Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52021SC0704(01)

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR 2021 års rapport om rättsstatsprincipen Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Cypern Följedokument till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN 2021 års rapport om rättsstatsprincipen Rättsstatssituationen i EU

SWD/2021/704 final/2

Bryssel den 20.7.2021

SWD(2021) 704 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Cypern

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

2021 års rapport om rättsstatsprincipen
Rättsstatssituationen i EU

{COM(2021) 700 final} - {SWD(2021) 701 final} - {SWD(2021) 702 final} - {SWD(2021) 703 final} - {SWD(2021) 705 final} - {SWD(2021) 706 final} - {SWD(2021) 707 final} - {SWD(2021) 708 final} - {SWD(2021) 709 final} - {SWD(2021) 710 final} - {SWD(2021) 711 final} - {SWD(2021) 712 final} - {SWD(2021) 713 final} - {SWD(2021) 714 final} - {SWD(2021) 715 final} - {SWD(2021) 716 final} - {SWD(2021) 717 final} - {SWD(2021) 718 final} - {SWD(2021) 719 final} - {SWD(2021) 720 final} - {SWD(2021) 721 final} - {SWD(2021) 722 final} - {SWD(2021) 723 final} - {SWD(2021) 724 final} - {SWD(2021) 725 final} - {SWD(2021) 726 final} - {SWD(2021) 727 final}


Sammanfattning

Strukturreformen av det cypriotiska rättssystemet fortsätter men har försenats. Lagförslag om att dela upp den nuvarande högsta domstolen i en högsta konstitutionell domstol och en överdomstol samt om utnämningsförfaranden för domare och ordförande i dessa två nya domstolar är under beredning i parlamentet. Dessa utnämningar beslutas av landets president efter icke bindande rådgivning av det rådgivande domarrådet. Det är viktigt att denna reform säkerställer domstolsväsendets oberoende i enlighet med EU-rätten och att Europarådets rekommendationer beaktas. Inrättandet av en appellationsdomstol diskuteras också i parlamentet. Man håller också på att inrätta specialiserade domstolar och att omstrukturera domstolarna. Nya civilprocessrättsliga regler har godkänts i syfte att påskynda de rättsliga förfarandena. Lagrådets kapacitet fortsätter att stärkas, inklusive separationen av funktioner och rekryteringsförfaranden. Ytterligare reformer syftar till att övervinna stora utmaningar för rättssystemets effektivitet och kvalitet, i synnerhet avseende digitalisering. Civilrättsliga, handelsrättsliga och administrativa domstolsförfaranden är fortfarande mycket långdragna.

Cypern fortsätter att förbättra den rättsliga ramen för korruptionsbekämpning, även om ett antal viktiga reformer ännu inte är avslutade, t.ex. inrättandet av en korruptionsbekämpningsbyrå, skydd av visselblåsare, reglering av lobbyverksamhet och avslöjandet av tillgångar för valda tjänstemän. Byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning har fått i uppgift att övervaka genomförandet av en ny korruptionsbekämpningsplan för 2021–2026. Utredningarna av korruptionsfall fortsatte, och manipulering av idrottstävlingar framstod som ett särskilt riskområde, även om prövningar av korruptionsfall fortfarande är sällsynta. Statsåklagarämbetet fick nya resurser och genom en ändring av strafflagen ökades sanktionerna för brottet missbruk av tjänsteställning, vilket medförde möjligheten att använda särskilda undersökningstekniker vid utredningar av detta brott. Regeringen lanserade en undersökning av investerings- och medborgarskapsprogrammen för att reagera på anklagelser om korruption av utländska personer och högt uppsatta tjänstemän. En ny uppförandekod inriktad på korruption syftar till att förbättra integriteten i poliskåren. Under covid-19 pandemin åtföljdes åtgärderna för ekonomiska lättnader av åtgärder som syftade till att dämpa risken för bedrägeri och korruption.

I Cypern skyddas yttrandefriheten och rätten till tillgång till information rättsligt och formellt i författningen. Sekundärlagstiftning säkerställer uttryckligen journalisters rätt att skydda sina källor och främjar mediemångfald inom radio- och tv-sektorerna. Sedan december 2020 är det sekundärrätten som fastställer ramarna och villkoren för allmänhetens tillgång till information samt inrättar kommissariatet för information. Lagförslag som planeras för antagande under andra halvåret 2021 är inriktade på att stärka Cyperns radio- och tv-myndighetens oberoende, genom att skärpa garantierna för yttrandefrihet och insyn i ägandet.

Systemet med kontroller och motvikter omfattar en samrådsprocess inom ramen för ett projekt för bättre lagstiftning. Dock är samrådsprocessen om lagstiftningsförslag begränsad till diskussioner inom representanthuset och farhågor finns om allmänhetens tillgång till förslagen. Det undantagstillstånd som fastställs i författningen utlystes inte under pandemin. Restriktioner infördes emellertid för medborgare och företag enligt karantänlagen, som ger ministerrådet befogenhet att utfärda dekret om covid-19-pandemin. För vissa av det civila samhällets organisationer kvarstår utmaningar när det gäller registreringsramen, vilket konstateras i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, men förbättringar noteras i den nya lagstiftningen, vilket möjliggör en enklare registrering av sammanslutningar av icke-statliga organisationer.

I.Domstolsväsende

Domstolsväsendet 1 består av sex distriktsdomstolar, sex brottmålsdomstolar 2 , förvaltningsdomstolen 3 , förvaltningsdomstolen för internationellt skydd 4 samt högsta domstolen 5 . Inrättandet av en författningsdomstol pågår. Utöver detta finns även familjedomstolar, hyresdomstolar, arbetsdomstolar och en militärdomstol 6 . Det finns 113 domare som tjänstgör i förstainstansdomstolarna och 13 domare i högsta domstolen. Domare vid högsta domstolen utses av landets president bland domarkåren och på rekommendation av högsta domstolen, som presidenten inte behöver följa. Enligt etablerad praxis följer dock presidenten högsta domstolens rekommendationer, som innebär att den domare som varit i tjänst längst föreslås för respektive ledig befattning. Samma praxis gäller för utnämningen av högsta domstolens ordförande, där presidenten alltid följer rekommendationen att utse den äldsta domaren i tjänst i den domstolen 7 . Domare i första instans utses, förflyttas och befordras av högsta domstolsrådet, som består av alla ledamöter vid högsta domstolen (ordföranden och tolv domare) 8 . Åklagarmyndigheten är oberoende och inrättad under Cyperns statsåklagare. Statsåklagaren är ordförande för republikens lagråd, som är en oberoende tjänst som inte är lyder under något ministerium 9 . Statsåklagaren har befogenhet att, på eget gottfinnande och i allmänhetens intresse, inleda, handlägga, överta och fortsätta eller avbryta förfaranden med anledning av brott mot någon person (juridisk eller fysisk) i landet. Statsåklagaren är dessutom juridisk rådgivare åt republiken, presidenten, ministerrådet och var och en av ministrarna. Statsåklagaren fullgör dessutom alla övriga funktioner och uppgifter som åläggs honom genom författningen eller enligt lag 10 . Cypern deltar i den europeiska åklagarmyndigheten. Det oberoende nationella advokatsamfundet har regelverk och disciplinära befogenheter för sina medlemmar.

