EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 20.7.2021
SWD(2021) 704 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Cypern
Följedokument till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Rättsstatssituationen i EU
{COM(2021) 700 final} - {SWD(2021) 701 final} - {SWD(2021) 702 final} - {SWD(2021) 703 final} - {SWD(2021) 705 final} - {SWD(2021) 706 final} - {SWD(2021) 707 final} - {SWD(2021) 708 final} - {SWD(2021) 709 final} - {SWD(2021) 710 final} - {SWD(2021) 711 final} - {SWD(2021) 712 final} - {SWD(2021) 713 final} - {SWD(2021) 714 final} - {SWD(2021) 715 final} - {SWD(2021) 716 final} - {SWD(2021) 717 final} - {SWD(2021) 718 final} - {SWD(2021) 719 final} - {SWD(2021) 720 final} - {SWD(2021) 721 final} - {SWD(2021) 722 final} - {SWD(2021) 723 final} - {SWD(2021) 724 final} - {SWD(2021) 725 final} - {SWD(2021) 726 final} - {SWD(2021) 727 final}
Sammanfattning
Strukturreformen av det cypriotiska rättssystemet fortsätter men har försenats. Lagförslag om att dela upp den nuvarande högsta domstolen i en högsta konstitutionell domstol och en överdomstol samt om utnämningsförfaranden för domare och ordförande i dessa två nya domstolar är under beredning i parlamentet. Dessa utnämningar beslutas av landets president efter icke bindande rådgivning av det rådgivande domarrådet. Det är viktigt att denna reform säkerställer domstolsväsendets oberoende i enlighet med EU-rätten och att Europarådets rekommendationer beaktas. Inrättandet av en appellationsdomstol diskuteras också i parlamentet. Man håller också på att inrätta specialiserade domstolar och att omstrukturera domstolarna. Nya civilprocessrättsliga regler har godkänts i syfte att påskynda de rättsliga förfarandena. Lagrådets kapacitet fortsätter att stärkas, inklusive separationen av funktioner och rekryteringsförfaranden. Ytterligare reformer syftar till att övervinna stora utmaningar för rättssystemets effektivitet och kvalitet, i synnerhet avseende digitalisering. Civilrättsliga, handelsrättsliga och administrativa domstolsförfaranden är fortfarande mycket långdragna.
Cypern fortsätter att förbättra den rättsliga ramen för korruptionsbekämpning, även om ett antal viktiga reformer ännu inte är avslutade, t.ex. inrättandet av en korruptionsbekämpningsbyrå, skydd av visselblåsare, reglering av lobbyverksamhet och avslöjandet av tillgångar för valda tjänstemän. Byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning har fått i uppgift att övervaka genomförandet av en ny korruptionsbekämpningsplan för 2021–2026. Utredningarna av korruptionsfall fortsatte, och manipulering av idrottstävlingar framstod som ett särskilt riskområde, även om prövningar av korruptionsfall fortfarande är sällsynta. Statsåklagarämbetet fick nya resurser och genom en ändring av strafflagen ökades sanktionerna för brottet missbruk av tjänsteställning, vilket medförde möjligheten att använda särskilda undersökningstekniker vid utredningar av detta brott. Regeringen lanserade en undersökning av investerings- och medborgarskapsprogrammen för att reagera på anklagelser om korruption av utländska personer och högt uppsatta tjänstemän. En ny uppförandekod inriktad på korruption syftar till att förbättra integriteten i poliskåren. Under covid-19 pandemin åtföljdes åtgärderna för ekonomiska lättnader av åtgärder som syftade till att dämpa risken för bedrägeri och korruption.
I Cypern skyddas yttrandefriheten och rätten till tillgång till information rättsligt och formellt i författningen. Sekundärlagstiftning säkerställer uttryckligen journalisters rätt att skydda sina källor och främjar mediemångfald inom radio- och tv-sektorerna. Sedan december 2020 är det sekundärrätten som fastställer ramarna och villkoren för allmänhetens tillgång till information samt inrättar kommissariatet för information. Lagförslag som planeras för antagande under andra halvåret 2021 är inriktade på att stärka Cyperns radio- och tv-myndighetens oberoende, genom att skärpa garantierna för yttrandefrihet och insyn i ägandet.
Systemet med kontroller och motvikter omfattar en samrådsprocess inom ramen för ett projekt för bättre lagstiftning. Dock är samrådsprocessen om lagstiftningsförslag begränsad till diskussioner inom representanthuset och farhågor finns om allmänhetens tillgång till förslagen. Det undantagstillstånd som fastställs i författningen utlystes inte under pandemin. Restriktioner infördes emellertid för medborgare och företag enligt karantänlagen, som ger ministerrådet befogenhet att utfärda dekret om covid-19-pandemin. För vissa av det civila samhällets organisationer kvarstår utmaningar när det gäller registreringsramen, vilket konstateras i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, men förbättringar noteras i den nya lagstiftningen, vilket möjliggör en enklare registrering av sammanslutningar av icke-statliga organisationer.
