Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förändringarna i arbetslivet och livslängden/den åldrande befolkningen – Förutsättningarna för att arbetstagare som åldras ska kunna fortsätta att vara aktiva i det nya arbetslivet

(förberedande yttrande på begäran av det finländska ordförandeskapet)

(2020/C 14/08)

Föredragande: Irinel Eduard FLORIA

Medföredragande: Vladimír BÁLEŠ

Begäran från det finländska rådsordförandeskapet	Skrivelse, 7.2.2019
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Förberedande yttrande
Beslut av EESK:s plenarförsamling	19.2.2019
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	10.9.2019
Antagande vid plenarsessionen	25.9.2019
Plenarsession nr	546
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	131/0/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Kommittén välkomnar det finländska ordförandeskapets fokus på välfärdsekonomin, även för äldre, och anser att detta är ett positivt steg mot en bättre balans mellan demografiska trender, arbetsmarknaden och samhället.

1.2

Medlemsstaterna har erkänt problemet med den åldrande befolkningen och har de senaste åren vidtagit vissa åtgärder, men dessa åtgärder verkar vara isolerade och deras effekter har inte mätts. Dessutom gör påverkan från tekniska framsteg och arbetets föränderliga natur frågan ännu mer komplex.

1.3

Arbetsmarknadens parter, i samarbete med regeringarna, är avgörande för genomförandet av åtgärder på olika nivåer. Civilsamhället och de europeiska arbetsmarknadsparterna bör spela en viktig roll i arbetet med att uppmuntra längre aktiva arbetsliv.

1.4

Politiska åtgärder och finansiering på EU-nivå skulle kunna bidra till att överbrygga dessa hinder, men skillnader i ländernas demografi, ekonomi, sysselsättning och arbetsförhållanden måste beaktas. Medlemsstaterna bör använda sig av EU-medel för att finansiera åtgärderna, medan ansvaret för att stödja längre arbetsliv bör delas mellan offentliga myndigheter, företag och enskilda personer.

1.5

Kommissionen stöder medlemsstaternas åtgärder för att på ett effektivt sätt ta itu med utmaningen med en åldrande befolkning genom olika initiativ och program (1).

1.6

Omfattande strategier som inriktas på att utveckla nationell politik för aktivt åldrande är nödvändiga då de demografiska och sysselsättningsrelaterade utmaningarna endast kan hanteras med ett heltäckande synsätt. De särskilda rekommendationerna för att hantera de utmaningar som aktivt åldrande innebär kan sammanfattas på följande sätt:

1.6.1

Stärka dialogen med arbetsmarknadens parter och deltagandet av alla aktörer i utvecklingen av integrerade strategier och nationell politik för aktivt åldrande.

1.6.2

Utveckla sysselsättning och färdigheter genom livslångt lärande.

1.6.3

Främja dynamiska karriärer och dynamiskt arbete.

1.6.4

Stimulera entreprenörskap bland äldre.

1.6.5

Bekämpa alla former av diskriminering, särskilt åldersdiskriminering och könsdiskriminering.

1.6.6

Genomföra initiativ för kunskapsöverföring/-utbyte.

1.6.7

Införa flexibla arbetsförhållanden och bättre arbetsvillkor.

1.6.8

Främja solidaritet mellan generationer och förändra attityderna kring åldrande.

1.7

Alla åtgärder bör övervakas konsekvent och inverkan på äldre arbetstagarens deltagande på arbetsmarknaden bör utvärderas ordentligt. Att ha en tydlig bild av vad dessa åtgärder kan leda till skulle kunna uppmuntra medlemsstaterna att i högre grad sprida och dela med sig av bästa praxis om aktivt åldrande.

2.   Bakgrund

2.1

EU:s viktigaste bidrag på området sysselsättning för äldre arbetstagare är direktivet om likabehandling (2), som förbjuder åldersdiskriminering inom de flesta sysselsättningsområden. Dock har direktivet inte varit effektivt vad beträffar att bekämpa dold åldersdiskriminering på arbetsmarknaden, vilket är ett fenomen som avskräcker många äldre från att över huvud taget söka jobb.

