MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Riktlinjer för icke-finansiell rapportering

Tillägg avseende rapportering av klimatrelaterad information

(2019/C 209/01)

Viktig anmärkning Detta meddelande har utarbetats i enlighet med artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU (1) för att hjälpa berörda företag att rapportera icke-finansiell information på ett relevant, användbart, konsekvent och mer jämförbart sätt. Det är ett tillägg till Riktlinjer för icke-finansiell rapportering som antogs av kommissionen 2017 (C(2017) 4234 final). Detta meddelande innehåller icke-bindande riktlinjer och skapar inga nya rättsliga skyldigheter. I den utsträckning detta meddelande tolkar direktiv 2014/95/EU påverkar kommissionens ståndpunkt inte eventuella tolkningar av detta direktiv som görs av Europeiska unionens domstol. Företag som använder dessa riktlinjer kan även stödja sig på internationella, EU-baserade eller nationella ramar. Detta meddelande utgör ingen teknisk standard, och varken de som sammanställer icke-finansiella rapporter eller någon annan part, oavsett om denne agerar på sammanställarens vägnar eller inte, får hävda att icke-finansiella rapporter överensstämmer med detta dokument.

Innehåll

1.

Inledning

2

1.1.

Varför upprätta nya riktlinjer om klimatrelaterad rapportering?

2

1.2.

Fördelar för rapporterande företag

3

2.

Hur ska riktlinjerna användas?

3

2.1.

Allmänt

3

2.2.

Väsentlighet

4

2.3.

Klimatrelaterade risker, beroendeförhållanden och möjligheter

5

2.4.

De föreslagna rapporternas struktur

8

2.5.

Överensstämmelse med vedertagna ramar och standarder för rapportering

8

3.

Rekommenderade upplysningar och ytterligare vägledning

8

3.1.

Affärsmodell

8

3.2.

Policy och due diligence-granskning

9

3.3.

Resultat

10

3.4.

Väsentliga risker och hanteringen av dessa

11

3.5.

Centrala resultatindikatorer

12

Bilaga I:

Ytterligare vägledning för banker och försäkringsbolag

21

Bilaga II:

Kartläggning av kraven i direktivet om icke-finansiell rapportering och TCFD:s rekommenderade upplysningar

29

1.   INLEDNING

1.1   Varför upprätta nya riktlinjer om klimatrelaterad rapportering?

Parisavtalet om klimatförändringar från 2015, FN:s mål för hållbar utveckling och FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport från oktober 2018 pekar alla på att det behövs snabbare och kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och skapa en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. EU har enats om långtgående mål för minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivitet för 2030 (2), och har antagit såväl regler om växthusgasutsläpp från markanvändning som utsläppsmål för personbilar och lätta lastbilar. Under 2018 offentliggjorde kommissionen sin strategiska långsiktiga vision om en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi fram till 2050 (3).

Företag och finansinstitut spelar en avgörande roll i omställningen till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. För det första krävs redan en ytterligare årlig investering på 180 miljarder euro för att möta EU:s energi- och klimatmål för 2030, och ytterligare finansiering kommer att behövas för att uppnå klimatneutralitet till 2050. Många av dessa investeringar innebär betydande affärsmöjligheter, och stora delar av finansieringen måste komma från privat kapital. För det andra behöver företagen och finansinstituteten bli bättre på att förstå och hantera riskerna för att deras affärsverksamhet påverkar klimatet negativt men även de risker som klimatet utgör för deras verksamhet. Kostnaden för väderrelaterade katastrofer uppgick 2017 till rekordhöga 283 miljarder euro. Fram till 2100 kan upp till två tredjedelar av Europas befolkning drabbas av effekterna av sådana katastrofer, jämfört med 5 % i dag. Bättre rapportering av klimatrelaterad information från företagen kan bidra till genomförandet av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, genom vilket regeringar uppmanas att bedöma, registrera, dela och offentligt redovisa katastrofförluster.

I mars 2018 offentliggjorde kommissionen sin Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, som har till syfte att styra kapital till hållbara investeringar, hantera finansiella risker till följd av klimatförändringar och andra miljörelaterade och sociala problem samt främja öppenhet och långsiktighet i finansiell och ekonomisk verksamhet (4). De nya riktlinjerna om företagens rapportering av klimatrelaterad information offentliggörs som en del av handlingsplanen.

Ett antal andra åtgärder i handlingsplanen är i viss utsträckning beroende av att företagen rapporterar tillräcklig hållbarhetsrelaterad information. Detta gäller till exempel förslagen till förordningar om inrättande av en ram (taxonomi) för att underlätta hållbara investeringar (5), om hållbarhetsinformation som ska lämnas av institutionella investerare och kapitalförvaltare (6) och om koldioxidrelaterade referensvärden (7).

Utan tillräcklig, tillförlitlig och jämförbar hållbarhetsrelaterad information från investeringsobjekten kan finanssektorn inte på ett effektivt sätt styra kapital till investeringar som driver fram lösningar på de hållbarhetskriser vi står inför, och inte heller effektivt identifiera och hantera de risker för investeringarna som följer av sådana kriser.

Företagens rapportering av klimatrelaterad information har förbättrats under senare år. Det finns dock fortfarande betydande luckor, och informationens kvantitet, kvalitet och jämförbarhet behöver omgående förbättras för att tillgodose investerares och andra aktörers behov.

I juni 2017 utfärdade arbetsgruppen om klimatrelaterade finansiella informationskrav (TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures), som inrättats av G20:s råd för finansiell stabilitet, rekommendationer för att uppmana finansinstitut och icke-finansiella företag att rapportera information om klimatrelaterade risker och möjligheter (8). TCFD:s rekommendationer är allmänt erkända som officiell vägledning om rapporteringen om väsentlig finansiell klimatrelaterad information, och kommissionen uppmanar företagen att tillämpa dem. Ett antal regeringar och finansiella tillsynsmyndigheter världen över har uttryckt sitt stöd för rekommendationerna och håller på att integrera dem i sin vägledning och politik. Det gäller bland annat Australien, Kanada, Hongkong, Japan, Singapore och Sydafrika samt ett antal EU-medlemsländer.

Detta tillägg införlivar TCFD:s rekommendationer och ger vägledning till företag som följer direktivet om icke-finansiell rapportering och TCFD:s rekommendationer.

Den tekniska expertgruppen för hållbar finansiering, som utsågs av kommissionen i juni 2018, har tillhandahållit rekommendationer om klimatrelaterade informationskrav, vilka dessa riktlinjer bygger på. I riktlinjerna beaktas intressenternas synpunkter på expertgruppens rekommendationer samt resultaten från ett riktat samråd som kommissionens avdelningar genomförde på nätet i februari–mars 2019 (9).

1.2   Fördelar för rapporterande företag

Bättre rapportering av klimatrelaterad information kan medföra fördelar för det rapporterande företaget självt, till exempel

—	en ökad medvetenhet och förståelse för klimatrelaterade risker och möjligheter inom företaget, bättre riskhantering och ett mer välinformerat beslutsfattande och strategisk planering,

—	en bredare investerarbas och en potentiellt lägre kapitalkostnad, till exempel som följd av inkludering i aktivt förvaltade investeringsportföljer och i index med hållbarhetsinriktning samt av förbättrade kreditbetyg för utfärdande av obligationer och bättre kreditvärdighetsbedömningar för banklån,

—	en mer konstruktiv dialog med intressenter, särskilt investerare och aktieägare,

—	ett bättre anseende och upprätthållande av samhällets acceptans för verksamheten.