Oberoende

Domstolsväsendets oberoende upplevs vara på en genomsnittlig nivå. Bland allmänheten anser 48 % att domstolsväsendets oberoende är ganska eller mycket bra, en siffra som har minskat med sju procentenheter 2021 jämfört med 2020. Motsvarande siffra bland företag är 45 %, vilket motsvarar en minskning med tre procentenheter sedan 2020 11 . Denna nivå av upplevt oberoende av domstolsväsendet 12 har varit genomsnittlig sedan 2016.

Uppdelningen av den nuvarande högsta domstolen i en högsta författningsdomstol och en överdomstol är under beredning i parlamentet 13 . Lagförslaget lades fram för parlamentet i slutet av 2020, och en ad hoc-kommitté inrättades för att slutföra texten 14 . I detta förslag anges för närvarande att utnämningen av domare och ordförande vid dessa domstolar enbart skulle göras av landets president 15 . Enligt förslaget skulle ett rådgivande domarråd inrättas 16 – åtskilt från högsta domstolen – med uppgift att utarbeta en förteckning över de lämpligaste kandidaterna till tjänsten, som inte skulle vara bindande för presidenten 17 . Det är viktigt att denna reform säkerställer domstolsväsendets oberoende i enlighet med EU-rätten och att Europarådets rekommendationer beaktas 18 . Ett samråd med Venedigkommissionen om lagförslaget skulle bekräfta den föreslagna reformens överensstämmelse i detta avseende. I lagförslaget föreskrivs även inrättandet av en appellationsdomstol, vars domare och ordförande skulle utses av högsta domstolsrådet. Efter upplösningen av parlamentet den 14 april 2021 inför parlamentsvalet den 30 maj, kommer de ännu inte antagna lagförslagen att diskuteras av det nyvalda parlamentet.

Reformer pågår när det gäller högsta domstolsrådet i syfte att göra det mer representativt för komponenterna i rättssystemet. I ett lagförslag som utarbetades 2020 föreslogs en utvidgning av högsta domstolsrådet. Rådet skulle bestå av medlemmarna i högsta domstolen, ordföranden och domarna i överdomstolen, ordföranden för appellationsdomstolen, den äldsta ordföranden i distriktsdomstolarna, ordföranden för domarförbundet, statsåklagaren, ordföranden i Cyperns advokatsamfund. Domstolsväsendet uttryckte en preferens för ett reviderat högsta domstolsråd som enbart består av medlemmar från domstolsväsendet 19 . Lagförslaget är under beredning sedan slutet av 2020 och hade inte antagits före upplösningen av parlamentet tidigare i vår 20 . Det är viktigt att man i denna reform beaktar Europarådets rekommendationer 21 .

22 23 24 25 Handlingsplanen för förstärkning av republikens lagråd håller på att utarbetas och en lagstiftning som garanterar departementets budgetoberoende planeras. Reformen omfattar bland annat en omstrukturering och inrättande av separata, självständiga direktorat inom lagrådet för att separera statsåklagarens två viktigaste funktioner mer effektivt, inrätta nya tjänster, rationalisera förfarandena samt åtskilja funktioner och rekryteringsförfaranden. Statsåklagaren och finansministeriet diskuterar fortfarande sinsemellan ett lagförslag som rör lagrådets budgetoberoende. För att föregripa den planerade reformen, rekryterades i slutet av 2020 ett stort antal nya jurister till republikens lagråd och ett många av dem hanterar brottmål, inklusive korruptionsfall.

Kvalitet

Åtgärder vidtas för att förbättra digitaliseringen av rättsväsendet, men allvarlig oro kvarstår inom detta område. Mycket lite information om rättssystemet är tillgänglig för allmänheten via internet 26 . Dessutom finns det väldigt få digitala lösningar för att initiera och följa förfarandena i civila/kommersiella och administrativa ärenden 27 . Upprättandet av ett elektroniskt system för domstolsförvaltning är ett av huvudmålen för de pågående reformerna 28 . Genomförandet och de tillhörande offentliga upphandlingsförfarandena har emellertid försenats sedan 2017. Under tiden har ett elektroniskt miniregister för att registrera mål tagits fram och driftsattes 2020 i alla civilrättsliga register och i högsta domstolen för att möjliggöra en effektivare behandling av ansökningar i väntan på att systemet för e-juridik till fullo genomförs 29 . Genomförandet av registret påskyndades av covid-19-pandemin.

Informativa webbplatser om rättspraxis och lagstiftning för allmänheten har vidareutvecklats. En webbplats som förvaltas av Cyperns advokatsamfund ger öppet, kostnadsfritt tillträde för allmänheten till ett antal datasamlingar, till exempel databaser för rättspraxis och lagstiftning. Webbplatsen ger framför allt tillträde till databasen för Cyperns rättspraxis, rättspraxis från Cyperns högsta domstol, rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Cyperns lagstiftning. Tillgång till nationella och utländska onlinedatabaser tillhandahålls de cypriotiska domarna av högsta domstolen, som bär kostnaden 30 .

Effektivitet

Domstolsväsendet fortsätter att stå inför allvarliga bekymmer när det gäller dess effektivitet 31 . Den tid det tar att avgöra civilrättsliga, handelsrättsliga och förvaltningsrättsliga ärenden i första instans (882 dagar 2019, jämfört med 737 dagar 2018) är fortfarande bland de längsta i EU 32 . I förvaltningsrätten i första instans ökade tidsåtgången för förfarandena (495 dagar 2019 jämfört med 487 dagar 2018) 33 och avslutandegraden minskade (cirka 170 % 2019 jämfört med cirka 219 % 2018) 34 . Sedan september 2020 har ett projekt genomförts på försöksbasis i distriktsdomstolen i Paphos för att minska eftersläpningar. Efter rekryteringen av ytterligare ett antal domare har en arbetsgrupp inrättats som fokuserar särskilt på att hantera eftersläpningen av ärenden 35 .

Genomförandet av handlingsplanen för att åtgärda effektivitetsutmaningar fortsätter om än med en viss fördröjning 36 . I ett lagförslag som utarbetades av ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning i slutet av 2020 ökas den civilrättsliga befogenheten för domare och höga domare i distriktsdomstolarna avseende antalet tvister de får pröva och döma, i syfte att möjliggöra större flexibilitet i systemet 37 . Det beslut som fattades av högsta domstolen i februari 2019 att fördela hanteringen av ekonomiska tvister - domstolsförfaranden angående nödlidande lån - på sex domare i diskritsdomstolen som redan var i tjänst, fortsätter att genomföras 38 .

