52017AE5429

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52017AE5429 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52017AE5429

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken — Årlig tillväxtöversikt 2018 — [COM(2017) 690]

EESC 2017/05429

EUT C 227, 28.6.2018, p. 95–100 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

28.6.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 227/95

Årlig tillväxtöversikt 2018

[COM(2017) 690]

(2018/C 227/14)

Föredragande:

Dimitris DIMITRIADIS

Remiss	Europeiska kommissionen, 18.1.2018
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig underkommitté	Underkommittén om ”Årlig tillväxtöversikt 2018”
Antagande vid plenarsessionen	14.2.2018
Plenarsession nr	532
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	194/2/3

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Kommittén anser att ramen för den europeiska planeringsterminen är strategiskt viktig och är fast besluten att fortsätta att bidra på effektivast möjliga sätt. Samtidigt upprepar EESK att man måste stärka det organiserade civila samhällets roll i den europeiska planeringsterminen, särskilt vid utarbetandet av den årliga tillväxtöversikten. EESK kan ge ett mervärde till denna process. Dessutom bör i synnerhet arbetsmarknadens parter och de nationella ekonomiska och sociala råden göras delaktiga i den europeiska planeringsterminen på ett mer strukturerat sätt.

1.2

Kommittén är medveten om att den europeiska planeringsterminens sociala dimension har stärkts i och med införandet av sociala indikatorer (den sociala resultattavlan) i den gemensamma sysselsättningsrapporten (1). Kommittén är dock övertygad om att den inriktning på ökade investeringar, strukturreformer och en förstärkt makroekonomisk balans (2) som kommissionen har tillkännagett måste åtföljas av en utvidgning av planeringsterminscykeln till andra områden bortom BNP-indikatorerna (sociala mål, miljömål och hållbarhetsmål). Kommittén ställer sig positiv till att se till att planeringsterminen stöder den europeiska pelaren för sociala rättigheter, så att den blir ett verktyg för bättre levnads- och arbetsvillkor för medborgarna. EESK skulle vilja att pelarens mål integreras i politiken och besluten.

1.3

EESK stöder uppfattningen att nyckeln till ökad långsiktig tillväxt är investeringar, innovation och kunskap, utbildning och livslångt lärande, särskilt inom grön teknik och den cirkulära ekonomin men även inom mer traditionella sektorer. Kommittén betonar att nivån av privata investeringar kommer att vara hög enbart om lämplig motivation skapas, en sund inhemsk efterfrågan säkerställs och ett gynnsamt investeringsklimat upprätthålls.

1.4

Kommittén påpekar att de offentliga investeringarna är relativt låga och släpar efter. EESK framhåller behovet av att öka de offentliga investeringarna för att trygga den bräckliga tillväxten, vilket omfattar att främja sociala investeringar i åtgärder som syftar till att utveckla humankapitalet genom utbildning och till bättre offentliga tjänster, vård- och omsorgsinfrastruktur, innovation och social sammanhållning mellan olika länder och regioner. EESK uppmanar i detta syfte återigen till att godkänna antagandet av den så kallade gyllene regeln för offentliga investeringar för att stimulera offentliga investeringar.

1.5

EESK noterar inrättandet av stödprogrammet för strukturreformer (3). Samtidigt som det betraktas som ett välbehövligt verktyg som kan hjälpa medlemsstaterna att genomföra institutionella, administrativa och strukturella reformer genom att tillhandahålla resurser för kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd, anser EESK att sådana reformer inte bör sluta i en ren avreglering av arbetsmarknaden och liberalisering av produktmarknaden. Samtidigt vill kommittén varna för att programmet kanske inte kommer att ge de förväntade resultaten på grund av den relativt begränsade budgeten och den bristande erfarenheten av samarbete med medlemsstaterna i genomförandet av strukturreformer.

1.6

Kommittén håller med kommissionen om att ekonomiskt och socialt rimliga och välavvägda strukturreformer på välfungerande arbetsmarknader och produktmarknader är mycket viktiga för att anpassa EU:s ekonomi till långsiktiga strukturförändringar och möjliga ekonomiska chocker och miljöchocker. EESK insisterar dock på ett icke-systemiskt tillvägagångssätt, och reformer bör genomföras enbart om det är nödvändigt och med respekt för lagstiftningen, den sociala dialogen och kollektivavtalen på nationell nivå.