I.Domstolsväsende
Domstolsväsendet består av sex distriktsdomstolar, sex brottmålsdomstolar, förvaltningsdomstolen, förvaltningsdomstolen för internationellt skydd samt högsta domstolen. Inrättandet av en författningsdomstol pågår. Utöver detta finns även familjedomstolar, hyresdomstolar, arbetsdomstolar och en militärdomstol. Det finns 113 domare som tjänstgör i förstainstansdomstolarna och 13 domare i högsta domstolen. Domare vid högsta domstolen utses av landets president bland domarkåren och på rekommendation av högsta domstolen, som presidenten inte behöver följa. Enligt etablerad praxis följer dock presidenten högsta domstolens rekommendationer, som innebär att den domare som varit i tjänst längst föreslås för respektive ledig befattning. Samma praxis gäller för utnämningen av högsta domstolens ordförande, där presidenten alltid följer rekommendationen att utse den äldsta domaren i tjänst i den domstolen. Domare i första instans utses, förflyttas och befordras av högsta domstolsrådet, som består av alla ledamöter vid högsta domstolen (ordföranden och tolv domare). Åklagarmyndigheten är oberoende och inrättad under Cyperns statsåklagare. Statsåklagaren är ordförande för republikens lagråd, som är en oberoende tjänst som inte är lyder under något ministerium. Statsåklagaren har befogenhet att, på eget gottfinnande och i allmänhetens intresse, inleda, handlägga, överta och fortsätta eller avbryta förfaranden med anledning av brott mot någon person (juridisk eller fysisk) i landet. Statsåklagaren är dessutom juridisk rådgivare åt republiken, presidenten, ministerrådet och var och en av ministrarna. Statsåklagaren fullgör dessutom alla övriga funktioner och uppgifter som åläggs honom genom författningen eller enligt lag. Cypern deltar i den europeiska åklagarmyndigheten. Det oberoende nationella advokatsamfundet har regelverk och disciplinära befogenheter för sina medlemmar.
Oberoende
Domstolsväsendets oberoende upplevs vara på en genomsnittlig nivå. Bland allmänheten anser 48 % att domstolsväsendets oberoende är ganska eller mycket bra, en siffra som har minskat med sju procentenheter 2021 jämfört med 2020. Motsvarande siffra bland företag är 45 %, vilket motsvarar en minskning med tre procentenheter sedan 2020. Denna nivå av upplevt oberoende av domstolsväsendet har varit genomsnittlig sedan 2016.
Uppdelningen av den nuvarande högsta domstolen i en högsta författningsdomstol och en överdomstol är under beredning i parlamentet. Lagförslaget lades fram för parlamentet i slutet av 2020, och en ad hoc-kommitté inrättades för att slutföra texten. I detta förslag anges för närvarande att utnämningen av domare och ordförande vid dessa domstolar enbart skulle göras av landets president. Enligt förslaget skulle ett rådgivande domarråd inrättas – åtskilt från högsta domstolen – med uppgift att utarbeta en förteckning över de lämpligaste kandidaterna till tjänsten, som inte skulle vara bindande för presidenten. Det är viktigt att denna reform säkerställer domstolsväsendets oberoende i enlighet med EU-rätten och att Europarådets rekommendationer beaktas. Ett samråd med Venedigkommissionen om lagförslaget skulle bekräfta den föreslagna reformens överensstämmelse i detta avseende. I lagförslaget föreskrivs även inrättandet av en appellationsdomstol, vars domare och ordförande skulle utses av högsta domstolsrådet. Efter upplösningen av parlamentet den 14 april 2021 inför parlamentsvalet den 30 maj, kommer de ännu inte antagna lagförslagen att diskuteras av det nyvalda parlamentet.
Reformer pågår när det gäller högsta domstolsrådet i syfte att göra det mer representativt för komponenterna i rättssystemet. I ett lagförslag som utarbetades 2020 föreslogs en utvidgning av högsta domstolsrådet. Rådet skulle bestå av medlemmarna i högsta domstolen, ordföranden och domarna i överdomstolen, ordföranden för appellationsdomstolen, den äldsta ordföranden i distriktsdomstolarna, ordföranden för domarförbundet, statsåklagaren, ordföranden i Cyperns advokatsamfund. Domstolsväsendet uttryckte en preferens för ett reviderat högsta domstolsråd som enbart består av medlemmar från domstolsväsendet. Lagförslaget är under beredning sedan slutet av 2020 och hade inte antagits före upplösningen av parlamentet tidigare i vår. Det är viktigt att man i denna reform beaktar Europarådets rekommendationer.
