C_2009277SV.01004201.xml

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Östersjöområdet: Det organiserade civila samhällets roll för förbättrat regionalt samarbete och en regional strategi”

Vid sin plenarsession den 10 juli 2008 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om

”Östersjöområdet: Det organiserade civila samhällets roll för förbättrat regionalt samarbete och en regional strategi”.

Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 16 april 2009. Föredragande var Marja-Liisa PELTOLA.

Yttrandet antogs vid Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs 453:e plenarsession den 13–14 maj 2009 (sammanträdet den 13 maj) med 171 röster för, 6 röster emot och 7 nedlagda röster.

1.1 EESK anser att de fyra målen för EU:s strategi för Östersjöområdet – nämligen ett område som är 1) miljövänligt, 2) framgångsrikt och blomstrande, 3) attraktivt och tillgängligt samt 4) säkert och tryggt – är viktiga, väl motiverade och kompletterar varandra.

1.2 Kommittén betonar att det organiserade civila samhället spelar en central roll vid genomförandet av Östersjöstrategin. Vi föreslår att kommissionen inrättar ett forum för det civila samhället i Östersjöområdet, för att säkerställa att det organiserade civila samhället engagerar sig i strategin.

1.3 Den del av Östersjöstrategin som omfattar yttre förbindelser bör kopplas till samarbetet inom ramen för den nordliga dimensionen, som möjliggör ett jämbördigt partnerskap mellan EU och tredjeländer.

1.4 EESK anser att en egen separat budget bör inrättas för genomförandet av EU:s strategi för Östersjöområdet, eftersom det annars finns risk för att strategin stannar vid ett politiskt uttalande och att de fastställda målen inte uppnås.

1.5 För att den ekonomiska tillväxten och välfärden ska kunna främjas krävs det att EU vidtar institutionella åtgärder, framför allt en förstärkning av den internationella avtalsmässiga grunden. Ett fastställande av den avtalsmässiga grunden skulle hjälpa olika aktörer, såväl företag som enskilda personer, att i högre grad än förut bidra till den ekonomiska integrationen och tillväxten i området. EESK anser att en förstärkning av ekonomin i Östersjöområdet på ett märkbart sätt ökar områdets dragningskraft och främjar skapandet av ett Östersjö-varumärke. EU-området i stort skulle också dra nytta av en ekonomisk tillväxt tack vare en ökning av verksamheten på inre marknaden och ytterligare ekonomisk integration.

1.6 EESK anser att miljön i Östersjöområdet bäst kan skyddas genom att man följer handlingsplanen HELCOM Baltic Sea Action Plan, som EU och länderna kring Östersjön har enats om.

1.7 Ett aktivt deltagande från medborgarnas sida betonas i fortsättningen också inom sådana sektorer och områden som den offentliga sektorn traditionellt har ansvarat för. Ett bra exempel på ett sådant område är miljöskyddet i Östersjöområdet.

2.1 Europeiska unionen håller för närvarande på att utarbeta en strategi för Östersjöområdet. I november 2006 tog Europaparlamentet initiativ till utformningen av EU:s strategi för Östersjöområdet. I december 2007 gav Europeiska rådet kommissionen i uppgift att färdigställa strategin senast i juni 2009. I strategin fastställs de viktigaste ramarna för en förbättring av samarbetet inom Östersjöområdet under de kommande åren. Kommissionen förbereder strategin som en del av regionalpolitiken. 19 av kommissionens generaldirektorat deltar i det förberedande arbetet.

2.2 Strategin kommer sannolikt att omfatta fyra mål. Dessa är att göra Östersjöområdet (1) till ett 1) miljövänligt, 2) framgångsrikt och blomstrande, 3) attraktivt och tillgängligt samt 4) säkert och tryggt område. EESK anser att sådana mål för Östersjöområdet är viktiga, väl motiverade och kompletterar varandra. Det är också motiverat att skapa en tydlig Östersjöidentitet. Med hjälp av rekommendationer om en bättre förvaltning vill man genom Östersjöstrategin också försöka förenkla förfarandena och minska den administrativa bördan.

