MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

· Motiv och syfte

Sedan början av 2011 har den jordanska ekonomin påverkats väsentligt av händelserna i landet i anslutning till den arabiska våren och de pågående regionala oroligheterna, särskilt i grannländerna Egypten och Syrien. I kombination med en mer ogynnsam global kontext har den politiska övergången i Jordanien lett till en kraftig minskning av externa intäkter och ansträngda offentliga finanser. Minskad turism och ett minskat inflöde av utländska direktinvesteringar, högre internationella energipriser och återkommande störningar i flödet av naturgas från Egypten som har tvingat Jordanien att ersätta gasimport från Egypten med dyrare bränslen för elproduktion är faktorer som har lett till minskad tillväxt och en kraftig försämring av landets betalningsbalans och offentliga finanser. Jordanien har också påverkats av att krisen i Syrien har intensifierats, främst genom inflödet av flyktingar och dess budgetkonsekvenser. Hittills har Jordanien lyckats bevara sin makroekonomiska stabilitet, bl.a. genom en omfattande finanspolitisk konsolidering och ekonomiskt stöd från utländska givare, men landet har betydande betalningsbalans- och finansieringssvårigheter.

Under trycket av kraftigt minskade valutareserver under första halvåret 2012 har de jordanska myndigheterna kommit överens med IMF om ett stand-by-avtal (SBA) på 2 miljarder US-dollar (800 % av kvoten) för en period på 36 månader. Avtalet godkändes i augusti 2012.

I december 2012 ansökte Jordaniens regering om makroekonomiskt stöd på 200 miljoner euro från EU på grund av det försämrade ekonomiska läget och de dystra framtidsutsikterna. Kommissionen avser att lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om makroekonomiskt stöd till förmån för Hashemitiska konungariket Jordanien på högst 180 miljoner euro i form av ett medelfristigt lån. Den föreslagna rättsliga grunden är artikel 212 i EUF-fördraget.

EU:s makroekonomiska stöd skulle bidra till att täcka Jordaniens återstående externa finansieringsbehov för 2013 och 2014, inom ramen för IMF-programmet. Stödet skulle hjälpa Jordanien att ta itu med de fortsatta ekonomiska konsekvenserna av den arabiska våren och de externa chocker som drabbat energisektorn. Det skulle minska ekonomins sårbarhet på kort sikt när det gäller betalningsbalansen och budgeten och samtidigt stödja de anpassnings- och reformprogram som överenskommits med IMF och Världsbanken samt de reformer som överenskommits inom ramen för EU:s budgetstöd, inbegripet ett kontrakt om utveckling och god styrning på 40 miljoner euro som finansieras genom Springprogrammet (stöd för partnerskap, reformer och tillväxt som gynnar alla).

Det föreslagna stödet skulle främja strategiåtgärder för att förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna och skattereformen och samtidigt stärka det sociala skyddsnätet (bland annat genom att bättre inrikta det transfereringssystem som infördes i november i fjol för att kompensera hushållen för förluster till följd av reformen av energisubventionssystemet), åtgärder för att förbättra regelverket och klimatet för investeringar samt reformåtgärder för att minska arbetslösheten och uppmuntra deltagande på arbetsmarknaden, särskilt bland kvinnor.

Det föreslagna makroekonomiska stödet är förenligt med EU:s politiska och finansiella utfästelser till de jordanska myndigheterna vid mötet i arbetsgruppen EU–Jordanien i februari 2012. Det ligger också i linje med målen för det nya partnerskap för södra Medelhavsområdet som föreslogs vid G8-toppmötet i Deauville och de nya riktlinjerna för den europeiska grannskapspolitiken. Dessutom skulle det ge en signal till de andra länderna i regionen att EU är redo att stödja länder som i likhet med Jordanien har inlett politiska reformer, när de har ekonomiska svårigheter.

I detta sammanhang anser kommissionen att de politiska och ekonomiska förutsättningarna för makroekonomiskt stöd av föreslagen art och till föreslaget belopp är uppfyllda.

· Allmän bakgrund

Jordanien har drabbats av försämrade ekonomiska villkor sedan 2011 till följd av de politiska oroligheterna i regionen i samband med den arabiska våren och den mer ogynnsamma regionala och globala ekonomiska kontexten. Dessa omständigheter har haft en negativ inverkan på två av de viktigaste externa drivkrafterna för den ekonomiska tillväxten, nämligen inkomsterna från turismen och utländska direktinvesteringar. Dessutom har de upprepade avbrotten i gasleveranserna från Egypten tvingat regeringen att ersätta gas med dyrare oljeimport, vilket har ökat importkostnaderna betydligt[1]. Dessa externa chocker har bidragit till att skapa stora finanspolitiska och externa obalanser.