De nya civilprocessrättsliga reglerna har godkänts. De nya civilprocessrättsliga reglerna godkändes den 19 maj 2021 av högsta domstolen och ersätter det föråldrade regelverk som varit i kraft sedan 1958 39 . Dessa regler, som ännu inte har genomförts, syftar till att påskynda de rättsliga förfarandena och öka den totala effektiviteten i den civilrättsliga processen, bland annat vad gäller verkställandet av domstolsbeslut 40 .

II.Regelverk för korruptionsbekämpning

En ny handlingsplan mot korruption för 2021-2026 har antagits, och byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning har fått i uppgift att övervaka genomförandet. Statsåklagaren har den övergripande befogenheten att lagföra brott, däribland korruption. Åklagarmyndigheten tillhandahåller juridisk rådgivning till brottsbekämpande myndigheter som utreder korruptionsbrott. En ny statsåklagare har utsetts, åtföljt av rekrytering av ny personal och omorganisation av kontoret för lagföring av ekonomiska brott. Ett nytt lagförslag om tillgång till offentlig information innebär en förbättring av den rättsliga ramen mot korruption.

Uppfattningen bland experter och företagsledare är att graden av korruption inom den offentliga sektorn fortfarande är relativt hög. I 2020 års korruptionsindex från Transparency International fick Cypern 57 poäng av 100 och kom på tolfte plats i Europeiska unionen och fyrtioandra plats i världen 41 . Detta index har försämrats 42 under de senaste fem åren 43 .

Den strategiska ramen om korruptionsbekämpning har setts över. I januari 2021 antogs en ny strategi mot korruption för 2021-2026 av landets president och ministern för justitiefrågor allmän ordning. De föreslagna åtgärderna handlar om öppenhet, ansvar och korruption, i syfte att förstärka befintliga institutioner och skapa nya garantier 44 . Strategin omfattar tre pelare 45 , uppdelade i specifika åtgärder 46 . Byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning (lyder under ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning) har utsett två tjänstemän med uppgift att hantera interinstitutionell samordning och genomförandet av strategin. Varje offentlig institution har en kontaktpunkt för korruptionsstrategin, som rapporterar om framsteg i genomförandet av åtgärder mot korruptionsbekämpning från sina respektive ansvarsområden. Byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning samlar in och centraliserar informationen om genomförandet av strategin och publicerar resultaten på en webbplattform 47 . Ministerrådet lanserade också i slutet av 2020 ett nationellt integritetsprogram baserat på Internationella standardiseringsorganets ISO-standard om ett ledningssystem för bekämpning av mutor. Justitieministeriet ansvarar för att övervaka genomförandet av detta program 48 .

Lagen om tillgång till offentlig information har antagits, men annan lagstiftning mot korruptionsbekämpning diskuteras fortfarande i parlamentet. Lagen om rätten att få tillgång till information från den offentliga sektorn 49 , som ger en fysisk eller juridisk person rätt att få tillgång till information som innehas av en offentlig myndighet, trädde i kraft i december år 2020. Lagförslaget om inrättande av en oberoende myndighet mot korruption och lagförslaget om lobbyverksamhet har genomgått den första behandlingen i det berörda parlamentsutskottet. Ett antal lagförslag om redovisning av tillgångar för valda och statliga tjänstemän ligger kvar hos den parlamentariska kommittén för institutioner, meriter och kommissionären för administration 50 . Det finns dock ingen uppgift om tidsplanen för det slutliga antagandet.

Påföljden för brottet missbruk av offentlig tjänsteställning har ökat. I mars 2021 ökade påföljden för brottet missbruk av tjänsteställning 51 av offentliga tjänstemän (valda såväl som anställda) från tre till sju års fängelse 52 .

Statsåklagarens kontor fortsätter att öka sin kapacitet. En ny statsåklagare utsågs i slutet av juni 2020. Kontoret har nyligen rekryterat 24 advokater på första nivå med uppdrag att åtala ekonomiska brott, däribland korruption, och tre tjänstemän flyttades från personalavdelningen till statsåklagarens kontor. Mellan 2013 och 2020 undersöktes 149 fall av korruption, varav 20 fall prövades (däribland fem fall som rör höga officerare och personer i politiskt utsatt ställning) 53 . Ett särskilt riskområde, som styrs av lagen om bekämpning av manipulering av resultat inom idrotten 54 , ledde till ett flertal öppna undersökningar om korruption (12 fall 2020 och tre fall 2021) och intressekonflikter (två fall 2020 och ett fall 2021) men inga ärenden har hittills avgjorts 55 . Statsåklagaren samordnade under 2020 möten med vadhållningsförbundet och polisen i samband med genomförandet av lagen om kamp mot manipulering av resultat inom idrotten 56 .

Regeringen tillsatte en utredningskommission för att undersöka Cyperns system för investerares medborgarskap. Som svar på anklagelser om korruption som berörde utländska personer och högt uppsatta tjänstemän (inklusive eventuellt deltagande av personer i politiskt utsatt ställning) utsåg statsåklagaren, på begäran av ministerrådet, den 7 september 2020 en utredningskommission med uppgift att utreda och undersöka alla naturaliseringar i enlighet med Cyperns system med medborgarskap för investerare 2007-2020. Kommissionen undersökte enligt uppgift 6 779 naturaliseringar som baserats på investeringar 57 . De preliminära slutsatserna från kommissionen som meddelades i april 2021 visar att mer än 53 % av alla analyserade naturaliseringar beviljades i strid med lagen 58 . Europeiska kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Cypern avseende systemet för medborgarskap för investerare 59 . 

Åklagarmyndighetens kontor för ekonomiska brott har omorganiserats. Kontoret för utredning av ekonomiska brott omorganiserades 2020 i två avdelningar: en avdelning med ansvar för utredning av ekonomiska brott, och en stödavdelning (vars verksamhet startade i februari 2021) med två polisutredare och fyra kriminaltekniska revisorer 60 . Stödenheten ger övergripande stöd till andra enheter genom finansunderrättelseanalys och tillbörlig vaksamhet avseende misstänkta personer. Svårigheten att locka och behålla kvalificerad personal är dock fortfarande en utmaning för kontoret 61 . Vissa undersökningar av ekonomiska brott försenas på grund av finansinstitutens långsamhet när det gäller att lägga fram bevis till domstolen och, när det gäller vissa internationella fall, på grund av utländska myndigheters påstått långsamma reaktioner på begäranden om ömsesidig rättslig hjälp 62 . Ett beslag gjordes 2020 avseende ett korruptionsbrott som involverade fyra åtalade, däribland en offentlig tjänsteman 63 .