1.7

EESK välkomnar den större tonvikt som kommissionen i den årliga tillväxtöversikten lägger på de offentliga utgifternas sammansättning och effektivitet samt på en ansvarsfull finanspolitik och lämpliga och effektiva utgifter. Kommittén anser att reformer inom den offentliga förvaltningen med inriktning på e-förvaltning, effektiv offentlig upphandling (4) och större insyn i offentliga medel kan leda till stora kostnadsbesparingar och öka de offentliga investeringarna. Dessa åtgärder bör vara ett av de första alternativen för att konsolidera budgetarna.

1.8

EESK betonar att insatserna för att mildra de negativa effekterna av åldrandet utgör en utmaning för medlemsstaternas budgetar. Betydelsen av utbildning och omskolning, hälso- och sjukvårdssektorns förebyggande roll, effektiviteten i utgifterna för hälso- och sjukvårdssektorn samt behovet av att säkerställa det sociala trygghetssystemets effektivitet bör än en gång betonas.

2. Allmänna kommentarer

2.1

EESK upprepar sina ståndpunkter beträffande att den årliga tillväxtöversikten inte omfattar andra relevanta politikområden såsom miljöpolitik eller andra relevanta frågor såsom sysselsättningens kvalitet. EESK anser att det är möjligt att utvidga planeringsterminen för att se till att den makroekonomiska politiken i EU är hållbar, inte bara ekonomiskt och socialt utan även miljömässigt. I planeringsterminen måste de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna behandlas på samma villkor.

2.2

I detta hänseende bör den europeiska planeringsterminen omfatta ett heltäckande system med indikatorer där sociala och miljömässiga effekter beaktas. Införandet av den sociala resultattavlan i den årliga tillväxtöversikten 2018 är ett första steg i denna riktning, som bör kompletteras med indikatorer för löneutvecklingen och täckningsgraden för kollektiva förhandlingar när så är möjligt. Den nuvarande makroekonomiska och sociala analysen skulle kunna kompletteras genom att man lägger till resurs- och energieffektivitetsindikatorer, framsteg mot de nationella klimat- och energimålen samt förändringar i de nationella miljöskattetrycken.

2.3

I den årliga tillväxtöversikten bör man lägga större tonvikt på långsiktiga demografiska frågor, särskilt mot bakgrund av den åldrande befolkningen och arbetstagarnas migration. Vid denna tidpunkt, då de omedelbara hoten mot den ekonomiska och finanspolitiska stabiliteten tycks ha avvärjts, finns det ett akut behov av att fokusera på dessa mer långsiktiga frågor.

2.4

EESK har kommit fram till att den europeiska planeringsterminen bör vidareutvecklas i syfte att sörja för samordning av genomförandet av målen för hållbar utveckling (5).

2.5

Vid utvecklingen av den europeiska planeringsterminen bör man beakta perioden efter brexit och utgå från att den finansiella kapaciteten kommer att behöva ökas.

2.6

Dessutom kommer den europeiska planeringsterminen att behöva anpassas till en framtida strategi för tiden efter 2020. Denna strategi bör bygga på Junckerkommissionens prioriteringar och målen för 2030, som grundar sig på Europa 2020-strategin och dess mål (som förblir relevanta under de kommande åren) samt klimatavtalet från Paris.

3. Särskilda kommentarer

3.1 Investeringar

3.1.1

Ökad produktivitet är en av de viktigaste källorna till bättre ekonomisk välfärd. Det är av avgörande betydelse att EU upprätthåller en hög och hållbar produktivitetstillväxt, med tanke på att EU nu släpar efter sina viktigaste konkurrenter, särskilt inom viktiga industribranscher och när det gäller utvecklingen av koldioxidsnål teknik. En ekonomi som kontinuerligt förbättras är en avgörande grund för finansieringen av sociala trygghetsförmåner och hälso- och sjukvårdsförmåner på den nivå som EU-medborgarna önskar. Att främja välfärd, sammanhållning och social rättvisa är fullt förenligt med ekonomisk tillväxt och produktivitetstillväxt (6).

