26.1.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 23/1

(1)

Den 27 juli 2007 införde kommissionen, genom förordning (EG) nr 896/2007 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull), en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av dihydromyrcenol med ursprung i Indien (nedan kallat det berörda landet).

(2)

Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av utvecklingstendenser av betydelse för skadeanalysen omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(3)

Gemenskapstillverkarnas adresser som finns förtecknade i skäl 7 i förordningen om preliminär tull ska rättas enligt följande:

(4)

Efter det att en preliminär antidumpningstull hade införts på import av dihydromyrcenol med ursprung i Indien fick samtliga parter ta del av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för förordningen om preliminär tull (nedan kallat meddelande om de preliminära undersökningsresultaten). Alla parter beviljades också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna skriftliga eller muntliga synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter.

(5)

Några berörda parter lämnade skriftliga synpunkter. De parter som begärde det gavs också möjlighet att bli hörda muntligen. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden.

(6)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull (nedan kallat slutligt meddelande av uppgifter). Det fastställdes även en tidsfrist inom vilken de berörda parterna kunde lämna synpunkter efter detta meddelande av uppgifter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter beaktades och när så var tillämpligt ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(7)

Eftersom inga övriga synpunkter har lämnats beträffande den berörda produkten och den likadana produkten, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 9–12 i förordningen om preliminär tull.

(8)

Efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts, hävdade den exporterande tillverkare som det hänvisas till i skäl 17 i förordningen om preliminär tull att den analys som kommissionen gjort saknade vissa viktiga uppgifter om produktionskostnader, som krävdes för fastställande av normalvärdet. Tillverkaren hävdade att normalvärdet skulle grundas på företagets egna produktionskostnader och inte på de inhemska priser som den andra samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade tagit ut vid normal handel.

(9)

För det första fann man att ovanstående påståenden rörande produktionskostnaderna inte var berättigade. För det andra anses den metod, som kommissionen enligt artikel 2 i grundförordningen använde vid fastställandet av normalvärdet för den exporterande tillverkaren i fråga (se skäl 17 i förordningen om preliminär tull) som den lämpligaste av följande skäl: i) den exporterande tillverkaren i fråga hade ingen inhemsk försäljning av den likadana produkten i samma allmänna produktkategori under undersökningsperioden, ii) produkterna är helt och hållet utbytbara och iii) det var bara en exporterande tillverkare som samarbetade i undersökningen. Om normalvärdet inte hade grundats på den andra indiska tillverkarens priser, skulle det dessutom ha varit nödvändigt att fastställa de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst enligt artikel 2.6 c i grundförordningen. Sammantaget verkar den andra indiska tillverkarens försäljningspriser vara den mest representativa grunden för att återge de försäljningsvillkor som rådde på den indiska hemmamarknaden och således för att fastställa normalvärdet. Påståendet avvisades därför.

(10)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande normalvärdet, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 13–17 i förordningen om preliminär tull.

(11)

Eftersom inga synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas undersökningsresultaten i skäl 18 i förordningen om preliminär tull.

(12)

En exporterande tillverkare hävdade att när kommissionen vid jämförelser fastställde justeringar av exportpriset, gjorde den vissa omotiverade avdrag när det gäller vissa faktorer såsom transport-, hanterings- och kreditkostnader. Kommissionen godtog invändningen och reviderade justeringarna i enlighet med detta.

(13)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit i detta avseende, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skäl 19 i förordningen om preliminär tull.

(14)

Efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts, hävdade en part att, när det gäller de exporterande tillverkare som inte samarbetade, borde en högre dumpningsmarginal beräknas utifrån de samarbetande exporterande tillverkarnas lägsta priser cif. I detta avseende ska det noteras att det inte fanns något som tydde på att de icke-samarbetsvilliga företagen under undersökningsperioden dumpade på en högre nivå än de samarbetsvilliga företagen. En jämförelse mellan uppgifter från Eurostat rörande import med ursprung i Indien och uppgifter om volym och värde på exporten till gemenskapen som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna visar tvärtom att i) importvolymen till gemenskapen från de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna utgjorde mindre än 20 % av Indiens sammanlagda export till gemenskapen under undersökningsperioden (de exakta talen kan inte uppges av sekretesskäl) och att ii) de priser som tagits ut av de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna på gemenskapsmarknaden var klart högre än de som tagits ut av de samarbetsvilliga företagen. Denna begäran avvisades således.