2.2

På EU-nivå har Europa 2020-strategin ett starkt fokus på skapande av sysselsättning och innehåller ett mål om att uppnå fullsysselsättning senast 2020. Men Europa 2020-strategin närmar sig nu sitt slut och var inte tillräckligt inriktad på äldre arbetstagare som en särskild kategori. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter har förändrat strategin för aktivt åldrande genom att ta upp många aspekter som är viktiga för att möjliggöra sysselsättning bland äldre arbetstagare. Pelaren för sociala rättigheter saknar dock en genomförandemekanism.

2.3

Som en del av nästa långsiktiga EU-budget har kommissionen föreslagit programmet för ett digitalt Europa, ett EU-program som är inriktat på att bygga upp EU:s strategiska digitala kapacitet och främja en storskalig spridning av digital teknik. Detta program syftar till att forma och stödja den digitala omvandlingen av Europas samhälle och ekonomi och skulle kunna säkerställa att EU-medborgarna har de färdigheter som krävs för att hantera digitaliseringen.

2.4

EU:s befolkningsstruktur håller på att förändras och under de kommande årtiondena blir befolkningen allt äldre. EU:s totala befolkning kommer att öka från 511 miljoner 2016 till 520 miljoner 2070, men den arbetsföra befolkningen (15–64) (3) kommer att minska avsevärt, från 333 miljoner 2016 till 292 miljoner 2070, på grund av förändringar i fertiliteten, den förväntade livslängden och migrationsflödesdynamiken (4). Det sammanlagda arbetskraftsutbudet för åldersgruppen 20–64 förväntas sjunka avsevärt efter 2070, med 9,6 % i EU. Den ökade andelen äldre i EU:s befolkning bör inte på ett ogenomtänkt sätt likställas med en motsvarande ökning av bördan för socialförsäkringssystemen, vilket till exempel leder till slutsatsen att de befintliga pensionssystemen inte kommer att stå sig i framtiden.

2.5

Den viktigaste faktorn för finansieringen av socialförsäkringssystemen är inte den demografiska försörjningsbördan, utan snarare den ekonomiska försörjningsbördan. Dessutom är ökningen av arbetsproduktiviteten som helhet av avgörande betydelse. Denna gör det nämligen möjligt att förstora den ”kaka”som kan fördelas inte bara mellan arbetstagare utan också mellan arbetstagare och personer som inte arbetar (5).

2.6

Den demografiska utmaningen kan också ses som en möjlighet att förbättra den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Eftersom nya marknader för varor och tjänster kommer att uppstå på grund av den åldrande befolkningen bör företagen beakta detta fenomen i sina innovationsstrategier, i syfte att kunna tillhandahålla innovativa tjänster och produkter (silverekonomin).

2.7

För EU som helhet kommer den förväntade livslängden vid födseln troligtvis att öka med 7,8 år för män och 6,6 år för kvinnor fram till 2070 (6). Den positiva utvecklingen att människor lever längre och friskare liv är dock inte kopplad till yrkeslivets varaktighet. Brist på arbetsplatser och lämplig aktiv arbetsmarknadspolitik och därmed förknippade åtgärder, hälsoproblem, brist på relevant kompetens samt otillfredsställande balans mellan arbetsliv och privatliv är viktiga anledningar till att människor lämnar arbetsmarknaden i förtid. Samtidigt påverkar åldersdiskriminering eller negativa stereotyper besluten om att lämna arbetsmarknaden i förtid.

2.8

Man bör utgå från ett jämställdhetsperspektiv när man analyserar äldre arbetstagares jobb och arbetsvillkor. Under det senaste årtiondet har trenden med ”delpension”blivit vanligare, fortfarande mer bland kvinnor än män (7).

2.9

På grund av den tunga belastningen på aktiva personer kan de äldre stigmatiseras och komma att betraktas som en börda. Denna stigmatisering är dock inte begränsad till olika grupper i samhället, utan kan också omfatta vissa arbetsgivare som eventuellt ser den äldre arbetskraften och den pensionerade befolkningen som energilös, svår att utbilda och ”oanställbar”.

