den 10 november
2011 (KOM (2011) 696)).
1.5.4.
Förenlighet med andra finansieringsformer och
eventuella synergieffekter
Förslaget är förenligt med: - Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni
1996 om humanitärt bistånd. - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1460/2002 av den 27 juni 2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå. - Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11
november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond. - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1717/2006 av den 15 november 2006 om upprättande av ett stabilitetsinstrument.
1.6.
Tid under vilken åtgärden kommer att pågå
respektive påverka resursanvändningen
ü Förslag eller initiativ som pågår under
en obegränsad tid Finansiella bestämmelser som pågår under
begränsad tid: –
ü Budgetanslaget gäller perioden 1 januari 2014–31 december 2020. –
ü Åverkan på resursanvändningen under perioden 1 januari 2014–31
december 2020 (utbetalningar till den 31 december 2022).
1.7.
Planerad metod för genomförandet[40]
ü Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen ¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till –
¨ genomförandeorgan –
¨ byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[41] –
¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen ¨ Delad förvaltning
med medlemsstaterna ¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer X Gemensam förvaltning med internationella
organisationer (ange vilka) Vid fler än en metod,
ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”. Anmärkningar Ej tillämpligt.
2.
FÖRVALTNING
2.1.
Bestämmelser om uppföljning och rapportering
Ange intervall och
andra villkor för sådana åtgärder Åtgärder som får finansiellt stöd i enlighet med dessa
beslut ska ses över regelbundet. Kommissionen ska utarbeta och till Europaparlamentet
och rådet överlämna - en interimsutvärderingsrapport senast den 30
juni 2017, - ett meddelande om fortsatt tillämpning av detta
beslut senast den 31 december 2018, - en utvärderingsrapport efter mekanismens avslutande
senast den 31 december 2021.
2.2.
Administrations- och kontrollsystem
2.2.1.
Risker som identifierats
Om inga ytterligare tjänster tillskjuts kan
underbemanning göra att det finns risk för att man inte kan - möta alla de utmaningar som följer av det ökade
antalet civilskyddsoperationer, särskilt mot bakgrund av den nya bredare roll
som tilldelats centrumet för katastrofberedskap och de politiska krav som
ställs, - utveckla och lägga till åtgärder, - använda och utveckla nya tekniska system som kan
garantera att resurserna blir ständigt tillgängliga, - reagera på lämpligt sätt på överhängande katastrofrisker
som kräver civilskyddsinsatser.
2.2.2.
Planerade kontrollmetoder
Information om utformningen av systemet för internkontroll. När det gäller lagförslaget planerar man att använda det befintliga systemet för internkontroll för att garantera att de medel som finns tillgängliga inom ramen för det nya instrumentet används på ett korrekt sätt och i enlighet med tillämplig lagstiftning. Det befintliga systemet har följande utformning: 1. Ett system för internkontroll inom GD Echo (3 personer) som är inriktat på att kontrollera att gällande administrativa förfaranden och civilskyddslagstiftning följs. Internkontrollstandarder används för detta ändamål. 2. Revisorer från GD Echo (6 revisorer) genomför granskningar av bidrag och kontrakt som tilldelats inom ramen för instrumentet. 