Handlingsplanen för förstärkning av republikens lagråd håller på att utarbetas och en lagstiftning som garanterar departementets budgetoberoende planeras. Reformen omfattar bland annat en omstrukturering och inrättande av separata, självständiga direktorat inom lagrådet för att separera statsåklagarens två viktigaste funktioner mer effektivt, inrätta nya tjänster, rationalisera förfarandena samt åtskilja funktioner och rekryteringsförfaranden. Statsåklagaren och finansministeriet diskuterar fortfarande sinsemellan ett lagförslag som rör lagrådets budgetoberoende. För att föregripa den planerade reformen, rekryterades i slutet av 2020 ett stort antal nya jurister till republikens lagråd och ett många av dem hanterar brottmål, inklusive korruptionsfall.
Kvalitet
Åtgärder vidtas för att förbättra digitaliseringen av rättsväsendet, men allvarlig oro kvarstår inom detta område. Mycket lite information om rättssystemet är tillgänglig för allmänheten via internet. Dessutom finns det väldigt få digitala lösningar för att initiera och följa förfarandena i civila/kommersiella och administrativa ärenden. Upprättandet av ett elektroniskt system för domstolsförvaltning är ett av huvudmålen för de pågående reformerna. Genomförandet och de tillhörande offentliga upphandlingsförfarandena har emellertid försenats sedan 2017. Under tiden har ett elektroniskt miniregister för att registrera mål tagits fram och driftsattes 2020 i alla civilrättsliga register och i högsta domstolen för att möjliggöra en effektivare behandling av ansökningar i väntan på att systemet för e-juridik till fullo genomförs. Genomförandet av registret påskyndades av covid-19-pandemin.
Informativa webbplatser om rättspraxis och lagstiftning för allmänheten har vidareutvecklats. En webbplats som förvaltas av Cyperns advokatsamfund ger öppet, kostnadsfritt tillträde för allmänheten till ett antal datasamlingar, till exempel databaser för rättspraxis och lagstiftning. Webbplatsen ger framför allt tillträde till databasen för Cyperns rättspraxis, rättspraxis från Cyperns högsta domstol, rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Cyperns lagstiftning. Tillgång till nationella och utländska onlinedatabaser tillhandahålls de cypriotiska domarna av högsta domstolen, som bär kostnaden.
Effektivitet
Domstolsväsendet fortsätter att stå inför allvarliga bekymmer när det gäller dess effektivitet. Den tid det tar att avgöra civilrättsliga, handelsrättsliga och förvaltningsrättsliga ärenden i första instans (882 dagar 2019, jämfört med 737 dagar 2018) är fortfarande bland de längsta i EU. I förvaltningsrätten i första instans ökade tidsåtgången för förfarandena (495 dagar 2019 jämfört med 487 dagar 2018) och avslutandegraden minskade (cirka 170 % 2019 jämfört med cirka 219 % 2018). Sedan september 2020 har ett projekt genomförts på försöksbasis i distriktsdomstolen i Paphos för att minska eftersläpningar. Efter rekryteringen av ytterligare ett antal domare har en arbetsgrupp inrättats som fokuserar särskilt på att hantera eftersläpningen av ärenden.
Genomförandet av handlingsplanen för att åtgärda effektivitetsutmaningar fortsätter om än med en viss fördröjning. I ett lagförslag som utarbetades av ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning i slutet av 2020 ökas den civilrättsliga befogenheten för domare och höga domare i distriktsdomstolarna avseende antalet tvister de får pröva och döma, i syfte att möjliggöra större flexibilitet i systemet. Det beslut som fattades av högsta domstolen i februari 2019 att fördela hanteringen av ekonomiska tvister - domstolsförfaranden angående nödlidande lån - på sex domare i diskritsdomstolen som redan var i tjänst, fortsätter att genomföras.
De nya civilprocessrättsliga reglerna har godkänts. De nya civilprocessrättsliga reglerna godkändes den 19 maj 2021 av högsta domstolen och ersätter det föråldrade regelverk som varit i kraft sedan 1958. Dessa regler, som ännu inte har genomförts, syftar till att påskynda de rättsliga förfarandena och öka den totala effektiviteten i den civilrättsliga processen, bland annat vad gäller verkställandet av domstolsbeslut.