2.   HUR SKA RIKTLINJERNA ANVÄNDAS?

2.1   Allmänt

Företag bör läsa detta tillägg tillsammans med den relevanta nationella lagstiftning i vilket direktivet om icke-finansiell rapportering (2014/95/EU) införlivas, och vid behov själva direktivet.

De bör också beakta de icke-bindande riktlinjerna om icke-finansiell rapportering, som offentliggjordes av kommissionen i juni 2017 (10) och som innehåller sex grundläggande principer för god icke-finansiell rapportering, nämligen att den rapporterade informationen bör vara 1) väsentlig, 2) rättvisande, balanserad och lättförståelig, 3) heltäckande men kortfattad, 4) strategisk och framåtblickande (11), 5) inriktad på intressenterna, samt 6) konsekvent och sammanhängande. Dessa principer och de andra avsnitten i de icke-bindande riktlinjerna gäller i tillämpliga fall för detta tillägg.

Företagen uppmuntras även att läsa TCFD:s rekommendationer och, i relevanta fall, den kompletterande vägledningen för finanssektorn och för företag som verkar i energi-, transport-, material- och byggnadssektorn samt inom sektorn för jordbruks-, livsmedels- och skogsbruksprodukter (12).

I likhet med de allmänna riktlinjer som offentliggjordes 2017 är detta tillägg om klimatrelaterad rapportering inte bindande. Företag får välja andra strategier när det kommer till rapporteringen av klimatrelaterad information, förutsatt att de följer de rättsliga kraven.

Dessa riktlinjer tar hänsyn till att innehållet i den klimatrelaterade rapporteringen kan variera mellan olika företag, beroende på ett antal faktorer, däribland inom vilken sektor verksamheten sker, geografisk belägenhet och de klimatrelaterade riskernas och möjligheternas art och omfattning.

Metoder och bästa praxis inom klimatrelaterad rapportering är under snabb utveckling. I dessa riktlinjer konstateras även att det är nödvändigt med ett flexibelt förhållningssätt. Företag och andra organisationer uppmanas starkt att fortsätta finna nya vägar och gå längre i förbättringen av den klimatrelaterade rapporteringen än vad som anges i dessa riktlinjer. Företagen bör även se till att deras strategi för klimatrelaterad rapportering uppdateras regelbundet i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen.

Avsikten med dessa riktlinjer är inte att uppmana till en fristående klimatrapportering. Företagen uppmanas att integrera klimatrelaterad information med annan finansiell och icke-finansiell information i sina rapporter, beroende på vad som är lämpligt.

Enligt direktivet om icke-finansiell rapportering är det företagets förvaltningsberättelse som är utgångspunkten för den icke-finansiella rapporten, även om många medlemsstater har gjort det möjligt för företag att offentliggöra sin icke-finansiella rapport i en fristående rapport. TCFD föreslår att dess rekommenderade upplysningar ska ingå i företagets konventionella årliga ekonomiska rapportpaket (13).

Företagen bör under alla omständigheter försöka säkerställa att klimatrelaterad information finns lättillgänglig för de avsedda användarna. Om företagen hänvisar till andra rapporter eller dokument bör det göras på ett enkelt och användarvänligt sätt, till exempel genom att tillämpa en praktisk ”max ett klick bort”-regel.

Dessa riktlinjer är avsedda att användas av företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (14). De kan också vara användbara för andra företag som vill rapportera klimatrelaterad information.

2.2   Väsentlighet

Enligt direktivet om icke-finansiell rapportering måste företag rapportera information om frågor som rör miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för de mänskliga rättigheterna och bekämpning av mutor och korruption i den utsträckning som krävs för att förstå företagets utveckling, resultat, ställning samt konsekvenserna av dess verksamhet (15). Klimatrelaterad information kan anses tillhöra kategorin miljörelaterade frågor.

Som kommissionen angav i 2017 års icke-bindande riktlinjer om icke-finansiell rapportering innebar hänvisningen till ”konsekvenserna av [företagets] verksamhet” införandet av ett nytt element som ska tas med i beräkningen vid bedömningen av hur väsentlig icke-finansiell information är. I praktiken har direktivet om icke-finansiell rapportering ett dubbelt väsentlighetsperspektiv, enligt följande:

—

Hänvisningen till företagets ”utveckling, resultat [och] ställning” anger finansiell väsentlighet, i den allmänna betydelsen att påverka företagets värde. Klimatrelaterad information bör rapporteras om den är nödvändig för att förstå företagets utveckling, resultat och ställning. Detta perspektiv är vanligtvis mest intressant för investerare.

—

Hänvisningen till ”konsekvenserna av [företagets] verksamhet” anger miljömässig och social väsentlighet. Klimatrelaterad information bör rapporteras om den är nödvändig för att förstå företagets externa påverkan. Detta perspektiv är vanligtvis mest intressant för allmänheten, konsumenter, anställda, affärspartner, lokalsamhällen och civilsamhällesorganisationer. Dock behöver allt fler investerare även känna till investeringsobjektens klimatpåverkan för att bättre kunna förstå och mäta sina investeringsportföljers klimatpåverkan.

Företagen bör överväga att använda de rapporter som föreslås i dessa riktlinjer om de beslutar sig för att klimatet är en väsentlig fråga utifrån något av dessa två perspektiv.

De två riskperspektiven sammanfaller redan i vissa fall med varandra, och det är alltmer troligt att de kommer att sammanfalla även i framtiden. Allt eftersom marknaderna och den offentliga politiken utvecklas som en reaktion på klimatförändringarna kommer ett företags positiva påverkan på klimatet i allt högre grad att innebära nya affärsmöjligheter medan ett företag med negativ påverkan allt oftare kommer att drabbas av finansiellt väsentliga risker.

Väsentlighetsperspektivet i direktivet om icke-finansiell rapportering omfattar både finansiell väsentlighet och väsentlighet vad gäller miljö och sociala förhållanden, medan TCFD endast har perspektivet finansiell väsentlighet.

Figur 1

Det dubbla väsentlighetsperspektivet i direktivet om icke-finansiell rapportering när det gäller rapportering av klimatrelaterad information

När företagen bedömer huruvida klimatrelaterad information är väsentlig bör de ha ett mer långsiktigt perspektiv än vad som normalt sett är fallet för finansiell information. Företagen rekommenderas att undvika att i förväg fastslå att klimatet inte är en väsentlig fråga bara för att vissa klimatrelaterade risker uppfattas som långsiktiga.

När företagen bedömer om den klimatrelaterade informationen är väsentlig bör de beakta hela sin värdekedja, både uppströms i leveranskedjan och nedströms.

Med tanke på klimatförändringarnas systemomfattande och genomgripande konsekvenser kommer de flesta företag som omfattas av direktivet troligtvis att komma fram till att klimatet är en väsentlig fråga. Företag som fastslår att klimatet inte är en väsentlig fråga rekommenderas att överväga att yttra sig om detta och förklara hur man kommit fram till den slutsatsen.