2.10

Diskriminering och negativa stereotyper om äldre arbetstagare måste bekämpas. Äldre arbetstagare är inte nödvändigtvis mindre produktiva än yngre, utan de har andra förmågor och kompetenser och deras främsta styrka är den yrkeskunskap och yrkeserfarenhet som de besitter.

3.   Allmänna kommentarer om äldres användning av teknik

3.1

Den fjärde industriella revolutionen och den snabba utvecklingen och integrationen av ny teknik i samhället och industrin påverkar nu arbetslivet som aldrig förr. En mängd olika manuella och kognitiva arbetsuppgifter utförs allt oftare av maskiner och algoritmer, och är i vissa fall helt automatiserade. Samtidigt ger inkluderingen av denna nya teknik i affärsmodeller inom olika industrier upphov till många nya jobb och omdefinierar andra arbetsuppgifter. Utvecklingen pekar på det faktum att de globala och regionala arbetsmarknaderna ofrånkomligen kommer att genomgå genomgripande förändringar under de kommande åren.

3.2

Tekniska framsteg har en stor påverkan på ekonomin i allmänhet och de sätter stor press på arbetsmarknaden, eftersom arbetsgivarna kommer att kunna ersätta en viss del av den nuvarande arbetskraften med teknik (i förekommande fall), skola om vissa personer för nya jobb samt behöva välutbildad arbetskraft som kan genomföra, använda och anpassa tekniken. I detta sammanhang blir den äldre arbetskraften ännu mer sårbar.

3.3

Genom att ta till sig den nya tekniken blir de äldre en del av den digitala världen och kan ta del av allt den har att erbjuda. I EU har 87 % av befolkningen över 75 år aldrig varit ute på internet (8). Äldre medborgare kanske inte känner till de ord och begrepp som används i samband med digitala medier, och vissa av dem har också fysiska problem såsom syn- eller hörselnedsättning, och har bristande förståelse för teknik eller är inte bekanta med den. Utestängning från den digitala världen kan vara ett av de främsta hindren för att öka sysselsättningsgraden bland äldre, och specifika initiativ borde tas för att utveckla äldres IKT-färdigheter (9).

4.   Åtgärder för att främja aktivt åldrande som vidtagits av medlemsstaterna

4.1

Flera europeiska länder har tagit fram strategier som inbegriper politiska åtgärder avsedda att främja längre arbetsliv (10). Eftersom alla dessa nationella initiativ normalt sett utvecklas i samråd med arbetsmarknadens parter och fungerar som fleråriga ramar för att förutspå och hantera det demografiska åldrandet skulle de kunna vara avgörande för utvecklingen och genomförandet av en integrerad strategi för aktivt åldrande.

4.2

Forskning som utförts av Eurofound (11) visar att nationella strategier för aktivt åldrande finns i ett antal länder och har bidragit till ökad medvetenhet om de demografiska utmaningarna. En granskning av de nationella rapporterna antyder att ländernas aktiva arbetsmarknadspolitik har bidragit till att främja kompetensutvecklingen och sysselsättningen bland äldre arbetstagare, men det finns endast begränsad eller ingen information alls om kvaliteten och hållbarheten hos dessa jobb. De flesta initiativ har hittills inriktats på avhjälpande åtgärder, genom att till exempel tillhandahålla lönesubventioner för anställning av äldre arbetstagare, höja den genomsnittliga pensionsåldern och begränsa förtidspensioneringen. Den ekonomiska och sociala påverkan av sådana enstaka åtgärder måste övervägas och analyseras noggrant och är eventuellt inte tillräcklig för att de äldre ska förlänga sina arbetsliv.

4.3

Ur effektivitetssynpunkt har de flesta av dessa åtgärder och program inte utvärderats formellt, trots att de i allmänhet anses ge goda resultat. I detta sammanhang betonar kommittén vikten av att analysera och utvärdera hur åtgärderna påverkar äldre arbetstagares deltagande på arbetsmarknaden.