II.Regelverk för korruptionsbekämpning
En ny handlingsplan mot korruption för 2021-2026 har antagits, och byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning har fått i uppgift att övervaka genomförandet. Statsåklagaren har den övergripande befogenheten att lagföra brott, däribland korruption. Åklagarmyndigheten tillhandahåller juridisk rådgivning till brottsbekämpande myndigheter som utreder korruptionsbrott. En ny statsåklagare har utsetts, åtföljt av rekrytering av ny personal och omorganisation av kontoret för lagföring av ekonomiska brott. Ett nytt lagförslag om tillgång till offentlig information innebär en förbättring av den rättsliga ramen mot korruption.
Uppfattningen bland experter och företagsledare är att graden av korruption inom den offentliga sektorn fortfarande är relativt hög. I 2020 års korruptionsindex från Transparency International fick Cypern 57 poäng av 100 och kom på tolfte plats i Europeiska unionen och fyrtioandra plats i världen
. Detta index har försämrats
under de senaste fem åren
.
Den strategiska ramen om korruptionsbekämpning har setts över. I januari 2021 antogs en ny strategi mot korruption för 2021-2026 av landets president och ministern för justitiefrågor allmän ordning. De föreslagna åtgärderna handlar om öppenhet, ansvar och korruption, i syfte att förstärka befintliga institutioner och skapa nya garantier
. Strategin omfattar tre pelare
, uppdelade i specifika åtgärder
. Byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning (lyder under ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning) har utsett två tjänstemän med uppgift att hantera interinstitutionell samordning och genomförandet av strategin. Varje offentlig institution har en kontaktpunkt för korruptionsstrategin, som rapporterar om framsteg i genomförandet av åtgärder mot korruptionsbekämpning från sina respektive ansvarsområden. Byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning samlar in och centraliserar informationen om genomförandet av strategin och publicerar resultaten på en webbplattform
. Ministerrådet lanserade också i slutet av 2020 ett nationellt integritetsprogram baserat på Internationella standardiseringsorganets ISO-standard om ett ledningssystem för bekämpning av mutor. Justitieministeriet ansvarar för att övervaka genomförandet av detta program
.
Lagen om tillgång till offentlig information har antagits, men annan lagstiftning mot korruptionsbekämpning diskuteras fortfarande i parlamentet. Lagen om rätten att få tillgång till information från den offentliga sektorn
, som ger en fysisk eller juridisk person rätt att få tillgång till information som innehas av en offentlig myndighet, trädde i kraft i december år 2020. Lagförslaget om inrättande av en oberoende myndighet mot korruption och lagförslaget om lobbyverksamhet har genomgått den första behandlingen i det berörda parlamentsutskottet. Ett antal lagförslag om redovisning av tillgångar för valda och statliga tjänstemän ligger kvar hos den parlamentariska kommittén för institutioner, meriter och kommissionären för administration
. Det finns dock ingen uppgift om tidsplanen för det slutliga antagandet.
Påföljden för brottet missbruk av offentlig tjänsteställning har ökat. I mars 2021 ökade påföljden för brottet missbruk av tjänsteställning av offentliga tjänstemän (valda såväl som anställda) från tre till sju års fängelse
.
Statsåklagarens kontor fortsätter att öka sin kapacitet. En ny statsåklagare utsågs i slutet av juni 2020. Kontoret har nyligen rekryterat 24 advokater på första nivå med uppdrag att åtala ekonomiska brott, däribland korruption, och tre tjänstemän flyttades från personalavdelningen till statsåklagarens kontor. Mellan 2013 och 2020 undersöktes 149 fall av korruption, varav 20 fall prövades (däribland fem fall som rör höga officerare och personer i politiskt utsatt ställning)
. Ett särskilt riskområde, som styrs av lagen om bekämpning av manipulering av resultat inom idrotten
, ledde till ett flertal öppna undersökningar om korruption (12 fall 2020 och tre fall 2021) och intressekonflikter (två fall 2020 och ett fall 2021) men inga ärenden har hittills avgjorts
. Statsåklagaren samordnade under 2020 möten med vadhållningsförbundet och polisen i samband med genomförandet av lagen om kamp mot manipulering av resultat inom idrotten.
Regeringen tillsatte en utredningskommission för att undersöka Cyperns system för investerares medborgarskap. Som svar på anklagelser om korruption som berörde utländska personer och högt uppsatta tjänstemän (inklusive eventuellt deltagande av personer i politiskt utsatt ställning) utsåg statsåklagaren, på begäran av ministerrådet, den 7 september 2020 en utredningskommission med uppgift att utreda och undersöka alla naturaliseringar i enlighet med Cyperns system med medborgarskap för investerare 2007-2020. Kommissionen undersökte enligt uppgift 6 779 naturaliseringar som baserats på investeringar. De preliminära slutsatserna från kommissionen som meddelades i april 2021 visar att mer än 53 % av alla analyserade naturaliseringar beviljades i strid med lagen. Europeiska kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Cypern avseende systemet för medborgarskap för investerare.