3.1.2

Nyckeln till ökad produktivitet är investeringar, arbetstillfällenas kvalitet, innovation och kunskap. Med mindre kapitalinvesteringar ställs mindre ny utrustning till arbetstagarnas förfogande, medan, under i övrigt lika förhållanden, den framtida takten i och nivån på produktivitetstillväxten blir lägre. Detta gäller särskilt i tider då arbetskraftstillväxten minskar på grund av demografiska förändringar och sjunkande födelsetal, såsom är fallet i Europa. För att arbetet ska bli mer produktivt måste man investera i utbildning och livslångt lärande, i förbättrade arbetsvillkor, i grundläggande tjänster såsom barnomsorg och fritidsverksamhet, i modernisering av anläggningar, utrustning och produktionsteknik, i nya upptäckter och innovationer samt i transport, kommunikation och annan infrastruktur. Dessutom måste man ta hänsyn till att storskaliga offentliga investeringar, inklusive sociala investeringar, verkar med betydligt längre tidsramar. Därför bör mer uppmärksamhet på planeringskraven bidra till att öka de offentliga investeringarna. I detta syfte uppmanar EESK återigen till att godkänna antagandet av den så kallade gyllene regeln för offentliga investeringar för att stimulera offentliga investeringar.

3.1.3

I detta sammanhang anser EESK att det är ytterst viktigt att de europeiska och nationella budgetmöjligheterna utnyttjas till fullo och att sammanhållningspolitiken bör förbli EU:s främsta investeringsverktyg. Kommittén betonar att dess styrning och samverkan med den europeiska planeringsterminen bör förbättras för att ytterligare öka dess bidrag till en hållbar och inkluderande utveckling. Strukturfonderna kan användas mer än i dag för att stödja utbildning i efterfrågade färdigheter i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. I detta hänseende håller kommittén med kommissionen om att Efsi ”långt ifrån nått sin fulla potential när det gäller att främja utveckling av humankapital”.

3.1.4

För en modernisering av anläggningar och produktionsteknik måste ett lämpligt företagsklimat och socialt klimat skapas så att företagen motiveras att investera. EESK anser att det är synnerligen viktigt att medlemsstaterna utvecklar starkare och effektivare institutioner som kan bekämpa korruption och värna rättsstatsprincipen. Annars kan investeringsnivåerna inte bli höga.

3.1.5

EESK upprepar att det behövs investeringar i åtgärder för en rättvis övergång som åtföljer omvandlande investeringar, särskilt inom energi- och tillverkningssektorerna. Sådana investeringar, för vilka det bör finnas tillräcklig finansiering, bör också stödja arbetstagare från regioner som övergår från koldioxidintensiva till koldioxidsnåla industribranscher, som måste förvaltas väl för att bidra till målen om anständigt arbete för alla, social delaktighet och fattigdomsutrotning.

3.1.6

Utöver ett gynnsamt klimat är det också viktigt för investeringar att det finns välfungerande finansmarknader i Europa. Kommittén är oroad över att integrationen av finansmarknaderna fortfarande släpar efter. Vidareutvecklingen av bankunionen och kapitalmarknadsunionen bör fortskrida utan dröjsmål.

3.1.7

EESK instämmer i att det är mycket viktigt att upprätta en kapitalmarknadsunion och skapa övriga ramvillkor, så att man förbättrar finansieringsvillkoren, sprider riskerna och gör krediterna mer tillgängliga för alla företag, samt omsätta principen om lika möjligheter i praktiken.

3.1.8

Villkoren för tillgång till finansiering är fortfarande mycket ojämlika, och det är fortfarande mycket svårt och en stor utmaning att få tillgång till finansiering för små och medelstora företag, små familjeföretag och traditionella företag, uppstartsföretag och expanderande företag. Därför välkomnar kommittén åtgärder såsom den alleuropeiska fondandelsfonden för riskkapital och uppmanar kommissionen att i samarbete med de lokala, regionala och nationella myndigheterna vidta ytterligare åtgärder för att stimulera privata och offentliga investeringar och främja en differentiering av finansieringskällorna.