2.3   Klimatrelaterade risker, beroendeförhållanden och möjligheter

Klimatrelaterade risker

Enligt direktivet om icke-finansiell rapportering bör klimatrelaterade upplysningar i den utsträckning som krävs omfatta både de väsentliga risker för företagets utveckling, resultat och ställning som härrör från klimatförändringar och de väsentliga riskerna för att företagets verksamhet har en negativ påverkan på klimatet. De upplysningarna som föreslås i dessa riktlinjer speglar båda dessa riskperspektiv.

Om inget annat anges i texten ska hänvisningar till riskerna förstås hänvisa både till risker för negativa konsekvenser för företaget (omställningsrisker och fysiska risker – se nedan) och till risker för negativa konsekvenser för klimatet.

Båda dessa risktyper – risker för negativa konsekvenser för företaget och risker för negativa konsekvenser för klimatet – kan uppstå ur företagets egen verksamhet och kan förekomma genom hela värdekedjan, både uppströms i leveranskedjan och nedströms.

1)   Risker för negativa konsekvenser för klimatet

Bland riskerna för negativa konsekvenser för klimatet ingår följande:

—	Ett företags industriella produktionsanläggning kan släppa ut växthusgaser direkt till atmosfären.

—	Den energi som ett företag köper för att bedriva sin verksamhet kan ha producerats av fossila bränslen.

—	Ett företags produkt kan kräva förbrukning av fossila bränslen, exempelvis bensin- eller dieseldrivna bilar.

—

Tillverkningen av material som används av företaget kan leda till utsläpp av växthusgaser uppströms i värdekedjan. Detta kan vara fallet för företag som använder material som till exempel cement eller aluminium i sina tillverkningsprocesser. På liknande sätt skulle ett företag som tillverkar eller bearbetar skogsbruks- eller jordbruksprodukter, exempelvis i sektorer som livsmedels-, kläd- eller träbearbetningsindustrin direkt eller indirekt kunna orsaka en förändrad markanvändning, bland annat avskogning och skogsförstörelse och därtill kopplade utsläpp av växthusgaser.

2)   Risk för negativa konsekvenser för företaget

De risker som klimatförändringarna för med sig för företagets ekonomiska resultat kan klassificeras som en fysisk risk eller en omställningsrisk (16).

Omställningsrisker är risker som uppstår i samband med företagets omställning till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. De inbegriper bland annat:

—	Politiska risker, till exempel som en följd av energieffektivitetskrav, mekanismer för koldioxidprissättning som leder till höjda priser på fossila bränslen eller politiska åtgärder för att uppmuntra hållbar markanvändning.

—	Rättsliga risker, till exempel risken för rättstvister för att ha underlåtit att undvika eller minimera den skadliga påverkan på klimatet, eller för att inte ha anpassat sig till klimatförändringarna.

—	Tekniska risker, till exempel om teknik som är mer skonsam för klimatet ersätter teknik som är skadligare för klimatet.

—	Marknadsrisker, till exempel om konsumenter och företagskunder övergår till att välja varor och tjänster som är mer skonsamma för klimatet.

—	Anseenderisker, till exempel svårigheten att attrahera och behålla kunder, anställda, affärspartner och investerare om ett företag har rykte om sig att skada klimatet.

Allmänt sett kommer ett företag som har en större negativ påverkan på klimatet att vara mer utsatt för omställningsrisker.

Fysiska risker är risker för företaget som härrör från klimatförändringarnas fysiska effekter. (17) De inbegriper följande:

—	Akuta fysiska risker som uppstår till följd av specifika händelser, i synnerhet väderrelaterade händelser som t.ex. stormar, översvämningar, bränder och värmeböljor, som kan orsaka skada på produktionsanläggningar och störa värdekedjan.

—	Kroniska fysiska risker som uppstår till följd av långsiktiga förändringar i klimatet, till exempel temperaturförändringar, stigande havsnivåer, minskad tillgång till vatten, förlust av biologisk mångfald och förändrad markproduktivitet.

Ett företags exponering för fysiska risker är inte direkt beroende av om företaget påverkar klimatet negativt.

Beroendeförhållanden avseende naturkapital, humankapital och socialt kapital

Många företag är beroende av naturkapital (18). Om naturkapitalet i sig hotas av klimatförändringar kommer företaget att utsättas för klimatrelaterade risker, särskilt fysiska risker. Företagen bör därför noga överväga sitt beroende av naturkapital när de identifierar och rapporterar sina klimatrelaterade risker. Till exempel kan ett företag inom jordbruksproduktion vara beroende av olika slags naturkapital, exempelvis vatten, biologisk mångfald och markproduktivitet, varav samtliga är sårbara för klimatförändringar. Ett sådant företag förväntas förklara dessa beroendeförhållanden när det rapporterar sina klimatrelaterade risker.

Många företag är även beroende av humankapital och socialt kapital, såsom anställdas färdigheter och motivation, och av det förtroende företaget åtnjuter bland externa intressenter. Företagen bör integrera information om humankapital och socialt kapital, beroende på vad som är lämpligt, i sin rapportering om klimatfrågor. Till exempel kan viss personal vara central för utvecklingen av innovativa koldioxidsnåla varor och tjänster.

Klimatrelaterade möjligheter

Klimatrelaterade risker kan ofta omvandlas till möjligheter genom att företag erbjuder varor och tjänster som bidrar till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna.

Med anpassning till klimatförändringarna menas att förutse klimatförändringarnas skadliga påverkan och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra eller minimera skadorna. Detta inbegriper affärsmöjligheter som till exempel ny teknik för att använda knappa vattenresurser mer effektivt eller uppförande av nya översvämningsskydd.

Begränsning av klimatförändringarna avser insatser för att minska eller förhindra växthusgasutsläpp. Exempel på affärsmöjligheter kopplade till insatser för att mildra klimatförändringarna är förnybar energi och utvecklingen av energieffektivare byggnader och transportsystem.

Taxonomin för hållbar ekonomisk verksamhet, som kommissionen föreslog som en del av sin Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, syftar till att identifiera och klassificera klimatrelaterade möjligheter.

Figur 2 visar förhållandet mellan klimatrelaterade risker och möjligheter.

Figur 2

Klimatrelaterade risker och möjligheter

Klimatrelaterade risker och möjligheter genom hela värdekedjan

När företagen rapporterar sina klimatrelaterade risker, beroendeförhållanden och möjligheter bör de, när så är lämpligt och proportionellt, beakta hela värdekedjan, både uppströms och nedströms. För företag inom tillverkningsindustrin innebär detta att ta hänsyn till klimatfrågor i leveranskedjan och råvaruutvinningen under en produkts livscykel, när produkten används och när den är uttjänt. Företag som tillhandahåller finansiella och andra tjänster måste också överväga hur klimatet påverkar den verksamhet de upprätthåller eller möjliggör.

När små och medelstora företag ingår i värdekedjan uppmanas företag att stödja dem i tillhandahållandet av den information som krävs.

2.4   De föreslagna rapporternas struktur

I dessa riktlinjer föreslås klimatrelaterade upplysningar för vart och ett av de fem rapporteringsområden som anges i direktivet om icke-finansiell rapportering: a) affärsmodell, b) policy och due diligence-granskning, c) resultatet av policyn, d) väsentliga risker och riskhantering, och e) centrala resultatindikatorer.