Åklagarmyndighetens kontor för ekonomiska brott har omorganiserats. Kontoret för utredning av ekonomiska brott omorganiserades 2020 i två avdelningar: en avdelning med ansvar för utredning av ekonomiska brott, och en stödavdelning (vars verksamhet startade i februari 2021) med två polisutredare och fyra kriminaltekniska revisorer
. Stödenheten ger övergripande stöd till andra enheter genom finansunderrättelseanalys och tillbörlig vaksamhet avseende misstänkta personer. Svårigheten att locka och behålla kvalificerad personal är dock fortfarande en utmaning för kontoret
. Vissa undersökningar av ekonomiska brott försenas på grund av finansinstitutens långsamhet när det gäller att lägga fram bevis till domstolen och, när det gäller vissa internationella fall, på grund av utländska myndigheters påstått långsamma reaktioner på begäranden om ömsesidig rättslig hjälp
. Ett beslag gjordes 2020 avseende ett korruptionsbrott som involverade fyra åtalade, däribland en offentlig tjänsteman
.
Nya instrument för att förbättra integriteten inom polisen har införts, bland annat en onlineplattform för visselblåsning. Polisens tjänst för inre angelägenheter, som är ansvarig för att utreda anklagelser om korruption inom polisen, lanserade 2020 en onlineplattform för visselblåsning. Sedan dess har den mottagit 141 klagomål
: 36 klagomål har redan utretts (varav 21 senare ogillades). Det finns ingen information om avgjorda fall. I början av 2021 antog polisens tjänst för inre angelägenheter en uppförandekod för polisen inriktad på korruption (inskriven i polisens befintliga etiska regler)
, och förklarade polisens befogenheter i en informationsbroschyr till allmänheten. Vid misstankar om korruption hos en polistjänsteman kan polisens tjänst för inre angelägenheter besluta att utföra ett ”integritetstest” på den misstänkte. Medan misstankar om korruption anmäls till statsåklagaren, skickas uppgifter som pekar på brott mot disciplinära bestämmelser till polisdirektören för eventuella korrigerande åtgärder. Mellan 2018 och 2020 hänsköts 13 fall till statsåklagarens kontor, och ett fall avgjordes (med övertygelse). För närvarande pågår 11 utredningar, och en är under beredning på statsåklagarens kontor.
Nya bestämmelser om intressekonflikt för parlamentsledamöter har antagits. Representanthuset antog i februari 2021 en uppförandekod för sina ledamöter, med bestämmelser om oförenlighet, redovisning av tillgångar, gåvor och lobbyverksamhet
. Efterlevnaden av koden kommer att övervakas av en särskild parlamentarisk kommitté. För andra tjänstemän, utöver den befintliga förvaltningsrätten
, pågår ett projekt som syftar till att utforma en gemensam uppsättning principer för intressekonflikter för tjänstemän från alla sektorer
.
Det finns inga uppgifter om genomförandet av ramen för redovisning av tillgångar. Trots att reglerna för redovisning av tillgångar har införts uppstod frågor gällande dessa redovisningars korrekthet och kontrollen av dem. Dessutom är det så att även om det finns regler och sanktioner för bristande efterlevnad av skyldigheten att redovisa tillgångar även för högre tjänstemän och personer i politiskt utsatt ställning (t.ex. parlamentsledamöter och landets president) är det fortfarande oklart hur effektiva de är eftersom information om genomförandet av systemet för redovisning av tillgångar saknas. De farhågor som togs upp i förra årets rapport är således fortfarande giltiga.
Ett lagförslag om rapportering av korruptionshandlingar väntar på godkännande
av lagstiftaren sedan maj 2017. Denna lagstiftning skulle införa nya bestämmelser om skydd för personer som rapporterar om korruption, både inom den offentliga och den privata sektorn
.
Åtgärder som syftar till att förhindra bedrägerier i stödordningarna har använts under covid-19-pandemin. Ministeriet för arbete, välfärd och socialpolitik har lanserat en kontrollmekanism, kopplad till socialförsäkringstjänstens databas, som möjliggör automatiska kontroller av mottagarna av covid-19-relaterade subventioner (även kallad ”särskilda ordningen”). I händelse av brott mot kriterierna för att kvalificera sig för den ”särskilda ordningen”, har ministeriet för arbete, välfärd och socialpolitik begärt att det berörda stödet ska återlämnas. Inom hälsosektorn är pristak för inköp av sådant som är nödvändigt för skydd mot sjukdom (t.ex. masker eller medicinska covid-19-tester) bland de åtgärder som syftar till att hantera korruptionsrisker.