I detta sammanhang, och efter en period av stabil ekonomisk tillväxt på i genomsnitt 6,5 % under 2000–2009 som delvis återspeglade en gynnsam extern omgivning, minskade BNP-tillväxten 2011 kraftigt till 2,6 %. Den ökade sedan måttligt till 2,9 % under första halvåret 2012 till följd av en återhämtning i inkomsterna från turismen, trots svaga resultat inom gruvdriften och byggsektorn. Under 2013 beräknas BNP-tillväxten understödjas av ökade utländska direktinvesteringar inom energi- och banksektorerna men fortfarande vara relativt låg (omkring 3 %).

Konsumentprisinflationen ökade måttligt under loppet av 2012 och nådde ett genomsnitt på 4,8 %, jämfört med 4,5 % 2011, på grund av att effekten av prishöjningarna för eldningsolja och el delvis kompenserades av svagare inhemsk efterfrågan. Inflationen förväntas stiga ytterligare till i genomsnitt 6,1 % under 2013, delvis till följd av de planerade justeringarna av energipriserna. Sedan mitten av 2011 har penningpolitiken skärpts i syfte att bevara attraktionskraften hos tillgångar angivna i jordanska dinarer. Det nuvarande fasta växelkurspolitiken (knuten till US-dollarn) har bidragit till att hålla tillbaka inflationsförväntningarna.

Utlandsställningen har försämrats markant sedan början av 2011 på grund av de ovannämnda chockerna. Bytesbalansunderskottet (inklusive bidrag) steg till 12 % av BNP år 2011 (19 % av BNP exklusive bidrag) från 7,1 % av BNP år 2010 (11,3 % av BNP exklusive bidrag), delvis på grund av att importkostnaderna ökade med 16,6 %. I slutet av 2012 hade underskottet ökat ytterligare till 17 % av BNP (20,6 % av BNP exklusive bidrag), trots att inkomsterna från turism ökat med 15,3 % (i huvudsak tack vare turistflöden från arabländer) och penningförsändelserna från utvandrare med 3,5 %. Prognosen är dock att bytesbalansunderskottet exklusive bidrag kommer att krympa till 12,1 % år 2013 på grund av starkare exporttillväxt och en gradvis normalisering av gasleveranserna från Egypten. Minskningen av utländska direktinvesteringar under 2011–2012 försämrade ytterligare utlandsställningen. Finansieringsbehoven för 2011–2012 uppfylldes i stort sett genom utländskt bistånd, särskilt från länder inom Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) och Bretton Woods-institutionerna, och genom mobilisering av internationella reserver. Denna sjönk dock med 14 % (till 10,7 miljarder US-dollar) 2011 och gick sedan ner mer markant under hela 2012 för att i slutet av året uppgå till 5,2 miljarder US-dollar (motsvarande strax över tre månaders import).

De offentliga finanserna har varit utsatta för svåra påfrestningar på grund av de sociala utgiftspaket som antogs 2011, budgetkonsekvenserna av de ökade importpriserna på energi och den ekonomiska nedgången. Budgetunderskottet exklusive bidrag ökade från 7,7 % av BNP år 2010 till 11,7 % 2011, samtidigt som statsskulden steg till 70,7 % av BNP vid utgången av 2011 (från 67,1 % av BNP vid utgången av 2010). Även om 2012 års budget, som antogs i februari, innehöll en stor finanspolitisk korrigering jämfört med 2011 stod det vid halvårsskiftet klart att denna inte längre var genomförbar, till följd av mycket högre bränslesubventioner än väntat, högre lönekostnader på grund av reformen av den offentliga förvaltningen, högre pensions- och vårdutgifter samt bostadsutgifter och sjukvårdstjänster till syriska flyktingar[2]. För att öka skuldhållbarheten och mildra effekterna av möjliga bortfall av externa flöden beslutade regeringen i maj 2012 att vidta ytterligare finanspolitiska åtgärder som uppgick till 3,4 % av BNP. Syftet var att sänka det totala underskottet för 2012 med cirka 1,5 procentenheter av BNP (till 10,7 % av BNP exklusive bidrag).