2.3 Kommissionen har genom en offentlig diskussion och ett omfattande samråd med olika intressegrupper inhämtat synpunkter på Östersjöstrategins innehåll och perspektiv. Förutom genom dessa diskussioner har kommissionen också samlat in åsikter och ståndpunkter genom ett offentligt samråd på internet (2). EESK stöder det förfarande som kommissionen valt.

2.4 Östersjöstrategin läggs fram för Europeiska rådet för kännedom den 19 juni 2009. Genomförandeplanen för strategin ska vara ett mycket konkret dokument i vilket det fastställs vem som är ansvarig och vilka tidsgränser som gäller, och dokumentet ska vid behov kunna kompletteras med ytterligare åtgärder. Strategin börjar genomföras under Sveriges EU-ordförandeskap och arbetet fortsätter under de andra Östersjöstaternas ordförandeskapsperioder, först under Polens ordförandeskap år 2011 och därefter under Danmarks och Litauens ordförandeskap år 2012 och 2013.

2.5 Den del av Östersjöstrategin som omfattar yttre förbindelser kopplas till samarbetet inom ramen för den nordliga dimensionen (3). Den nordliga dimensionen är ett redskap med vars hjälp EU och Ryssland, tillsammans med Norge och Island, genomför de samarbetsområden i Nordeuropa som man enats om. Samarbetet inom ramen för den nordliga dimensionen möjliggör ett jämbördigt partnerskap mellan EU och tredjeländer. EESK förespråkar kraftfullt att alla stater kring Östersjön bjuds in att delta i samarbetet i Östersjöområdet. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att Ryssland redan från början deltar i och stöder arbetet i Östersjöområdet. Detta gäller även Norge och Island, som genom sin historia, sin ekonomi och sin kultur har starka band till dessa länder.

2.6 Det finns inga planer på några nya finansieringsinstrument som ska bidra till genomförandet av Östersjöstrategin. Tillgängliga finansieringskanaler är EU:s strukturfonder (ca 55 miljarder euro för Östersjöområdet åren 2007–2013), nationell finansiering från de olika Östersjöländerna och finansieringsformer som erbjuds av internationella finansinstitut (EBRD, EIB, NIB, osv.). EESK anser att man i högre grad bör använda EU:s olika finansieringskanaler för att nå målen för Östersjöstrategin.

2.7 EESK anser också att man för genomförandet av strategin bör inrätta en egen separat budget, eftersom strategin annars stannar vid ett politiskt uttalande och inte uppnår de mål som fastställts. EESK kommer att behandla finansieringsfrågan närmare i ett framtida yttrande.

3. Det organiserade civila samhällets roll i genomförandet av Östersjöstrategin

3.1 EESK ser positivt på att kommissionen har uppmanat aktörerna i det civila samhället att aktivt delta i utformningen av Östersjöstrategin. Även genomförandet av handlingsprogrammet för Östersjöstrategin förutsätter ett aktivt deltagande av det civila samhället. Kommittén betonar att det inte är möjligt att genomföra åtgärderna i Östersjöstrategin eller att nå strategins mål om inte aktörerna i det organiserade civila samhället visar ett äkta engagemang för strategin.

3.2 I dag resulterar det viktiga arbete som utförs av de många aktörerna i Östersjöområdet, t.ex. icke-statliga organisationer, konsumenter, näringslivsorganisationer och naturskyddsaktörer, ofta enbart i rekommendationer, och aktörerna får bristfällig information om varandras arbete. Ett konkret genomförande saknas också.

3.3 Förutom staterna är även nationella organ, regionerna, städerna och det organiserade civila samhällets organisationer aktörer i Östersjöområdet. EESK anser att man bör klarlägga de olika aktörernas roller, öka samarbetet mellan dem och utveckla system för samarbete. De olika finansieringsprogrammens härva av initiativ och projekt bör också redas ut, genom att de olika programmen samordnas effektivare samtidigt som Östersjöstrategins prioriteringar systematiskt tas i beaktande.

