Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Fria yrken 4.0

(Yttrande på eget initiativ)

(2021/C 286/03)

Föredragande:

Rudolf KOLBE

Beslut av EESK:s plenarförsamling	20.2.2020
Rättslig grund	Artikel 32 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	31.3.2021
Antagande vid plenarsessionen	27.4.2021
Plenarsession nr	560
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	233/0/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Inom de fria yrkena använder man sig redan i dag i stor utsträckning och framgångsrikt av digitala tillämpningar och tillämpningar som bygger på artificiell intelligens (AI) till förmån för uppdragsgivarna, och man är ledande inom den tekniska utvecklingen av dessa tillämpningar, t.ex. inom ingenjörsbranschen. Yrkesutövarna måste även i framtiden involveras i högre grad i utvecklings- och valideringsprocessen för att säkerställa tillämpningarnas användbarhet och ändamålsenlighet i praktiken.

1.2

Digitala tillämpningar bör inte ses som konkurrens mot eller som ett substitut för tjänster som tillhandahålls av fria yrkesutövare. De är snarare hjälpmedel som redan i dag förbättrar och utvidgar tillhandahållandet av dessa tjänster.

1.3

Det är viktigt att man inom de fria yrkena kan upptäcka och bedöma de risker som uppstår till följd av användningen av digital teknik i klienternas, patienternas och uppdragsgivarnas intresse. Det följer av den särskilda förtroendeaspekt som kännetecknar detta förhållande och som kommer att förbli en central faktor även när digitala distributionskanaler används.

1.4

Patienter, klienter och uppdragsgivare måste i samband med digitala tillämpningar kunna lita på att yrkesutövarna tillhandahåller tjänsterna under eget ansvar, på ett professionellt sätt och oberoende av externa intressen. Lämplig yrkesreglering som är anpassad till den digitala utvecklingen är en viktig förutsättning för detta.

1.5

De fria yrkesutövarna måste konsekvent garantera uppgiftsskyddet och försvara det gentemot tredje man. För att undvika missbruk av uppgifter behövs en säker digital infrastruktur i EU.

1.6

Inom de fria yrkena måste utbildningens och fortbildningens innehåll aktualiseras för att säkerställa att såväl yrkesutövarnas som deras anställdas it-kompetens och digitala kompetens håller högsta möjliga kvalitet. EU uppmanas att låta dessa processer åtföljas av lämpliga finansieringsprogram.

1.7

De fria yrkesutövarna måste anpassa sin självreglering till den digitala utvecklingen och aktivt vara med och utforma processen. Detta kan innebära att yrkesetiska regler måste anpassas.

1.8

Uppkomsten av nya fria yrken som möjliggjorts genom digitaliseringen bör uppmuntras på grundval av de kriterier och principer som fastställs i Rommanifestet.

2.   Covid-19 och de fria yrkena

2.1

Pandemin har utlöst en massiv digitaliseringsprocess även inom de fria yrkena. Det ökade behovet av tjänster från fria yrkesutövare och restriktionerna till följd av pandemin har lett till en kraftig expansion av digitala tjänster. Krisen har tydligt åskådliggjort hur beroende vårt samhälle är av de goda yrkeskunskaperna hos utövarna av samhällsviktiga fria yrken. I egenskap av viktiga partner till de styrande i samband med krishantering och tryggande av befolkningens grundläggande behov måste de fria yrkena i framtiden integreras ännu bättre i arbetsmarknadsparternas system, och deras tjänster måste säkras genom lämpliga yrkesetiska regler som är anpassade till den digitala utvecklingen. Det är oroväckande att många egenföretagare och fria yrkesutövare helt saknar eller endast har en bristande tillgång till statligt stöd under pandemin.

2.2

En förstärkt digitalisering av de fria yrkesutövarnas tjänster kan varaktigt förbättra tillgången till dem även i avlägsna regioner. I samband med detta måste man se till att den för närvarande alltför djupa klyftan mellan stad och landsbygd när det gäller snabbt bredbandsinternet minskas så snabbt som möjligt och att digitaliserade tjänster tillgängliggörs i samma utsträckning för människor från alla regioner. De fria yrkena har under krisen investerat i digitalisering och dataskydd för att fullgöra sin roll som tillhandahållare av tjänster av allmänt intresse på samhälleliga nyckelpositioner. Det är därför viktigt att uttryckligen inkludera de fria yrkena som en samhällsviktig grupp i samband med alla åtgärder för ekonomisk återhämtning.