På utgiftssidan omfattade de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna (som uppgick till 2,9 % av BNP) avskaffande av subventionerna för 95-oktanig bensin, flygbränsle och tung eldningsolja, en 13-procentig minskning av subventionen för 90-oktanig bensin, en 6-procentig ökning av priset på diesel samt nedskärningar i kapitalutgifter och löpande utgifter. På inkomstsidan uppgick konsolideringsåtgärderna till 0,4 % av BNP och omfattade bland annat införande av en omsättningsskatt på mobiltelefoner och luftkonditioneringsanläggningar, höjning av skatterna på bilar, flygbiljetter och alkohol- och tobaksprodukter samt avskaffande av vissa skattelättnader.

I början av september 2012 beslutade regeringen att införa en dieselskatt på 6 % och att avskaffa subventionerna på 90-oktanig bensin. Detta beslut, som är ett strukturellt riktmärke för IMF-programmet, upphävdes dock tillfälligt av kungen. Liberaliseringen av 90-oktanig bensin ägde slutligen rum i mitten av november (samtidigt som subventionerna för diesel, fotogen och gaspriserna för hushåll avskaffades), i fullständig överensstämmelse med det strukturella riktmärke för prisjustering som fastställts i IMF:s program. Trots att dessa åtgärder ledde till allvarliga sociala protester i mitten av november bibehöll regeringen bränsleprisjusteringarna.

Som underströks i den gemensamma dialog om ekonomiska reformer som kommissionen förde med de jordanska myndigheterna i oktober i fjol har Jordanien gjort betydande framsteg på ett antal viktiga reformområden. Till dessa hör justeringen av energipriserna, planerna på att diversifiera energiförsörjningen, åtgärderna för att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor, programmen för att stödja små och medelstora företags tillgång till finansiering samt de lagförslag som lagts fram för parlamentet rörande inkomstbeskattning, offentlig-privata partnerskap och reform av det sociala trygghetssystemet. Det kvarstår dock stora utmaningar när det gäller strukturreformer. Dessutom har många lagförslag fastnat i parlamentet, och upplösningen av parlamentet och förberedelserna inför nyvalet i slutet av januari 2013 fördröjde ytterligare deras antagande.

Den 3 augusti 2012 godkände IMF:s styrelse det ovannämnda stand-by-avtalet (SBA) med Jordanien på 2 miljarder US-dollar (800 % av kvoten) för en period på 36 månader. Tyngdpunkten är i relativt hög grad förlagd till början av programmet – de två första utbetalningarna uppgår till 300 % av kvoten (på totalt 800 %) (den andra utbetalningen sker efter det att den första programöversynen har avslutats). Programmet omfattar ett åtgärdspaket för att stärka tillväxten och samtidigt minska sårbarheten för exogena chocker, särskilt genom att reformera systemet med energisubventioner, återställa det nationella elbolagets kostnadstäckning och diversifiera energiförsörjningen. Programmet strävar också efter konsolidering av de offentliga finanserna genom en effektiv rationalisering av skattesystemet, förbättrad skatteförvaltning och nedskärningar i utgifterna. För 2013 planeras betydande finanspolitiska anpassningsåtgärder, bland annat höjda priser på diesel och fotogen, minskade skattebefrielser och eventuellt höjda punktskatter, med målet att minska budgetunderskottet exklusive bidrag till 9,3 % av BNP (5,5 % inklusive bidrag).

På grundval av IMF:s senaste tillgängliga prognoser uppskattas det externa finansieringsunderskottet för IMF-programperioden (2013–2015) till 5,9 miljarder US-dollar, främst till följd av det betydande (om än gradvis sjunkande) bytesbalansunderskottet och behovet av att på nytt bygga upp valutareserven. Denna låg på en kritisk nivå redan i slutet av 2012 (nätt och jämnt över minimikravet på tre månaders import), och Jordaniens betalningsbalans är fortfarande mycket känslig för externa chocker, särskilt ytterligare störningar i gasleveranserna från Egypten och den politiska utvecklingen i regionen. IMF-programmet syftar till en betydande påfyllning av valutareserven. Även inräknat utbetalningarna inom ramen för stand-by-lånet och Världsbankens utvecklingspolitiska lån kommer Jordanien att ha ett resterande externt finansieringsunderskott på 4,1 miljarder US-dollar för dessa tre år, som behöver täckas av andra givare (länderna i Gulfstaternas samarbetsråd, Förenta staterna, EU, Frankrike, och Japan). Det föreslagna makroekonomiska stödet från EU skulle motsvara cirka 4,4 % av det resterande externa finansieringsunderskottet.

· Gällande bestämmelser

Inga.

· Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

EU har länge haft intresse av att samarbeta med Jordanien, med tanke på Jordaniens stabiliserande roll i regionen och de ömsesidiga ekonomiska och finansiella förbindelserna. De avtalsmässiga förbindelserna mellan EU och Jordanien fastställs i associeringsavtalet från maj 2002, genom vilket handeln mellan parterna liberaliseras och den bilaterala politiska dialogen och det ekonomiska samarbetet stärks. De bilaterala förbindelserna har förstärkts ytterligare inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken, bl.a. genom antagandet av en femårig handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken 2005 som 2010 ersattes med en ny femårig handlingsplan. I handlingsplanen fastställs de viktigaste reformåtgärderna på det politiska och det ekonomiska området och främjas Jordaniens arbete för att åstadkomma konvergens mellan sin lagstiftning och EU:s. Dessutom är Jordanien det första partnerland i Medelhavsområdet med vilket EU har slutfört de tekniska förhandlingar som leder till en ”framskjuten ställning”. Landet är också medlem i unionen för Medelhavsområdet. De ekonomiska förbindelserna med EU är också viktiga. Under 2011 var EU Jordaniens främsta importkälla (20,1 %), men bara den sjunde största exportdestinationen. Som framgår ovan har EU erbjudit Jordanien förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med målet att öka Jordaniens integrering i EU:s inre marknad.

Sammantaget är Jordaniens väg till full demokrati visserligen inte fri från stötestenar och utgången är fortfarande oviss, men landet har tagit viktiga steg mot politiska och ekonomiska reformer och det finns också en stark ram för de bilaterala förbindelserna mellan EU och Jordanien.

Sedan den arabiska våren inleddes har EU vid olika tillfällen gett uttryck för sitt åtagande att stödja Jordanien i dess ekonomiska och politiska reformprocess. Exempelvis var EU:s åtagande att stödja Jordaniens politiska och ekonomiska reformer det viktigaste temat vid det första mötet i arbetsgruppen EU–Jordanien i Amman i februari 2012.

Förslaget om makroekonomiskt stöd är förenligt med EU:s åtagande att stödja Jordaniens ekonomiska och politiska övergång. Det är också förenligt med riktlinjerna för det makroekonomiska stödet, såsom de fastställs i rådets slutsatser från 2002 om makroekonomiskt stöd och den medföljande skrivelsen från rådets ordförande till kommissionens ordförande. I synnerhet, och såsom förklaras mer ingående i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer kommissionens förslag, är förslaget förenligt med följande principer: stödet ska ha undantagskaraktär, de politiska förutsättningarna ska finnas, stödet ska vara kompletterande och villkorat, finansiell disciplin ska iakttas.

Kommissionen kommer under stödets hela löptid att fortsätta att övervaka och bedöma huruvida dessa kriterier är uppfyllda, inklusive bedömning av de politiska förutsättningarna i nära samarbete med Europeiska utrikestjänsten.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

· Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska stödet tillhandahålls som en integrerad del av det internationella stödet för Jordaniens program för ekonomisk stabilisering och återhämtning. Under arbetet med att utarbeta detta förslag om makroekonomiskt stöd har kommissionen rådgjort med Internationella valutafonden och Världsbanken, som redan har infört betydande finansieringsprogram. Kommissionen har rådgjort med EU:s medlemsstater i ekonomiska och finansiella kommittén innan den lade fram sitt förslag om makroekonomiskt stöd. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med den jordanska regeringen.

· Extern experthjälp

Med hjälp av externa experter kommer kommissionen att genomföra en operationell utvärdering av kvaliteten och tillförlitligheten i Jordaniens offentliga finansiella flöden och administrativa förfaranden.

· Konsekvensbedömning

Det makroekonomiska stödet och det ekonomiska anpassnings- och reformprogram som är knutet till det kommer att bidra till att lindra Jordaniens finansieringsbehov på kort sikt, samtidigt som det stöder strategiåtgärder som syftar till att stärka betalningsbalansen och den finanspolitiska stabiliteten på medellång sikt och öka den hållbara tillväxten såsom överenskommits med IMF. Stödet kommer särskilt att förbättra effektiviteten och öppenheten vad gäller förvaltningen av de offentliga finanserna, främja skattereformer för att öka skatteuppbörden och förbättra skattesystemets progressivitet, stödja befintliga insatser för att stärka det sociala skyddsnätet, främja arbetsmarknadsreformer (för att minska arbetslösheten och höja sysselsättningsgraden, särskilt bland kvinnor) samt underlätta antagandet av åtgärder för att förbättra regelverket för handel och investeringar.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

· Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Europeiska unionen ska tillhandahålla Jordanien makroekonomiskt stöd till ett sammanlagt högsta belopp på 180 miljoner euro i form av ett medelfristigt lån. Stödet ska bidra till att täcka Jordaniens återstående behov av extern finansiering under 2013–2014, vilka har fastställts av kommissionen på grundval av IMF:s beräkningar.