3.1.9

Utvecklingen av kapitalmarknadsunionen – framväxten av riskkapitalfonder och riskkapitalmarknader – inklusive informella marknader, affärsänglar och gräsrotsfinansiering, har förbättrat tillgången till riskkapital för vissa kategorier av små och medelstora företag. En mycket stor andel av de små och medelstora företagen kommer dock sannolikt inte att kunna dra särskilt stor nytta av dessa. De nya instrumenten är inte lätta att utnyttja ens för innovativa företag, uppstartsföretag och medelstora företag, och stora skillnader kvarstår mellan olika länder på grund av de lokala kapitalmarknadernas utvecklingsnivå och bristen på ordentlig lagstiftning. Därför bör man ägna uppmärksamhet åt att skapa de relevanta villkoren för bankfinansiering för dessa företag.

3.1.10

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att undanröja flaskhalsarna för investeringar och skapa ett gynnsamt investeringsklimat. Utöver de ovannämnda problemen kan man som exempel nämna förordningen om riskkapitalfonder och den fortsatta utvecklingen av fonden för socialt företagande, möjligheterna till en ”andra chans” för företagare som misslyckats, en förbättring av insolvensförfarandena och genomförandet av system för förebyggande omstrukturering. Att stimulera bankernas deltagande och öka deras operativa effektivitet bör vara en av hörnstenarna i insatserna för att främja investeringsverksamheten.

3.1.11

Kommittén har redan i tidigare yttranden betonat att genomförandet av energiunionen, strategin för den digitala inre marknaden och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin kommer att skapa idealiska möjligheter till investeringar. Dessutom måste nya möjligheter till gröna investeringar för att bekämpa klimatförändringarna beaktas. Internationella handelsavtal, varav vissa kan påverkas negativt av förändrade attityder inom den globala politiken, och den tillgång till nya marknader som dessa innebär är också en förutsättning för ökad dynamik på dessa områden.

3.2 Fortsatta strukturreformer

3.2.1

EESK anser att strukturreformer bör vara ekonomiskt och socialt välavvägda. De strukturreformer som ska genomföras först bör vara sådana som främjar ökad produktivitet, men också sådana som stärker anställningstryggheten och det sociala trygghetssystemet, samtidigt som de kollektiva förhandlingarna och arbetsmarknadsparternas autonomi respekteras. Strukturreformer är nödvändiga för att bygga upp integriteten och insynen i den offentliga förvaltningen och för att tillhandahålla högkvalitativa tjänster till medborgarna och företagen.

3.2.2

EESK noterar de initiativ som kommissionen föreslår i sin färdplan för att fördjupa EU:s ekonomiska och monetära union och utarbetar för närvarande ett särskilt yttrande om detta paket med initiativ (7). Kommittén kommer att fortsätta att bidra till EU-ledarnas diskussioner om EMU:s framtida utveckling inom ramen för debatten om EU:s framtid. Kommittén beklagar dock att de flesta problem som tas upp i den årliga tillväxtöversikten beträffande främjandet av medlemsstaternas konvergens och inkludering nästan uteslutande gäller länderna i euroområdet. Konvergens av länder som inte är medlemmar i euroområdet bör ägnas samma uppmärksamhet och ansträngningar. En ny strategi och handlingsplan måste främjas för att se till att medlemsstater med lägre produktivitet kan komma ikapp genom att utveckla sin egen högkvalitativa investeringstillväxt. Dessutom bör åtgärder vidtas för att främja återhämtningen inom specifika områden genom förnyelseprojekt som omfattar tillväxt och investeringar av hög kvalitet.

3.2.3

Arbetsmarknadens parter spelar en mycket viktig roll i utformningen, utarbetandet och genomförandet av ekonomiskt och socialt rimliga och välavvägda strukturreformer. Denna roll måste bygga på en nystart för den sociala dialogen, en dialog som utgår från den nuvarande dialogen men med bättre verktyg för deltagande. Ett ansvarsfullt socialt engagemang är i hög grad beroende av tydlig och direkt kommunikation, och EESK välkomnar kommissionens aviserade avsikt att involvera arbetsmarknadsparterna i den europeiska planeringsterminen på ett djupgående och systematiskt sätt.

