Romfördraget (EGG)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG-fördraget)

VILKET SYFTE HAR FÖRDRAGET?

• Genom fördraget upprättades Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), som samlade sex länder (Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna) för arbete i riktning mot integration och ekonomisk tillväxt genom handel.
• Genom fördraget skapades en gemensam marknad baserad på den fria rörligheten för
  • varor,
  • personer,
  • tjänster,
  • kapital.
• Det undertecknades parallellt med ett andra fördrag som inrättade Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom).
• Romfördraget har ändrats vid ett flertal tillfällen och kallas idag fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

VIKTIGA PUNKTER

Syften

• Syftet med EEG och den gemensamma marknaden var att
  • ändra de ekonomiska villkoren för handeln och produktionen i de sex medlemmarnas territorium,
  • fungera som ett steg mot EU:s politiska enande.

Specifika mål

De fördragsslutande enades om att

• lägga grunden till en ”allt fastare sammanslutning” mellan de europeiska folken,
• säkerställa ekonomiska och sociala framsteg i sina länder genom gemensamma åtgärder för att undanröja handelsrelaterade och andra barriärer mellan dem,
• förbättra medborgarnas levnads- och arbetsvillkor,
• säkerställa jämvikt i handelsutbytet och sund konkurrens,
• minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan EEG:s olika regioner,
• gradvis avveckla restriktionerna i den internationella handeln genom en gemensam handelspolitik,
• följa principerna i FN-stadgan,
• förena sina resurser för att bevara och stärka skyddet för fred och frihet och uppmana de övriga folk i Europa som bekänner sig till samma ideal att ansluta sig till deras strävanden.

Gemensam marknad

Fördraget

• upprättar en gemensam marknad, där de fördragsslutande länderna enas om att gradvis anpassa sin ekonomiska politik,
• skapar ett ekonomiskt område med fri konkurrens mellan företagen; det lägger grunden för harmonisering av villkoren för saluföring av varor och tjänster, vid sidan av dem som redan omfattas av de andra fördragen (Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) och Euratom),
• förbjuder i allmänhet sådana avtal och statliga subventioner som kan påverka handeln mellan de sex länderna,
• omfattar de sex medlemmarnas utomeuropeiska länder och territorier i dessa arrangemang samt tullunionen, för att främja deras ekonomiska och sociala utveckling.

Tullunion

• Genom fördraget avskaffades kvoterna (dvs. importtaken) och tullarna mellan de sex fördragsslutande länderna.
• Genom fördraget inrättades en gemensam yttre tulltaxa på import från länder utanför EEG, som ersatte de olika ländernas tidigare tullavgifter.
• Tullunionen åtföljdes av gemensam handelspolitik. Genom att denna politik övergick från nationell nivå till EEG-nivå upphörde tullunionen helt och hållet att vara en vanlig frihandelsorganisation.

Gemensamma politikområden

• I fördraget fastställdes att en gemensam politik skulle föras på vissa politikområden från början mellan medlemsländerna, till exempel
  • den gemensamma jordbrukspolitiken (artiklarna 38 till 47),
  • den gemensamma handelspolitiken (artiklarna 110 till 116),
  • den gemensamma transportpolitiken (artiklarna 74 till 84).
• Fördraget möjliggjorde även att beslut om en gemensam politik på andra områden kan fattas vid behov. Efter 1972 inrättade EEG gemensamma åtgärder inom områdena miljöpolitik, regionalpolitik, socialpolitik och industripolitik.
• Dessa politikområden åtföljdes av skapandet av
  • Europeiska socialfonden, för att förbättra arbetsmöjligheterna för arbetstagare och höja deras levnadsstandard,
  • Europeiska investeringsbanken (EIB), för att underlätta EEG:s ekonomiska utveckling genom att skapa investeringsfonder.

Institutioner

• Genom fördraget skapades institutioner och beslutsmekanismer som gör det möjligt att både slå vakt om nationella intressen och ge uttryck för en gemensam vision.
• De viktigaste institutionerna är
  • ministerrådet,
  • kommissionen,
  • den parlamentariska församlingen (som senare blev Europaparlamentet),
  • Europeiska unionens domstol.
• De första tre rådfrågas i Ekonomiska och sociala kommitténs beslutsfattandeprocess.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRDRAGET FÖR?

Fördraget undertecknades den 25 mars 1957 och har gällt sedan den 1 januari 1958.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• De första fördragen (Europaparlamentet)
• En tillbakablick (Europeiska rådet)
• EU:s fördrag (Europeiska kommissionen)
• Översikt fördrag (EUR-Lex).

HUVUDDOKUMENT

Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning).

Fortlöpande ändringar av fördraget har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har enbart informationsvärde.

Senast ändrat 14.03.2017