3.4 EESK är mån om att Östersjöstrategin och åtgärdsprogrammet genomförs och följs upp på ett konkret sätt. Kommittén föreslår att kommissionen inrättar ett konsultativt forum för det civila samhället i Östersjön med framför allt följande uppgifter:

3.5 Kommittén är villig att börja planera hur mandatet, sammansättningen och verksamheten ska se ut när det gäller forumet för det civila samhället i Östersjöområdet. EESK kan samordna forumets funktioner med stöd av sina redan existerande kontakter med aktörerna i det organiserade civila samhället på regional nivå samt på basis av sina erfarenheter av motsvarande uppgifter. Kommittén har positiva erfarenheter av välfungerande verksamhetsmodeller från bland annat det organiserade civila samhällets deltagande i genomförandet av samarbetet i Medelhavsområdet (4) och i nätverkssamarbetet i Svartahavsområdet (5).

4.1 Ett effektivt genomförande av EU:s inre marknad kommer att innebära mycket stora fördelar för den ekonomiska tillväxten i Östersjöområdet. EU, de olika länderna och internationella organisationer bildar institutionella strukturer för ekonomiska relationer, inom vilka Östersjön kan utvecklas som ekonomisk region. Det är dock uppenbart att det är de ekonomiska aktörerna – såväl företag som individer – som genomför den ekonomiska integrationen. Det är alltså de som i sista hand avgör i vilken mån Östersjöområdets ekonomi integreras och växer. EESK anser att en förstärkning av ekonomin i Östersjöområdet på ett märkbart sätt ökar områdets dragningskraft och skapandet av Östersjövarumärket. En förstärkt ekonomi i Östersjöområdets ekonomi skulle även gynna EU i stort.

I det följande presenteras de viktigaste åtgärder som kan främja marknadsintegreringen och leda till ekonomisk tillväxt i den ekonomiska regionen Östersjön.

4.2.1.1 För att kunna utnyttja de ekonomiska möjligheterna i Östersjöområdet förutsätts framför allt en betydande utvidgning av de internationella avtalen samt en fördjupning av den europeiska integrationsutvecklingen. Även om Rysslands WTO-medlemskap och det nya samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland inte enbart berör Östersjöområdet, är dessa avtal av avgörande betydelse genom den nytta de tillför Östersjön eftersom de påskyndar den ekonomiska tillväxten och främjar utvecklingen. Östersjön är den viktigaste naturliga rutten för rysk och asiatisk export till Europa.

4.2.1.2 EESK konstaterar med oro att Ryssland inte har undertecknat Europeiska unionens Östersjöprogram (Interreg IVB 2007–2013), vars syfte är att göra området attraktivt såväl för investeringar som för arbete och boende.

4.2.1.3 EU och dess medlemsstater har befogenhet att besluta om olika slag av avtalsarrangemang som kunde få betydande positiva återverkningar på Östersjöområdet. Om ett företag till exempel är verksamt i alla nio Östersjöländer är det för närvarande hänvisat till att använda så många som åtta olika valutor. Endast Finland och Tyskland tillhör euroområdet. En utvidgning av den ekonomiska och monetära unionen till Danmark, Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Polen är ytterst viktig. I synnerhet skulle initiativ från Danmarks och Sveriges sida om att ansluta sig till den ekonomiska och monetära unionen ge arbetet med att dra full nytta av potentialen i den ekonomiska regionen Östersjön större slagkraft och trovärdighet.

4.2.2.1 Den inre marknadens funktion i Östersjöområdet bör förankras bättre än i dag. Till följd av specialiseringen är allt fler företag verksamma i en rad internationella nätverk inom de olika branscherna. Företagen har via sina kunder, underleverantörer och samarbetspartner kopplingar till olika marknader och produktionsfaktorer i Östersjöområdet. Då det gränsöverskridande företagandet i Östersjöområdet ökar är det av största vikt att skapa förutsättningar för så enhetliga marknadsområden som möjligt, där handeln med varor och tjänster, offentliga upphandlingar samt investeringar stöter på få hinder och där kapital- och arbetsmarknaderna fungerar väl.

4.2.2.2 Det har ytterst stor betydelse för EU-länderna i Östersjöområdet att unionens nya Lissabonfördrag träder i kraft 2010. Fördraget förstärker EU:s behörighet i frågor som är viktiga för näringslivet, till exempel tullunionen, konkurrensreglerna och handelspolitiken.