För varje rapporteringsområde anges ett begränsat antal rekommenderade upplysningar i riktlinjerna. Företag bör överväga att använda de rekommenderade upplysningarna i den utsträckning som krävs för att förstå företagets utveckling, resultat, ställning och konsekvenserna av dess verksamhet.

Ytterligare vägledning ges för varje rapporteringsområde efter de rekommenderade upplysningarna. Den består av förslag på mer detaljerad information som företag kan överväga att inkludera som en del av de rekommenderade upplysningarna. Dessutom ges ytterligare vägledning för banker och försäkringsbolag i bilaga I.

När företag beslutar huruvida och i vilken utsträckning de ska använda de rekommenderade upplysningarna och de mer detaljerade förslagen i den ytterligare vägledningen, till exempel den ytterligare vägledningen för banker och försäkringsbolag i bilaga I, bör de beakta principerna för god icke-finansiell rapportering i kommissionens icke-bindande riktlinjer för icke-finansiell rapportering från 2017, inklusive principerna om att den rapporterade informationen ska vara väsentlig, rättvisande, balanserad och lättförståelig, samt heltäckande men kortfattad.

Omfattningen av de klimatrelaterade risker och möjligheter som företaget identifierar är en viktig faktor när det kommer till att besluta huruvida och i vilken utsträckning företaget ska använda de rekommenderade upplysningarna och den ytterligare vägledningen.

2.5   Överensstämmelse med vedertagna ramar och standarder för rapportering

Företagen uppmuntras att rapportera information i enlighet med allmänt vedertagna standarder och ramar för rapportering för att jämförbarheten för företagens intressenter ska bli så stor som möjligt. För att bidra till enhetlighet i EU och globalt hänvisar dessa riktlinjer till ett antal vedertagna ramar och standarder för rapportering.

De bygger särskilt på TCFD:s rekommenderade upplysningar, som i sin tur är anpassade till andra centrala ramar. De upplysningar som TCFD rekommenderar anges separat i dessa riktlinjer. I bilaga II jämförs rapporteringskraven från direktivet om icke-finansiell rapportering med TCFD:s rekommenderade upplysningar.

Utöver TCFD bygger dessa riktlinjer särskilt på de standarder och ramar som tagits fram av det globala redovisningsinitiativet (GRI), CDP, Climate Disclosure Standards Board (CDSB), Sustainability Accounting Standards Board (SASB) och den internationella kommittén för integrerad rapportering, och på EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) (19).

3.   REKOMMENDERADE UPPLYSNINGAR OCH YTTERLIGARE VÄGLEDNING

3.1   Affärsmodell

Det är mycket viktigt att intressenterna förstår företagets syn på klimatförändringarnas påverkan på dess affärsmodell och strategi, och hur dess verksamhet kan påverka klimatet på kort, medellång och lång sikt. För att rapporteringen om klimatfrågor ska vara tillräcklig måste företagen ha ett mer långsiktigt perspektiv än de normalt sett har för finansiell rapportering.

Ett företags klimatrelaterade risker och möjligheter beror på vilken typ av verksamhet det ägnar sig åt, dess geografiska belägenhet och hur det positionerar sig i omställningen till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi.

För att i tillräcklig mån införliva klimatförändringarnas potentiella påverkan i sina planeringsprocesser bör företagen ta hänsyn till hur klimatrelaterade risker och möjligheter kan utvecklas samt vilka potentiell påverkan de har på affärsverksamheten under olika förhållanden. Ett sätt att bedöma sådana konsekvenser är genom scenarioanalys.

Företag som inte i tillräcklig utsträckning tänker över sin affärsmodell och affärsstrategi mot bakgrund av klimatförändringarna kan både ha en negativ påverkan på klimatet och uppleva negativa effekter på sin affärsverksamhet, t.ex. när det gäller resultaträkningen, finansiering, den framtida regelbördan och acceptansen för verksamheten. Samtidigt kan upptäckten av nya klimatrelaterade möjligheter stärka ett företags affärsmodell och intäktsutsikter.

Tabell 1

Rapportering av affärsmodellen

Beskriv hur klimatrelaterade risker och möjligheter påverkar företagets affärsmodell, strategi och ekonomiska planering. [Motsvarar TCFD:s rekommendation Strategi b]

Beskriv på vilka sätt företagets affärsmodell kan påverka klimatet, både positivt och negativt.

Beskriv hur motståndskraftigt företagets affärsmodell och strategi är, med hänsyn till olika klimatrelaterade scenarier under olika tidsperioder, inklusive ett scenario med minst 2 °C höjning eller ett lägre scenario och ett scenario med över 2 °C höjning (20). [Motsvarar TCFD:s rekommendation Strategi c]

Ytterligare vägledning

—	Beskriv eventuella ändringar som gjorts i företagets affärsmodell och strategi för att möta omställningen och fysiska risker samt för att dra nytta av klimatrelaterade affärsmöjligheter.

—	Beskriv företagets beroende av naturkapital, såsom vatten, mark, ekosystem och biologisk mångfald som är hotade på grund av klimatförändringarna.

—	Beskriv hur ändringar som gjorts i företagets affärsmodell och strategi för att hantera en begränsning av och/eller anpassning till klimatförändringarna kommer att förändra företagets behov av humankapital.

—	Beskriv möjligheter som är kopplade till resurseffektivitet och kostnadsbesparingar, anpassning till utsläppssnåla energikällor, utveckling av nya produkter och tjänster, tillgång till nya marknader och till att skapa motståndskraft längs hela värdekedjan.

—	Ange hur företaget har valt scenarierna.

—	Beskriv hur företagets verksamhet bidrar till klimatförändringarna genom utsläpp av växthusgaser, till exempel avskogning, skogsförstörelse eller förändrad markanvändning.

3.2   Policy och due diligence-granskning

Styrnings- och kontrollsystem är centrala för intressenternas förståelse för hur robust ett företags förhållningssätt till klimatfrågor är. Information om styrelsens och ledningens engagemang, och särskilt deras respektive ansvarsområden när det gäller klimatförändringar, ger intressenter kunskap om företagets medvetenhet i klimatfrågor. Företaget kan i beskrivningen av styrelsens roll vilja hänvisa till eventuella företagsstyrningsrapporter som det är skyldigt att offentliggöra.

Intressenterna kan även vara intresserade av företagets policy och eventuella tillhörande mål som visar företagets åtaganden när det gäller att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, och av företagets processer för due diligence-granskning. Det kommer att hjälpa intressenterna att förstå företagets förmåga att hantera sina affärer för att minimera klimatrelaterade risker, begränsa den negativa påverkan på klimatet och maximera den positiva påverkan genom hela värdekedjan.

Policyer och processer som behandlar klimatfrågor kan vara skilda från eller integrerade med andra policyer och operativa processer. Due diligence-granskningar som tar hänsyn till klimatet kan till exempel vara integrerade i företagets riskhanteringsram. Företaget kan vilja förklara sin strategi för att hantera klimatfrågor och motivera valet av strategi.

Tabell 2

Upplysningar om policyer och due diligence-granskning

Beskriv eventuella företagspolicyer som rör klimatet, inklusive eventuella policyer för begränsning av eller anpassning till klimatförändringarna.

Beskriv eventuella klimatrelaterade mål som företaget har satt upp som en del av sin policy, särskilt mål för utsläpp av växthusgaser, och hur företagsmålen är kopplade till nationella och internationella mål och i synnerhet till Parisavtalet.