3.   Rommanifestet – definition av de fria yrkena

3.1

De fria yrkena har en väsentlig roll i EU:s sociala och ekonomiska utveckling. De ingår i det breda spektrumet av reglerade yrken som förutsätter särskilda kvalifikationer och som omfattar 22 % av alla arbetstagare i Europa. År 2013 kom mer än en tiondel av bruttoförädlingsvärdet i EU från sektorn för fria yrken. Covid-19-krisen har blottlagt vårt samhälles existentiella beroende av de högkvalificerade tjänster som fria yrkesutövare tillhandahåller. Arbetsgivare och företag inom de fria yrkena är kriståliga och erbjuder en betydande sysselsättningspotential. De utför också viktiga uppgifter av allmänt intresse. De tjänster som de tillhandahåller är nära kopplade till människors grundläggande behov, såsom liv, arbete, hälsa, säkerhet eller egendom. Mot denna bakgrund är det viktigt att den demokratiska tillgången till de fria yrkenas tjänster garanteras, t.ex. i vårdsektorn, inom ramen för de sociala trygghetssystemen eller på det juridiska området genom rättshjälp. Rekommendationer om övre gränser eller arvodes- och avgiftstak har en skyddande funktion för dem som tar de fria yrkenas tjänster i anspråk och som på grund av informationsasymmetrin är beroende av att det finns sådana bestämmelser.

3.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har flera gångar behandlat de fria yrkena, och 2014 beställde vi en omfattande undersökning om situationen för de fria yrkena när det gäller deras roll och relevans för det europeiska civila samhället (1). Dessa arbeten har visat att det hitintills inte har funnits någon allmänt bindande uppfattning eller allmänt gällande definition av fria yrken på EU-nivå.

3.3

För att definiera begreppet ”fria yrken” antog EESK därför Rommanifestet i december 2017. Man kunde då falla tillbaka på det förberedande arbete som gjorts av enskilda europeiska paraplyorganisationer för de fria yrkena, som tillsammans hade försökt formulera en europeisk definition i form av en stadga för de fria yrkena.

3.4

Enligt Rommanifestet tillhandahåller de fria yrkena intellektuella tjänster på grundval av särskilda yrkeskvalifikationer eller yrkeskompetenser. Dessa tjänster kännetecknas av ett personligt inslag och bygger på ett förtroendeförhållande. De fria yrkesutövarna bedriver sin verksamhet under eget ansvar och på ett professionellt och oberoende sätt. De kännetecknas av en yrkesetik, de är bundna av både sina uppdragsgivares intressen och allmänintresset, och de omfattas av ett system för yrkesorganisation och tillsyn.

3.5

Denna definition är inte uttömmande utan öppen för ny teknisk utveckling och nya yrken. Rommanifestet visar att dessa kännetecken utmärker de fria yrkena, men att de inte alltid måste föreligga kumulativt.

4.   Digitaliseringens utmaningar

4.1

Den globala digitaliseringen har utlöst en omvandlingsprocess av hela samhället, vars följder inte kan överblickas. Covid-19-pandemin kommer att bidra till att påskynda denna utveckling.

4.2

Följande exempel visar att digitala tillämpningar och distributionskanaler och användningen av artificiell intelligens redan ingår som ett oumbärligt inslag i många fria yrkestjänster och kan optimera dem ytterligare i framtiden. Hur bristen på personlig kontakt påverkar det särskilda förtroendeförhållandet mellan de fria yrkesutövarna och deras kunder, klienter eller patienter är alltjämt en öppen fråga, liksom i vilken utsträckning den så kallade mänskliga faktorn kan ersättas av artificiell intelligens.

4.2.1

Inom juridisk rådgivning blir blockkedjeteknik och legal tech allt vanligare. Elektroniska brevlådor för advokater och e-förvaltningstillämpningar kommer varaktigt att förändra kontakterna med domstolar och myndigheter. Redan i dag är de fria yrkena viktiga partner i genomförandet av e-förvaltningsprojekt och de bidrar på ett betydande sätt till administrativ förenkling på detta område.

4.2.2

Inom projektering blir datamodellering av byggnader (Building Information Modeling, BIM), en metod för sammanhängande planering, uppförande och skötsel av byggnader, allt viktigare, och många säkerhetsbedömningar av infrastruktur genomförs med hjälp av artificiell intelligens.

4.2.3

Inom hälso- och sjukvårdssektorn har AI-tillämpningar gett upphov till betydande förändringar inom medicinsk diagnostik. Därtill kommer vidareutvecklingen av e-hälsorådgivning, elektroniska recept och den tilltagande användningen av elektroniska patientjournaler.

4.3

Digitaliseringen håller på att förändra kommunikations- och informationskanalerna. Å ena sidan ger den konsumenterna möjlighet att ta del av information före och under utnyttjandet av de fria yrkenas tjänster, vilket minskar den nuvarande informationsasymmetrin. Å andra sidan finns det en risk för att ett överutbud av ofiltrerad och okommenterad information eller riktade falska nyheter förvirrar konsumenterna, vilket leder till allvarliga feltolkningar och till och med förvärrar informationsasymmetrin.