3. Externa parter företar utvärderingar av verksamheten. Åtgärderna kan även granskas av externa enheter: 1. Olaf (bedrägeriärenden) 2. Revisionsrätten Man planerar att behålla det nuvarande systemet. I och med att de tillgängliga medlen inom ramen för instrumentet ökar kan också ökat fokus komma att läggas på civilskyddsåtgärderna så att de medel som utbetalas genom instrumentet kontrolleras på ett korrekt sätt. Uppskattning av kostnader och nytta Vad gäller internkontrollen uppgår de prognostiserade kostnaderna för lagförslaget till uppskattningsvis 19 000 euro (127 000 euro x 3 x 0,05), under antagande att 5 % av den tillgängliga arbetstiden avsätts till civilskydd. Det finns för närvarande 6 externa revisorer på GD Echo. Om dessa avsätter 5 % av sin arbetstid till transaktioner som samfinansieras/finansieras genom det nya finansiella instrumentet för civilskydd innebär detta att kostnaden för extern granskning kommer att uppgå till ca 38 000 euro. Tidigare erfarenheter visar på att kostnaderna för kontroll uppvägs av den nytta dessa kontroller medför och att gällande bestämmelser kommer att följas bättre. Tidigare granskningar har gett till resultat att EU:s bidrag kunnat minskas genom att icke stödberättigande kostnader när det gäller samfinansiering kunnat tas bort. Bedömning av de risker som följer av att bestämmelserna inte efterlevs Det har framgått av tidigare granskningar av projekt som samfinansierats i enlighet med det nuvarande instrumentet att det finns en risk för att medlen inte används på lämpligt sätt. Av denna anledning är det rimligt att föreslå att det nuvarande systemet ska fortsätta att användas även för framtida åtgärder. Med hänsyn till att de tillgängliga medlen kommer att öka bör man även planera en ökning av antalet externa revisorer. Efterlevnadsnivån bör uppskattningsvis ligga på 98 % (en felnivå på under 2 %).
2.3.
Åtgärder för att förebygga bedrägeri och
oegentligheter/oriktigheter
Beskriv förebyggande
åtgärder (befintliga eller planerade) Echo kommer att vidareutveckla sin strategi för
bedrägeribekämpning så att denna överensstämmer med kommissionens nya strategi
mot bedrägerier (Cafs) som antogs den 24 juni 2011 i syfte att säkerställa
bl.a. att Echos interna bedrägeribekämpningsrelaterade
kontroller är helt förenliga med Cafs, Echos strategi för hantering av bedrägeririsker
inriktas på att identifiera områden där det finns risk för bedrägerier och
lämpliga åtgärder för att avhjälpa dessa risker. De system som används för utbetalning av EU-medel i
tredjeländer är så utformade att det går att få fram de uppgifter som behövs
för att hantera bedrägeririsker (t.ex. undvika dubbel finansiering), Det vid behov inrättas nätverksgrupper och lämpliga
IT-verktyg för att analysera bedrägeriärenden på civilskyddsområdet.
3.
BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.
Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och
budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”) Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd
och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga
budgeten i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag Nummer [Beteckning || Diff./Icke-diff. ([42]) || från Efta-länder[43] || från kandidat-länder[44] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen 3 || 23 03 01 Civilskydd inom Europeiska unionen || Diff. anslag || JA || JA* || JA* || NEJ 3 || 23 01 04 02 Civilskydd – administrativa utgifter || Icke-diff. || JA || NEJ || NEJ || NEJ 4 || 23 03 06 Räddningsinsatser i tredjeländer || Diff. anslag || JA || JA* || JA* || NEJ * Deltagande i
instrumentet ska vara öppet för kandidatländer och EES-länderna (Island,
Liechtenstein och Norge). · Nya budgetrubriker som föreslås Redovisa de berörda
rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik –
de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag Antal [Beteckning………………………………………...……….] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen || || || || || ||
3.2.
Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.