4.2.2.3 Det är även synnerligen viktigt att EU-lagstiftningen tillämpas på ett så enhetligt sätt som möjligt. Exempelvis tjänstedirektivet är en betydelsefull del av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning, och det ska genomföras i EU:s medlemsstater senast den 28 december 2009. Enligt Eurochambres (6) utredning (7) från februari 2009 finns det bland annat i Östersjöområdet stora skillnader mellan EU-länderna när det gäller genomförandet av tjänstedirektivet, såväl när det gäller tidsplanen som innehållet. EU-länderna i Östersjön skulle nu ha ett gyllene tillfälle att tillsammans införa en enhetlig centraliserad kontaktpunkt för tjänsteleverantörerna. En centraliserad kontaktpunkt kunde förenkla förfarandena för ansökan om tillstånd för tillhandahållande av tjänster, underlätta tillgången till information om konsumentskydd och formaliteter samt sänka tröskeln för tjänsteleverantörer när det gäller att överskrida gränsen mellan två EU-länder.

4.2.2.4 Ett flertal branscher som är viktiga i Östersjöområdet faller utanför tjänstedirektivet, till exempel tjänster inom transportsektorn, bemanningsföretag, finansiering och hälsovård. Även i fråga om dylika tjänster bör målet vara en fungerande inre marknad, i synnerhet om syftet är att företagen aktivt ska erbjuda tjänster.

4.2.2.5 En rad handelshinder försvårar fortfarande företagens möjligheter att agera effektivt i Östersjöområdet. För såväl Europeiska unionen som andra aktörer återstår fortfarande mycket arbete för att förankra rättsstaten och i synnerhet för att bekämpa korruption.

4.2.2.6 EESK anser att det pilotprojekt för elektroniskt informationsutbyte om tulldeklarationer som inleddes den 1 januari 2009 mellan EU och Ryssland är ett utmärkt exempel på hur handelsförfarandena kan förenklas (trade facilitation). I inledningsskedet deltog Ryssland och åtta EU-länder, av vilka tre (Lettland, Sverige och Finland) ligger i Östersjöområdet. Senare under 2009 ansluter sig även tre andra Östersjöländer (Litauen, Estland och Polen). Det elektroniska utbytet av tullinformation är början på en modernisering av tullförfarandena mellan EU och Ryssland. Harmoniseringen måste dock drivas ännu längre för att tullformaliteterna ska bli smidigare. På detta sätt kan man bättre förhindra kriminalitet i anslutning till tullförfarandena. Harmoniseringen gör logistiken effektivare och minskar därmed företagens kostnader i sammanhanget.

4.2.3.1 Infrastrukturen kan förbättras genom sammanlänkningar över statsgränserna, inom såväl sjöfarten, flodvägar och luftfarten som vägtrafiken. För att uppnå detta behövs det konkurrens och en gemensam plan för att det ska bli möjligt att bilda rutter utan avbrott. Även kvaliteten bör uppmärksammas i högre grad än i dag. För att förmånliga och effektiva transportkedjor ska kunna bildas och flaskhalsar som hindrar dem ska kunna undanröjas, måste EU-länderna samarbeta sinsemellan, men i synnerhet med Ryssland. I praktiken kan detta genomföras med hjälp av Östersjömotorvägskonceptet, politiken för de alleuropeiska trafiknäten TEN-T (8) samt det trafik- och logistikpartnerskap som är under beredning inom ramen för den nordliga dimensionen. Översynen bör utvidgas till att även omfatta EU:s grannländer och de transeuropeiska transportlederna. Detta är en viktig förutsättning för att man ska kunna skapa bättre möjligheter till rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft.

4.2.4.1 Den ekonomiska tillväxten och rättsystemets funktionsduglighet har i flera undersökningar visat sig samverka positivt med varandra (9). Svag egendomsrätt, korruption och osäkerhet om avtals giltighet, partiska domstolar och varierande genomförande eller tolkning av lagar leder till en svagare ekonomisk tillväxt. Investerarnas risker ökar och investeringsbenägenheten minskar. Östersjöländerna kunde komma överens om gemensamma åtgärder i syfte att rätta till oegentligheter på detta område. Östersjöstrategin erbjuder en utmärkt ram för dylika insatser.

