Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/69/EG

av den 16 november 2000

om gränsvärden för bensen och koloxid i luften

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1) På grundval av principerna i artikel 174 i fördraget syftar Europeiska gemenskapens program för politik och åtgärder för miljön och en hållbar utveckling (femte miljöhandlingsprogrammet)(4), kompletterat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2179/98/EG(5) om en översyn av programmet, särskilt till ändringar i lagstiftningen om luftföroreningar. I programmet rekommenderas att det upprättas långsiktiga mål för luftkvaliteten. Enligt artikel 174 i fördraget skall försiktighetsprincipen tillämpas när det gäller skydd av miljön och av människors hälsa.

(2) Enligt artikel 152 i fördraget skall hälsoskyddskraven ingå som ett led i gemenskapens övriga politik. I artikel 3.1 p i fördraget föreskrivs också att gemenskapens verksamhet skall bidra till att uppnå en hög hälsoskyddsnivå.

(3) I enlighet med artikel 4.5 i rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten(6) skall rådet anta de bestämmelser som avses i punkt 1 samt i punkterna 3 och 4 i den artikeln.

(4) Enligt artikel 8 i direktiv 96/62/EG skall det upprättas handlingsplaner för de zoner där koncentrationen av luftförorenande ämnen överskrider gränsvärdena plus tillämpliga tillfälliga toleransmarginaler för att säkerställa att gränsvärdena uppnås inom de fastställda tidsfristerna.

(5) Enligt direktiv 96/62/EG skall numeriska värden för gränsvärdena bygga på resultaten från det arbete som utförs av internationella forskargrupper verksamma inom området. Kommissionen bör ta hänsyn till de senaste rönen från forskning om berörda områden inom epidemiologi och miljö och de senaste framstegen inom metrologin när de faktorer som gränsvärdena bygger på tas upp till förnyad undersökning.

(6) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(7).

(7) Ändringar som är nödvändiga för anpassning till framsteg som görs på det vetenskapliga och tekniska området får endast gälla kriterier och metoder för att bedöma koncentrationerna av bensen och koloxid eller regler för överlämnandet av information till kommissionen och får inte leda till att gränsvärdena direkt eller indirekt ändras.

(8) De gränsvärden som fastställs i detta direktiv är minimikrav. I enlighet med artikel 176 i fördraget får en medlemsstat behålla eller införa strängare skyddsåtgärder. Strängare gränsvärden kan i synnerhet införas för att skydda hälsan hos särskilt sårbara kategorier av befolkningen såsom barn och patienter på sjukhus. En medlemsstat kan kräva att gränsvärdena uppnås före de datum som fastställs i detta direktiv.

(9) Bensen är ett för människor genotoxiskt carcinogen, och det är inte möjligt att fastställa något tröskelvärde under vilket det inte föreligger någon hälsorisk.

(10) När emellertid gränsvärdena för bensen enligt detta direktiv är svåra att uppnå beroende på platsspecifika spridningskarakteristika eller relevanta klimatförhållanden, och om tillämpningen av åtgärderna skulle förorsaka allvarliga socio-ekonomiska problem, kan en medlemsstat be kommissionen om en tidsbegränsad förlängning för en enstaka gång under särskilda förhållanden.

(11) För att underlätta översynen av detta direktiv under år 2004 bör kommissionen och medlemsstaterna överväga att uppmuntra forskning om effekterna av bensen och koloxid. I detta sammanhang bör det förutom till utomhusluft också tas hänsyn till luftföroreningar i inomhusluft.

(12) Standardiserade och tillförlitliga mätmetoder och gemensamma kriterier för placeringen av mätstationer är av stor betydelse för bedömningen av luftkvaliteten om man vill uppnå jämförbara uppgifter över hela gemenskapen.

(13) Information om koncentrationer av bensen och koloxid bör översändas till kommissionen som grundval för regelbundna rapporter.