Sammanfattning av den beräknade inverkan på
utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || Rubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” GD <…….> Echo – Humanitärt bistånd och civilskydd || || || 2014[45] || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 och därpå följande år || TOTALT Driftsanslag || || || || || || || || || 23 03 01 Civilskydd inom Europeiska unionen || Åtaganden || 36,4 || 37,4 || 38,4 || 38,4 || 39,4 || 40,4 || 41,4 || Ej tillämpligt. || 271,8 Betalningar || 30 || 34 || 34 || 34 || 35 || 35 || 35 || 34.8 || 271.8 Administrativa anslag som finansieras genom anslagen för särskilda program[46] || || || || || || || || || 23 01 04 02 – Administrativa utgifter || || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || Ej tillämpligt. || 4,2 TOTALA anslag för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 37 || 38 || 39 || 39 || 40 || 41 || 42 || Ej tillämpligt. || 276 Betalningar || 30,6 || 34,6 || 34,6 || 34,6 || 35,6 || 35,6 || 35,6 || 34,8 || 276 Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || Rubrik 4 ”EU i världen” GD <…….> Echo – Humanitärt bistånd och civilskydd || || || 2014[47] || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 och därpå följande år || TOTALT Driftsanslag || || || || || || || || || 23 03 06 Räddningsinsatser i tredjeländer || Åtaganden || 32 || 33 || 33 || 34 || 34 || 35 || 36 || Ej tillämpligt. || 237 Betalningar || 25 || 30 || 30 || 31 || 31 || 32 || 33 || 25 || 237 TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 32 || 33 || 33 || 34 || 34 || 35 || 36 || || 237 Betalningar || 25 || 30 || 30 || 31 || 31 || 32 || 33 || 25 || 237 TOTALA driftsanslag || Åtaganden || 69 || 71 || 72 || 73 || 74 || 76 || 78 || Ej tillämpligt. || 513 Betalningar || 55 || 64 || 64 || 65 || 66 || 67 || 68 || 64 || 513 TOTALA administrativa anslag som finansieras genom anslagen för särskilda program || || || || || || || || || TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || 69 || 71 || 72 || 73 || 74 || 76 || 78 || Ej tillämpligt. || 513 Betalningar || 55 || 64 || 64 || 65 || 66 || 67 || 68 || 64 || 513 Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT GD <…….> Echo – Humanitärt bistånd och civilskydd || Personalresurser || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 48,314 Övriga administrativa utgifter || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 4,2 GD Echo – Humanitärt bistånd och civilskydd || Anslag || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 52,514 TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 7,502 || 52,514 Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 och därpå följande år || TOTALT TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 76,502 || 78,502 || 79,502 || 80,502 || 81,502 || 83,502 || 85,502 || Ej tillämpligt. || 565,514 Betalningar || 62,502 || 71,502 || 71,502 || 72,502 || 73,502 || 74,502 || 75,502 || 64,000 || 565,514
3.2.2.
Beräknad inverkan på driftsanslagen
–
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk –
ü Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt
följande: Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till
tre decimaler) Mål-, och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT RESULTAT Typ[48] || Genomsnittliga kostnader för resultaten || || Cost || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Antal resultat || Kostnader || Totalt antal resultat || Totala kostnader SÄRSKILT MÅL 1Förebyggande[49] || || || || || || || || || || || || || || || || Antal projekt som finansierats för förebyggande || Bidragsavtal || 0.3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 10 || 3 || 70 || 21 Studier || Antal kontrakt || 0.1 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 5 || 0.5 || 35 || 3.5 Delsumma specifikt mål 1 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 15 || 3.5 || 105 || 24.5 || || || || || || || || || || || || || || || || SPECIFIKT MÅL 2 - Beredskap || || || || || || || || || || || || || || || || Antal projekt som finansierats för beredskap (inkl. utbildning och övningar) || Bidragsavtal och kontrakt || 0.5 || 50 || 25 || 54 || 27 || 56 || 28 || 58 || 29 || 60 || 30 || 64 || 32 || 62 || 31 || 404 || 202 Varningssystem || Antal adm. Arrang. || 0.4 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 5 || 2 || 35 || 14 Europeiska insatskapaciteten vid katastrofer || Antal bidragsavtal och kontrakt || 1 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 16 || 19 || 19 || 115 || 115 Delsumma specifikt mål 2 || 71 || 43 || 75 || 45 || 77 || 46 || 79 || 47 || 81 || 48 || 85 || 50 || 86 || 52 || 554 || 331 || || || || || || || || || || || || || || || || SÄRSKILT MÅL 3 - Insatser[50] || || || || || || || || || || || || || || || || Utsändande av experter || Antal kontrakt || 0.005 || 200[51] || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 200 || 1 || 1400 || 7 Antal transportoperationer inom EU || Bidragsavtal/kontrakt || 0.250 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 2 || 0.5 || 14 || 3.5 Antal transportoperationer utanför EU || Bidragsavtal/kontrakt || 0.3 || 70[52] || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 70 || 21 || 490 || 147 Delsumma specifikt mål 3 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 272 || 22.5 || 1904 || 157.5 TOTALA KOSTNADER || 358 || 69 || 362 || 71 || 364 || 72 || 366 || 73 || 368 || 74 || 372 || 76 || 373 || 78 || 2563 || 513 ||
3.2.3.