4.2.4.2 De nio länderna i Östersjöområdet är sinsemellan mycket olika i många avseenden. Länderna runt Östersjön och deras ekonomiska förbindelser har förändrats mycket under de senaste tjugo åren. Ländernas ekonomi befinner sig i olika utvecklingsstadier och produktionsstrukturen varierar. De nya möjligheter till affärsverksamhet som mångfalden och skillnaderna avseende efterfrågan och utbud erbjuder bör kunna tas till vara i högre grad än tidigare. Området påverkas av megatrender såsom den europeiska integrationen, Rysslands ändrade internationella ställning och de världsomfattande förändringarna på energi-, varu- och tjänstemarknaderna, och man bör eftersträva att dra nytta av dessa trender på ett sätt som är hållbart både kommersiellt och ekonomiskt. Detta måste föregås av att aktörerna inom det civila samhället har goda grundförutsättningar och incitament för att aktivt skrida till handling.

4.2.4.3 EESK framhåller att ekonomisk tillväxt och produktionseffektivitet inte nödvändigtvis behöver stå i strid med miljöhänsyn. Det är tvärtom viktigt att betona de positiva möjligheter som uppstår vid växelverkan mellan en renare miljö och en växande och allt mångsidigare ekonomi.

4.2.5.1 I Östersjöområdet pågår ett intressant internationellt innovationssamarbete inom kluster. Exempelvis inom Nordiskt Innovationscentrum (NICE) pågår över 100 olika projekt och verksamheter inom gränsöverskridande nätverk, indelade i olika temaområden. Dessa är skapande branscher, miljöteknik, mikro- och nanoteknik, innovativt byggande, funktionella livsmedel samt livsmedelssäkerhet.

4.2.5.2 EESK betonar betydelsen av den s.k. femte friheten och vill se ett samarbete mellan forskare, studerande, lärare, företag och den offentliga sektorn. Satsningar bör göras på forskningsutbyte mellan olika forskningsinstitut och universitet. Till exempel behöver utvecklingen av klustrens verksamhetsmöjligheter förbättras genom att man undanröjer nationella hinder för forskningsfinansiering, och detta kan ske genom att ett gemensamt system för Östersjöländerna skapas i syfte att sammanföra de olika ländernas resurser för forskning. Varje EU-land i Östersjöområdet bör i enlighet med den förnyade Lissabonstrategin eftersträva en ökning av finansieringen av FoU till tre procent av bruttonationalprodukten.

4.2.5.3 Vetenskaps- och forskningssamfunden i de åtta EU-länderna i Östersjöområdet har aktivt deltagit i Bonus Era-Net-projekten. Kommissionen godkände 2008 EU:s sjunde ramprogram för forskning, som innehöll ett gemensamt forskningsprogram för Östersjön (Bonus+) med gemensam finansiering från EU och nationella forskningsfinansiärer i Östersjöns kuststater. EESK välkomnar varmt det nya permanenta forskningsprogrammet för Östersjön, Bonus+. Kommittén hoppas att resultaten från forskningsprogrammet på ett effektivare sätt kan inverka på skyddet av Östersjön och på en hållbar utveckling i området.

4.2.6.1 Arbetskraften kan inte röra sig fritt inom unionen trots att det förflutit fem år sedan EU:s utvidgning i området. Samtliga EU-länder i Östersjöområdet ingår dock sedan den 30 mars 2008 i Schengenområdet, vars syfte är att underlätta den fria rörligheten för personer. När det gäller rörligheten för arbetskraft anser EESK att man bör avstå från övergångsperioderna. Arbetstillfällenas och kunnandets rörlighet från ett land till ett annat – den s.k. kompetensspridningen – är till fördel för samtliga parter. För att tillgången på kompetent arbetskraft ska tryggas är förutsättningen att en arbetsrelaterad invandringspolitik snarast införs i hela Östersjöområdet. Detta är fallet även om den ekonomiska tillväxten mattats av och antalet arbetstillfällen inte ökar inom den närmaste framtiden. Samtidigt bör man göra det ännu lättare för arbete och arbetstagare att mötas. Det är viktigt att harmonisera arbetskulturerna och minimikraven i arbetsavtal i syfte att förhindra snedvriden konkurrens och för att säkerställa arbetstagarnas grundläggande rättigheter. I arbetslivsinriktad utbildning bör målet vara en enhetlig struktur och enhetliga yrkesbeteckningar. När det gäller att främja arbetsrelaterade incitament (work incentives) och flytt från en ort till en annan eller från ett land till ett annat, finns det fortfarande mycket kvar att göra i Östersjöområdet.