Stödet ska enligt planerna betalas ut i två låneutbetalningar, och en viss förskottsutbetalning ska möjliggöras med tanke på det akuta finansieringsbehovet. Den första delutbetalningen är planerad till den senare hälften av 2013. Den andra delutbetalningen, som är beroende av att ett antal politiska åtgärder vidtas, kan genomföras under första hälften av 2014. Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser för att förhindra bedrägerier och andra oegentligheter i enlighet med budgetförordningen är tillämpliga.

Som vanligt när det gäller instrumentet för makroekonomiskt stöd är utbetalningarna beroende av att det genomförs framgångsrika programöversyner i enlighet med IMF:s finansiella arrangemang (stand-by-avtalet). Dessutom ska kommissionen och de jordanska myndigheterna i ett samförståndsavtal komma överens om särskilda strukturreformsåtgärder. Kommissionen kommer att rikta in sig på strukturreformer som syftar till att förbättra den allmänna makroekonomiska förvaltningen och villkoren för hållbar tillväxt (t.ex. reformer inriktade på öppenhet och effektivitet i förvaltningen av de offentliga finanserna, skattereformer, reformer för att stärka det sociala skyddsnätet, arbetsmarknadsreformer och reformer för att förbättra regelverket för handel och investeringar).

Beslutet att betala ut hela det makroekonomiska stödet i form av lån motiveras av Jordaniens utvecklingsnivå (mätt i inkomst per capita) och skuldindikatorer. Det är också förenligt med den behandling som Världsbanken och IMF ger Jordanien. Jordanien är inte berättigat till finansiering på förmånliga villkor från vare sig IDA eller IMF:s förvaltningsfond för minskad fattigdom och ökad tillväxt.

· Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

· Subsidiaritetsprincipen

Förslaget avser ett område där EU har delad behörighet. Subsidiaritetsprincipen tillämpas i den mån målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet på kort sikt i Jordanien inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför bättre kan uppnås av Europeiska unionen. De främsta orsakerna till detta är budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av nära samordning mellan givarna för att maximera stödets omfattning och effektivitet.

· Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det begränsas till det minimum som krävs för att uppnå målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Såsom fastställt av kommissionen på grundval av IMF:s beräkningar inom ramen för stand-by-avtalet uppgår stödbeloppet till 4,4 % av behovet av ytterligare finansiering för perioden 2013–2015. Detta är förenligt med standardreglerna för bördefördelning vid makroekonomiska stödåtgärder. Det anses vara en lämplig bördefördelningsnivå för EU med hänsyn till det stöd som har utlovats Jordanien av andra bilaterala och multilaterala biståndsgivare och långivare.

· Val av regleringsform

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga eftersom avsaknaden av en ramförordning för makroekonomiskt stöd innebär att särskilda beslut av Europaparlamentet och rådet enligt artikel 212 i EUF-fördraget är det enda tillgängliga rättsliga instrumentet för detta stöd.

Projektfinansiering eller tekniskt stöd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppfylla dessa makroekonomiska mål. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet, jämfört med andra EU-instrument, är att det skulle minska de externa finansieringsbegränsningarna och bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och en lämplig ram för strukturreformer. Genom att bidra till att införa en lämplig ram för makroekonomisk politik och strukturpolitik kan det makroekonomiska stödet öka effektiviteten av de åtgärder som finansieras i Jordanien genom andra av EU:s finansieringsinstrument som är mer avgränsade.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Det planerade stödet är tänkt att tillhandahållas i form av ett lån och bör finansieras genom upplåning som kommissionen gör på EU:s vägnar. Budgetkostnaderna för stödet kommer att motsvara inbetalningen till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (till satsen 9 %) från budgetpost 01 04 01 14 (Inbetalningar till garantifonden). Om den första låneutbetalningen görs 2013 till ett belopp på 100 miljoner euro och den andra 2014 till ett belopp på 80 miljoner euro, och i enlighet med reglerna för garantifondsmekanismen, kommer inbetalningarna att ske i budgetarna för 2015 och 2016.

5.           ÖVRIGT

· Översyn/ändring/tidsbegränsning

Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. Det föreslagna makroekonomiska stödet bör göras tillgängligt för två år med början den första dagen efter ikraftträdandet av samförståndsavtalet.