(14) Aktuella uppgifter om koncentrationer av bensen och koloxid i luften bör finnas lätt tillgängliga för allmänheten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

Syftet med detta direktiv är att

a) fastställa gränsvärden för koncentrationer av bensen och koloxid i luften, så att skadliga effekter på människors hälsa och på miljön i dess helhet kan undvikas, förebyggas eller minskas,

b) utvärdera koncentrationerna av bensen och koloxid i luften på grundval av gemensamma metoder och kriterier,

c) inhämta tillförlitliga uppgifter om koncentrationer av bensen och koloxid i luften, och säkerställa att dessa uppgifter görs tillgängliga för allmänheten,

d) upprätthålla luftkvaliteten, när den är god, och i övriga fall förbättra den med hänsyn till dess halt av bensen och koloxid.

Artikel 2

Definitioner

Definitionerna i artikel 2 i direktiv 96/62/EG skall tillämpas.

I detta direktiv avses med

a) övre utvärderingströskel: den nivå som avses i bilaga III under vilken en kombination av mätningar och modelleringsmetoder kan användas för att utvärdera luftkvaliteten, i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 96/62/EG,

b) nedre utvärderingströskel: den nivå som avses i bilaga III under vilken enbart modelleringsmetoder eller objektiva skattningsmetoder kan användas för att utvärdera luftkvaliteten, i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 96/62/EG,

c) fasta mätningar: mätningar som utförs i enlighet med artikel 6.5 i direktiv 96/62/EG.

Artikel 3

Bensen

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att koncentrationen av bensen i luften, som utvärderats i enlighet med artikel 5, inte överskrider det gränsvärde som anges i bilaga I med hänsyn till de datum som där anges.

Den toleransmarginal som anges i bilaga I skall tillämpas i enlighet med artikel 8 i direktiv 96/62/EG.

2. När det gränsvärde som anges i bilaga I är svåra att uppnå beroende på platsspecifika spridningskarakteristika eller relevanta klimatförhållanden, t.ex. låg vindhastighet och/eller förhållanden som främjar avdunstning, och om tillämpningen av åtgärderna skulle förorsaka allvarliga socio-ekonomiska problem, kan en medlemsstat be kommissionen om en tidsbegränsad förlängning. Kommissionen kan, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 12.2 i direktiv 96/62/EG på begäran av en medlemsstat och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8.3 i detta direktiv, bevilja en enstaka förlängning för en period på upp till fem år om den berörda medlemsstaten

- fastställer de zoner och/eller den tätbebyggelse som berörs,

- tillhandahåller erforderlig motivering för en sådan förlängning,

- visar att alla rimliga åtgärder har vidtagits för att sänka koncentrationerna av de berörda föroreningarna och för att begränsa det område i vilket gränsvärdet överskrids, och

- anger den framtida utvecklingens huvuddrag med avseende på de åtgärder som den kommer att vidta i enlighet med artikel 8.3 i direktiv 96/62/EG.

Det gränsvärde för bensen som tillåts under den tidsbegränsade förlängningen får emellertid inte överskrida 10 μg/m3.

Artikel 4

Koloxid

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att koncentrationen av koloxid i luften, som utvärderats i enlighet med artikel 5, inte överskrider gränsvärdet som anges i bilaga II med hänsyn till de datum som där anges.

Den toleransmarginal som anges i bilaga II skall tillämpas i enlighet med artikel 8 i direktiv 96/62/EG.

Artikel 5

Utvärdering av koncentrationer

1. De övre och nedre utvärderingströsklarna för bensen och koloxid skall vara de tröskelvärden som anges i avsnitt I i bilaga III.

Minst vart femte år skall klassificeringen av varje zon eller tätbebyggelse för de syften som avses i artikel 6 i direktiv 96/62/EG ses över i enlighet med det förfarande som fastställs i avsnitt II i bilaga III till detta direktiv. Klassificeringen skall ses över tidigare om betydande ändringar ägt rum i fråga om verksamhet som påverkar koncentrationerna av bensen eller koloxid i luften.

2. Kriterierna för att bestämma var provtagningsplatserna för mätning av bensen- och koloxid i luften skall placeras är de som anges i bilaga IV. Minsta antalet provtagningsplatser för fasta mätningar av koncentrationer av de berörda föroreningarna fastställs i bilaga V, och de skall installeras i alla zoner eller tätbebyggelser där mätningar krävs om fasta mätningar är den enda källan för uppgifter om koncentrationer i dessa.