5.   Särskilda rekommendationer för att hantera de utmaningar som aktivt åldrande utgör

5.1

Ett antal åtgärder som anses skulle kunna stödja en agenda för aktivt åldrande i Europeiska unionen anges nedan:

5.2

Stärka dialogen med arbetsmarknadens parter och involvera alla aktörer i utvecklingen av integrerade strategier och nationell politik för aktivt åldrande. För att uppmuntra ett längre aktivt arbetsliv måste regeringar, arbetsgivare, icke-statliga organisationer, fackförbund och arbetstagarna själva göra en gemensam ansats. Aktörer på alla nivåer måste spela en viktig roll i utvecklingen, förhandlingarna, genomförandet och utvärderingen med avseende på de åtgärder som krävs för att anpassa arbetslivet så att äldre kan fortsätta att vara aktiva under längre tid på arbetsmarknaden. Detta får dock inte leda till att äldre utsätts för ökad press eller vålla obehag för människor när de inte längre kan arbeta.

5.3

Förbättring av anställbarheten och kompetensutveckling genom livslångt lärande är ett viktigt politiskt verktyg för att hålla kvar äldre arbetstagare på arbetsmarknaden, eftersom arbetstagarnas deltagande i utbildning minskar när de blir äldre och det är svårare för äldre arbetstagare som blir arbetslösa att hitta ett nytt jobb. Livslångt lärande och vuxenutbildning har visat sig inte bara förbättra det ekonomiska deltagandet, utan också livskvaliteten, hälsan och anpassningsbarheten. Livslångt lärande och aktivt åldrande bör inte bara beröra den del av arbetskraften som just nu är äldre. Målinriktade initiativ bör också vända sig till ungdomar, studenter och till och med barn, i syfte att skapa medvetenhet om arbetsplatsernas framtid och vikten av en mentalitet som inbegriper livslångt lärande.

5.3.1

Förbättring av anställbarhet och kompetensutveckling genom livslångt lärande kan uppnås på följande sätt:

5.3.1.1

Säkerställande av offentlig finansiering och tilldelning av de resurser som behövs för en proaktiv arbetsmarknadspolitik för att äldre arbetslösa personer ska kunna ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden, inklusive råd och stöd till arbetssökande, och minska risken för långtidsarbetslöshet.

5.3.1.2

En förstärkning av de offentliga arbetsförmedlingarnas roll så att dessa kan erbjuda arbetssökande heltäckande råd och stöd, liksom skräddarsytt rekryteringsstöd (t.ex. sysselsättningsfrämjande åtgärder, hjälp och vägledning för tillträde till arbetsmarknaden och allmännyttiga sociala projekt) samt förebyggande åtgärder och rehabiliteringsåtgärder för att stödja långsiktig återintegrering.

5.3.1.3

Stöd till införandet av åtgärder vid företag, genom kollektivavtal eller lagstiftning, för att öka antalet äldre som deltar i livslångt lärande (t.ex. incitament för att få framför allt lågkvalificerade arbetstagare att i högre grad delta i internutbildningar, tillhandahållande av motsvarande resurser för att förbättra färdigheterna hos åldersgruppen 45+ och bättre rättsliga ramar för tjänstledighet för studier).

5.3.1.4

En förstärkning av de icke-statliga organisationernas roll för att stödja vuxenutbildningsprogram och göra det möjligt för dem att inleda partnerskap med regeringar för att genomföra storskaliga utbildningsinitiativ för äldre.

5.3.1.5

Förbättrad tillgång till digital teknik för äldre, bland annat genom att anpassa utrustning och programvara efter deras specifika behov (t.ex. flerspråkig programvara), liksom tillgång till internet som en rätt till samhällsomfattande tjänster, enligt kriteriet om rimliga priser.

5.3.1.6

Tillhandahållande av fler utbildningsmöjligheter genom att dra nytta av Europeiska socialfonden och fokusera på att utveckla övergripande färdigheter, förmågan att ”lära sig att lära”och IKT-färdigheter för åldersgruppen 45+.