Beskriv styrelsens tillsyn över klimatrelaterade risker och möjligheter. [Motsvarar TCFD:s rekommendation Strategi a]

Beskriv ledningens roll i bedömningen och hanteringen av de klimatrelaterade riskerna och möjligheterna och förklara bakgrunden till denna strategi. [Motsvarar TCFD:s rekommendation Styrning b]

Ytterligare vägledning

—	Beskriv hur företaget samarbetar med sin värdekedja i klimatfrågor och förklara hur det samarbetar med partner uppströms och nedströms för att främja en begränsning av och/eller anpassning till klimatförändringarna.

—	Förklara hur klimatfrågor har integrerats i företagets operativa beslutsprocesser.

—	Beskriv företagets offentliga engagemang i klimatfrågor, inklusive medlemskap i relevanta organisationer eller intressegrupper.

—	Beskriv om, hur och på vilken nivå (i synnerhet styrelse och ledning) företaget har tillgång till sakkunskap i klimatfrågor, antingen från dess egna interna kapacitet och/eller från externa källor.

—	Beskriv eventuella personalpolicyer som rör klimatet, till exempel investeringar i kompetens som krävs för omställningen till koldioxidsnål teknik eller åtgärder för att säkerställa att de anställda kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt i ett föränderligt klimat.

—	Beskriv om och hur företagets ersättningspolicy tar hänsyn till klimatrelaterade resultat, inklusive resultat i förhållande till uppsatta mål.

—	Ange eventuella energirelaterade mål som företaget har satt upp som del av sin policy (se avsnitt 3.5).

—	Förklara resonemanget bakom valet av de eventuella klimatrelaterade mål företaget använder.

—	När det gäller företag inom marksektorn, beskriv eventuella mål som rör sänkor för växthusgaser (upptag av växthusgaser).

3.3   Resultat

Upplysningar om resultatet av klimatrelaterade policyer hjälper intressenter att övervaka och bedöma ett företags utveckling, ställning, resultat och påverkan som en följd av dess policyer. Genom att bedöma sitt resultat genom att sätta upp mål och rapportera i förhållande till målen visar företaget hur konsekvent dess strategi, insatser och beslut som rör klimatförändringarna är.

Kvantitativa aspekter, som till exempel indikatorer som stöder analyserna, behandlas i avsnitt 3.5 Centrala resultatindikatorer i dessa riktlinjer.

Tabell 3

Upplysning om resultat

Beskriv resultatet av företagets policy om klimatförändringar, inklusive företagets resultat i förhållande till de indikatorer som använts och de mål som satts upp för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. [Motsvarar TCFD:s Mått och mål c]

Beskriv växthusgasutsläppens utveckling i förhållande till de uppsatta målen och de risker som är kopplade till dessa över tid. [Motsvarar TCFD:s Mått och mål b]

Ytterligare vägledning

—	Beskriv hur företagets resultat vad gäller klimatet påverkar dess ekonomiska resultat, där så är möjligt med hänvisning till finansiella centrala resultatindikatorer.

3.4   Väsentliga risker och hanteringen av dessa

Det är mycket viktigt för investerare och andra intressenter att få veta hur företaget identifierar klimatrelaterade risker, vilka väsentliga risker som har identifierats och hur dessa risker hanteras.

Upplysningarna om risker bör inbegripa risker för att företaget har en negativ påverkan på klimatet och risker för att klimatförändringarna får en negativ påverkan på företaget (omställningsrisker och fysiska risker) samt om och hur de båda riskerna hänger ihop. Företagen uppmanas att beakta de riskdefinitioner som anges i avsnitt 2.3 när de beslutar om vilken information de ska rapportera när det gäller risker.

När företagen rapporterar information om klimatrelaterade risker bör de har ett mer långsiktigt perspektiv än de normalt sett har för finansiella risker.

Data- och metodluckor kan i vissa fall göra det svårt att presentera kvantitativ information om klimatrelaterade risker, särskilt på längre sikt. I dessa fall uppmanas företagen att presentera kvalitativ information tills data- och metodproblemen har lösts.

Tabell 4

Upplysningar om väsentliga risker och hanteringen av dessa

Beskriv företagets förfaranden för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker på kort, medellång och lång sikt, och uppge hur företaget definierar kort, medellång och lång sikt (21). [Motsvarar TCFD:s rekommendation Riskhantering a]

Beskriv de väsentliga klimatrelaterade risker som företaget har identifierat på kort, medellång och lång sikt genom hela värdekedjan, samt eventuella antaganden som har gjorts när dessa risker har identifierats. [Motsvarar TCFD:s rekommendation Strategi a)] Denna beskrivning bör inbegripa de väsentliga risker som härrör från företagets eventuella beroende av naturkapital som hotas av klimatförändringarna, såsom vatten, mark, ekosystem eller biologisk mångfald.

Beskriv förfarandena för att hantera klimatrelaterade risker (om tillämpligt, hur företaget fattar beslut för att begränsa, överföra, acceptera eller kontrollera dessa risker) och hur företaget hanterar de specifika klimatrelaterade risker det har identifierat. [Motsvarar TCFD:s rekommendation Riskhantering b]

Beskriv hur förfarandena för att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker har integrerats i företagets övergripande riskhantering. [Motsvarar TCFD:s rekommendation Riskhantering c]. En viktig aspekt av denna beskrivning är hur företaget avgör de klimatrelaterade riskernas relativa betydelse i förhållande till andra risker.

Ytterligare vägledning

—	Beskriv eventuella klimatanpassningsåtgärder som företaget vidtagit som en del av dess riskhanteringsförfarande.

—	Redogör i detalj för väsentliga klimatrelaterade risker per affärsverksamhet.

—	Redogör i detalj för väsentliga klimatrelaterade risker utifrån geografisk belägenhet.

—	Identifiera de platser som är av avgörande betydelse för värdekedjorna, inklusive drift, leverantörer och marknader.

—	Beskriv hur företaget sätter upp och tillämpar gränser för klimatrelaterade risker, inklusive eventuella utlösande mekanismer som används för att fästa ledningens uppmärksamhet på ett problem.

—	Beskriv förfarandena för att prioritera klimatrelaterade risker, inklusive eventuella tröskelvärden som tillämpas, och ange vilka risker inom värdekedjan som anses mest betydande.

—	Dela in de väsentliga riskerna från klimatförändringarna för företagets ekonomiska resultat i kategorier utefter huruvida de är omställningsrisker (policyrelaterade, rättsliga, tekniska, marknadsrelaterade eller anseenderelaterade risker) eller fysiska risker (akuta och kroniska risker).

—	Uppge eventuell kartläggning av riskerna som omfattar klimatfrågor.

—	Ange vilka riskterminologiska definitioner som använts eller hänvisa till befintliga ramar för riskklassificering som använts.

—	Beskriv hur ofta det har genomförts granskningar och analyser för att identifiera och bedöma risker.

—	Beskriv kopplingarna mellan väsentliga klimatrelaterade risker och centrala ekonomiska resultatindikatorer.

—	Ange hur scenarier och/eller intern koldioxidprissättning används för riskhanteringsåtgärder som exempelvis begränsning, överföring eller anpassning.