4.4

Digitaliseringen av de fria yrkenas tjänster och AI-baserade system för röstigenkänning och översättning kommer att minska bundenheten till språk och platser. Det gäller framför allt rådgivnings- och planeringstjänster, men även sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster. Detta får inte leda till att den mållandsprincip som fastställs i tjänstedirektivet undergrävs.

4.5

Datakvaliteten vid AI-tillämpningar är särskilt viktig när det gäller de tjänster som utförs av fria yrkesutövare. För att på ett bra sätt kunna använda sådana tillämpningar på känsliga områden i praktiken är det viktigt att de fria yrkena deltar i den tekniska utvecklingen och i synnerhet i kvalitetssäkringen av uppgifter.

4.6

En annan viktig aspekt i detta sammanhang är anonymisering eller pseudonymisering av uppgifter som grund för säker dataanvändning i uppdragsgivarens intresse. Samtidigt ökar risken för it-brottslighet i takt med den tekniska utvecklingen, vilket också hotar de tjänster som erbjuds av de fria yrkena.

4.7

Digitaliseringen kommer att underlätta marknadsinträdet för nya kommersiella aktörer som riktar in sig på de fria yrkenas affärsmodeller. EU och dess medlemsstater uppmanas att vid behov följa upp denna utveckling med lagstiftning i syfte att reglera exempelvis förhållandet mellan plattformsoperatörer och de fria yrkena samt tillträdet till sådana plattformar. Nationella tillsynsmyndigheter eller yrkessammanslutningar bör involveras i detta arbete. På läkemedelsområdet har stora nätapotek som bedriver gränsöverskridande verksamhet uppstått de senaste åren. I egenskap av nya aktörer kommer de företag som redan har digital expertis sannolikt att dra nytta av detta.

5.   Nyckelaspekter rörande de fria yrkena i den digitala omställningen

5.1

Det finns ett särskilt förtroendeförhållande mellan fria yrkesutövare och deras klienter, patienter eller kunder, vilket är ett väsentligt inslag i de fria yrkenas tjänster. Digitaliseringen sätter detta förtroendeförhållande på prov. Det sker till exempel genom att den personliga kontakten inte längre är direkt, utan i ökad utsträckning äger rum via tekniska hjälpmedel, såsom via videolänk eller elektroniska meddelanden. Personlig, förtroendebaserad rådgivning och vård kommer dock att förbli ett viktigt inslag i tillhandahållandet av fria yrkestjänster, även när det sker digitalt.

5.2

På lång sikt bör man dock ställa sig frågan om AI-tillämpningar kan uppfylla samma krav som mänskliga rådgivningstjänster. I teorin är det tänkbart att förtroendeförhållandet mellan människor skulle kunna leda till ett förtroendeförhållande mellan människor och maskiner. För närvarande ligger detta alltjämt långt borta när det gäller AI-tillämpningar. Det slutliga beslutet måste fattas av människor (human-in-command-principen). Programmeringen som ligger till grund för AI måste vara människocentrerad, transparent och i första hand vara inriktad på mottagarnas intressen och vila på jämbördiga normer ur ansvarsrättslig synpunkt. En transparent ansvarighet med avseende på de underliggande algoritmerna är också väsentligt för att AI-tjänsterna ska bli framgångsrika och förtroendeingivande. De får inte främja en felaktig bild eller låta fördomar vinna terräng.

5.3

En viktig grund för detta förtroendeförhållande är det yrkesmässiga oberoendet och egenansvaret. De fria yrkenas tjänster bygger på den nödvändiga premissen att patienter, klienter och kunder kan lita på att tjänsterna tillhandahålls under personligt ansvar på ett professionellt sätt och oberoende av externa intressen. Förtroendet för oberoende teknisk sakkunskap kommer att bli allt viktigare just på det digitala området eftersom överblickbarheten när det gäller intressepåverkan kommer att minska.

5.4

Att säkerställa datasäkerhet och dataskydd är centrala inslag i tillhandahållandet av fria yrkestjänster i den digitala tidsåldern. I detta avseende spelar de fria yrkena en nyckelroll genom att de står som garant för en säker användning av digitala tillämpningar gentemot sina klienter eller patienter och informerar dem om risker. Det stärker förtroendeförhållandet till mottagaren av tjänsten och går hand i hand med respekten för tystnadsplikten.

5.5

Samtidigt bör det noteras att de fria yrkena inte kan upptäcka alla fall av dataintrång, vilket är avgörande för eventuella ansvarsfrågor. Detta gäller särskilt när dataintrånget sker via extern åtkomst till tillgänglig digital infrastruktur utanför EU. Europeiska unionen bör därför påskynda upp- och utbyggnaden av säker digital infrastruktur för att hålla jämna steg med konkurrenter från andra delar av världen.

