2.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 81/117

Föredragande:

Daniel MAREELS

1.1

Nu när kapitalmarknadsunionen globalt sett är av avgörande betydelse såväl för fortsatt och mer djupgående europeisk integration och framsteg som för var och en av medlemsstaterna och man måste ta hänsyn till förändringarna i det internationella sammanhanget är EESK en stor förespråkare av denna union och ambitiös när det gäller dess genomförande. För kommittén är det viktigt att man gör allt för att den ska bli en framgång. Nu gäller det att göra snabba framsteg och uppnå snabba resultat för att på kort sikt ge ekonomin i EU nya impulser och göra den ännu mer dynamisk.

1.2

Kommittén har alltid varit en stark förespråkare för och uttryckligen stöttat ett fortsatt fördjupande och fullbordande av EMU. I dag uttrycker kommittén återigen sitt kraftfulla stöd för kapitalmarknadsunionen. Tanken är att kapitalmarknadsunionen tillsammans med bankunionen ska leda till en finansiell union, och genomförandet av denna måste också stå garant för fullbordandet av EMU, eftersom den är en av grundvalarna för denna. De första resultaten i arbetet med att bygga upp kapitalmarknadsunionen är ett faktum, och även inom bankunionen har flera steg tagits med utvecklingen av den första och den andra pelaren och förslagen för den tredje pelaren. Det handlar nu om att fortsätta arbetet på de båda områdena och att så snabbt som möjligt också verkligen uppnå slutmålen.

1.3

Vidare kan kapitalmarknadsunionen innebära ett betydande bidrag till konsolideringen av den ekonomiska återhämtningen och bidra till tillväxt, investeringar och arbetstillfällen, både för alla medlemsstater var för sig och för EU som helhet. Strukturellt ska den utvidgning och diversifiering av finansieringskällorna som hänger samman med detta leda till mer integration. Detta ska i sin tur bidra till den större stabilitet, säkerhet och motståndskraft som eftersträvas, i både det ekonomiska och det finansiella systemet. En fortsatt spridd slagordning är inte ett alternativ, eftersom detta innebär att vi missar många tillfällen.

1.4

Ändå handlar det, också med tanke på de internationella och globala kraft- och maktförskjutningar som pågår och – på närmare håll – brexit, om att EU nu visar sin handlingskraft och stärker sin ekonomiska ställning. Europa kan här ta exempel av den spänst och den dynamik som den amerikanska ekonomin uppvisat efter krisen.

1.5

För EESK står det klart att kapitalmarknadsunionen inte är någon till intet förpliktigande övning som bara ska gynna ett fåtal utan måste bli en realitet i alla EU:s medlemsstater. Detta är ett absolut krav. Det måste finnas en politisk vilja på europeisk nivå och i medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga ansträngningar för detta ändamål och att skapa alla de lämpliga förutsättningar som krävs. Resultatet måste bli en kapitalmarknadsunion som står för integration i hela unionen men där man samtidigt beaktar befintliga behov och ambitioner, bland annat i vissa regioner och områden. En enhetlig och konsekvent politik på alla områden är en nödvändighet, och initiativ som inte ligger i linje med de mål som fastställts måste avvisas.

1.6

För EESK är det ytterst viktigt att kapitalmarknadsunionen får så stora möjligheter att lyckas som möjligt. Det föreslås därför uttryckligen att man inför de verktyg som krävs för att fastställa och mäta de ansträngningar som faktiskt görs för kapitalmarknadsunionen och de framsteg som görs i alla medlemsstater. Kommittén ställer sig närmare bestämt mycket positiv till att man inrättar ett system för regelbunden utvärdering av framgångarna och genomförandet av kapitalmarknadsunionen i medlemsstaterna, med både kvalitativa och kvantitativa åtgärder, där resultaten görs tillgängliga för allmänheten. Med lämpliga åtgärder och insatser i händelse av brister.

1.7

Kapitalmarknadsunionens slutliga framgång kommer att bero på i vilken utsträckning de byggstenar som tillhandahålls faktiskt omsätts i verkligheten och den inre marknaden faktiskt förverkligas och verkligen utnyttjas av alla berörda parter, i första hand leverantörer av finansiella tjänster, företag, investerare och sparare. Kommittén är därför mycket nöjd med den nuvarande snabba halvtidsöversynen och anser att sådana bör göras regelbundet även i framtiden. I samband med detta bör också ovan nämnda berörda parter involveras aktivt och på nära håll.