4.2.6.2 Arbetsmarknadsnätverket för Östersjön, Baltic Sea Labour Network (BSLN) har nyligen påbörjat ett treårigt samarbetsprojekt med ett tiotal deltagande parter från olika länder i området. Projektets syfte är att göra Östersjöområdet till en europeisk modell för gränsöverskridande arbetsmarknadspolitik och till en attraktiv plats för arbete, boende och investeringar. Trade Union Network (BASTUN) är en viktig partner i arbetet inom BSLN-projektet (10).

5.1 Avsikten är att göra Östersjöområdet till ett ekologiskt hållbart område. Östersjön är en förhållandevis liten och grund brackvattenbassäng som ekologiskt sett är extremt sårbar.

5.2 Östersjöns tillstånd har försämrats särskilt oroväckande under de senaste 20 åren eftersom utsläppen har hållit sig på ohållbara nivåer. Övergödning och höga halter av miljögifter är ett faktum för Östersjön. På grund av denna belastning ökar näringshalten, algerna och annan växtlighet fortfarande i Östersjön. Tillväxten av alger är direkt beroende av förekomsten av deras huvudsakliga gödningsämne, nämligen mängden kväve och fosfor.

5.3 I Östersjöns tillrinningsområde bor över 85 miljoner personer som i allt högre grad blir medvetna om Östersjöns oroväckande hälsotillstånd. Skyddet av Östersjön försvåras dock av att det finns nio kuststater i olika utvecklingsskeden och att tillrinningsområdet omfattar ca 20 länder, bl.a. Vitryssland och Ukraina. Det har varit svårt att samordna så många olika aktörer. Eftersom Östersjöns tillstånd är katastrofalt anser EESK att det nu är oundgängligt att vidta gränsöverskridande, effektiva och snabba åtgärder (11).

5.4 Det snabbaste och kostnadseffektivaste sättet att förbättra tillståndet för hela Östersjön är enligt EESK:s förmenande att ingripa punktvis vid de största föroreningskällorna. Exempelvis Finska vikens största enskilda belastare är S:t Petersburg, vars avfallsvatten fortfarande inte renas tillräckligt effektivt från näringsämnen. Det har dock gjorts avsevärda framsteg. Vid S:t Petersburgs största reningsverk för avfallsvatten inleddes 2007 kemisk sedimentering av fosfor i avfallsvattnet, vilket avsevärt har minskat fosforbelastningen och algblomningen i Finska viken. Överallt längs Östersjöns kuster bör man på ett effektivare sätt ta itu även med diffusa utsläpp, framför allt från jordbruket. Genom att minska de diffusa utsläppen kan man uppnå märkbara förändringar i kustvattnens tillstånd.

5.5 EESK anser att det viktigaste verktyget för att stoppa övergödningen i Östersjöområdet är HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) (12), som samtliga kuststater och kommissionen slöt avtal om 2007.

6.1 EESK har utarbetat ett särskilt yttrande om den externa dimensionen av EU:s energipolitik (13). I yttrandet konstateras att även energifrågorna i Östersjöstrategin är synnerligen viktiga för EU. Energisamarbetet i området omfattar i huvudsak länder som konsumerar energi och länder genom vilka energin passerar. Ett viktigt särdrag är förbindelserna till Ryssland. Ett särskilt mål för området måste vara att EU och Ryssland kan nå samförstånd och underteckna ett nytt avtal baserat på växelverkan (New EU/Russia Agreement). I avtalet bör även energifrågorna ingå. Ryssland bör tillåta genomströmning av gas i det ryska nätet och europeiska företags investeringar för utveckling av Rysslands energinät och energikällor.

Eftersom Östersjöns känsliga ekosystem redan är svårt överbelastat måste det planerade gasledningsprojektet Nord Stream Baltic åläggas att uppfylla stränga miljö- och säkerhetskrav. Efter andra världskriget dumpades till exempel ammunition och kemiska vapen i Östersjön och man känner inte till exakt var de finns och i vilket tillstånd de befinner sig. EESK ställer sig bakom Europaparlamentets betänkande av den 8 juli 2008 (14) och rekommenderar kraftigt att parterna i projektet för Nord Stream Baltic-gasledningen noga undersöker alternativa möjligheter, i synnerhet en installering av gasledningen på land. Oberoende av Nord Stream Baltic-gasledningens framtid måste även Ryssland ovillkorligen efterleva EU:s lagstiftningsram för gasmarknaden, inklusive tredje parts möjlighet att utnyttja ledningen.