Nya instrument för att förbättra integriteten inom polisen har införts, bland annat en onlineplattform för visselblåsning. Polisens tjänst för inre angelägenheter, som är ansvarig för att utreda anklagelser om korruption inom polisen, lanserade 2020 en onlineplattform för visselblåsning. Sedan dess har den mottagit 141 klagomål 64 : 36 klagomål har redan utretts (varav 21 senare ogillades). Det finns ingen information om avgjorda fall. I början av 2021 antog polisens tjänst för inre angelägenheter en uppförandekod för polisen inriktad på korruption (inskriven i polisens befintliga etiska regler) 65 , och förklarade polisens befogenheter i en informationsbroschyr till allmänheten. Vid misstankar om korruption hos en polistjänsteman kan polisens tjänst för inre angelägenheter besluta att utföra ett ”integritetstest” på den misstänkte. Medan misstankar om korruption anmäls till statsåklagaren, skickas uppgifter som pekar på brott mot disciplinära bestämmelser till polisdirektören för eventuella korrigerande åtgärder. Mellan 2018 och 2020 hänsköts 13 fall till statsåklagarens kontor, och ett fall avgjordes (med övertygelse). För närvarande pågår 11 utredningar, och en är under beredning på statsåklagarens kontor 66 .

Nya bestämmelser om intressekonflikt för parlamentsledamöter har antagits. Representanthuset antog i februari 2021 en uppförandekod för sina ledamöter, med bestämmelser om oförenlighet, redovisning av tillgångar, gåvor och lobbyverksamhet 67 . Efterlevnaden av koden kommer att övervakas av en särskild parlamentarisk kommitté. För andra tjänstemän, utöver den befintliga förvaltningsrätten 68 , pågår ett projekt som syftar till att utforma en gemensam uppsättning principer för intressekonflikter för tjänstemän från alla sektorer 69 .

Det finns inga uppgifter om genomförandet av ramen för redovisning av tillgångar. Trots att reglerna för redovisning av tillgångar har införts uppstod frågor gällande dessa redovisningars korrekthet och kontrollen av dem 70 . Dessutom är det så att även om det finns regler och sanktioner för bristande efterlevnad av skyldigheten att redovisa tillgångar även för högre tjänstemän och personer i politiskt utsatt ställning (t.ex. parlamentsledamöter och landets president) är det fortfarande oklart hur effektiva de är eftersom information om genomförandet av systemet för redovisning av tillgångar saknas. De farhågor som togs upp i förra årets rapport är således fortfarande giltiga.

Ett lagförslag om rapportering av korruptionshandlingar väntar på godkännande 71 av lagstiftaren sedan maj 2017. Denna lagstiftning skulle införa nya bestämmelser om skydd för personer som rapporterar om korruption, både inom den offentliga och den privata sektorn 72 .

Åtgärder som syftar till att förhindra bedrägerier i stödordningarna har använts under covid-19-pandemin. Ministeriet för arbete, välfärd och socialpolitik har lanserat en kontrollmekanism, kopplad till socialförsäkringstjänstens databas, som möjliggör automatiska kontroller av mottagarna av covid-19-relaterade subventioner (även kallad ”särskilda ordningen”). I händelse av brott mot kriterierna för att kvalificera sig för den ”särskilda ordningen”, har ministeriet för arbete, välfärd och socialpolitik begärt att det berörda stödet ska återlämnas. Inom hälsosektorn är pristak för inköp av sådant som är nödvändigt för skydd mot sjukdom (t.ex. masker eller medicinska covid-19-tester) bland de åtgärder som syftar till att hantera korruptionsrisker 73 .

III.Mediernas mångfald och oberoende

I Cypern skyddas yttrandefriheten och rätten till tillgång till information rättsligt och formellt genom artikel 19 i författningen. Sekundärlagstiftningen skyddar uttryckligen journalisters rätt att skydda sina källor och främjar mediemångfald inom radio- och tv-sektorn. Lagen om rätten till åtkomst till information från den offentliga sektorn (2017) trädde i kraft i december 2020 efter flera förseningar, i syfte att förankra denna rätt i sekundärlagstiftningen 74 . Lagen fastställer ramarna och villkoren för allmänhetens tillgång till information hos offentliga myndigheter och inrättar kommissariatet för information. Två separata lagförslag, som är planerade att antas under andra halvåret 2021, förväntas anpassa den cypriotiska lagstiftningen till direktivet om audiovisuella medietjänster och stärka pressfriheten 75 . Cypern delade ut ett statligt bidrag som huvudsakligen utgjordes av reklamintäkter till medierna för att de spred information till allmänheten om covid-19-pandemin.

Ändringsförslag lämnades in 76 i syfte att stärka oberoendet för tillsynsmyndigheten för audiovisuella medietjänster, Cyperns radio- och tv-myndighet. Ändringar i lagen om radio- och tv-bolag 7(I)/1998 lämnades in till parlamentet för att uttryckligen fastslå myndighetens funktionella och effektiva oberoende genom att anpassa lagen till direktivet för audiovisuella medietjänster 77 . Vidare är urvalskriterierna för styrelseledamöter i Cyperns radio- och tv-myndighet anpassade till Cyperns lag om offentlig förvaltning såsom den har tolkats i ministerrådets beslut 87/869, och säkerställer därmed att styrelseledamöterna besitter en hög grad av yrkeskvalifikationer 78 .

Cyperns oberoende pressråd, kommissionen för klagomål mot medier, består av 13 ledamöter och ansvarar för nyhetsmediernas självreglering, både i skrift och elektroniskt. Om det antas skulle lagförslaget om skydd av pressfrihet och mediers verksamhet 79 befästa kommissionen för klagomål i lag 80 . Medan kommissionen för klagomål är helt fri från statlig inblandning och rättslig kontroll, påpekar övervakningsverktyget för mediepluralism att covid-19-pandemin och relaterade uppsägningar har förvärrat långvariga problem, eftersom kommissionens arbete till stor del är fokuserat på att skydda sysselsättningen och lönerna och mindre pådet redaktionella oberoendet 81 .

En förstärkning förväntas av Cyperns regelverk, som redan möjliggör en viss grad av öppenhet när det gäller ägarförhållandena inom sektorn för audiovisuella medier. I övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 påminns om de farhågor som lyftes fram i övervakningsverktyget för mediepluralism 2020 och de risknivåer som man betonade där bekräftas när det gäller det effektiva genomförandet av de nuvarande bestämmelserna och avsaknaden av en ram som garanterar öppenhet om ägarna i sektorerna för tryckt press och digitala medier, vilket gör det svårt att identifiera och verifiera faktiska ägare eller korsvist ägande inom dessa sektorer. Lagförslaget, som för närvarande är på remiss, syftar till att åtgärda detta 82 genom att ålägga alla medier att offentliggöra granskade redovisningar med information om de verkliga ägarna 83 .