3. För zoner och tätbebyggelser där uppgifter från fasta mätstationer kompletteras med uppgifter från andra källor, t.ex. utsläppsinventeringar, indikativa mätmetoder och luftkvalitetsmodellering, skall antalet fasta mätstationer som skall upprättas och den rumsliga upplösningen för övriga metoder vara tillräckliga för att göra det möjligt att fastställa koncentrationerna av luftföroreningar i enlighet med avsnitt I i bilaga IV och avsnitt I i bilaga VI.

4. För zoner och tätbebyggelser där inga mätningar krävs får modelleringsmetoder eller objektiva skattningsmetoder tillämpas.

5. Referensmetoderna för analys och provtagning av bensen och koloxid anges i avsnitten I och II i bilaga VII. I avsnitt III i bilaga VII kommer referensmetoder för luftkvalitetsmodellering att anges när sådana tekniker finns tillgängliga.

6. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de metoder som används för den preliminära utvärderingen av luftkvaliteten enligt artikel 11.1 d i direktiv 96/62/EG senast den dag som anges i artikel 10 i detta direktiv.

7. De ändringar som behövs för att anpassa bestämmelserna i denna artikel samt i bilagorna III-VII till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6.2, men de får inte leda till direkta eller indirekta ändringar av gränsvärdena.

Artikel 6

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som avses i artikel 12.2 i direktiv 96/62/EG, nedan kallad kommittén.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 7

Information till allmänheten

1. Medlemsstaterna skall se till att aktuell information om koncentrationerna av bensen och koloxid i luften rutinmässigt görs tillgänglig för allmänheten, liksom för berörda organisationer, såsom miljöorganisationer, konsumentorganisationer, organisationer som företräder känsliga befolkningsgruppers intressen och andra berörda hälso- och sjukvårdsorgan, till exempel via radio och TV, tidningar, informationstavlor och datanättjänster, teletext, telefon eller fax.

Informationen om koncentrationerna av bensen i luften skall, i form av ett genomsnittsvärde för de tolv senaste månaderna, uppdateras minst var tredje månad och, där det är praktiskt genomförbart, en gång i månaden. Information om koncentrationerna av koloxid i luften skall, i form av ett högsta genomsnittsvärde för åtta timmar i följd, uppdateras minst en gång per dag och där det är praktiskt genomförbart en gång per timme.

Den information som avses i andra stycket skall åtminstone innehålla uppgifter om överskridanden av gränsvärdena för koncentrationerna under de genomsnittsperioder som anges i bilagorna I och II. Den skall även omfatta en kort utvärdering med avseende på gränsvärdena och relevant information om hälsoeffekter.

2. När medlemsstaterna gör planer och program i enlighet med bestämmelserna i artikel 8.3 i direktiv 96/62/EG tillgängliga för allmänheten skall de också göra dem tillgängliga för de organisationer som avses i punkt 1 i denna artikel. Detta gäller också den dokumentation som erfordras enligt bilaga VI.II.

3. Information till allmänheten och organisationer i enlighet med punkterna 1 och 2 skall vara tydlig, begriplig och lättillgänglig.

Artikel 8

Rapport och översyn

1. Senast den 31 december 2004 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport som är grundad på de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av detta direktiv, och särskilt på resultaten av den senaste vetenskapliga forskningen om effekterna på människors hälsa, varvid särskild hänsyn skall tas till känsliga befolkningsgrupper, och på ekosystemen av exponering för bensen och koloxid, samt på den tekniska utvecklingen, inbegripet framsteg i fråga om mätmetoder och andra sätt att utvärdera bensen- och koloxidkoncentrationer i luften.

2. Den rapport som avses i punkt 1 skall när det gäller bensen och koloxid särskilt ta hänsyn till följande:

a) Den nuvarande luftkvaliteten och tendenserna fram till år 2010 och därefter.

b) Möjligheterna till ytterligare minskningar av förorenande utsläpp från alla relevanta källor, med beaktande av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet.

c) Förhållandet mellan föroreningar och möjligheter till kombinerade strategier för att uppnå gemenskapens mål i fråga om luftkvalitet och liknande mål.

d) Nuvarande och framtida krav i fråga om information till allmänheten och utbyte av information mellan medlemsstater och kommissionen.

e) De erfarenheter som gjorts i medlemsstaterna vid tillämpningen av detta direktiv, i synnerhet de förhållanden, enligt föreskrifterna i bilaga IV, under vilka mätningarna utförts.