1.8

De ytterligare åtgärder som ska vidtas för uppbyggnaden av kapitalmarknadsunionen kräver att man gör ett val. EESK anser att man bör prioritera sådana åtgärder och insatser som skapar största möjliga konvergens och minsta möjliga utrymme för medlemsstaterna att gå längre än absolut nödvändigt. I samband med detta bör man ha Refit-strategin i åtanke, för att göra saker och ting enklare, utan onödiga administrativa bördor och till lägre kostnad.

1.9

Kommissionens dokument innehåller (ytterligare) 38 byggstenar för kapitalmarknadsunionen som ska vara på plats senast 2019. Om det stora antal åtgärder som måste vidtas på kort sikt kan ge anledning till frågor om tillvägagångssättet så är det av stor vikt för kommittén att grunden till kapitalmarknadsunionen läggs så snabbt som möjligt, oåterkalleligen och irreversibelt.

1.10

I detta sammanhang insisterar EESK framför allt på att finansieringen av små och medelstora företag måste ägnas all nödvändig uppmärksamhet. För dessa är bankfinansiering även fortsättningsvis mycket viktigt. Vid sidan av de åtgärder i den ursprungliga handlingsplanen som redan har genomförts och gynnar dem (t.ex. STS-värdepapperisering och prospektdirektivet) måste man ta itu med alla de initiativ i föreliggande meddelande som kan förbättra situationen för dessa företag ytterligare. Dessutom bör man också utveckla och stimulera andra möjligheter för de små och medelstora företagen, t.ex. alternativ finansiering och främjande av andra politiska instrument.

1.11

EESK välkomnar dessutom den tonvikt som läggs på att förstärka hållbara investeringar och den ledande roll som EU bör spela på detta område. Kommittén ställer sig bakom tanken att hänsyn ska tas till hållbarhet i kommande översyner av den finansiella lagstiftningen (prioriterad åtgärd 6).

1.12

Slutligen gläder sig kommittén över att tillsynen kommer att vara av central betydelse i ansträngningarna för att utveckla kapitalmarknadsunionen. Tillsynen på europeisk nivå har en viktig roll att spela, när det handlar om såväl säkerheten och stabiliteten som genomförandet av den marknadsintegration som eftersträvas och undanröjandet av hinder och klyftor i kapitalmarknadsunionen.

2.1

Junckerkommissionen förklarade vid sitt tillträde att en av dess absoluta prioriteringar var att stimulera tillväxt, investeringar och arbetstillfällen. För att förverkliga detta har man ända från början ägnat sig åt att utarbeta en ”investeringsplan för Europa”, som omfattar flera aspekter.

2.2

I denna plan ingår bland annat strävan efter en kapitalmarknadsunion. Startsignalen för detta gavs i slutet av september 2015, när kommissionen offentliggjorde sin ”Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion” (4). I denna handlingsplan läggs grunden för att senast 2019 grunda en välfungerande och integrerad kapitalmarknadsunion som omfattar alla medlemsstater.

2.3

Mindre än ett år senare efterlyste Europeiska rådet ”snabba och beslutsamma framsteg” med planen ”för att säkerställa att företag lättare får tillgång till finansiering och för att stödja investeringar i den reala ekonomin genom att föra arbetet med agendan för kapitalmarknadsunionen framåt” (5). En kort tid senare antog kommissionen ett meddelande där man – också – förespråkade ett påskyndande av reformerna (6).

2.4

På senare tid har det dessutom uppstått ett antal nya utmaningar för den finansiella integrationen, t.ex. det största finansiella centrumets utträde ur EU (brexit).

2.5

Detta är anledningen till att kommissionen nyligen (7) offentliggjorde meddelandet om halvtidsöversynen av handlingsplanen för en kapitalmarknadsunionen (8). I denna halvtidsöversyn aviseras vid sidan av a) en lägesbedömning av genomförandet av den ursprungliga handlingsplanen, och b) ett antal nya lagstiftningsinitiativ som hänger samman med kvarstående åtgärder, framför allt c) ett antal nya prioriterade åtgärder.