Mekanismer finns fortfarande för att värna om mediernas politiska oberoende och förhindra intressekonflikter. Samtidigt som en ram som reglerar statlig reklam fortfarande saknas, utdelades ett statligt stöd på 700 000 euro som främst består av reklamintäkter som utbetalades till medier för att informera allmänheten om covid-19-pandemin. I övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 anges att de utdelade subventionerna är mer diversifierade än i tidigare system och att de drastiskt har minskat riskfaktorn i samband med indikatorn för statlig reglering av resurser 84 . I övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 fastslås att risken generellt har minskat på området för politiskt oberoende (från 59 % till 55 %), även om den redaktionella självständigheten fortfarande äventyras och utsätts för höga risker på grund av att medieägare följer politiska agendor, vilket leder till en viss grad av självcensur av redaktionen 85 . Arbete pågår med detaljerad mekanism som reglerar utbetalning av reklamintäkter för statens reklamkampanjer bortom covid-19-pandemin 86 .

Även om direkta hot förblir ovanliga har ett fall av nättrakasserier och övervakning av en journalist rapporterats. Lagstadgade skyddsåtgärder för att skydda journalisters källor har vidtagits. När lagförslaget om skydd av pressfrihet och mediers verksamhet antas förväntas det förstärka yttrandefriheten både online och offline 87 . Berörda parter har uttryckt oro i samband med stalkning, en cyberattack på och grova digitala trakasserier av en undersökande journalist 88 , främst genom exponering på sociala medier 89 . Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet hade inte publicerat några varningar sedan 2020 års rapport om rättsstatsprincipen om Republiken Cypern.

IV.Andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter

Cypern är en representativ republik med president. Cyperns president är både statschef och regeringschef. Det cypriotiska parlamentet har lagstiftande befogenheter. Både parlamentsledamöter och ministrar har rätt att ta lagstiftningsinitiativ. Högsta domstolen är behörig att bedöma lagars författningsenlighet i samband med vissa mål som läggs fram vid domstolen 90 . Det finns ett antal nationella oberoende myndigheter, organisationer och institutioner som strävar efter att skydda och värna mänskliga rättigheter.

Trots de åtgärder som vidtagits för att förbättra intressenternas engagemang, genomförs inte alltid offentliga samråd på ett tidigt stadium av utformningen av politik och utarbetandet av förslag. Öppet offentligt samråd om rättsakter sker sällan 91 trots det åtagande som gjordes i samband med projektet för bättre lagstiftning samt cirkulären från finansministeriet och republikens lagråd 92 . I stället är samrådsprocessen om ett lagförslag inte särskilt tillgänglig för allmänheten och begränsad till diskussioner inom representanthuset. I detta skede delas lagstiftningsförslagen ut genom en vanlig distributionslista från justitieministeriet till i förväg utsedda intressenter 93 så att de kan lämna synpunkter och/eller delta i diskussionerna i de berörda ständiga parlamentsutskotten 94 . Statsåklagaren gör en granskning i förväg av lagförslag för att kontrollera efterlevnaden av principerna om lagenlighet och proportionalitet 95 .

Regeringen har fått befogenhet att vidta åtgärder för att hantera covid-19-pandemin. Det akutläge som anges i författningen har inte utropats i Cypern. Restriktioner infördes emellertid enligt karantänlagen, som ger ministerrådet 96 befogenhet att utfärda föreskrifter, på grund av covid-19-pandemin, som gäller både för medborgare, myndigheter och företag 97 . Cyperns parlament övervakar regelbundet genomförandet av alla covid-19-relaterade åtgärder 98 . Enligt uppgifter från regeringen har de restriktiva åtgärderna hittills endast ifrågasatts en gång, i ett fall från 2020 som fortfarande är anhängigt förvaltningsdomstolen och som handlar om hur många anställda som tillåts på kontor och andra arbetsplatser 99 .

I samband med covid-19-pandemin har ombudsmannen varit aktiv för att hjälpa medborgarna. Sedan mars 2020 har ombudsmannen genomfört en medvetenhetskampanj relaterad till covid-19-pandemin och skyddet av de mänskliga rättigheterna 100 . Ombudsmannen ackrediterades med B-status genom den globala alliansen av nationella människorättsinstitutioner (GANHRI) 2015 101 och denna ackreditering kommer att ses över i juni 2021 102 .

Vissa framsteg har visserligen gjorts, men det finns fortfarande farhågor när det gäller registreringen av organisationer i det civila samhället 103 . Dessa farhågor upprepades av kommissionären för mänskliga rättigheter i Europarådet 104 , nämligen vad gäller icke-statliga organisationers förmåga att verka i Cypern och genomförandet av lagstiftningen om föreningar som nyligen har lett till avregistrering av ett flertal icke-statliga organisationer. Som svar på dessa frågor 105 betonade regeringen att 2017 års lagstiftning 106 inför inslag av öppenhet och ansvarstagande för icke-statliga organisationers verksamhet i enlighet med både riktlinjerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) 107 för att skydda icke-statliga organisationer från finansiering av terrorism och med EU:s femte direktiv för förebyggande och övervakning av penningtvätt 108 . Registrering av sammanslutningar av organisationer är nu möjligt direkt utan att medlemmarna också registreras individuellt 109 . 

Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning*

* Förteckningen över bidrag som mottagits i samband med samrådet om 2021 års rapport om rättsstatsprincipen finns på https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/upholding-rule-law/rule-law/rule-law-mechanism/2021-rule-law-report-targeted-stakeholder-consultation .

Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (2015), Combating the abuse of non-profit organisations (recommendation 8) ( http://www.fatf-gafi.org/media/fatf/documents/reports/BPP-combating-abuse-non-profit-organisations.pdf ). 

Brev från Dunja Mijatović, kommissionär för mänskliga rättigheter, till Nicos Nouris, Cyperns inrikesminister (2021) ( https://rm.coe.int/letter-to-mr-nicos-nouris-minister-of-interior-of-cyprus-by-ms-dunja-m/1680a1c09b ).

Byrån för grundläggande rättigheter (2021), Contribution from the Fundamental Rights Agency to the 2021 Rule of Law Report.

Centre for Media Pluralism and Media Freedom (2021), Media pluralism monitor 2021 Report on Cyprus (länken läggs till när den blir tillgänglig).

Cepej (2020), Undersökning om rättssystemens funktion i EU:s medlemsstater.

Cyperns advokatsamfund (2021), Contribution from the Cyprus Bar Association for the 2021 Rule of Law Report (bidrag från Cyperns advokatsamfund till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen).