6.2.1 Sjösäkerheten är föremål för särskild oro i Östersjöns kuststater. Ur miljösynpunkt består utmaningen i den mängd olja som transporteras på Östersjön. Mängden har sjufaldigats under de senaste 15 åren. År 2007 transporterades 145 miljoner ton olja, och prognoserna för 2015 talar om 240 miljoner ton. Ett resultat av samarbetet mellan Östersjöns kuststater är att Internationella sjöfartsorganisationen IMO har beviljat Östersjön status som ett särskilt känsligt havsområde (PSSA). Eventuella oljeolyckor förebyggs genom att dubbla fartygsbottnar och skrov blir obligatoriska från 2010. EESK uppmuntrar dock länderna i Östersjöområdet att utveckla gemensamma system för tillsyn och informationsutbyte i syfte att höja sjösäkerheten.

6.2.2 Fartygs utsläpp av närsalter kan minskas genom en ändring av kraven gällande avfallsvatten i bilaga IV till MARPOL-konventionen. Avsikten med direktiv 2000/59/EG har varit att öka mottagningen av slagvatten och avfallsvatten från fartyg i hamnarna. Även frivilliga minskningar av avfallsvattenutsläpp bör ytterligare uppmuntras, exempelvis genom att öka antalet mottagningsstationer, samt deras volym, i hamnarna. Dessutom bör Östersjöhamnarna ha möjlighet att agera tillräckligt snabbt och flexibelt även i fråga om större kryssningsfartyg (15).

6.3 Även om fartygens inverkan på övergödningen av Östersjön inte är särskilt stor är det viktigt att vidta åtgärder i detta avseende eftersom detta är lättare att hantera än diffusa utsläpp.

7.1 HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) anger tydliga minimimål för minskningen av näringsbelastningen i vart och ett av länderna i Östersjöområdet. För att uppnå målet måste delar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik utvecklas mot att även Östersjöområdets särdrag beaktas i fråga om jordbruksproduktion och miljö (16).

Det är därför konstruktivt att kommissionen i sitt utkast till aktivitetsplan i stor utsträckning tagit med förslagen från Östersjöländernas lantbruksorganisationer i fråga om hållbarhet, miljö och lantbruk. Här fokuserar man bl.a. mer specifikt på åtgärder i fråga om miljöteknik, rådgivning, gödselhantering samt genomförande och förvaltning av EU:s regler för bekämpningsmedel, foder och livsmedel.

I detta sammanhang är det ytterst viktigt med samarbete mellan olika aktörer och medborgarrörelser i de enskilda medlemsstaterna, t.ex. jordbruksproducenterna, miljöorganisationerna och konsumenterna. Det är av avgörande betydelse att man kan ta fram, tillämpa och sprida goda metoder i Östersjöländerna. Sådana metoder, som olika aktörer systematiskt ska kunna dra nytta av, bör tas fram t.ex. under den nya programperioden för utvecklingsprogrammen för landsbygden. Även metoder som kan effektivisera bruket av gödsel och energi bör tas fram (17).

8. Minskning av fosfor- och kväveutsläpp genom effektiviserad avfallsvattenhantering

8.1 EESK anser att EU:s direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (18) måste tillämpas fullt ut som ett viktigt steg mot minskade fosfor- och kväveutsläpp. Ett annat viktigt steg är att effektivisera avlägsnandet av fosfor genom att tillämpa HELCOM:s rekommendation 28E/5. EU:s nuvarande tidsgräns är dock alltför framskjuten med tanke på Östersjöns alarmerande tillstånd. Det behövs ambitiösare målsättningar. EESK vill betona effektiviseringen av de tekniska och kemiska reningsprocesserna. På det viset kan man nå snabba resultat till rimliga kostnader.