2013/0128 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[3],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[4], och

av följande skäl:

(1)       Förbindelserna mellan Europeiska unionen (nedan kallad unionen) och Hashemitiska konungariket Jordanien (nedan kallat Jordanien) utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Ett associeringsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Jordanien, å andra sidan, trädde i kraft i maj 2002. Den bilaterala politiska dialogen och det ekonomiska samarbetet har vidareutvecklats inom ramen för handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken, varav den senaste omfattar perioden 2010–2015. Under 2010 beviljade unionen Jordanien partnerskap med ”framskjuten ställning”, vilket innebär utvidgade områden av samarbete mellan de båda parterna.

(2)       Jordaniens ekonomi har påverkats väsentligt av händelserna i landet i anslutning till den utveckling som pågått i södra Medelhavsområdet sedan slutet av 2010 och som kallas ”den arabiska våren”, och av de pågående regionala oroligheterna, särskilt i grannländerna Egypten och Syrien. I kombination med en mer ogynnsam global kontext har de upprepade störningarna i flödet av naturgas från Egypten, som har tvingat Jordanien att ersätta gasimport från Egypten med dyrare bränslen för elproduktion, samt det stora inflödet av flyktingar från Syrien resulterat i stora finansiella brister i budgeten och betalningsbalansen.

(3)       Sedan den arabiska våren inleddes har unionen vid olika tillfällen gett uttryck för sitt åtagande att stödja Jordanien i dess ekonomiska och politiska reformprocess. Detta åtagande bekräftades på nytt i slutsatserna från det tionde mötet i associeringsrådet mellan unionen och Jordanien i december 2012.

(4)       Jordanien har inlett en rad politiska reformer vars främsta resultat hittills är att det jordanska parlamentet i september 2011 antog över 40 ändringar av konstitutionen, vilket utgör ett viktigt steg mot ett fullvärdigt demokratiskt system. Politiskt och ekonomiskt stöd från unionen till reformprocessen i Jordanien ligger i linje med unionens politik gentemot södra Medelhavsområdet, såsom den fastställts i samband med den europeiska grannskapspolitiken.

(5)       I augusti 2012 kom de jordanska myndigheterna och Internationella valutafonden (IMF) överens om ett treårigt stand-by-avtal på 1,364 miljoner SDR (särskilda dragningsrätter) till stöd för Jordaniens ekonomiska anpassnings- och reformprogram.

(6)       Unionen har tillhandahållit 293 miljoner euro i bidrag för perioden 2011–2013 inom ramen för det normala samarbetet till stöd för Jordaniens politiska och ekonomiska reformprogram. Dessutom anslogs 70 miljoner euro till Jordanien 2012 inom ramen för Springprogrammet (stöd för partnerskap, reformer och tillväxt som gynnar alla), och 10 miljoner euro anslogs för humanitärt bistånd till stöd för syriska flyktingar.

(7)       I december 2012 ansökte Jordanien om makroekonomiskt stöd från unionen på grund av det försämrade ekonomiska läget och de dystra framtidsutsikterna.

(8)       Med tanke på att det fortfarande finns ett finansieringsunderskott i Jordaniens betalningsbalans även efter det att det makroekonomiska stödet från IMF och Världsbanken beaktats, och med tanke på att Jordaniens externa finansiella ställning är mycket utsatt för exogena chocker vilket kräver en tillräckligt stor valutareserv, anses makroekonomiskt stöd vara ett lämpligt svar på Jordaniens begäran under nuvarande exceptionella omständigheter. Unionens makroekonomiska stöd till Jordanien (nedan kallat unionens makroekonomiska stöd) skulle stödja landets ekonomiska stabilisering och strukturreformer och komplettera de resurser som görs tillgängliga inom de finansiella arrangemangen med IMF.

(9)       Unionens makroekonomiska stöd bör inte enbart komplettera program och medel från IMF och Världsbanken utan även säkerställa att unionens engagemang ger ett mervärde. Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de åtgärder som vidtas på de olika områden som omfattas av unionens yttre åtgärder och med relevant unionspolitik på andra områden.

(10)     De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör vara att stärka effektiviteten, insynen och ansvarsskyldigheten i förvaltningen av offentliga medel i Jordanien och att främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar och inkluderande tillväxt, ökad sysselsättning och konsolidering av de offentliga finanserna. Dessa målsättningar bör regelbundet följas upp av kommissionen.

(11)     Villkoren för unionens makroekonomiska stöd bör återspegla grundprinciperna och målen för unionens politik gentemot Jordanien.