(15)

Efter det att de slutliga undersökningsresultaten meddelats, upprepade samma part kravet ovan rörande de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas dumpningsmarginal. Det lades inte fram några nya argument som kunde ändra de slutsatser som dras i skäl 14 ovan. Den berörda parten tillade bara att företaget inte hade kunnat kontrollera de importuppgifter som använts i kommissionens analys, eftersom de påstods vara sekretessbelagda. Företaget upplystes om att importvolymen och det genomsnittliga importpriset hade beskrivits i detalj i skälen 38 och 39 i förordningen om preliminär tull och att statistikkällan, dvs. Eurostat, är tillgänglig för allmänheten. Företaget hade inte i något fall hindrats att kontrollera kommissionens slutsatser och försvara sina rättigheter. Påståendet avvisas därför.

(16)

Med beaktande av det som anges ovan uppgår de slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, till följande:

(17)

Efter införandet av de provisoriska åtgärderna hävdade en exporterande tillverkare att den gemenskapstillverkare som hade importerat avsevärda mängder dihydromyrcenol från Indien under undersökningsperioden (se skäl 25 i förordningen om preliminär tull) borde uteslutas från definitionen av gemenskapsindustrin och följaktligen från skadeanalysen, inklusive fastställandet av nivån för undanröjande av skada. Det erinras om att gemenskapstillverkaren i fråga inte ändrade sin kärnverksamhet från tillverkning till import. Tillverkaren hade faktiskt importerat från Indien för att den egna tillverkningen av den likadana produkten skulle kunna bestå. Det finns därför inget skäl att utesluta detta företag från definitionen av gemenskapsindustrin. Det ska vidare noteras att även om tillverkaren i fråga skulle ha uteslutits från definitionen av gemenskapsindustrin, skulle undersökningsresultaten beträffande skadan inte ha blivit annorlunda. Påståendet avvisades därför.

(18)

Samma exporterande tillverkare hävdade också att gemenskapstillverkarnas allmänna ekonomiska situation var mycket bra; den förbättrades enligt tillverkaren avsevärt under 2005 och under undersökningsperioden och denna positiva tendens skulle med all sannolikhet fortsätta i framtiden. Dessa slutsatser grundades på gemenskapsindustrins tillverknings- och försäljningsvolym, lager och marknadsandelar, vilka anges i skälen 45–47 i förordningen om preliminär tull. Detta argument kan inte godtas, eftersom det inte tas någon hänsyn till det drastiska prisfallet på dihydromyrcenol i gemenskapen (se skälen 47–49 i förordningen om preliminär tull), och att gemenskapsindustrin bara kunde öka sin tillverknings- och försäljningsvolym, och alltså behålla sin andel på den expanderande gemenskapsmarknaden, till priset av stora förluster samt en minskad avkastning på investeringar och kassautflöde. Påståendet avvisades därför.

(19)

Efter det att de slutliga undersökningsresultaten meddelats, framförde den exporterande tillverkare som anges i skäl 17 på nytt sin begäran och tillade att kommissionen inte ordentligt hade analyserat situationen för gemenskapstillverkaren i fråga, dvs. den tillverkare som hade importerat stora mängder av den berörda produkten. Det var särskilt följande aspekter som inte analyserats enligt denna tillverkare: i) den andel av den totala tillverkningen av den berörda produkten i gemenskapen som denna importerande tillverkare står för, ii) vilket slag av intresse denna importerande tillverkare har av import, iii) vilken grad av långsiktiga åtaganden som den importerande tillverkaren visat när det gäller inhemsk tillverkning jämfört med fortsatt import, samt iv) andelen import i förhållande till den importerande tillverkarens inhemska tillverkning.