Cyperns högsta domstol (2021), bidrag från Cyperns högsta domstol till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Cyperns regering (2021), underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Cyperns undersökningskommission (2021), Interim Report on the procedure of granting citizenship to foreign investors and businessmen (delårsrapport om förfarandet att bevilja medborgarskap till utländska investerare och affärsmän) ( https://www.pio.gov.cy/assets/pdf/newsroom/2021/04/Interim Report 27 04 2021(pdf).pdf ).

Europarådet: Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)12 till medlemsstaterna om domares oberoende, effektivitet och ansvar.

Europeiska kommissionen (2020), 2020 års rapport om rättsstatsprincipen - Rättsstatssituationen i Europeiska unionen

Europeiska kommissionen (2020), Investor citizenship schemes: European Commission opens infringements against Cyprus and Malta for ”selling” EU citizenship, INFR (2020) 2300 ( https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_1925 ). 

Europeiska kommissionen (2021), EU:s resultattavla för rättvisa.

Europeiska kommissionens presshörna (2021), Överträdelser i juni: Viktiga beslut ( https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/inf_21_2743 ).

Generaldirektoratet för kommunikation (2019), Flash Eurobarometer 482 om företagens inställning till korruption i EU.

Generaldirektoratet för kommunikation (2020), särskild Eurobarometer 502 om korruption.

Greco (2020), Fourth Evaluation Round – Second Compliance Report on Cyprus on corruption prevention in respect of members of parliament, judges and prosecutors ( https://rm.coe.int/fourth-evaluation-round-corruption-prevention-in-respect-of-members-of/1680a06389 ).

Kathimerini (2021), Interim report on golden passports delivered ( https://knews.kathimerini.com.cy/en/news/interim-report-on-golden-passports-delivered ).

OECD (2019), indikatorer för regleringspolitik och styrning – Cypern.

Projekt för rapportering av organiserad brottslighet och korruption (Organized Crime and Corruption Reporting Project), Cypriot Journalist Says He is Being Spied on and Fears for His Life ( https://www.occrp.org/en/daily/12631-cypriot-journalist-says-he-is-being-spied-on-and-fears-for-his-life ).

Reportrar utan gränser (2021), 2021 års internationella pressfrihetsindex – Cypern ( https://rsf.org/en/cyprus ).

Reportrar utan gränser (2021), Bidrag från reportrar utan gränser till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Republiken Cyperns ordförandeskap, Exandas webbplats för kommunikation och information ( https://exandas.presidency.gov.cy/ ). 

Sigma Live (2021), Report on citizenship ( https://www.sigmalive.com/news/politics/795517/ekthesi-politografiseonto-53-ektos-nomikou-plaisioupeitharxikes-efthynes ).

Svarsbrev från Nicos Nouris, Cyperns inrikesminister till Dunja Mijatović, kommissionär för mänskliga rättigheter (2021) ( https://rm.coe.int/reply-of-mr-nicos-nouris-minister-of-the-interiorof-cyprus-to-the-lett/1680a1cb15 ).

Transparency International (2021), Corruption Perceptions Index 2020.

Bilaga II: Landsbesök i Cypern

Kommissionens avdelningar höll virtuella möten i april 2021 med följande instanser:

·Ministeriet för justitiefrågor och allmän ordning

·Högsta domstolen

·Cyperns advokatsamfund

·Byrån för öppenhet och korruptionsbekämpning (RTPC)

·Polisen – avdelningen för inre angelägenheter

·Polisen – kontoret för utredning av ekonomiska brott

·Radio- och tv-myndigheten

·Press- och informationskontoret

·Statsåklagarämbetet

·Inrikesministeriet – medier

·Cyperns integritetscenter

* Kommissionen träffade också följande organisationer vid ett antal övergripande möten:

·Amnesty International

·Centrum för reproduktiva rättigheter

·Civicus

·Civil Liberties Union for Europe

·Civil Society Europe (CSE)

·Europeiska kyrkokonferensen

·Eurocommerce

·European Center for Not-for-Profit Law (Europeiska centrumet för icke-vinstdrivande rätt)

·Europeiska centrumet för press- och mediefrihet

·Europeiska medborgarforumet

·Europeiska journalistfederationen (EFJ)

·European Partnership for Democracy (EPD)

·Europeiskt ungdomsforum

·Front Line Defenders

·Human Rights House Foundation

·Human Rights Watch

·ILGA-Europa

·Internationella juristkommissionen

·Internationella federationen för mänskliga rättigheter

·International Planned Parenthood Federations europeiska nätverk (IPPF EN)

·Internationella pressinstitutet

·Nederländska Helsingforskommittén

·Open Society European Policy Institute

·Philanthropy Advocacy

·Protection International (PI)

·Reportrar utan gränser

·Transparency International EU

(1)    Cepej (2021), Study on the functioning of the judicial systems in the EU Member States (undersökning av rättssystemens funktion i EU:s medlemsstater).
(2)    Brottmålsdomstolen har obegränsad prövningsrätt när det gäller att pröva och avgöra brottmål i första instans.
(3)      Lag nr 131 (I)/2015 om inrättandet av förvaltningsdomstolen och om dess funktion.
(4)      Lag nr 73 (I)/2018 om inrättandet av förvaltningsdomstolen för internationellt skydd och om dess funktion.
(5)      Högsta domstolen fungerar som ett överprövningsorgan. Den fungerar även som författningsdomstol.
(6)