Beräknad inverkan på de administrativa anslagen
3.2.3.1.
Sammanfattning
–
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk –
ü Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk
enligt följande: Miljoner euro
(avrundat till tre decimaler) || 2014 [53] || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 6,902 || 48,314 Övriga administrativa utgifter || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 0,550 || 3.85 Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 7,452 || 52,164 Belopp utanför RUBRIK 5[54] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Personalresurser || || || || || || || || Övriga administrativa utgifter || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 0,6 || 4,2 Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || TOTALT || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 8,052 || 56,364
3.2.3.2.
Beräknat personalbehov
3.2.3.3.
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att
personalresurser tas i anspråk
–
ü Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk
enligt följande: Uppgifterna ska
anges i heltal (eller med högst en decimal) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) 23 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 35 || 35 || 35 || 35 || 35 || 35 || 35 XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter: x[55] 23 01 02 01 (KA, INT, SNE – totalt) || 36 || 36 || 36 || 36 || 36 || 36 || 36 XX 01 02 02 (KA, INT, JED, LA och SNE vid delegationerna) || || || || || || || XX 01 04 yy[56] || vid huvudkontoret[57] || || || || || || || vid delegationer || || || || || || || XX 01 05 02 (KA, INT, SNE - indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || 10 01 05 02 (KA, INT, SNE - direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || TOTALT || 71 || 71 || 71 || 71 || 71 || 71 || 71 XX motsvarar det politikområde eller den
avdelning i budgeten som avses. Personalbehoven ska
täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att
förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom
generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan
tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga
förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i
fråga om budgetmedel. Beskrivning av
arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || Förvaltning av bidragsavtal och kontrakt Genomförande och uppföljning av policyarbete; administrativt stöd Extern personal || Säkerställande av att centrumet för katastrofberedskap kan fungera dygnet runt året runt; Nödvändigt arbete på fältet; administrativt stöd
3.2.4.
Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
–
ü Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga
budgetramen –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda
rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara i förekommande fall vilka ändringar i
planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. Den
nya fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med meddelandet om
en budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig). –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[58] Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda
rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.
3.2.5.
Bidrag från tredje part
–
Förslaget eller initiativet kommer att
medfinansieras enligt följande: Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt Bidrag från Efta-länder i enlighet med rubrik 230301 + 230306[59] || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 0,650 || 4,550 Tredjeländer som betalar avgifter för att delta i civilskyddsmekanismen[60] || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,126 || 0,882 TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 0,776 || 5,432
3.3.
Beräknad inverkan på inkomsterna
–
ü Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: ¨ Påverkan på egna medel ¨ Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[61] År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) Artikel …………. || || || || || || || || Ange vilka budgetrubriker
i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att
avsättas för särskilda ändamål. Ange med vilken metod
inverkan på inkomsterna har beräknats. [1] EUT L 314, 1.12.2007, s. 9. [2] EUT L 71, 10.3.2007, s. 9. [3] KOM(2011) 696 slutlig. [4] KOM(2011) 500 slutlig. [5] KOM(2010) 600 slutlig. [6] KOM(2009) 82 slutlig. [7] C 115, 4.5.2010, s. 1. [8] KOM(2010) 673 slutlig. [9] EUT L 314, 1.12.2007, s .9. [10] EUT L 71, 10.3.2007, s. 9. [11] EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. [12] Den 6 april och den 17 juni 2011
hölls allmänna möten för berörda aktörer till vilka det inbjudits 600 aktörer.