5.3.1.7

Erkännande av nya färdigheter, som förvärvats på formell eller informell väg, genom intyg och kvalifikationer.

5.3.1.8

Anordnande av medvetandehöjande kampanjer riktade mot ungdomar, studenter och barn om vikten av en mentalitet som inbegriper livslångt lärande när det gäller jobbens framtid och aktivt åldrande.

5.3.1.9

Utveckling av EU-medlemsstaternas förmåga att samla in, analysera och tolka statistiska uppgifter om trender på arbetsmarknaden, sysselsättningsgraden hos äldre arbetstagare, kompetensgapet samt andra förändringar i samhället.

5.4

Främjande av dynamiska karriärer och dynamiskt arbete bör utgöra ett annat fokusområde. Livslångt lärande och en längre förväntad livslängd kommer att innebära att människor kommer att ha mer än en karriär under sina liv. Det kommer att förväntas att människor arbetar under hela livet, med flera sabbatsår för att utbilda sig, skola om sig och resa.

5.4.1

I detta hänseende bör de huvudsakliga initiativen för att främja dynamiska karriärer och dynamiskt arbete inkludera följande:

5.4.1.1

Att kunna förutspå framväxande jobb och karriärer som arbetstagarna kan växla till under sina liv.

5.4.1.2

Förbättrad yrkesvägledning som erbjuds av de offentliga arbetsförmedlingarna för att guida arbetstagarna genom den utmanande process som kontinuerlig kompetenshöjning och omskolning innebär.

5.4.1.3

Beviljande av skatteincitament till företag för att investera i program för livslångt lärande och utveckling för arbetstagarna samt i att locka till sig och anställa äldre arbetstagare.

5.4.1.4

Anordnande av jobb- och karriärmässor, diskussionsgrupper för människor som är 50+ och inrättande av arbetsförmedlingar som riktar in sig på äldre.

5.4.1.5

Inrättande av arbetsgrupper för äldre arbetstagare för att utveckla strategier för att locka till sig och behålla erfarna äldre på arbetsmarknaden.

5.5

Främjande av entreprenörskap bland äldre, vilket har visat sig effektivt för att förlänga arbetslivet, minska arbetslösheten bland äldre och förbättra den sociala inkluderingen av dessa. Många äldre människor kan vilja fortsätta att vara ekonomiskt aktiva och väljer egenföretagande som ett alternativ till organiserad sysselsättning. Entreprenörskap bland äldre är i själva verket något som Europeiska kommissionen ofta uppmärksammar, och har inlett flera initiativ på detta område (12).

5.5.1

Sådant entreprenörskap skulle kunna stimuleras genom politik som inriktas på följande aspekter:

5.5.1.1

Tillhandahållande av utbildning, handledning och rådgivning för att utveckla entreprenörsrelaterade färdigheter och uppmuntra äldre som vill starta företag och stödja de som redan är verksamma inom detta område.

5.5.1.2

Stödja inrättandet av företagsnätverk genom att tillhandahålla såväl fysiska som virtuella platser där äldre entreprenörer, institutioner och unga entreprenörer kan träffas och undersöka möjliga samarbeten och stödja utbyte mellan generationerna.

5.5.1.3

Säkerställa tillgång till finansieringsmöjligheter för att starta upp företag och garantera lån med lägre ränta för nystartade företag.

5.5.1.4

Inrättande av europeiska stödprogram för att stimulera entreprenörskap bland äldre.

5.5.1.5

Genomförande av informationskampanjer om hur entreprenörskap bland äldre kan gynna samhället och ekonomin i allmänhet, även för de äldre själva.

5.6

Äldre arbetstagare uppfattas allt mer av arbetsgivare som lojala, erfarna, pålitliga och mycket arbetsinriktade. Det finns dock fördomar om att äldre människor inte är intresserade av att utveckla sin kompetens och att de inte ställer sig positiva till förändring. Den förutfattade meningen att äldre arbetstagare arbetar sämre än unga arbetstagare har visat sig osann, och när äldre arbetstagare är mindre produktiva beror det ofta på att de inte har erbjudits utbildning. Trots att äldre arbetstagare kan ha mindre fysiska eller kognitiva färdigheter kompenserar de för detta genom att dra nytta av sin erfarenhet. Enligt liknande forskning är sannolikheten något högre för kvinnor att drabbas av åldersdiskriminering än män.