2.5.1

Med denna halvtidsöversyn vill man reagera på de olika utmaningar som uppstått samt ta hänsyn till resultaten av det offentliga samråd som ägde rum under våren 2017.

2.5.2

Av de åtgärder som ingick i den ursprungliga planen (33) (9) har, på kommissionsnivå, mer än hälften (20) genomförts i överensstämmelse med den ursprungliga tidsplanen. De förslag som lagts fram handlar bl.a. om att utveckla riskkapitalmarknader, skapa enklare och billigare tillgång till offentliga marknader för företag genom att ändra reglerna om prospekt, upphäva den förmånliga skattebehandlingen av skulder i förhållande till eget kapital, främja en säker och likvid marknad för värdepapperisering samt erbjuda hederliga företagare som gått i konkurs möjligheter till omstrukturering eller en andra chans.

2.5.3

När det gäller det kvarstående programmet (10) vill kommissionen bl.a. lansera tre lagstiftningsförslag som betraktas som hörnstenar för kapitalmarknadsunionen. Det handlar bland annat om ett förslag om en europeisk privat pensionsprodukt (PEPP) (som offentliggjordes den 29 juni 2017), ett förslag om lagvalsregler beträffande effekter för tredje man vid transaktioner med värdepapper och fordringar (fjärde kvartalet 2017) och ett förslag om EU-regler för säkerställda obligationer (första kvartalet 2018).

2.5.4

Som svar på de växlande utmaningarna har 9 nya prioriterade åtgärder (11) vidtagits som ska stärka kapitalmarknadsunionen:

2.6

Avsikten är fortfarande att lägga grunden för ett avgörande och varaktigt bidrag till att kapitalmarknadsunionen ska kunna upprättas senast 2019. Detta kommer att framgå av kommissionens arbetsprogram för 2018.

3.1

Till att börja med bekräftar kommittén (12) sitt principiella stöd och sitt tidigare positiva yttrande om kapitalmarknadsunionen. Genomförandet av denna är oumbärligt för en fortsatt finansiell och ekonomisk integration inom unionen. Den nu rådande dynamiken måste utnyttjas, särskilt nu när ett antal kraft- och maktförskjutningar pågår mellan öst och väst. EU måste visa sin handlingskraft.

3.2

Kapitalmarknadsunionen är en grundläggande del av ett bredare program som ska bidra till mer tillväxt, investeringar och arbetstillfällen. En varaktig och sund ekonomisk återhämtning bör även fortsättningsvis stå högt på dagordningen och utan dröjsmål drivas på. Det handlar mycket riktigt om att konsolidera den ekonomiska återhämtningen och att få och hålla fler människor i arbete.

3.3

Vidare ska kapitalmarknadsunionen möjliggöra en bred mobilisering av kapital i Europa och en kanalisering av detta till alla företag, infrastrukturprojekt och hållbara långsiktiga projekt i en mer enad miljö. Den utvidgning och diversifiering av finansieringskällorna som detta syftar till och där både bank- och marknadsfinansiering kan spela sin roll fullt ut ska göra ekonomin mer dynamisk och slagkraftig. Den amerikanska modellen, som efter krisen visat sig vara mer motståndskraftig, kan i detta sammanhang tjäna som inspiration, vid sidan av andra nya idéer, bl.a. att långivare som inte är banker tar på sig en viktigare roll.

3.4

Samtidigt handlar det om att sträva efter ekonomisk och social konvergens och därmed stärka den finansiella och ekonomiska stabiliteten i EU. Man bör ge företräde åt en kvalitativ metod som kännetecknas av sund och hållbar tillväxt och välstånd. Kapitalmarknadsunionen måste också innebära fördelar för företag, investerare och sparare, men samtidigt får detta inte innebära att måste bära alltför stora risker.

3.5

Kapitalmarknadsunionen är också av avgörande betydelse för ett fortsatt fördjupande och fullbordande av EMU, och genomförandet av den är nödvändigt (13). Kommittén bekräftar återigen sin traditionella ståndpunkt i detta avseende (14). Tillsammans med en fullvärdig bankunion ska kapitalmarknadsunionen leda till en verklig finansiell union, en av de fyra grundläggande pelarna (15) i EMU (16). Flera åtgärder har redan vidtagits på dessa områden, och det är viktigt att fullfölja dessa insatser i oförminskad styrka.