3. För att upprätthålla en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön skall rapporten som avses i punkt 1 vid behov kompletteras med förslag till ändringar av detta direktiv som kan inbegripa ytterligare förlängningar av tidsfristen för att uppnå gränsvärdet för bensen enligt bilaga I vilka kan komma att beviljas i enlighet med artikel 3.2.

Artikel 9

Påföljder

Medlemsstaterna skall besluta om de påföljder som skall tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv. Dessa påföljder skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 10

Genomförande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 13 december 2002. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 11

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 12

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 16 november 2000.

På Europaparlamentets vägnar

N. Fontaine

Ordförande

På rådets vägnar

R. Schwartzenberg

Ordförande

(1) EGT C 53, 24.2.1999, s. 8.

(2) EGT C 138, 18.5.1999, s. 42.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 2 december 1999, (EGT C 194, 11.7.2000, s. 56) rådets gemensamma ståndpunkt av den 10 april 2000 (EGT C 195, 11.7.2000, s. 1) och Europaparlaments beslut av den 6 juli 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT). Rådets beslut av den 24 oktober 2000.

(4) EGT C 138, 17.5.1993, s. 5.

(5) EGT L 275, 10.10.1998, s. 1.

(6) EGT L 296, 21.11.1996, s. 55.

(7) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA I

GRÄNSVÄRDE FÖR BENSEN

Gränsvärdet skall uttryckas i μg/m3, som standardiseras vid en temperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa.

>Plats för tabell>

BILAGA II

GRÄNSVÄRDE FÖR KOLOXID

Gränsvärdet skall uttryckas i mg/m3. Volymen skall standardiseras vid en temperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa.

>Plats för tabell>

Den högsta genomsnittskoncentrationen under 8 timmar dagligen skall väljas genom att genomsnittet undersöks under 8 timmar i följd, beräknat på uppgifter varje timme och med uppdatering varje timme. Varje 8-timmarsgenomsnitt som beräknas på detta sätt skall tillskrivas den dag då det slutar, dvs. den första beräkningsperioden för en enskild dag kommer att vara perioden från kl. 17.00 den föregående dagen till kl. 01.00 den aktuella dagen. Den sista beräkningsperioden för en enskild dag kommer att vara perioden från kl. 16.00 till kl. 24.00 den dagen.

BILAGA III

FASTSTÄLLANDE AV KRAV FÖR UTVÄRDERING AV KONCENTRATIONER AV BENSEN OCH KOLOXID I LUFTEN INOM EN ZON ELLER TÄTBEBYGGELSE

I. Övre och nedre utvärderingströsklar

Följande övre och nedre utvärderingströsklar skall tillämpas:

a) Bensen

>Plats för tabell>

b) Koloxid

>Plats för tabell>

II. Fastställande av om de övre och nedre utvärderingströsklarna har överskridits

Om de övre och nedre utvärderingströsklarna har överskridits skall fastställas på grundval av koncentrationerna under de fem föregående åren om tillräckliga uppgifter finns tillgängliga. En utvärderingströskel skall anses ha överskridits om den har överskridits under minst tre separata år under dessa fem föregående år.

Om det inte finns uppgifter tillgängliga för alla fem åren får medlemsstaterna kombinera resultat från korta mätperioder under året och på platser som sannolikt är typiska för den högsta föroreningsnivån med resultat från uppgifter i utsläppsinventeringar och från modellering för att fastställa om de övre och nedre utvärderingströsklarna har överskridits.

BILAGA IV

LOKALISERING AV PROVTAGNINGSPLATSER FÖR MÄTNING AV KONCENTRATIONER AV BENSEN OCH KOLOXID I LUFTEN

Följande beaktanden gäller för fasta mätningar:

I. Hur provtagningsplatsen skall väljas

Provtagningsplatser med inriktning på skyddet av människors hälsa bör väljas så att de ger

i) uppgifter om de områden inom en zon och tätbebyggelse som har de högsta koncentrationerna som befolkningen troligtvis är direkt eller indirekt utsatt för under en period som är betydande i förhållande till genomsnittsperioden för gränsvärdet eller gränsvärdena,

ii) sådana uppgifter om nivåer i andra områden inom en zon och tätbebyggelse som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för.