     Bidrag från Cyperns högsta domstol till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(7)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen; bidrag från högsta domstolen till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 6, och information från högsta domstolen i samband med landsbesöket i Cypern.
(8)      Enligt artikel 157.2 i Cyperns författning hör tillsättning, befordring, förflyttning, entledigande, avsättning och disciplinfrågor avseende domare uteslutande till högsta domstolsrådets behörighetsområde. Denna bestämmelse i författningen utvecklas ytterligare i lag nr 33/64 om domstolsförvaltningen, avsnitt 10.
(9)      De två funktionerna, lagföring och rättslig rådgivning, är åtskilda och har separat personal. Statsåklagarens ombud (Republiken Cyperns advokater) agerar för hans räkning och tar endast emot instruktioner från honom. Alla advokater vid Republikens rättsliga byrå är offentliga tjänstemän och omfattas av lagen och förordningarna om offentlig förvaltning, inbegripet disciplinära förfaranden i likhet med alla andra offentliganställda.
(10)      Cyperns författning, artikel 112.
(11)      Diagram 48 och 50, resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.
(12)      Nivån av upplevt oberoende för domstolsväsendet kategoriseras enligt följande: mycket låg (under 30 % av de tillfrågade uppfattar domstolarnas självständighet som ganska bra och mycket bra); låg (30–39 %), medel (40–59 %), hög (60–75 %), mycket hög (över 75 %).
(13)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om rättssituationen i Cypern, s.2.
(14)      Kommittén leds av ministern för justitiefrågor och allmän ordning och består av en representant för varje politiskt parti som deltar i parlamentsutskottet för rättsliga frågor samt ordföranden i Cyperns advokatsamfund. Ministern för justitiefrågor och allmän ordning samråder samtidigt med högsta domstolen. Information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(15)      Skriftligt bidrag från justitieministeriet i samband med landsbesöket i Cypern.
(16)      ”Ett rådgivande domstolsråd [...] ska fungera som ett rådgivande organ till republikens president när det gäller lämpliga kandidater för utnämning till domare i högsta författningsdomstolen och överdomstolen. Det rådgivande domstolsrådet ska ha två olika sammansättningar beroende på om domaren utses till högsta författningsdomstolen eller till överdomstolen. I förfarandet för att utse ledamöter till högsta författningsdomstolen består nämnden av ordföranden i högsta författningsdomstolen som nämndens ordförande, de fyra äldsta medlemmarna i samma domstol, republiken Cyperns statsåklagare och ordföranden i Cyperns advokatsamfund. I förfarandet för att utse ledamöter till överdomstolen består nämnden av ordföranden i högsta domstolen, som nämndens ordförande, de fyra äldsta medlemmarna i samma domstol, republiken Cyperns statsåklagare samt ordföranden för Cyperns advokatsamfund.” Lagförslag som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(17)      ”Det rådgivande domstolsrådet ska upprätta en förteckning över personer som anses lämpliga för utnämning, deras antal ska vara minst tre gånger antalet lediga tjänster ..., och upprätta bedömningsrapporter för var och en av kandidaterna, som i alfabetisk ordning ska lämnas till republikens president. Rapporten ska innehålla rådets motiverade yttrande om varje kandidats lämplighet och innehållet är rådgivande till republikens president.” Lagförslag som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(18)    Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)12, punkt 47. Domstolens dom av den 20 april 2021 i mål C-896/19, Repubblika, ECLI:EU:C:2021:311, punkt 71. Domstolens dom av den 9 april 2021 i mål C-824/18, AB et al., punkt 122.
(19)      Greco, fjärde utvärderingsomgången – Andra överensstämmelserapporten, s. 8; Information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(20)      Information från justitieministern i samband med landsbesöket i Cypern.
(21)    Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)12, punkt 27.
(22)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om rättssituationen i Cypern, s. 3.
(23)      Under 2019 genomförde oberoende experter en verksamhetsinriktad granskning av lagrådet. Utifrån deras rapport utarbetades en åtgärdsplan som godkändes av regeringen den 15 oktober 2019. Åtgärdsplanen omfattar en övergripande reform av republikens lagråd.
(24)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 2.
(25)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 4; information som mottogs i samband med landsbesöket i Cypern.
(26)      Diagram 39 i 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.
(27)      Diagram 44 i 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.
(28)      Cypern begär stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens på detta område. Ett pilotprojekt om e-juridik förväntas genomföras inom 12–15 månader.
(29)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 6-7.
(30)    Cyperns webbplats om lagstiftning, Information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(31)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om rättssituationen i Cypern, s. 4.
(32)      Diagram 5, resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.
(33)      Diagram 9, resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.
(34)      Diagram 13, resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.
(35)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9.
(36)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Cypern, s. 4.
(37)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9.
(38)      Ibidem.
(39)      De nya civilrättsliga reglerna godkändes den 19 maj 2021.
(40)      Inga ytterligare lagstiftningsåtgärder behövs för att anta de nya reglerna för civilrättsliga förfaranden. Reformen har genomförts med tekniskt stöd från Europeiska kommissionen till Cypern.
(41)      Transparency International, korruptionsindex (2020), s. 2-3. Nivån för den upplevda korruptionen kategoriseras enligt följande: låg (uppfattningen bland experter och företagsledare i den offentliga sektorn, över 79 poäng ), relativt låg (79–60 poäng ), relativt hög (59–50 poäng ), hög (under 50 poäng).
(42)    2015 var resultatet 61 poäng medan det 2020 var 57 poäng. Resultatet är en signifikant förbättring eller försämring (vid förändringar med mer än fem poäng); en förbättring eller försämring (vid förändringar med mellan fyra och fem poäng) eller ett relativt stabilt läge (vid förändringar med mellan en och tre poäng) under de senaste fem åren.
(43)      De Eurobarometeruppgifter om medborgares och företags uppfattning om och erfarenheter av korruption som rapporterades förra året uppdateras vartannat år. De senaste datasamlingarna är Särskild Eurobarometer 502 (2020) och Flash Eurobarometer 482 (2019).
(44)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen., s. 10.
(45)      I synnerhet 1) förebyggande, utbildning och medvetenhet, 2) rättsliga åtgärder och 3) riskövervakning och utvärdering.
(46)    Bland annat samförståndsavtal mellan staten och universiteten, inrättande av en enhet för bekämpning av korruption under överinseende av statsåklagaren, bildande av en oberoende kommission för förvaltning av mänskliga resurser och inrättande av den oberoende myndigheten mot korruption. Information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(47)      Exandas webbplats för kommunikation och information .
(48)      Information från justitieministern i samband med landsbesöket i Cypern.
(49)      Rätt till åtkomst till lagen om information från den offentliga sektorn från 2017 (184 (I) /2017).
(50)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 11.
(51)      Strafflagen, artikel 105.
(52)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 17.
(53)      Information från statsåklagarens kontor i samband med landsbesöket i Cypern. Som jämförelse angavs i kapitlet om Cypern i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen att totalt 120 korruptionsfall hade utretts eller höll på att utredas mellan 2013 och 2018, varav 98 var avslutade och 22 fall fortfarande håller på att utredas. Rättegång ska inledas eller har inletts i 47 fall. I 26 fall har 37 personer dömts för korruption, varav 12 domar avsåg storskalig korruption som inbegrep den biträdande statsåklagaren, parlamentsledamöter och före detta ministrar.
(54)      Lag 180(I) från 2017.
(55)      Information från statsåklagarens kontor i samband med landsbesöket i Cypern.
(56)      Ibidem.
(57)      Se Sigma Live, 7.6.2021, Report on citizenship.
(58)      Information som mottagits i samband med landsbesöket till Cypern och Kathimerini, Interim report on golden passports delivered, 10 juni 2021; utredningskommissionen, Interim Report on the procedure of granting citizenship to foreign investors and businessmen , 16 april 2021.
(59)      Europeiska kommissionen, Investor citizenship schemes: European Commission opens infringements against Cyprus and Malta for ”selling” EU citizenship, 20 oktober 2020, INFR(2020)2300; Europeiska kommissionen, Överträdelser i juni: de viktigaste besluten, 9 juni 2021. Överträdelsen gäller Cyperns underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt principen om lojalt samarbete och unionsmedborgarskap genom att erbjuda medborgarskap i utbyte mot förutbestämda betalningar och investeringar.
(60)      Information från poliskontoret för utredning av ekonomisk brottslighet i samband med landsbesöket i Cypern.
(61)      Ibidem.
(62)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 25.
(63)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 16.
(64)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.
(65)      Cyperns polis, yrkesetisk kod för polisen.
(66)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(67)

     Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen. Det är värt att notera att i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitlet om rättssituationen i Cypern, s. 8 angavs att medan uppförandekoder finns för medlemmar av regeringen, offentliga tjänstemän och åklagare, finns det inga liknande bestämmelser för medlemmarna i representanthuset. Koden skulle innehålla vägledning för att förhindra och hantera intressekonflikter hos parlamentsledamöter.