3.6

För övrigt har alla medlemsstater ett intresse av kapitalmarknadsunionen. Såsom nyligen fastslogs har den dessutom ”en annan viktig fördel, nämligen sitt bidrag till konvergent tillväxt mellan medlemsstaterna, till följd av ökad spridning och fördelning av besparingar i hela EU”. Mindre starka ekonomier ska på så sätt snabbare kunna ta igen sin eftersläpning gentemot de mer högpresterande ekonomierna (17). Vidare sägs det att [s]ett ur detta perspektiv gör brexit det till och med viktigare att kapitalmarknadsunionen faktiskt genomförs och att tjänsterna i ett integrerat finansiellt system (18) kan bidra till den europeiska tillväxten”.

3.7

Kommittén anser därför att det är ytterst önskvärt med snabba framsteg. Kommittén instämmer i Europeiska rådets uttalanden från juni 2016 (19) och andra uttalanden (20) i samma anda.

3.8

Denna snabba (21) halvtidsöversyn av handlingsplanen gör det möjligt att följa utvecklingen noggrant och reagera snabbt. Kommittén gläder sig över detta nu när det möjliggör ett starkare och mer riktat svar på de olika utmaningarna inför framtiden som uppstår inom politiken och under ekonomiskt ständigt skiftande omständigheter. För övrigt är det önskvärt att man regelbundet anordnar sådana halvtidsöversyner i framtiden. Kommittén anser att man i samband med detta aktivt och på nära håll bör involvera de olika berörda parterna. Detta är ännu viktigare nu när kapitalmarknadsunionens slutliga framgång kommer att bero på i vilken utsträckning de byggstenar som tillhandahålls faktiskt omsätts i verkligheten och den inre marknaden faktiskt förverkligas och verkligen utnyttjas av ett så stort antal leverantörer av finansiella tjänster, företag, investerare och sparare som möjligt.

3.9

Vid genomförandet av kapitalmarknadsunionen bör man prioritera de åtgärder som bidrar mest till konvergens (22) och ger medlemsstaterna minsta möjliga utrymme att gå längre än absolut nödvändigt. Man bör undvika skillnader i införlivandet av EU-lagstiftning i den nationella lagstiftningen samt skillnader i den konkreta tillämpningen. Dessutom bör man så långt som möjligt stödja sig på Refit-strategin.

3.10

För kommittén får kapitalmarknadsunionen inte bli någon till intet förpliktigande övning som bara gynnar vissa länder. Tvärtom måste den bli verklighet i alla EU:s medlemsstater. Detta är ett absolut krav. Det är därför av yttersta vikt att det på europeisk nivå och i var och en av medlemsstaterna finns en (politisk) vilja att skapa de lämpliga förutsättningar och de nödvändiga incitament som möjliggör och förverkligar denna framgång.

3.11

När det gäller det absoluta behovet av att genomföra kapitalmarknadsunionen i samtliga medlemsstater kan vi inte godta några undantag (se punkt 3.10 ovan). Man måste därför införa de verktyg som krävs för att fastställa de ansträngningar som faktiskt görs för att uppnå de fastställda målen och de framsteg som görs i alla medlemsstater. Mot denna bakgrund ställer sig kommittén mycket positiv till att man inrättar ett system för regelbunden utvärdering av framgångarna och genomförandet av kapitalmarknadsunionen i medlemsstaterna, med både kvalitativa och kvantitativa kriterier. Resultaten av detta måste göras tillgängliga för allmänheten. Vid brister måste lämpliga åtgärder kunna vidtas.

3.12

Resultatet måste bli en kapitalmarknadsunion som står för integration i hela unionen men där man samtidigt beaktar de behov och ambitioner som finns i de enskilda medlemsstaterna, dock utan att detta får leda till ny splittring eller fragmentering. I detta sammanhang är det tydligt att det är mycket viktigt att stödja utvecklingen av regionala kapitalmarknader för vissa områden och företagare i dessa (prioriterad åtgärd 9). Detta kan också bidra till att stimulera gränsöverskridande handel och tjänster, som fortfarande ofta är dyrare och svårare än lokal handel.