Båda mötena hade ca 120 deltagare vardera. Ett möte för generaldirektörer på
området civilskydd hölls i Budapest den 23–25 maj 2011. [13] KOM(2010) 600 slutlig. [14] KOM(2010) 673 slutlig. [15] 15520/08. [16] 15874/10. [17] Cecis underlättar kommunikationen
mellan övervaknings- och informationscentrumet och de nationella myndigheterna,
vilket gör att det går snabbare och enklare att sätta in insatser vid en
katastrof. [18] KOM(2011) 500 slutlig. [19] EGT L 297, 15.11.2001, s. 7. [20] EUT L 314, 1.12.2007, s. 9. [21] EUT L 71, 10.03.2007, s. 9. [22] EGT L 327, 21.12.1999, s. 53. [23] KOM(2009) 82 slutlig. [24] EGT L 163, 2.7.1996, s. 1. [25] EUT C 25, 30.10.2008, s. 1. [26] EUT C 317, 12.12.2008, s. 6. [27] EUT L 55, 16.2.2003, s. 13. [28] EUT L 327, 24.11.2006, s. 1. [29] EUT L 404, 30.12.2006, s. 39. [30] EUT L 58, 24.2.2007, s. 1. [31] EGT L 163, 2.7.1996, s. 1. [32] EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. [33] EGT L 312, 23.12.1995, s. 1. [34] EGT L 292, 15.11.1996, s. 2. [35] EGT L 136, 31.05.1999, s. 1. [36] EUT L … [37] EUT L 71, 10.3.2007, s. 9-17. [38] Verksamhetsbaserad förvaltning och
verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. [39] I den mening som avses i artikel 49.6
a respektive 49.6 b i budgetförordningen. [40] Närmare förklaringar av de olika
metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i
budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html [41] Organ som avses i artikel 185 i
budgetförordningen. [42] Differentierade respektive
icke-differentierade anslag. [43] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. [44] Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella
kandidatländer från västra Balkan. [45] Med år n avses det år då förslaget
eller initiativet ska börja genomföras. [46] Detta avser tekniskt eller
administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program
och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta
forskningsåtgärder. [47] Med år n avses det år då förslaget
eller initiativet ska börja genomföras. [48] Resultaten som ska anges är de
produkter eller tjänster som levererats (t.ex. Antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som
har byggts). [49] Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”. [50] Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”. [51] Under antagande av att det inträffar
20 katastrofer per år och att det sänds ut uppskattningsvis 10 experter vid
varje katastrof. [52] Under antagande av att det inträffar
10 katastrofer per år och att det görs uppskattningsvis 7 flygningar vid varje
katastrof utanför EU. [53] Med år n avses det år då förslaget
eller initiativet ska börja genomföras. [54] Detta avser tekniskt eller
administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program
och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta
forskningsåtgärder. [55] KA = kontraktsanställda, INT = byråns anställda (Intérimaire), JED = Jeune Expert en Délégation (unga delegerade
experter), LA = lokalanställda, SNE = utstationerade nationella experter. [56] Särskilt tak för finansiering av
extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). [57] Inom förvaltningen av
strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
samt Europeiska fiskerifonden (EFF). [58] Se punkterna 19 och 24 i det
interinstitutionella avtalet. [59] På grundval av de avgifter som
erlades 2011. [60] På grundval av de avgifter som
betalades 2011 (endast Kroatien betalade 2011). [61] När det gäller traditionella egna
medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen
minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.