8.2 Ett gott exempel på en aktör i det organiserade civila samhället som är beskyddare av Östersjöns miljö är John Nurminens stiftelse. Stiftelsens projekt ”Ett rent Östersjön” har som huvudmål att minska övergödningen av Östersjön och öka miljömedvetenheten om innanhavets tillstånd (19). Tonvikten ligger på åtgärder som snabbast och mest kostnadseffektivt kan ge positiva utslag för Östersjöns natur- och bruksvärden. Bl.a. med hjälp av intäkterna från en insamling av medel bland allmänheten finansieras effektivare kemiskt avlägsnande av fosfor i kommunalt avfallsvatten som rinner ut i Östersjön. Som beskyddare av miljön har stiftelsen även den fördelen att den är flexibel och obyråkratisk och att den inte har något ekonomiskt vinstintresse.

8.3 Enligt EESK kan initiativ med början i medborgaraktivitet spela en viktig roll även i frågor som av hävd har ombesörjts av det offentliga. Aktörer inom den privata och tredje sektorn besitter otvivelaktigt kunnande, information och metoder som kompletterar den offentliga sektorns insatser.

Bryssel den 13 maj 2009

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Mario SEPI

(1) Med Östersjöområdet avses i detta yttrande Östersjöstaterna, dvs. Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. Av dessa länder hör alla utom Ryssland till Europeiska unionen.

(2) Den första diskussionen hölls i Stockholm den 30 september 2008 och den andra i Rostock den 5–6 februari 2009. Dessutom har det hållits rundabordssamtal i Kaunas 18–19 september 2008, i Gdansk 13 november 2008, i Köpenhamn den 1–2 december 2008 och i Helsingfors den 9 december 2008. Samrådet på internet ägde rum från den 3 november till den 31 december 2008.

(4) EESK inrättade ett nätverk av ekonomiska och sociala råd och motsvarande institutioner i Europa–Medelhavsregionen år 1995 på basis av det uppdrag som kommittén fick genom Barcelonaförklaringen.

(6) The Association of European Chambers of Commerce and Industry, den ständiga europeiska konferensen för handelskamrar och industriförbund.

(7) The 4th edition of survey on the implementation of the Services Directive. www.eurochambres.eu.

(8) http://ec.europa.eu/transport/infrastructure/consultations/2009_04_30_ten_t_green_paper_en.htm

(9) European Bank for Reconstruction and Development, Transition report 2005: Business in transition and World Bank (2008), Macroeconomics and Growth Research Program/Investment Climate and the Microeconomics of Growth/Institutions and Governance. Se även http://www.enterprisesurveys.org/ about business climate conditions in various countries.

(10) I sammanslutningen ingår löntagarorganisationer, internationella paraplyorganisationer för löntagare, Östersjöstaternas råd (CBSS), arbetsgivarorganisationer och Tysklands institut för socialpolitik och utbildningspolitik.

(14) Europaparlamentets betänkande om miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland (framställningarna 0614/2007och 0952/2007) (2007/2118(INI)).

(15) Även Helcoms rekommendation 28E10 (Application of the no-special-fee system to ship-generated wastes and marine litter caught in fishing nets in the Baltic Sea area) bör genomföras fullt ut.

(16) Ett effektivt genomförande av den integrerade vattenvårdsplanen inom ramdirektivet för EU:s vattenpolitik måste säkerställas. Vattenskyddet inom jordbruket kan förbättras genom att i första hand skydda sårbara miljöer.

(17) För att jordbrukets belastning av näringsämnen i Östersjön ska kunna minska, behövs det nytänkande i planeringen och genomförandet av åtgärder inom jordbruksrelaterad miljöpolitik. Ett exempel på möjlig ny praxis kunde vara de frivilliga anbudsgivningarna inom miljöprogrammen för jordbruket. Bakgrund: Anbudsgivningarna är en frivillig metod som innebär att åtgärderna inriktas specifikt på de åkertegar som uppvisar de största riskerna för utsläpp av gödningsämnen och där förhållandet mellan kostnad och nytta är optimalt. Inom anbudsgivningen betalar samhället jordbrukaren för miljöskydd i stället för de nuvarande enhetliga hektarstöden, utgående från hur stora miljövinster man kan uppnå på den åkerteg som är föremål för anbudsgivning inom programmet.

(18) Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.