(20)

Det bör i detta sammanhang noteras att alla de punkter som togs upp rörande situationen för gemenskapstillverkaren i fråga faktiskt hade analyserats ordentligt, men att vissa detaljer inte kunde avslöjas av sekretesskäl. Det framgår av skäl 25 i förordningen om preliminär tull och skäl 17 ovan att de huvudsakliga orsakerna till att man inte uteslöt tillverkaren i fråga från definitionen av gemenskapsindustrin, och från gemenskapstillverkningen, var i) vilket intresse tillverkaren har av import (dvs. företaget importerade den berörda produkten för att den egna tillverkningen i gemenskapen av den likadana produkten skulle kunna bestå) samt ii) den marginella påverkan som dess situation har på gemenskapsindustrins sammantagna situation (dvs. det faktum att ett eventuellt uteslutande inte skulle ändra undersökningsresultaten beträffande skada). Till sist säger det sig självt att denna tillverkares syfte med att stödja klagomålet och samarbeta full ut i undersökningen var att minska inflödet av den dumpade importen från Indien. Företaget har därför tydligt visat sina åtaganden när det gäller inhemsk tillverkning jämfört med fortsatt import. Påståendena som anges i skäl 19 avvisas därför.

(21)

En exporterande tillverkare hävdade med hänvisning till skäl 41 i förordningen om preliminär tull att prisunderskridandet borde ha baserats på det genomsnittliga importpriset från Indien snarare än på de importpriser som tillämpades av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Det bör i detta sammanhang påpekas att med tanke på nivån på samarbetet i detta fall, dvs. mer än 80 %, och med tanke på att den sammanlagda importstatistiken baseras på ett ex-KN-nummer, dvs. statistiken kan inbegripa en viss mängd andra produkter än dihydromyrcenol (se skäl 36 i förordningen om preliminär tull), skulle en prisjämförelse baserad på det genomsnittliga importpriset ha varit mycket mindre exakt än den underskridandemarginal som hade fastställts för det enskilda företaget. Påståendet avvisas därför.

(22)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande skada, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 23–56 i förordningen om preliminär tull.

(23)

Efter det att provisoriska åtgärder hade införts, hävdade en exporterande tillverkare att importen från Indien inte hade orsakat gemenskapsindustrin skada, därför att deras pris var på uppåtgående och deras marknadsandel föll med 2,4 % under undersökningsperioden. Detta resonemang utelämnar flera viktiga aspekter som gäller utvecklingen av den dumpade importen från Indien och situationen på gemenskapsmarknaden. Såsom visades i skälen 38–42 i förordningen om preliminär tull ökade volymen dumpad import av den berörda produkten från Indien till gemenskapen från ungefär 25 000 kilo under 2003 till ungefär 760 000 kilo under undersökningsperioden. Samtidigt ökade marknadsandelen för denna import från 0,7 % under 2003 till 17,3 % under undersökningsperioden. Den obetydliga minskningen av deras marknadsandel under undersökningsperioden berodde på en plötslig expansion på gemenskapsmarknaden under denna period, snarare än på en minskad volym; volymen av dumpad import från Indien ökade de facto under undersökningsperioden, om än inte i samma takt som under den föregående perioden. Överlag ökade den dumpade importen från Indien på gemenskapsmarknaden i mycket större utsträckning än gemenskapskonsumtionen under skadeundersökningsperioden. Slutligen erinras det om att den dumpade importen från Indien med stor marginal underskred gemenskapsindustrins priser. Det plötsliga inflödet av dumpad import till priser som avsevärt underskred gemenskapsindustrins priser sammanföll tydligt i tiden med gemenskapsindustrins försämrade situation. Påståendet avvisades således.

(24)

Samma exporterande tillverkare hävdade vidare att all skada som gemenskapsindustrin lidit hade varit självförvållad. Det påstods att det annars inte skulle ha varit möjligt att göra förluster under en tid med ökad efterfrågan, ökade priser, en ständigt ökande försäljning och omsättning samt en ökad produktivitet. Som en möjlig förklaring anförde parten löneökningarna på i genomsnitt 24 % från 2003 fram till undersökningsperioden.