6.   Digitalisering och utbildning

6.1

Digitaliseringen kommer att förändra kraven på utbildning, fortbildning och vidareutbildning inom de fria yrkena. Det måste finnas en beredskap för livslångt lärande, som inte bara omfattar det egentliga fackområdet utan även förvärvande av snabbt föränderliga digitala färdigheter på andra områden.

6.2

För att lägga grunden för den nödvändiga digitala kompetensen måste de fria yrkesutövarna utrustas med lämpliga digitala färdigheter under sin utbildning och sitt fortsatta yrkesliv. EU uppmanas att låta dessa processer åtföljas av lämpliga finansieringsprogram.

6.3

Förvärvandet och vidareutvecklingen av digitala färdigheter omfattar även de fria yrkesutövarnas personal, vars utbildning faller under de fria yrkesutövarnas ansvar.

7.   Digitalisering och yrkesrätt

7.1

De höga kraven på kvalitet och säkerhet när det gäller fria yrkestjänster regleras i lag i många länder. De måste garanteras oavsett om tjänsterna tillhandahålls digitalt eller inte. Den nationella yrkesrätten befinner sig under stark press i EU sedan många år. Europeiska kommissionen hoppas på ökad ekonomisk tillväxt och konkurrens genom att reducera de nationella yrkesregleringarna, men följdkostnaderna för felaktigt agerande på grund av bristande kvalitetssäkring på avreglerade marknader i samband med fria yrkestjänster beaktas inte. Många medlemsstater anser därför att deras regler är nödvändiga och lämpliga för att garantera kvalitet, särskilt när det gäller samhällsviktiga tjänster som utförs av fria yrkesutövare.

7.2

Eftersom befintliga rättsliga bestämmelser kommer att bli alltmer inaktuella när det gäller nya digitala former för tillhandahållandet av fria yrkestjänster kommer den befintliga yrkesrätten att behöva anpassas. För att skapa nödvändig flexibilitet bör de regler som inte är nödvändiga till följd av digitaliseringen ses över. Å andra sidan kommer det att bli viktigare att i lag slå fast vissa principer för tillträde till och utövande av fria yrken, för att undvika att digitaliseringen leder till negativa effekter för konsumenterna och de fria yrkena.

7.3

I princip kommer det att handla om att hitta ett optimalt förhållande mellan bindande regler och icke-bindande regler. Självreglering inom yrket är en prioritering här. Endast när denna inte fungerar uppmanas lagstiftaren att reglera. För fria yrken som inte är reglerade bör antagande av etiska regler uppmuntras.

8.   Digitalisering och självreglering inom de fria yrkena

8.1

Ett väsentligt kännetecken för de fria yrkena är att de ingår i någon form av yrkessammanslutning, men här finns det stora skillnader vid en jämförelse inom EU.

8.2

Självregleringen är huvudsakligen regionalt och delvis lokalt organiserad. Digitaliseringen upplöser den traditionella lokala och språkliga bundenheten till tillhandahållandet av tjänster. Det väcker frågan om hur yrkestillsynen kan säkerställas på ett effektivt sätt i framtiden. Denna fråga bör tas upp på ett tidigt stadium av organen för självreglering.

8.3

Digitaliseringen skapar nya uppgifter för yrkessammanslutningar och yrkesorganisationer för de fria yrkena. De kan hjälpa sina medlemmar att utveckla nya digitala affärsområden eller att hantera nya medier.

8.4

Digitaliseringen kommer att kräva en anpassning av de yrkesregler som utvecklats inom de fria yrkenas självreglering. En yrkesetik som säkerställer överensstämmelse med de viktigaste grundläggande inslagen i de fria yrkena är en viktig förutsättning för att undvika att digitaliseringsprocessen får negativa effekter för konsumenterna. Yrkesetiska regler kan komplettera de rättsliga bestämmelserna.

9.   Framväxten av nya fria yrken

9.1

Digitaliseringen kan bredda arbetsbeskrivningen för fria yrken och stärka det sektorsövergripande samarbetet med andra yrken samt, på grundval av kriterierna i Rommanifestet, uppmuntra framväxten av nya fria yrken i syfte att få till stånd ett öppet och föränderligt system.

9.2

Digitaliseringen kommer dessutom att förstärka den fortsatta kommersialiseringen av de fria yrkenas tjänster och omvandla den traditionella bilden av fria yrken.

9.3

Självreglering, yrkesetik och rättsliga minimikrav kommer därför att spela en viktig roll i framtiden för att genom innovativa och flexibla strategier säkra den allmännyttiga aspekten framför ett rent vinstsyfte och därmed kvaliteten på de fria yrkenas tjänster till konsumenterna.

---

(1)  ”The state of the Liberal Professions concerning their functions and relevance to European civil society”, EESC-2014-46-EN, ISBN 978-92-830–2460–6.