III.Mediernas mångfald och oberoende
I Cypern skyddas yttrandefriheten och rätten till tillgång till information rättsligt och formellt genom artikel 19 i författningen. Sekundärlagstiftningen skyddar uttryckligen journalisters rätt att skydda sina källor och främjar mediemångfald inom radio- och tv-sektorn. Lagen om rätten till åtkomst till information från den offentliga sektorn (2017) trädde i kraft i december 2020 efter flera förseningar, i syfte att förankra denna rätt i sekundärlagstiftningen. Lagen fastställer ramarna och villkoren för allmänhetens tillgång till information hos offentliga myndigheter och inrättar kommissariatet för information. Två separata lagförslag, som är planerade att antas under andra halvåret 2021, förväntas anpassa den cypriotiska lagstiftningen till direktivet om audiovisuella medietjänster och stärka pressfriheten
. Cypern delade ut ett statligt bidrag som huvudsakligen utgjordes av reklamintäkter till medierna för att de spred information till allmänheten om covid-19-pandemin.
Ändringsförslag lämnades in i syfte att stärka oberoendet för tillsynsmyndigheten för audiovisuella medietjänster, Cyperns radio- och tv-myndighet. Ändringar i lagen om radio- och tv-bolag 7(I)/1998 lämnades in till parlamentet för att uttryckligen fastslå myndighetens funktionella och effektiva oberoende genom att anpassa lagen till direktivet för audiovisuella medietjänster. Vidare är urvalskriterierna för styrelseledamöter i Cyperns radio- och tv-myndighet anpassade till Cyperns lag om offentlig förvaltning såsom den har tolkats i ministerrådets beslut 87/869, och säkerställer därmed att styrelseledamöterna besitter en hög grad av yrkeskvalifikationer.
Cyperns oberoende pressråd, kommissionen för klagomål mot medier, består av 13 ledamöter och ansvarar för nyhetsmediernas självreglering, både i skrift och elektroniskt. Om det antas skulle lagförslaget om skydd av pressfrihet och mediers verksamhet befästa kommissionen för klagomål i lag. Medan kommissionen för klagomål är helt fri från statlig inblandning och rättslig kontroll, påpekar övervakningsverktyget för mediepluralism att covid-19-pandemin och relaterade uppsägningar har förvärrat långvariga problem, eftersom kommissionens arbete till stor del är fokuserat på att skydda sysselsättningen och lönerna och mindre pådet redaktionella oberoendet.
En förstärkning förväntas av Cyperns regelverk, som redan möjliggör en viss grad av öppenhet när det gäller ägarförhållandena inom sektorn för audiovisuella medier. I övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 påminns om de farhågor som lyftes fram i övervakningsverktyget för mediepluralism 2020 och de risknivåer som man betonade där bekräftas när det gäller det effektiva genomförandet av de nuvarande bestämmelserna och avsaknaden av en ram som garanterar öppenhet om ägarna i sektorerna för tryckt press och digitala medier, vilket gör det svårt att identifiera och verifiera faktiska ägare eller korsvist ägande inom dessa sektorer. Lagförslaget, som för närvarande är på remiss, syftar till att åtgärda detta genom att ålägga alla medier att offentliggöra granskade redovisningar med information om de verkliga ägarna.
Mekanismer finns fortfarande för att värna om mediernas politiska oberoende och förhindra intressekonflikter. Samtidigt som en ram som reglerar statlig reklam fortfarande saknas, utdelades ett statligt stöd på 700 000 euro som främst består av reklamintäkter som utbetalades till medier för att informera allmänheten om covid-19-pandemin. I övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 anges att de utdelade subventionerna är mer diversifierade än i tidigare system och att de drastiskt har minskat riskfaktorn i samband med indikatorn för statlig reglering av resurser
. I övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 fastslås att risken generellt har minskat på området för politiskt oberoende (från 59 % till 55 %), även om den redaktionella självständigheten fortfarande äventyras och utsätts för höga risker på grund av att medieägare följer politiska agendor, vilket leder till en viss grad av självcensur av redaktionen. Arbete pågår med detaljerad mekanism som reglerar utbetalning av reklamintäkter för statens reklamkampanjer bortom covid-19-pandemin.
Även om direkta hot förblir ovanliga har ett fall av nättrakasserier och övervakning av en journalist rapporterats. Lagstadgade skyddsåtgärder för att skydda journalisters källor har vidtagits. När lagförslaget om skydd av pressfrihet och mediers verksamhet antas förväntas det förstärka yttrandefriheten både online och offline. Berörda parter har uttryckt oro i samband med stalkning, en cyberattack på och grova digitala trakasserier av en undersökande journalist, främst genom exponering på sociala medier. Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet hade inte publicerat några varningar sedan 2020 års rapport om rättsstatsprincipen om Republiken Cypern.