(25)

För det första var gemenskapsindustrins försäljningspriser på gemenskapsmarknaden mer än 30 % lägre än under 2003, trots en ökning på 2 % mellan 2005 och undersökningsperioden, medan gemenskapsindustrins försäljningsvolymer bara ökade med 22 % mellan 2003 och undersökningsperioden (se skäl 47 i förordningen om preliminär tull). Detta fick till följd att gemenskapsindustrins försäljningsintäkter på gemenskapsmarknaden minskade avsevärt, dvs. med ungefär 15 % under skadeundersökningsperioden. För det andra måste de genomsnittliga lönekostnaderna ses tillsammans med tendenserna för sysselsättning och produktivitet. Såsom förklaras i skäl 51 i förordningen om preliminär tull, berodde ökningen på 24 % av lönekostnaderna per anställd under skadeundersökningsperioden bland annat på förändringar i sysselsättningsstrukturen som gick i riktning mot en större andel kvalificerad arbetskraft. Siffrorna bekräftar att dessa förändringar ledde till en högre produktivitet, vilket i sin tur kompenserade de ökade genomsnittliga lönekostnaderna. Den sammanlagda lönekostnaden per producerad enhet förblev på detta sätt densamma. Tillverkningen av dihydromyrcenol är dessutom inte särskilt arbetsintensiv. Det anses alltså att de ökade lönerna inte kan ha bidragit till gemenskapsindustrins förluster. Påståendet avvisades därför.

(26)

Efter det att de slutliga undersökningsresultaten meddelats, framförde samma exporterande tillverkare flera nya argument när det gäller orsakssambandet. De kan sammanfattas som följer: i) Skadan var självförvållad genom att den gemenskapstillverkare som det hänvisas till i skäl 17 ovan importerade den berörda produkten, ii) skadan var självförvållad genom de massiva investeringar som gemenskapsindustrin gjorde i sin nya produktionskapacitet och genom de lån från finansiella institutioner som togs upp för detta ändamål, iii) utvecklingen av gemenskapsindustrins exportförsäljning hade inte analyserats, iv) skadan var självförvållad genom att produktionskapaciteten hade ökats och mer kvalificerad personal hade anställts, vilket ledde till att produktionskostnaderna ökade.

(27)

När det gäller dessa nya argument, är det värt att notera att i) den import som gjordes av en av de exporterande gemenskapstillverkarna inte kan ha påverkat gemenskapsindustrins allmänna situation, eftersom importen var ganska obetydlig (se skälen 17–20 ovan). Det bör dessutom noteras att importen hade gjorts som en reaktion mot det massiva inflödet av dumpad import från Indien och de förluster för gemenskapsindustrin som detta ledde till, dvs. efter det att den väsentliga skadan redan ägt rum; ii) inga nya investeringar i produktionskapaciteten ägde över huvud taget rum under skadeundersökningsperioden; kapaciteten förblev tvärtemot oförändrad och investeringarna minskade avsevärt (se skälen 45 och 49 i förordningen om preliminär tull); iii) gemenskapsindustrins exportresultat analyserades i skäl 68 i förordningen om preliminär tull och konstaterades inte upphäva orsakssambandet; samt iv) ingen ny arbetskraft anställdes av gemenskapsindustrin. Såsom framgår av skäl 51 i förordningen om preliminär tull minskade sysselsättningen med 15 % mellan 2003 och undersökningsperioden. Förändringarna i sysselsättningsstrukturen åstadkoms genom att okvalificerad arbetskraft friställdes. Det erinras om att ingen ökning av produktionskapaciteten ägde rum över huvud taget. Påståendena som anges i skäl 26 avvisas därför.

(28)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande orsakssambandet, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 57–76 i förordningen om preliminär tull.

(29)

En exporterande tillverkare hävdade att ett införande av åtgärder skulle vara ett stort hinder för importörer och användare i gemenskapen och därmed sätta tusentals arbetstillfällen och skatteinkomster på spel, men lade inte fram några bevis för sin ståndpunkt. Dessa påståenden ansågs irrelevanta. Ingen av importörerna eller användarna motsatte sig de preliminära slutsatserna rörande deras intresse (se skälen 87 och 88 i förordningen om preliminär tull), vilket visade att det inte var troligt att dessa parter skulle påverkas av antidumpningsåtgärderna i någon större utsträckning. Påståendet avvisades därför. Den exporterande tillverkaren upplystes också om att exporterande tillverkare normalt sett inte anses som parter som berörs av analysen av gemenskapens intresse.