—	Ange de ekonomiska konsekvenserna av extrema väderförhållanden, inklusive möjliga indikatorer under dagar då affärsverksamheten avbryts och kostnader som kan kopplas till detta, kostnader för reparationer, skador på fast egendom, störningar i värdekedjan och förlorade intäkter.

—	Beskriv hur företagets resultat påverkas av skiftande väderförhållanden, särskilt när det gäller företag som är känsliga för variationer i temperatur och nederbörd.

3.5   Centrala resultatindikatorer

Enligt direktivet om icke-finansiell rapportering bör företag uppge centrala resultatindikatorer som är relevanta för deras specifika affärsverksamhet. De bör överväga att använda indikatorer för att underbygga sina andra klimatrelaterade upplysningar, exempelvis de som rör resultat eller väsentliga risker och hanteringen av dessa, samt för att möjliggöra sammanslagning och jämförbarhet mellan företag och jurisdiktioner. Indikatorerna bör vara integrerade med andra upplysningar för att underbygga och förklara berättelsen. Det anses dock även som god praxis att offentliggöra en kompletterande tabell som visar alla indikatorer på ett och samma ställe.

För att vara i linje med TCFD:s rekommendationer bör företagen uppge vilka indikatorer och mål som de använder för att bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med sina strategi- och riskhanteringsförfaranden [Motsvarar TCFD:s rekommendation Mått och mål a)].

Det är avgörande att uppgifterna är stabila och tillförlitliga för att det ska gå att använda informationen i beslutsprocesser. Där det inte är uppenbart bör företagen beskriva vilka metoder som använts för att beräkna eller uppskatta indikatorerna, och eventuella ändringar som har gjorts av dessa.

Rekommenderade indikatorer  (22)

Inom ramen för företagens väsentlighetsbedömningar och i syfte att göra det lättare att jämföra företagens rapportering av icke-finansiell information bör de överväga att uppge indikatorerna i detta avsnitt.

Utsläpp av växthusgaser

Detta avsnitt omfattar fyra olika indikatorer för utsläpp av växthusgaser: direkta utsläpp av växthusgaser, indirekta utsläpp av växthusgaser från genereringen av införskaffad och förbrukad el, ånga, värme eller nedkylning, alla andra indirekta utsläpp av växthusgaser som sker i det rapporterande företagets värdekedja och de absoluta utsläppsmålen för utsläpp av växthusgaser. Företag som väljer att använda en eller samtliga av dessa indikatorer bör genomföra följande steg:

—

Beräkna sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med GHG-protokollet eller standarden ISO 14064-1:2018 och, i tillämpliga fall, med kommissionens rekommendation 2013/179/EU för gemensamma metoder för att mäta prestanda vad gäller växthusgasutsläpp utifrån ett livscykelperspektiv (organisationers miljöavtryck och produkters miljöavtryck). Detta innebär att det kommer att gå att slå samman och jämföra olika företag och jurisdiktioner.

—	Ange status för verifiering/säkring från tredje part som gäller för företagets rapporterade växthusgasutsläpp i Scope 1, Scope 2 och Scope 3.

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Direkta utsläpp av växthusgaser från källor som ägs eller kontrolleras av företaget (Scope 1)	Ton CO2e (23)	270 900 tCO2e	Genom denna centrala resultatindikator garanteras att företagen på ett korrekt sätt mäter sina koldioxidavtryck från direkta utsläpp.	TCFD Mått och mål, CDP:s enkät om klimatförändringar, GRI 305, CDSB-ramen, SASB, Emas	EU:s utsläppshandelssystem (ETS), ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030
Ytterligare vägledning — Företag bör uppge 100 % av sina utsläpp av växthusgaser i Scope 1. Detta kommer att bidra till att förbättra kvaliteten på andra företags rapportering av växthusgasutsläpp. Om ett företag inte kan samla in tillförlitliga data för en andel av sina växthusgasutsläpp i Scope 1 bör det göra en rimlig uppskattning av denna andel för att komma fram till en siffra för 100 %. I sådana fall bör företaget även uppge 1) andelen utsläpp för vilka det har samlats in tillförlitliga uppgifter och den andel utsläpp som har uppskattats, 2) anledningen till varför tillförlitliga uppgifter inte har kunnat samlas in för en andel av utsläppen, och 3) vilken metod som har använts för att uppskatta den andel av utsläppen för vilka det inte har varit möjligt att samla in tillförlitliga uppgifter. — Företagen bör i tillämpliga fall överväga att ge en detaljerad redogörelse för växthusgasutsläppen i Scope 1 per land eller region (inklusive EU), per affärsverksamhet och per dotterbolag. Exempel: Scope 1, Utsläpp av växthusgaser i land/region X: 42 260 tCO2e, i land/region Y: 54 180 tCO2e.

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Indirekta växthusgasutsläpp från genereringen av införskaffad och förbrukad el, ånga, värme eller nedkylning (omnämns gemensamt som el) (Scope 2)	Ton CO2e	632 400 tCO2e	Genom denna centrala resultatindikator säkerställs att företagen mäter utsläppen från köpt eller införskaffad el, ånga, värme och nedkylning.	TCFD Mått och mål, CDP:s enkät om klimatförändringar, GRI 305, CDSB-ramen, Emas	Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030
Ytterligare vägledning — Företagen bör vid behov uppge om det finns några källor (t.ex. anläggningar, särskilda växthusgasutsläpp, verksamheter eller geografiska områden) till växthusgasutsläppen i Scope 2 inom företagens valda rapporteringsområde för vilka det inte har varit möjligt att samla in eller uppskatta växthusgasutsläppen, samt vad som är orsaken till detta. — Företagen bör i tillämpliga fall överväga att ge en detaljerad redogörelse för växthusgasutsläppen i Scope 2 per land eller region (inklusive EU), per affärsverksamhet och per dotterbolag. Exempel: Scope 2, Utsläpp av växthusgaser i land/region X: 98 654 tCO2e, i land/region Y: EU: 126 480 tCO2e.

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Alla indirekta utsläpp av växthusgaser (som inte omfattas av Scope 2) som inte sker i det rapporterande företagets värdekedja, inklusive både uppströms och nedströms utsläpp (Scope 3)	Ton CO2e	4 383 000 tCO2e	För de flesta företag kommer största delen av utsläppen indirekt från verksamheter i värdekedjan. Denna centrala resultatindikator hjälper till att mäta hur grundliga företagens redovisningsförfaranden är och ger en bild av hur företagen analyserar sina utsläppsavtryck.	TCFD Mått och mål, CDP:s enkät om klimatförändringar, GRI 305, CDSB-ramen, Emas	Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030
Ytterligare vägledning — Scope 3 bör innehålla utsläpp från verksamheter som sker nedströms och uppströms från företagets egen verksamhet. — Företagen bör inte utesluta eventuella verksamheter som skulle göra den rapporterade förteckningen över växthusgasutsläpp i Scope 3 mindre relevant. GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard och bilaga H till ISO 14064-1:2018 innehåller kriterier för att bedöma relevansen. Företagen bör förklara eventuella uteslutna kategorier i sina rapporter av utsläpp av växthusgaser från Scope 3. När små och medelstora företag ingår i värdekedjan uppmanas företag att stödja dem i tillhandahållandet av den information som krävs.