IV.Andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter
Cypern är en representativ republik med president. Cyperns president är både statschef och regeringschef. Det cypriotiska parlamentet har lagstiftande befogenheter. Både parlamentsledamöter och ministrar har rätt att ta lagstiftningsinitiativ. Högsta domstolen är behörig att bedöma lagars författningsenlighet i samband med vissa mål som läggs fram vid domstolen
. Det finns ett antal nationella oberoende myndigheter, organisationer och institutioner som strävar efter att skydda och värna mänskliga rättigheter.
Trots de åtgärder som vidtagits för att förbättra intressenternas engagemang, genomförs inte alltid offentliga samråd på ett tidigt stadium av utformningen av politik och utarbetandet av förslag. Öppet offentligt samråd om rättsakter sker sällan trots det åtagande som gjordes i samband med projektet för bättre lagstiftning samt cirkulären från finansministeriet och republikens lagråd. I stället är samrådsprocessen om ett lagförslag inte särskilt tillgänglig för allmänheten och begränsad till diskussioner inom representanthuset. I detta skede delas lagstiftningsförslagen ut genom en vanlig distributionslista från justitieministeriet till i förväg utsedda intressenter så att de kan lämna synpunkter och/eller delta i diskussionerna i de berörda ständiga parlamentsutskotten. Statsåklagaren gör en granskning i förväg av lagförslag för att kontrollera efterlevnaden av principerna om lagenlighet och proportionalitet.
Regeringen har fått befogenhet att vidta åtgärder för att hantera covid-19-pandemin. Det akutläge som anges i författningen har inte utropats i Cypern. Restriktioner infördes emellertid enligt karantänlagen, som ger ministerrådet befogenhet att utfärda föreskrifter, på grund av covid-19-pandemin, som gäller både för medborgare, myndigheter och företag. Cyperns parlament övervakar regelbundet genomförandet av alla covid-19-relaterade åtgärder. Enligt uppgifter från regeringen har de restriktiva åtgärderna hittills endast ifrågasatts en gång, i ett fall från 2020 som fortfarande är anhängigt förvaltningsdomstolen och som handlar om hur många anställda som tillåts på kontor och andra arbetsplatser
.
I samband med covid-19-pandemin har ombudsmannen varit aktiv för att hjälpa medborgarna. Sedan mars 2020 har ombudsmannen genomfört en medvetenhetskampanj relaterad till covid-19-pandemin och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Ombudsmannen ackrediterades med B-status genom den globala alliansen av nationella människorättsinstitutioner (GANHRI) 2015
och denna ackreditering kommer att ses över i juni 2021
.
Vissa framsteg har visserligen gjorts, men det finns fortfarande farhågor när det gäller registreringen av organisationer i det civila samhället. Dessa farhågor upprepades av kommissionären för mänskliga rättigheter i Europarådet
, nämligen vad gäller icke-statliga organisationers förmåga att verka i Cypern och genomförandet av lagstiftningen om föreningar som nyligen har lett till avregistrering av ett flertal icke-statliga organisationer. Som svar på dessa frågor
betonade regeringen att 2017 års lagstiftning
inför inslag av öppenhet och ansvarstagande för icke-statliga organisationers verksamhet i enlighet med både riktlinjerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF)
för att skydda icke-statliga organisationer från finansiering av terrorism och med EU:s femte direktiv för förebyggande och övervakning av penningtvätt. Registrering av sammanslutningar av organisationer är nu möjligt direkt utan att medlemmarna också registreras individuellt
.
Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning*
* Förteckningen över bidrag som mottagits i samband med samrådet om 2021 års rapport om rättsstatsprincipen finns på
https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/upholding-rule-law/rule-law/rule-law-mechanism/2021-rule-law-report-targeted-stakeholder-consultation
.
Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (2015), Combating the abuse of non-profit organisations (recommendation 8) (
http://www.fatf-gafi.org/media/fatf/documents/reports/BPP-combating-abuse-non-profit-organisations.pdf
).
Brev från Dunja Mijatović, kommissionär för mänskliga rättigheter, till Nicos Nouris, Cyperns inrikesminister (2021) (
https://rm.coe.int/letter-to-mr-nicos-nouris-minister-of-interior-of-cyprus-by-ms-dunja-m/1680a1c09b
).
Byrån för grundläggande rättigheter (2021), Contribution from the Fundamental Rights Agency to the 2021 Rule of Law Report.
Centre for Media Pluralism and Media Freedom (2021), Media pluralism monitor 2021 – Report on Cyprus (länken läggs till när den blir tillgänglig).
Cepej (2020), Undersökning om rättssystemens funktion i EU:s medlemsstater.
Cyperns advokatsamfund (2021), Contribution from the Cyprus Bar Association for the 2021 Rule of Law Report (bidrag från Cyperns advokatsamfund till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen).