(30)

Efter det att de slutliga undersökningsresultaten meddelats, hävdade denna exporterande tillverkare igen sin rätt att kommentera alla aspekter av antidumpningsförfarandet, inklusive gemenskapens intresse. Det lades emellertid inte fram några underbyggda argument som kunde ändra de slutsatser som dras i skäl 29 ovan. När det gäller de exporterande tillverkarnas rätt att komma med synpunkter på alla delar av förfarandet, ska det påpekas att de verkligen inte hindras från detta. Enligt artikel 21.2 i grundförordningen är det trots detta så att parterna normalt sett inte berörs av gemenskapens intresse och att någon hänsyn inte behöver tas till deras kommentarer, särskilt inte om synpunkterna inte understöds av några konkreta bevis.

(31)

Eftersom inga övriga synpunkter inkommit när det gäller bedömningen av gemenskapens intresse, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 77–90 i förordningen om preliminär tull.

(32)

Det erinras om att en gemenskapstillverkare hävdade att den gemenskapstillverkare som hade importerat avsevärda mängder dihydromyrcenol från Indien under undersökningsperioden borde uteslutas från definitionen av gemenskapsindustrin och att fastställandet av nivån för undanröjande av skada följaktligen borde baseras enbart på de återstående två gemenskapstillverkarna. Såsom förklaras i skälen 14 och 15 ovan, befanns påståendet inte vara berättigat. Mot bakgrund av detta och i avsaknad av övriga synpunkter beträffande nivån för undanröjande av skada, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 92–94 i förordningen om preliminär tull.

(33)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på samma nivå som de konstaterade dumpningsmarginalerna, eftersom nivån för undanröjande av skada för båda de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna konstaterades vara högre än dumpningsmarginalen.

(34)

Med hänvisning till skälen 14 och 15 ovan, anses det lämpligt att fastställa tullen för alla övriga företag, som inte samarbetade i undersökningen, till samma högre nivå som den som införs för de samarbetsvilliga företagen.

(35)

På grundval av ovanstående fastställs följande slutgiltiga tullsatser:

(36)

Efter underrättelsen om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införandet av slutgiltiga antidumpningstullar, lade Neeru Enterprises fram ett förslag till prisåtagande enligt artikel 8.1 i grundförordningen. Den berörda produkten har emellertid under de senaste åren uppvisat starka prisvariationer, vilket gör att den inte är lämpad för ett fast prisåtagande. Som ett alternativt tillvägagångssätt undersöktes möjligheten till en indexering av minimiimportpriset till priset för huvudråvaran, nämligen alfapinen. Man fann emellertid att detta alternativ inte heller skulle fungera, och det av följande skäl: i) prisvariationerna på den berörda produkten kan inte förklaras enbart av prisvariationerna på alfapinen, och ii) alfapinen är inte en basvara för vilken det finns någon allmänt tillgänglig statistik över marknadspriser. Det beslutades därför att sådana åtaganden inte var genomförbara och därför inte kunde godtas. Den berörda exportören har underrättats om detta och givits möjlighet att yttra sig. Företagets synpunkter påverkar dock inte slutsatsen.

(37)

Den individuella antidumpningstull som anges i denna förordning fastställdes på grundval av slutsatserna i den nu aktuella undersökningen. Den återspeglar därför den situation som konstaterats under denna undersökning för detta företag. Denna tullsats är därmed (till skillnad från den landsomfattande tull som gäller ”alla övriga företag”) endast tillämplig på import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av företaget i fråga och alltså av det specifika rättssubjekt som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet rättssubjekt som är närstående det uttryckligen nämnda rättssubjektet, kan inte omfattas av denna tullsats utan ska omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(38)

Eventuella ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller att nya produktions- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt beträffande eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, försäljning på hemmamarknaden eller exportförsäljning som hänger samman med t.ex. namnändringen i fråga eller ändringen av produktions- och försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(39)

Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalernas storlek och nivån på den skada som vållats gemenskapsindustrin anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt till ett belopp motsvarande den tull som slutgiltigt införs genom den här förordningen. Om den slutgiltiga tullen är lägre än den preliminära tullen, bör tullen räknas om och de belopp frisläppas för vilka säkerhet ställts utöver den slutgiltiga tullsatsen.