(12)     För att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen knutna till detta makroekonomiska stöd bör Jordanien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oegentligheter i samband med detta stöd. Det bör också föreskrivas att kommissionen ska göra lämpliga kontroller och att revisionsrätten ska utföra revisioner.

(13)     Budgetmyndighetens befogenheter bör inte påverkas av utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd.

(14)     Detta stöd bör förvaltas av kommissionen. För att Europaparlamentet och ekonomiska och finansiella kommittén ska kunna följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen i samband med stödet och förse dem med relevanta dokument.

(15)     För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[5]. Det faktum att stödet är omfattande och därför kan få betydande konsekvenser motiverar användningen av granskningsförfarandet i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) nr 182/2011.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.           Unionen ska bevilja Jordanien makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 180 miljoner euro i syfte att stödja Jordaniens ekonomiska stabilisering och reformer. Stödet ska bidra till att täcka Jordaniens betalningsbalansbehov såsom de fastställs i det gällande IMF-programmet.

2.           Det fulla beloppet av det makroekonomiska stödet ska tillhandahållas Jordanien i form av lån. Kommissionen ska ha befogenhet att på unionens vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller av finansinstitut och låna dem vidare till Jordanien. Lånen ska ha en maximal löptid på 15 år.

3.           Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan IMF och Jordanien och de grundprinciper och mål för de ekonomiska reformerna som fastställs i associeringsavtalet EU–Jordanien och den handlingsplan EU–Jordanien för 2010–2015 som överenskommits inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och ekonomiska och finansiella kommittén om utvecklingen i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska stöd och förse dem med relevanta dokument.

4.           Europeiska unionens makroekonomiska stöd ska vara tillgängligt under en period av två år från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 2.1 har trätt i kraft.

Artikel 2

1.           Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 6.2, ges befogenhet att komma överens med de jordanska myndigheterna om de ekonomisk- politiska och finansiella villkor som ska vara kopplade till Europeiska unionens makroekonomiska stöd, och detta ska fastställas i ett samförståndsavtal som ska innehålla en tidsfrist för uppfyllandet av dessa villkor (nedan kallat samförståndsavtalet). De ekonomisk-politiska och finansiella villkoren ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3. Dessa villkor ska särskilt syfta till att stärka effektiviteten, insynen och ansvarsskyldigheten i systemen för förvaltning av offentliga medel i Jordanien, inbegripet för användning av unionens makroekonomiska stöd. Framstegen på vägen mot dessa mål ska regelbundet övervakas av kommissionen.

2.           Närmare finansiella villkor för stödet ska fastställas i ett låneavtal som kommissionen ska ingå med de jordanska myndigheterna.

3.           Under det faktiska genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska kommissionen övervaka att Jordanien har sunda finansiella system, administrativa förfaranden samt interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för denna typ av stöd, och att den överenskomna tidsfristen respekteras.

4.           Kommissionen ska regelbundet kontrollera att Jordaniens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd och att de överenskomna ekonomisk-politiska och finansiella villkoren uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Detta arbete ska samordnas med IMF och Världsbanken och vid behov med ekonomiska och finansiella kommittén.

Artikel 3

1.           Med förbehåll för villkoren i punkt 2 ska kommissionen göra unionens ekonomiska stöd tillgängligt för Jordanien i två låneutbetalningar. Storleken på varje delutbetalningar ska fastställas i samförståndsavtalet.

2.           Kommissionen ska besluta om utbetalning av delbeloppen under förutsättning att IMF-programmet och de ekonomisk-politiska villkoren i samförståndsavtalet har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Den andra delutbetalningen ska ske tidigast tre månader efter den första delutbetalningen.

3.           Unionsmedlen ska betalas ut till Jordaniens centralbank. Med förbehåll för de bestämmelser som ska överenskommas i samförståndsavtalet, däribland en bekräftelse på återstående finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras till Jordaniens finansministerium som slutlig mottagare.

Artikel 4

1.           De upplånings- och utlåningstransaktioner som avser unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i euro med användande av samma valutadag och de får inte utsätta unionen för risker som gäller omvandling av löptider, valuta- eller ränterisker eller andra kommersiella risker.

2.           På begäran av Jordanien ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en klausul om förtida återbetalning införs i lånevillkoren. Denna klausul ska motsvaras av en liknande klausul i kommissionens upplåningsvilkor.

3.           På Jordaniens begäran och i de fall omständigheterna medger en förbättring av räntesatsen på lånet, får kommissionen refinansiera hela eller en del av sitt ursprungliga lån eller ändra motsvarande finansiella villkor. Refinansierings- eller låneomläggningstransaktionerna ska genomföras i enlighet med villkoren i punkt 1 och får inte förlänga den genomsnittliga löptiden för lånet i fråga eller öka det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller ändringen av de finansiella villkoren.