Provtagningsplatserna bör generellt sett förläggas så att mätningar inom mycket små mikromiljöer i deras omedelbara närhet undviks. I möjligaste mån bör en provtagningsplats väljas så att den är representativ för luftkvaliteten i ett omgivande område som omfattar minst 200 m2 i trafikmiljöer och flera kvadratkilometer vid platser med urban bakgrund.

Provtagningsplatserna bör också, där så är möjligt, vara representativa för liknande platser som inte ligger i deras omedelbara närhet.

Behovet av att placera provtagningsplatser på öar bör beaktas där detta krävs för skydd av människors hälsa.

II. Hur provtagningsutrustningen skall placeras

Följande riktlinjer bör uppfyllas i den utsträckning det är genomförbart:

- Flödet runt intagssonden bör vara fritt utan några hinder som påverkar luftflödet i närheten av provtagningsutrustningen (vanligtvis på några meters avstånd från byggnader, balkonger, träd och andra hinder och minst 0,5 meter från närmaste byggnad om provtagningsplatsen skall vara representativ för luftkvaliteten vid den inre förgårdslinjen).

- I allmänhet bör intaget till provtagningsutrustningen vara placerat mellan 1,5 m (andningszonen) och 4 m över marknivån. Högre lägen (upp till 8 m) kan vara nödvändiga under vissa omständigheter. En högre placering kan även vara lämplig om stationen skall representera ett större område.

- Intagssonden bör inte placeras i omedelbar närhet av en källa för att undvika direkt intag av föroreningar som inte har blandats med luften.

- Provtagningsutrustningens luftutsläpp bör placeras så att återcirkulation av frånluft till intagssonden undviks.

- Placering av provtagningsutrustning för mätning i trafikmiljöer

- För alla föroreningar skall provtagningsplatsen ligga minst 25 meter från kanten av större vägkorsningar och minst 4 meter från mitten på det närmaste körfältet.

- För koloxid bör intagssonden inte placeras längre än 5 meter från vägkanten.

- För bensen bör intagssonden placeras så att mätningen är representativ för luftkvaliteten nära förgårdslinjen.

Följande faktorer kan också beaktas:

- Störande källor.

- Säkerhet.

- Tillgänglighet.

- Tillgång till elektricitet och telekommunikationer.

- Hur synlig platsen är i förhållande till omgivningen.

- Allmänhetens och driftspersonalens säkerhet.

- Önskvärdheten att samordna provtagningsplatserna för de olika föroreningarna.

- Planeringskrav.

III. Dokumentering och översyn av platsval

Förfarandet vid val av plats bör dokumenteras utförligt på klassificeringsstadiet med hjälp av fotografier av omgivningarna med angivelse av kompassriktningen och en detaljerad karta. Platserna bör regelbundet ses över och dokumenteras varje gång för att säkerställa att urvalskriterierna förblir välgrundade över tiden.

BILAGA V

KRITERIER FÖR FASTSTÄLLANDE AV ANTALET PROVTAGNINGSPLATSER FÖR FAST MÄTNING AV KONCENTRATIONER AV BENSEN OCH KOLOXID I LUFTEN

Lägsta antal provtagningsplatser för fasta mätningar för att utvärdera om gränsvärden för skydd av människors hälsa efterlevs inom zoner och tätbebyggelse där fasta mätningar är den enda informationskällan:

a) Diffusa källor

>Plats för tabell>

b) Punktkällor

För att utvärdera föroreningar i närheten av punktkällor bör antalet provtagningsplatser för fasta mätningar beräknas med beaktande av emissionsdensiteter, luftföroreningarnas sannolika spridningsmönster och befolkningens potentiella exponering.