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Absoluta utsläppsmål för växthusgasutsläpp	Ton CO2e som uppnåtts, eller minskning i %, från basåret	20 % minskning av absoluta utsläpp, motsvarande en minskning på 1 500 000 tCO2e fram till 2025 från basåret 2018	Målsättningen skapar riktning och struktur för miljöstrategierna. Denna centrala resultatindikator bidrar till att skapa förståelse för företagens åtaganden att minska utsläppen och för om företaget har ett mål för att harmonisera och rikta utsläppsrelaterade insatser.	TCFD Mått och mål, CDP:s enkät om klimatförändringar, GRI 103-2 och 305, CDSB-ramen, SASB, Emas	Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030
Ytterligare vägledning — Företagen bör beskriva huruvida deras mål gäller deras utsläpp av växthusgaser i Scope 1, Scope 2 och/eller Scope 3, antingen helt eller delvis. — Företagen bör beskriva utvecklingen vad gäller växthusgasutsläppen i förhållande till de uppsatta målen (se avsnitt 3.3 Resultat). — Företagen bör överväga att sätta upp mål för 2025 eller 2030 och gå igenom dem vart femte år. De kan också överväga att fastställa ett mål för 2050 för att anpassa sig till Parisavtalet. — Företagen bör i tillämpliga fall överväga att uppge målen för växthusgasutsläpp per land eller region (inklusive EU), per affärsverksamhet och per dotterbolag. — Företagen kan överväga att uppge ett ytterligare intensitetsmål uttryckt i måttet ton CO2e per företag eller i måttet minskning av intensiteten i %, från basåret (t.ex. 8 % minskning i relativa utsläpp, motsvarande en minskning på 350 tCO2e per 1 miljon euro i omsättning fram till 2025 från basåret 2018).

Energi

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Total energiförbrukning och/eller energiproduktion från förnybara och icke-förnybara källor	MWh	292 221 MWh förbrukade från förnybara källor, 1 623 453 MWh förbrukade från icke-förnybara källor	Energiförbrukningen och energiproduktionen står för en betydande andel av växthusgasutsläppen.	TCFD Mått och mål, CDP:s enkät om klimatförändringar, GRI 302, CDSB-ramen, SASB, Emas	Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, energieffektivitetsdirektivet
Ytterligare vägledning — Bränsle som förbrukas som råvara förbränns inte i energisyfte och bör inte tas med i beräkningarna för denna indikator. — Inkludera en detaljerad redogörelse av de olika förnybara energikällorna. Förnybara energikällor är sådana som kan fyllas upp på naturlig väg inom en mänsklig tidsrymd, till exempel vindkraft, solenergi, vattenkraft, geotermisk energi, biomassa osv. I denna definition omfattas inte fossila bränslen (kol, olja, naturgas) och kärnbränslen. Överskottsenergi bör inte räknas med om den härrör från fossila bränslen (24). — När företagen rapporterar icke-förnybara energikällor ska de skilja på koldioxidsnåla källor och andra förnybara energikällor.

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Energieffektivitetsmål	Procent	En förbättring på 6,5 % fram till 2025 från basåret 2018 för produkt, resultat eller verksamhet	Denna centrala resultatindikator hjälper användare dataanvändare att förstå företagens ambitioner att använda energi mer effektivt, vilket kan leda till minskade energikostnader och sänkta utsläpp av växthusgaser. Den ger ytterligare bakgrund till hur företaget försöker att uppnå sina utsläppsminskningsmål.	TCFD Mått och mål, CDP:s enkät om klimatförändringar, GRI 103-2 och 302, SASB, Emas	Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, energieffektivitetsdirektivet
Ytterligare vägledning — Företagen bör beskriva framstegen i förhållanden till de uppsatta energimålen (se avsnitt 3.3 Resultat).

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Mål för förbrukning och/eller produktion av förnybar energi	Ökning i procent av andelen förnybar energi som förbrukats/producerats från basåret	En ökning på 13 % av andelen förnybar energi som förbrukats fram till 2025 från basåret 2018	Denna centrala resultatindikator hjälper dataanvändare att förstå företagens ambitioner att producera eller förbruka energi med lägre utsläpp av växthusgaser.	TCFD Mått och mål, CDP:s enkät om klimatförändringar, GRI 103-2 och 302, Emas	Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, direktivet om förnybar energi
Ytterligare vägledning — Företagen bör beskriva framstegen i förhållanden till de uppsatta energimålen (se avsnitt 3.3 Resultat).

Fysiska risker

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Tillgångar som är avsatta i regioner som sannolikt kommer att bli mer utsatta för akuta eller kroniska fysiska klimatrisker	Procent	15 % av det bokförda värdet för utsatta fasta tillgångar	Extrema väderhändelser kan resultera i störningar i eller begränsningar av produktionskapaciteten eller förtida nedskärningar vid driftsanläggningar. Värdet av tillgångarna i de områden som är utsatta för förvärrade väderförhållanden utgör underlag för de potentiella konsekvenserna för värderingen av tillgångar. Det är viktigt att observera denna centrala resultatindikator tillsammans med upplysningar om företagets strategier och policy för anpassning.	TCFD Mått och mål, alla SASB:s 450a.1-koder inom valda industrier	EU:s strategi för anpassning
Ytterligare vägledning — Företagen rekommenderas att uppge de källor eller metoder de har använt för att identifiera de regioner som är mer utsatta för fysiska klimatrelaterade risker.

Produkter och tjänster

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Hänvisning till EU:s politik
Procent av omsättningen under rapporteringsåret från produkter eller tjänster som är kopplade till verksamhet som uppfyller kriterierna för att bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna enligt förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (EU-taxonomin) och/eller procent av investeringar (kapitalutgifter) och/eller utgifter (driftskostnader) under rapporteringsåret för tillgångar eller processer som är kopplade till verksamhet som uppfyller kriterierna för att bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna enligt förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (EU-taxonomin).	Procent	12,5 % (omsättning) från produkter eller tjänster kopplade till verksamhet som bidrar väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna 8 % (kapitalutgifter) för produkter kopplade till verksamhet som bidrar väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna	Dessa centrala resultatindikatorer ger användbar information till investerare som är intresserade av företag vars produkter och tjänster bidrar väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna samtidigt som de inte avsevärt skadar något annat av EU:s miljömål.	Förslag till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar Kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt
Ytterligare vägledning — Företagen bör rapportera denna indikator om och när förslaget till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (EU-taxonomin) godkänns. Vid bedömningen av om en aktivitet bidrar väsentligt till de två EU-målen om begränsning av eller anpassning till klimatförändringarna samtidigt som den inte avsevärt skadar något annat av EU:s miljömål bör företagen ta hänsyn till alla relevanta kriterier och villkor som fastställs i förordningen.