5.6.1

Lösningarna för att bekämpa diskriminering på grund av kön och åldersdiskriminering bör omfatta följande aspekter:

5.6.1.1

Antagande av snävare lagstiftning som bekämpar alla former av diskriminering.

5.6.1.2

Forskning för att fastställa huruvida den låga sysselsättningsgraden bland äldre är en följd av diskriminering på arbetsmarknaden.

5.6.1.3

Planering av initiativ och kampanjer för att höja kvinnors kompetens eller göra det lättare för dem att återvända till arbetet efter ett avbrott.

5.6.1.4

Främjande av rekrytering som baseras på de färdigheter som behövs och meritbaserade urval.

5.6.1.5

Beslut om uppsägningar ska baseras på objektiva, jobbrelaterade kriterier för att säkerställa att den kompetens som behövs behålls och genom att säkerställa att pensionssystemen tillämpas rättvist.

5.7

Genomförande av initiativ för överföring och utbyte av kunskap bör vara ett annat fokusområde. Vad beträffar demografiska förändringar är en annan utmaning att identifiera ändamålsenliga sätt att överföra kunskap och erfarenhet mellan generationerna. Å ena sidan spelar kunskapsöverföring från yngre till äldre generationer en viktig roll i att främja förståelse mellan generationerna och skola om äldre arbetstagare. Å andra sidan kan överföring från äldre till yngre generationer slå vakt om de äldre arbetstagarnas färdigheter och bidra till att äldre arbetstagare och pensionärer känner sig behövda och inte hamnar i socialt utanförskap.

5.7.1

Initiativ för överföring och utbyte av kunskap bör omfatta följande aspekter:

5.7.1.1

Uppmuntran av fortlöpande mentorskap och omvänt mentorskap mellan äldre och yngre arbetstagare, som inriktas på it-färdigheter och digitala färdigheter, övergripande färdigheter och färdigheter på området kundkontakt, enligt vad som är lämpligt.

5.7.1.2

Inrättande av utbildningsprogram med äldre arbetstagare som instruktörer, till exempel utbildning på arbetsplatsen, undervisning i klassrum, simulatorer och e-lärande med stöd av praktiska övningar för yngre arbetstagare och återkoppling.

5.7.1.3

Skapande av kunskapsnätverk och praktikgemenskaper.

5.7.1.4

Användning av kunskapshanteringssystem för att dokumentera och bevara äldre arbetstagares kunskap.

5.7.1.5

Genomförande av medvetandehöjande åtgärder som syftar till att erkänna äldre arbetstagares erfarenhet och främja överföringen av yrkeskompetens som insamlats under ett helt yrkesliv till yngre arbetstagare, inklusive olika möjligheter vad gäller åldersbalansen inom arbetsgrupper.

5.7.1.6

Samarbete med utbildningsinrättningar eller offentliga arbetsförmedlingar för att göra det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden och byta arbete.

5.8

Man kan också uppmuntra äldre arbetstagare att förbli aktiva på arbetsmarknaden genom att tillhandahålla flexibla arbetsarrangemang och bättre arbetsvillkor för att stödja deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Flexibla arbetsarrangemang bör dock genomföras med försiktighet, för att förhindra potentiellt missbruk.

5.8.1

Dessa frågor bör hanteras genom en dialog md arbetsmarknadens parter och kollektivförhandlingar på den nivå som är närmast den aktuella situationen. Rätten att återvända till det ursprungliga arbetsmönstret bör garanteras och dessa arrangemang bör ta hänsyn till såväl arbetsgivarnas som de anställdas behov (13).