3.2.4

EESK ställer sig bakom Europaparlamentets åsikt att en välfungerande arbetsmarknad är mycket viktig för utvecklingen av en gynnsam ekonomisk konjunktur (8). Detta bör vara en av prioriteringarna för reformerna. Kommittén anser dock också att den inre marknadens sociala dimension, inklusive trygghetssystemen, måste stärkas, och den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör utgöra grunden för detta.

3.2.5

När kommissionen tar upp medlemsstaternas strukturella arbetsmarknadsutmaningar bör man beakta medlemsstaternas olika stadier i fråga om ekonomisk utveckling, och de föreslagna åtgärderna bör vara produktiva, inkluderande, godtagbara och genomförbara i medlemsstaternas samhällen.

3.2.6

Utbildning av hög kvalitet måste vara tillgänglig för alla som en grundläggande rättighet. I dag är det dock ytterst viktigt för den europeiska ekonomins utveckling att man kan förlita sig på välutbildad, uppdaterad och kompetent arbetskraft. Det finns många signaler från arbetsgivarorganisationer om att det största hindret för ökad produktion och nya arbetstillfällen är avsaknaden av lämpliga färdigheter som efterfrågas av företagen. Fackföreningarna efterlyser å sin sida med eftertryck en lämplig ram för att alla ska kunna hålla sig ajour med de färdigheter som krävs under deras yrkesliv (t.ex. rätt till betald studieledighet) – och uppmanar alla att ta ansvar: de enskilda individerna, företagen (beroende på deras storlek) och det offentliga. Allt detta måste åtgärdas utan dröjsmål med lämpliga åtgärder som föreslås i den årliga tillväxtöversikten i enlighet med den nya kompetensagendan för Europa (9).

3.2.7

Enligt den gemensamma sysselsättningsrapporten ”är löneutvecklingen dämpad i de flesta länder. […] Mellan 2014 och 2016 släpade […] reallöneökningen efter den genomsnittliga produktivitetsökningen. Det här har pågått en längre tid: mellan 2000 och 2016 ökade produktiviteten per anställd med 14,3 % medan ersättningen per anställd ökade med 10,2 % (realvärden)” (10). Medan lönerna i de flesta länder ökar långsammare än produktiviteten, ökar de snabbare i andra länder. Denna olikhet gör att EESK vill understryka att reallöneökningarna, inklusive eventuella minimilöner, bör ligga i linje med produktivitetstillväxten. EESK anser att en rättvis omfördelning av inkomster och förmögenheter från produktivitetsvinster bör öka jämlikheten och få en gynnsam effekt på den inhemska och övergripande efterfrågan i EU. Denna inhemska efterfrågan måste stimuleras som en förutsättning för att stödja tillväxten, övervinna krisen och öka sysselsättningen. Att höja lönerna, i synnerhet de lägsta, är ett av de viktigaste verktygen för att uppnå dessa mål i den europeiska ekonomin och det europeiska samhället (11).

3.2.8

EESK har flera gånger betonat behovet av stöd för små och medelstora företag (12), som – utöver de arbetstagare och anställda som berörs – drabbas hårdast av marknadsmisslyckanden och samtidigt har mycket stor potential att bidra med till den europeiska ekonomin. EESK välkomnar därför kommissionens avsikt att stödja spridningen av ny teknik bland små och medelstora företag. Samtidigt är det viktigt att kommissionen också tar hänsyn till problemen med tillgång till finansiering för små och medelstora företag, deras mångfald som grupp och behovet av att stödja små traditionella företag och familjeföretag (13).

3.2.9

En del av reformprocessen bör vara att inrätta ett incitamentsystem som skapar lika konkurrensvillkor och bättre främjar tillväxt och begränsar möjligheterna till missbruk. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt en bättre rättslig och administrativ ram. EESK delar uppfattningen i den årliga tillväxtöversikten att en inre marknad inom försvarssektorn skulle kunna medföra många fördelar för EU-medborgarna, men upprepar också att EU:s budgetmedel inte får användas för att finansiera militära instrument eller operativa insatser.

3.2.10

EESK understryker behovet av att fortsätta att stärka EU:s konkurrenskraft i bred bemärkelse, mycket bredare än enbart företagens konkurrenskraft. EU:s globala ekonomiska tyngd måste stärkas och åtgärder måste vidtas för att göra unionen bättre förberedd att konkurrera med sina globala konkurrenter.