Cyperns högsta domstol (2021), bidrag från Cyperns högsta domstol till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.
Cyperns regering (2021), underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.
Cyperns undersökningskommission (2021), Interim Report on the procedure of granting citizenship to foreign investors and businessmen (delårsrapport om förfarandet att bevilja medborgarskap till utländska investerare och affärsmän) (
https://www.pio.gov.cy/assets/pdf/newsroom/2021/04/Interim Report 27 04 2021(pdf).pdf
).
Europarådet: Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)12 till medlemsstaterna om domares oberoende, effektivitet och ansvar.
Europeiska kommissionen (2020), 2020 års rapport om rättsstatsprincipen - Rättsstatssituationen i Europeiska unionen
Europeiska kommissionen (2020), Investor citizenship schemes: European Commission opens infringements against Cyprus and Malta for ”selling” EU citizenship, INFR (2020) 2300 (
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_1925
).
Europeiska kommissionen (2021), EU:s resultattavla för rättvisa.
Europeiska kommissionens presshörna (2021), Överträdelser i juni: Viktiga beslut (
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/inf_21_2743
).
Generaldirektoratet för kommunikation (2019), Flash Eurobarometer 482 om företagens inställning till korruption i EU.
Generaldirektoratet för kommunikation (2020), särskild Eurobarometer 502 om korruption.
Greco (2020), Fourth Evaluation Round – Second Compliance Report on Cyprus on corruption prevention in respect of members of parliament, judges and prosecutors (
https://rm.coe.int/fourth-evaluation-round-corruption-prevention-in-respect-of-members-of/1680a06389
).
Kathimerini (2021), Interim report on golden passports delivered (
https://knews.kathimerini.com.cy/en/news/interim-report-on-golden-passports-delivered
).
OECD (2019), indikatorer för regleringspolitik och styrning – Cypern.
Projekt för rapportering av organiserad brottslighet och korruption (Organized Crime and Corruption Reporting Project), Cypriot Journalist Says He is Being Spied on and Fears for His Life (
https://www.occrp.org/en/daily/12631-cypriot-journalist-says-he-is-being-spied-on-and-fears-for-his-life
).
Reportrar utan gränser (2021), 2021 års internationella pressfrihetsindex – Cypern (
https://rsf.org/en/cyprus
).
Reportrar utan gränser (2021), Bidrag från reportrar utan gränser till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.
Republiken Cyperns ordförandeskap, Exandas webbplats för kommunikation och information (
https://exandas.presidency.gov.cy/
).
Sigma Live (2021), Report on citizenship (
https://www.sigmalive.com/news/politics/795517/ekthesi-politografiseonto-53-ektos-nomikou-plaisioupeitharxikes-efthynes
).
Svarsbrev från Nicos Nouris, Cyperns inrikesminister till Dunja Mijatović, kommissionär för mänskliga rättigheter (2021) (
https://rm.coe.int/reply-of-mr-nicos-nouris-minister-of-the-interiorof-cyprus-to-the-lett/1680a1cb15
).
Transparency International (2021), Corruption Perceptions Index 2020.
Bilaga II: Landsbesök i Cypern
Kommissionens avdelningar höll virtuella möten i april 2021 med följande instanser:
·Ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning
·Högsta domstolen
·Cyperns advokatsamfund
·Byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning (RTPC)
·Polisen – avdelningen för inre angelägenheter
·Polisen – kontoret för utredning av ekonomiska brott
·Radio- och tv-myndigheten
·Press- och informationskontoret
·Statsåklagarämbetet
·Inrikesministeriet – medier
·Cyperns integritetscenter
* Kommissionen träffade också följande organisationer vid ett antal övergripande möten:
·Amnesty International
·Centrum för reproduktiva rättigheter
·Civicus
·Civil Liberties Union for Europe
·Civil Society Europe (CSE)
·Europeiska kyrkokonferensen
·Eurocommerce
·European Center for Not-for-Profit Law (Europeiska centrumet för icke-vinstdrivande rätt)
·Europeiska centrumet för press- och mediefrihet
·Europeiska medborgarforumet
·Europeiska journalistfederationen (EFJ)
·European Partnership for Democracy (EPD)
·Europeiskt ungdomsforum
·Front Line Defenders
·Human Rights House Foundation
·Human Rights Watch
·ILGA-Europa
·Internationella juristkommissionen
·Internationella federationen för mänskliga rättigheter
·International Planned Parenthood Federations europeiska nätverk (IPPF EN)
·Internationella pressinstitutet
·Nederländska Helsingforskommittén
·Open Society European Policy Institute
·Philanthropy Advocacy
·Protection International (PI)
·Reportrar utan gränser
·Transparency International EU