Grön finansiering

Central resultatindikator	Måttenhet	Exempel	Förklaring	Samordning med andra rapporteringsramar	Hänvisning till EU:s politik
Proportionen klimatrelaterade gröna obligationer: Det totala antalet utestående gröna obligationer (vid årsslutet) delat med (ett femårigt glidande medelvärde av) det totala antalet utestående obligationer och/eller Proportionen klimatrelaterade gröna lån: Det totala antalet utestående gröna låneinstrument (vid årsslutet) delat med (ett femårigt glidande medelvärde av) det totala antalet utestående lån	Procent	20 % av obligationerna	Denna centrala resultatindikator hjälper företagen att meddela hur deras plan för omställning till låga koldioxidutsläpp stöds genom lånefinansiering och hur man skaffar kapital för befintliga och nya projekt med klimatfördelar.	ISO/CD 14030-1 Green bonds – Environmental performance of nominated projects and assets (UTKAST)	Kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt
Ytterligare vägledning — Det totala antalet gröna obligationer eller gröna lån bör endast inbegripa obligationer och låneinstrument som utfärdats i enlighet med en eventuell EU-standard för gröna obligationer om och när en sådan standard godkänns, eller i enlighet med eventuella andra allmänt erkända ramverk för gröna obligationer, till exempel principerna för gröna obligationer och principerna för gröna lån. Företagen bör ange vilket ramverk för gröna obligationer som de har använt. — För obligationsemittenter som har utfärdat obligationer som inte är noterade (t.ex. som privata placeringar) bör en detaljerad redogörelse över noterade och icke noterade obligationer uppges. — Företagen bör även överväga att ange framtida mål som är kopplade till dessa centrala resultatindikatorer.

Utöver ovanstående indikatorer bör företagen även överväga följande:

—

Sektorsspecifika indikatorer som är relevanta för industrin i fråga. Företag från sektorer som inbegriper men inte är begränsade till energi, transport, material, fastigheter och jordbruk bör hänvisa till TCFD:s kompletterande vägledning för icke-finansiella grupper och andra klimatrelaterade rapporteringsramar för att säkerställa att de rapporterade centrala resultatindikatorerna är jämförbara mellan sektorer och företag (25).

—

Indikatorer för relaterade miljöfrågor. Företag vars affärsmodeller är beroende av naturkapital som hotas av klimatförändringarna kan behöva uppge indikatorer som är kopplade till dessa naturkapital (t.ex. vatten, markproduktivitet eller biologisk mångfald). Företag som har skadlig påverkan på klimatet som en följd av förändrad markanvändning, bland annat avskogning och skogsförstörelse, bör överväga att uppge indikatorerna för dessa frågor (26).

—	Indikatorer för relaterade frågor om humankapital och sociala förhållanden, till exempel utbildning och rekrytering av anställda.

—

Indikatorer som rör möjligheter. Företag som engagerar sig i omställningen till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, i enlighet med central EU-politik (27), och som genomför åtgärder för att begränsa eller anpassa sig till klimatförändringarna som skulle kunna omvandlas till möjligheter för företaget bör överväga att uppge centrala resultatindikatorer som speglar detta arbete. Exempel på sådana skulle kunna vara intäkter från koldioxidsnåla produkter, intäkter från produkter eller tjänster som tillämpar modellen om cirkulär ekonomi och utgifter för forskning och innovation inom produktion i den cirkulära ekonomin.

---

(1)  EUT L 330, 15.11.2014, s. 1.

(2)  https://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2030_sv

(3)  https://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2050_sv

(4)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52018DC0097

(5)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52018PC0353

(6)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52018PC0354

(7)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52018PC0355

(8)  https://www.fsb-tcfd.org/

(9)  https://ec.europa.eu/info/consultations/finance-2019-non-financial-reporting-guidelines_sv

(10)  EUT C 215, 5.7.2017, s. 1.

(11)  Detta förhindrar inte att lämplig hänsyn ska tas till kommersiellt känsliga uppgifter. Relevant information kan tillhandahållas i mer allmänna ordalag som ändå förmedlar användbar information till investerare och andra intressenter och uppfyller det övergripande målet om öppenhet.

(12)  https://www.fsb-tcfd.org/wp-content/uploads/2017/12/FINAL-TCFD-Annex-Amended-121517.pdf

(13)  Se bilaga II, Kartläggning av kraven i direktivet om icke-finansiell rapportering och TCFD:s rekommenderade upplysningar.

(14)  Stora företag av allmänt intresse enligt direktiv 2013/34/EU med fler än 500 anställda.

(15)  Artikel 19a.1 i direktiv 2013/34/EU (som infördes genom direktiv 2014/95/EU, direktivet om icke-finansiell rapportering).

(16)  Denna beskrivning av omställningsrisker och fysiska risker grundas till stor del på TCFD:s rapport.

(17)  Ytterligare vägledning om rapportering av fysiska risker finns i Advancing TCFD Guidance on Physical Climate Risks and Opportunities, EBRD och Global Centre of Excellence on Climate Adaptation:

https://www.physicalclimaterisk.com/media/EBRD-GCECA_draft_final_report_full.pdf

(18)  Ytterligare förklaringar och vägledning vad gäller naturkapital finns hos Natural Capital Coalition: https://naturalcapitalcoalition.org/

(19)  Corporate Reporting Dialogue arbetar för att bättre harmonisera de klimatrelaterade upplysningarna från den internationella kommittén för integrerad rapportering, SASB, GRI, CDP och CDSB. Företag rekommenderas att beakta detta arbete när det har slutförts.

(20)  Företagen uppmanas att beakta ett scenario med 1,5° C höjning, mot bakgrund av slutsatserna i IPCC:s specialrapport från 2018. Mer information om hur det går till att genomföra en scenarioanalys för att bedöma ett företags strategiska motståndskraft finns i TCFD:s tekniska tillägg The use of scenario analysis on disclosure of climate-related risks and opportunities:

https://www.fsb-tcfd.org/wp-content/uploads/2017/06/FINAL-TCFD-Technical-Supplement-062917.pdf.

(21)  Definitionen av kort, medellång och lång sikt beror sannolikt på företagets affärsmodell och dess tillgångars och skulders livscykel.

(22)  För att öka användbarheten tillhandahålls relevant ytterligare vägledning i detta avsnitt direkt efter varje rekommenderad indikator.

(23)  En koldioxidekvivalent (CO2e) är ett mått som används för att jämföra utsläppen av olika växthusgaser utifrån deras globala uppvärmningspotential genom att en viss mängd av andra gaser omvandlas till den motsvarande mängden koldioxid med samma globala uppvärmningspotential.

(24)  Definition av förnybar energi från CDP:s rapporteringsriktlinjer om klimatförändringar från 2018.

(25)  TCFD (2017): Implementing the Recommendations of the Task-Force on Climate-related Financial Disclosures: https://www.fsb-tcfd.org/wp-content/uploads/2017/06/FINAL-TCFD-Annex-062817.pdf Andra standarder och ramar för rapportering som tillhandahåller industrispecifika centrala resultatindikatorer för klimatfrågor är bland annat CDP:s enkät om klimatförändringar, vattensäkerhet och skog, GRI 305: Utsläpp 2016 och GRI 302: Energi 2016 eller SASB:s industristandarder.

(26)  Ytterligare vägledning finns i Natural Capital Protocol Toolkit:

https://naturalcapitalcoalition.org/protocol-toolkit/ och i kommissionens rekommendation 179/2013 för gemensamma metoder för att mäta prestanda vad gäller växthusgasutsläpp utifrån ett livscykelperspektiv (organisationers miljöavtryck och produkters miljöavtryck).

(27)  Till exempel paketet om den cirkulära ekonomin, direktivet om förnybar energi, energieffektivitetsdirektivet, EU:s utsläppshandelssystem eller paketet om rena transporter. För mer information, se https://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2050_sv