(68)      Lag nr 1 från 1990 om offentlig förvaltning och lag nr 100(I) från 2015 om ändring av lagen om offentlig förvaltning.
(69)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 12.
(70)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om rättssituationen i Cypern, s. 8.
(71)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 12.
(72)      Enligt den föreslagna lagen kan personer som är direkt inblandade i en korruptionshandling men som frivilligt rapporterar till polisen och/eller erbjuder sig att samarbeta med myndigheterna på ett sätt som resulterar i en fullständig utredning och lagföring av fallet gynnas av en nedsättning av det straff som förutses för det brottet (upp till hälften av det högsta straffet).
(73)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 13-14.
(74)      Lag 184(I) / 2017 om rätten att få tillgång till information från den offentliga sektorn.
(75)      Sedan 2020 har Cypern klättrat ytterligare en plats i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex och ligger nu på plats 26 i världen och plats 13 i EU. Reportrar utan gränser – Cypern . Sedan 2020 har Cypern klättrat ytterligare en plats i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex och ligger nu på plats 26 i världen och plats 13 i EU.
(76)      Den 4 mars 2021.
(77)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 20.
(78)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 19.
(79)      2021 års lagförslag om att skydda pressfriheten och driften av medier i Republiken Cypern.
(80) Kommissionen för klagomål mot medier grundades 1997 av föreningen för utgivare av tidningar och tidskrifter, ägare av privata elektroniska medier och Cyperns journalistförbund.
(81)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, s. 10.
(82)      2021 års lagförslag om skydd av pressfrihet och mediers verksamhet i Republiken Cypern.
(83)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 19–20.
(84)    Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, s. 14.
(85)      Ibidem.
(86)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 20–21, samt information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(87)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s.  20-21, samt information från press- och informationskontoret i samband med landsbesöket i Cypern.
(88)      Rapporteringsprojektet om organiserad brottslighet och korruption, Cypriot Journalist Says He is Being Spied on and Fears for His Life.
(89)      Reportrar utan gränser – Cypern.
(90)      Inrättandet av en författningsdomstol som ska ta över bedömningen av lagars författningsenlighet från högsta domstolen planeras (se avsnitt I). Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.
(91)      Bidrag från byrån för grundläggande rättigheter till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen i Cypern, s. 5.
(92)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen för rättsstatsprincipen i Cypern, s. 10; OECD (2019), Indikatorer för regleringspolitik och styrning – Cypern.
(93)      T.ex. advokatsamfundet, det civila samhällets organisationer. Information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(94)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(95)      Information från statsåklagarens kontor i samband med landsbesöket i Cypern.
(96)      Befogenheten delegerades till hälsoministern.
(97)      Lagstiftningen om covid-19-relaterade brott och straff debatterades och beslutades i Cyperns parlament 2020. Information som mottagits i samband med landsbesöket i Cypern.
(98)      Information från justitieministern i samband med landsbesöket i Cypern.
(99)      Underlag från Cypern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 22-24.
(100)      Bidrag från det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter (ENNHRI) till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.
(101)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om rättssituationen i Cypern, s. 11.
(102)      Förenta nationernas allmänna återkommande utvärdering (2019) – Cypern godtog sju mottagna rekommendationer för att säkerställa att deras nationella institution för mänskliga rättigheter är förenlig med Parisprinciperna.
(103)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Cypern, s. 12.
(104)    Brev från Dunja Mijatović, kommissionär för mänskliga rättigheter till Nicos Nouris, Cyperns inrikesminister, 18 mars 2021.
(105)    Svar från Nicos Nouris, Cyperns inrikesminister, till Dunja Mijatović, kommissionär för mänskliga rättigheter (2021).
(106)      Lagen om föreningar och stiftelser och övriga tillhörande frågor. Underlag från Cypern till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 47.
(107)      Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (2015), Combating the abuse of non-profit organisations (recommendation 8), s. 22–23.
(108) Dessutom förklarade regeringen att alla befintliga icke-statliga organisationer skulle ändra sin status och vidta andra åtgärder, såsom att utarbeta räkenskaper och informera justitiesekreteraren om medlemmarna i styrelsen senast den 31 december 2019. Av ca 6 500 icke-statliga organisationer uppfyllde 3 500 kraven inom den angivna tidsfristen. De som inte hade uppfyllt kraven i slutet av 2019 fick en ny möjlighet att uppfylla dem fram till oktober 2020. Den stora majoriteten av de berörda icke-statliga organisationerna tog inga initiativ för att efterleva den nya tidsfristen. Av de 2020 fall där icke-statliga organisationer vägrades registrering inlämnades 60 överklaganden för administrativ granskning, och av dessa ogiltigförklarade granskningsmyndigheten (generaladvokaten) justitiesekreterarens beslut att inte inkludera dem i 23 fall. Endast en icke-statlig organisation överklagade det administrativa beslutet att inte registreras i högsta domstolen i slutet av 2020, och fallet är ännu inte avgjort.
(109)      Bidrag från byrån för grundläggande rättigheter till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, artikel 44(I) i lag 104(I)2017 om ändring av lag 118(I)/2020: ”Fem (5) eller flera föreningar, stiftelser, ideella organisationer eller andra liknande icke-vinstdrivande juridiska personer, oavsett om de är utländska eller inhemska, som delar ett gemensamt syfte, med förbehåll för bestämmelserna i den lag som reglerar dem, kan inrätta förbund och/eller föreningar och vara registrerade som sådan i ett register som förs av justitiesekreteraren, under förutsättning att det i deras stadgar anges att den lag som gäller för deras verksamhet ska vara tillämplig lag i republiken.Det är underförstått att, med förbehåll för bestämmelserna i den europeiska konventionen om erkännande av rättspersonal i internationella icke-statliga organisationer (ratificering), 2003 års lag, kan sådana förbund och/eller sammanslutningar också upprättas med motsvarande organisationer i utlandet, under förutsättning att det anges i deras stadgar att tillämplig lag för deras insatser i Cypern är tillämplig lag i republiken.”
Top