3.3 En ansvarsfull finanspolitik

3.3.1

Den europeiska ekonomins observerade återhämtning bidrar till att förbättra läget i de offentliga finanserna, som var i trångmål under och efter den finansiella och ekonomiska krisen. Samtidigt ger de låga räntorna och den ekonomiska tillväxten goda möjligheter att minska de alltför höga skuldnivåerna, när sådana finns. Den offentliga skuldkvoten är ytterst ojämnt fördelad över EU, och detta utsätter länder med höga skuldbördor för en möjlig ränterisk, som skulle leda till höga finansieringskostnader om räntorna börjar stiga när den ackommoderande penningpolitiken minskar.

3.3.2

Mot denna bakgrund ser EESK positivt på att en av de pelare som kommissionen bygger sin ekonomiska och sociala politik på är en ansvarsfull finanspolitik. Kommittén vill dock betona att en ansvarsfull politik för offentliga utgifter inte alltid mäts enbart genom ett räkenskapsresultat såsom underskottet, utan genom dess inverkan på realekonomin och samhället i stort.

3.3.3

EESK stöder till fullo åsikten att finanspolitiken måste anpassas till de landsspecifika förhållandena. Det eviga dilemmat mellan behovet av att säkerställa långsiktig kontroll över underskotts- och skuldnivåerna och ”tillväxtfrämjande” offentliga utgifter är alltid svårt att lösa och balansen kan ändras beroende på de landsspecifika situationerna. EESK ser positivt på flexibilitet, särskilt när den möjliggör offentliga investeringar för att stärka sektorer som också har långsiktig nytta (utbildning samt hälso- och sjukvård) eller investeringar som syftar till att skapa förutsättningar för en ekonomisk övergång till en hållbar ekonomi där man tar itu med klimatförändringarna eller för stödåtgärder för företag som drabbats av marknadsmisslyckanden.

3.3.4

EESK efterlyser med eftertryck en konstant, väl samordnad kamp mot skatteundandragande och skatteflykt, för att trygga en rättvis beskattning av multinationella företag och den digitala ekonomin. EESK framhåller också vikten av att bekämpa skatteundandragande genom ökad transparens (14), liksom all slags illojal skattekonkurrens mellan medlemsstaterna (15).

3.4 Den europeiska pelaren för sociala rättigheter

3.4.1

EESK välkomnar det interinstitutionella samförstånd som nåddes i proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter vid det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017.

3.4.2

Pelaren är främst en politisk förklaring som omfattar lagstiftningsförslag och andra förslag. Det enhälliga stödet från medlemsstaterna är en viktig signal som uppmuntrar tillämpningen av den. Som en ram för både lagstiftningsinitiativ och andra initiativ bör pelaren bidra till att främja reformer och öka fokuseringen på sociala framsteg inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

3.4.3

EESK anser att pelaren bör åtföljas av en färdplan för att specificera dess genomförande och stödja uppnåendet av dess mål på nationell nivå (16).

3.4.4

EESK efterlyser en planeringstermin där den sociala dimensionen beaktas fullt ut. EESK skulle vilja att målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter integreras i politiken och besluten.

3.4.5

Såsom EESK redan har framhållit (17) måste EU för att trygga sin framtid kombinera en sund ekonomisk bas med en stark social dimension. EU måste fokusera på att tillhandahålla en balanserad och inkluderande ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och miljöintegritet, vilket kan leda till ökat välbefinnande för medborgarna.

3.4.6

Kommissionens höstpaket omfattar en social resultattavla som ett nytt verktyg inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att övervaka genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och detta bör ingå i analysen i de kommande landsrapporterna och landsspecifika rekommendationerna.

Bryssel den 14 februari 2018.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Gemensam sysselsättningsrapport.

(2) EUT C 173, 31.5.2017, s. 73.

(3) Förordning (EU) 2017/825.

(4) COM(2017) 572 final.

(5) EUT C 81, 2.3.2018, s. 44.

(6) EUT C 173, 31.5.2017, s. 33.

(7) ECO/446 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(8) EUT C 173, 31.5.2017, s. 73.

(9) COM(2016) 381 final.