5.8.2

Om andelen äldre som arbetar ska ökas måste man se till att människor kan arbeta längre. Om man vill höja sysselsättningsgraden bland äldre räcker det inte att man ser till att dessa är friska, arbetsföra och attraktiva för arbetsgivarna. De arbetstillfällen som finns måste också bli mer intressanta för de äldre själva. Om äldre arbetstagare återgår till eller stannar kvar på sina arbetstillfällen beror därför i stor utsträckning på kvaliteten på arbetstillfällena.

5.8.3

Införandet av flexibla arbetsförhållanden och bättre arbetsvillkor skulle kunna uppnås genom att

5.8.3.1

främja utvecklingen av hälsoförbättrande arbetstidsmodeller som förhandlas fram mellan arbetsmarknadens pater på bransch- och företagsnivå, och tillämpning av dessa under hela karriären (t.ex. tjänstledighet, bland annat för studier) för att underlätta balansen mellan arbetsliv och privatliv,

5.8.3.2

införa flexibla arrangemang för äldre arbetstagare, såsom flexibel arbetstid, kortare arbetsveckor, distansarbete, deltidsarbete och program där man gradvis minskar sin arbetstid,

5.8.3.3

upprätta ett europeiskt stödprogram för arbetsgivares användning av flexibla arrangemang för äldre arbetstagare,

5.8.3.4

se till att arbetsgivare som använder flexibla arbetsformer för äldre arbetstagare i vissa befattningar har en röst i det politiska beslutsfattandet,

5.8.3.5

anpassa de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen för att uppfylla framtida krav (nationell politik och initiativ från arbetsmarknadens parter har inriktats på att främja konceptet ”arbetsförmåga”),

5.8.3.6

anpassa jobb, arbetsvillkor och arbetsmiljöer för att tillgodose behoven hos arbetstagare i olika åldrar (i synnerhet när det gäller riskfyllda jobb), medan man tar hänsyn till att arbetets krävande karaktär kan innebära begränsningar och säkerställer att dessa begränsningar övervakas och hanteras på rätt sätt,

5.8.3.7

införa effektiva strategier för förebyggande och riskbedömning, med hänsyn tagen till befintliga skyldigheter enligt lag.

5.9

Främjande av solidaritet mellan generationerna och förändrade attityder gentemot åldrande skulle kunna uppnås på följande sätt:

5.9.1

Utveckling och genomförande av informationskampanjer och kampanjer för ökad medvetenhet om demografiska förändringar och åtgärder mot diskriminering i syfte att förändra attityderna gentemot den äldre arbetskraften och vikten av att fortsätta arbeta under längre tid. Dessa kampanjer bör stödjas av alla aktörer, bland annat företag, statliga byråer, icke-statliga organisationer och andra berörda aktörer.

5.9.2

Främjande av begreppet ”silverekonomin”och de tillhörande möjligheterna och fördelarna.

---

(1)  ”Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (utvärderingsrapport)”, Europeiska kommissionen, 2014.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).

(3)  https://data.oecd.org/pop/working-age-population.htm

(4)  ”The 2018 Ageing Report Economic & Budgetary Projections for the 28 EU Member States (2016–2070)”, Europeiska kommissionen, 2018.

(5)  ”Future of work: a lifecycle approach”, Europeiska kommissionen, 2018.

(6)  ”The 2018 Ageing Report Economic & Budgetary Projections for the 28 EU Member States (2016–2070)”, Europeiska kommissionen, 2018.

(7)  ”A gender perspective on older workers’ employment and working conditions”, Patricia Vendramin & Gerard Valenduc, 2014.

(8)  ”Statistik om informationssamhället – hushåll och privatpersoner”, Eurostat, 2018.

(9)  EUT C 228, 22.9.2009, s. 24.

(10)  https://www.oecd.org/els/emp/ageingandemploymentpolicies.htm

(11)  ”Vad regeringarna och arbetsmarknadens parter kan göra för att hålla kvar äldre anställda på arbetsmarknaden”, Eurofound, 2013.

(12)  https://ec.europa.eu/growth/smes/promoting-entrepreneurship/we-work-for/seniors_en

(13)  EUT C 129, 11.4.2018, s. 44.