BILAGA VI

KVALITETSMÅL FÖR UPPGIFTERNA OCH SAMMANSTÄLLNING AV RESULTATEN FRÅN UTVÄRDERINGEN AV LUFTKVALITETEN

I. Kvalitetsmål för uppgifterna

Till hjälp för program för kvalitetssäkring har följande mål avseende kvaliteten på uppgifterna, tillåten osäkerhet i fråga om utvärderingsmetoderna, lägsta godtagbara tidstäckning, och datafångst vid mätningarna fastställts:

>Plats för tabell>

Mätningsmetodernas osäkerhet kommer att utvärderas (med en konfidensintervall på 95 %) enligt principerna i ISO:s "Guide to the Expression of Uncertainty of Measurements" (1993) eller enligt metoden i ISO 5725-1994 eller motsvarande. Procentsatserna för osäkerhet i tabellen ovan avser medelvärdet för enskilda mätningar under den berörda perioden för gränsvärdet för ett konfidensintervall på 95 %. Osäkerheten i de fasta mätningarna bör anses gälla för det område som berörs av det relevanta gränsvärdet. Tills dess att CEN-normer med detaljerade testprotokoll har antagits fullt ut kommer kommissionen, innan detta direktiv antas, att utfärda riktlinjer för användning som utarbetats av CEN.

Osäkerheten i modellering och objektiva skattningar definieras som största tillåtna avvikelse mellan de uppmätta och beräknade koncentrationsnivåerna under den period som gränsvärdet avser, utan hänsyn till tidpunkten för händelserna.

Kraven på lägsta godtagbara datafångst och tidstäckning omfattar inte förluster av data på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrument.

II. Resultat från utvärdering av luftkvalitet

Följande uppgifter bör sammanställas för zoner och tätbebyggelse där andra källor än mätning utnyttjas för att komplettera uppgifterna från mätningarna eller där man endast kan använda andra källor för utvärdering av luftkvalitet:

- En beskrivning av den utvärderingsverksamhet som bedrivs.

- Specifika metoder som används med hänvisningar till beskrivningar av metoden.

- Källor till uppgifter och information.

- En beskrivning av resultaten, inbegripet osäkerhetsgrad och särskilt respektive områdes storlek eller, om det är relevant, den sammanlagda väglängden inom den zon eller tätbebyggelse där koncentrationerna överskrider gränsvärdet eller gränsvärdena eller, om så är fallet, gränsvärden plus tillämpliga toleransmarginaler samt varje område där koncentrationerna överskrider den övre eller den nedre utvärderingströskeln.

- För gränsvärden med syftet att skydda människors hälsa anges den befolkning som potentiellt är exponerad för koncentrationer som överskrider gränsvärden.

Där så är möjligt bör medlemsstaterna sammanställa kartor som visar fördelningen av koncentrationerna inom varje zon och tätbebyggelse.

III. Standardisering

För bensen och koloxid skall mätresultatet standardiseras vid en temperatur av 293 K och ett tryck av 101,3 kPa.

BILAGA VII

REFERENSMETODER FÖR UTVÄRDERING AV KONCENTRATIONER AV BENSEN OCH KOLOXID

I. Referensmetod för provtagning/analys av bensen

Referensmetoden för mätning av bensen skall vara den provtagning genom pumpning med en absorberande patron, följd av gaskromatografisk bestämning, som för närvarande genomgår standardisering hos CEN. I avsaknad av en CEN-standardiserad metod får medlemsstaterna använda nationella standardmetoder som bygger på samma mätmetod.

En medlemsstat får även använda andra metoder som de kan påvisa att de ger resultat som motsvarar de resultat som erhålls med ovan nämnda metod.

II. Referensmetod för analys av koloxid

Referensmetoden för mätning av koloxid skall vara den icke-dispersiva infraröda spektrometermetoden (NDIR-metoden) som för närvarande genomgår standardisering hos CEN. I avsaknad av en CEN-standardiserad metod får medlemsstaterna använda nationella standardmetoder som bygger på samma mätmetod.

Medlemsstaterna får även använda andra metoder som de kan påvisa att de ger resultat som motsvarar de resultat som erhålls med ovan nämnda metod.

III. Referensmodelleringsmetoder

För närvarande kan inga referensmodelleringsmetoder specificeras. Varje ändring som behövs för att anpassa denna punkt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6.2.