3.13

För övrigt kräver ett fortsatt framgångsrikt genomförande av kapitalmarknadsunionen en enhetlig och konsekvent politik på alla nivåer. Och det gäller att avvisa initiativ som inte ligger i linje med kapitalmarknadsunionen och/eller leder till fragmentering eller hinder.

3.14

För närvarande omfattar den fullständiga översikten i kommissionens dokument (23) över de byggstenar som ska vara på plats senast 2019 inte mindre än 38 åtgärder och insatser. För att de chanser att lyckas som nämns ovan ska vara så stora som möjligt kan man ställa sig frågan om det inte finns alltför mycket som måste göras på mycket kort tid och om det inte vore bättre att fokusera på ett begränsat antal prioriteringar (24). Oavsett svaret handlar det under alla omständigheter om att inom de tidsramar som fastställts arbeta så resultatinriktat som möjligt och att irreversibelt lägga grunderna för kapitalunionen.

3.15

Såsom kommittén redan i sitt ursprungliga yttrande om handlingsplanen angav ligger finansieringen av de små och medelstora företagen, som utgör den europeiska ekonomins hjärta och är av stor betydelse för sysselsättningen, kommittén nära om hjärtat. Efter denna halvtidsöversyn ställer sig kommittén fortfarande frågor (25) om relevansen och effektiviteten i kapitalmarknadsunionen för de små och medelstora företagen.

3.16

När det gäller små och medelstora företag – framför allt de små – måste allt göras för att göra både lokal och gränsöverskridande bankfinansiering lättillgänglig och attraktiv och/eller att se till att den förblir det (26). Möjligheterna till alternativ finansiering för små och medelstora företag måste också stimuleras och förbättras. Förslagen om värdepapperisering (STS-värdepapperisering), som kommittén tidigare ställt sig positiv till (27), innebär utan tvivel ett steg i rätt riktning men det är inte tillräckligt. Också utvecklingen av en sekundär marknad för nödlidande lån (prioriterad åtgärd 4) och ett system för säkerställda obligationer kan spela en framträdande roll i detta sammanhang, på samma sätt som främjandet av de politiska instrument som finns för små och medelstora företag.

4.1

Utan anspråk på att vara uttömmande följer här ett antal anmärkningar och kommentarer beträffande vissa av de prioriterade åtgärder (28) som aviseras i kommissionsdokumentet och som har dragit till sig kommitténs uppmärksamhet.

4.2

Kommittén ställer sig mycket positiv till att tillsynen kommer att vara av central betydelse i ansträngningarna för att utveckla kapitalmarknadsunionen (prioriterad åtgärd 1) och hoppas att detta kommer att få prioriterad uppmärksamhet. Tillsynen på europeisk nivå har en viktig roll att spela, när det handlar om såväl säkerheten och stabiliteten i det finansiella och ekonomiska systemet som genomförandet den marknadsintegration som eftersträvas och undanröjandet av klyftor och andra hinder på den inre marknaden, oavsett deras slag.

4.3

Sökandet efter mer proportionella regler för att stödja börsintroduktioner och värdepappersföretag (prioriterad åtgärd 2) är ytterst behjärtansvärt och förtjänar helt klart vår uppmärksamhet, men samtidigt måste vi fortsätta att hålla ett öga på de små spararnas och investerarnas intressen och skydd.

4.4

Med rätta framhålls vikten av att stärka EU:s ledarskap när det gäller hållbara investeringar (prioriterad åtgärd 6). Det är nämligen viktigt att Europa spelar en ledande roll när det handlar om ”bra” och hållbar tillväxt. En kvalitativ metod måste i samband med detta stå i förgrunden. Det är också viktigt att sparare och investerare får tillgång till relevant information, till exempel under en tillräckligt lång tidsperiod. När det gäller t.ex. effekterna av en investering sparas inga data i mer än tre år. Man bör undersöka om inte denna period kan förlängas.

4.5

EESK anser dessutom liksom kommissionen (29) att privat kapital, Efsi-finansiering och andra EU-medel bör kombineras på ett effektivt sätt för att rikta in investeringarna på de små och medelstora företag som uppvisar positiva sociala och miljömässiga externa effekter, och därigenom också bidrar till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och i synnerhet målen i den nya europeiska pelaren för sociala rättigheter.