4.           Jordanien ska bära alla kostnader som unionen ådrar sig i samband med upplånings- och utlåningstransaktionerna enligt detta beslut.

5.           Kommissionen ska informera Europaparlamentet och ekonomiska och finansiella kommittén om utvecklingen i samband med de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 5

1.           Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[6] samt dess tillämpningsföreskrifter[7].

2.           Det samförståndsavtal och det låneavtal som ska ingås med de jordanska myndigheterna ska innehålla lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oegentligheter i samband med stödet. I syfte att säkerställa större insyn i förvaltningen och utbetalningen av stödet ska samförståndsavtalet och låneavtalet också innehålla bestämmelser om kontroller, däribland kontroller på plats och inspektioner, som ska utföras av kommissionen, inbegripet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Dessa dokument ska dessutom innehålla bestämmelser om revisioner av revisionsrätten, vid behov även revisioner på plats.

Artikel 6

1.           Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 7

1.           Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under föregående år, inklusive en utvärdering därav. Rapporten ska visa på sambandet mellan de ekonomisk-politiska villkoren i samförståndsavtalet, Jordaniens aktuella ekonomiska och finanspolitiska resultat och kommissionens beslut att verkställa delutbetalningarna av unionens makroekonomiska stöd.

2.           Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en avslutande utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 8

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[8]

Politikområde:            Avdelning 01 – Ekonomi och finans

Verksamhet:   03 – Internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

X Ny åtgärd

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

”Att öka välståndet i länder utanför EU”

Det viktigaste området för verksamhet som berör GD Ekonomi och finans avser följande:

1. Att främja genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken genom att fördjupa den ekonomiska analysen och stärka den politiska dialogen och rådgivningen om åtgärdsplanernas ekonomiska aspekter.

2. Att utveckla, övervaka och genomföra makroekonomiskt stöd till partnerländer utanför Europa, i samarbete med de relevanta internationella finansiella institutionerna.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr 3: ”Att ge makroekonomiskt stöd till tredjeländer för att hjälpa dem att lösa sin betalningsbalanskris och återfå en hållbar utlandsskuld”

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: Internationella ekonomiska och finansiella relationer, global styrning

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Det föreslagna stödet består av ett EU-lån på 180 miljoner euro till Hashemitiska konungariket Jordanien (nedan kallat Jordanien), i syfte att bidra till en mer hållbar betalningsbalanssituation. Stödet, som ska betalas ut i två delbetalningar, kommer att hjälpa landet att komma över de ekonomiska och sociala problemen till följd av oroligheterna i landet och regionen. Det kommer också att främja strukturreformer som syftar till att öka den hållbara ekonomiska tillväxten och förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Myndigheterna ska regelbundet rapportera om ett antal indikatorer till kommissionens avdelningar samt tillhandahålla en omfattande rapport om uppfyllandet av de överenskomna politiska villkoren innan den andra delutbetalningen av stödet genomförs.

Kommissionens avdelningar kommer att fortsätta att övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna mot bakgrund av den utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden i Jordanien som ska göras för att förbereda detta stöd. EU:s delegation i Jordanien kommer också att regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av stödet. Kommissionen kommer även i fortsättningen att stå i nära kontakt med IMF och Världsbanken, för att dra nytta av deras erfarenhet av sitt pågående arbete i Jordanien.

Enligt det föreslagna beslutet ska en årlig rapport överlämnas till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av hur stödet genomförts. En oberoende efterhandsutvärdering av stödet kommer att göras inom två år efter det att genomförandeperioden har löpt ut.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Utbetalningen av stödet sker på villkor att stand-by-avtalet mellan Jordanien och IMF genomförs på ett tillfredsställande sätt. Dessutom ska kommissionen komma överens med de jordanska myndigheterna om särskilda politiska villkor som ska anges i ett samförståndsavtal och som måste vara uppfyllda innan kommissionen verkställer den andra delutbetalningen.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Genom att hjälpa landet att komma över den ekonomiska chock som orsakats av oroligheterna i landet och i regionen kommer det föreslagna makroekonomiska stödet att bidra till att främja makroekonomisk stabilitet, ekonomiska reformer och politiska framsteg i landet. Genom att komplettera de resurser som ställts till förfogande av de internationella finansinstituten, EU och andra givare bidrar det till den övergripande effektiviteten hos det paket för ekonomiskt stöd som den internationella givargemenskapen har kommit överens om i efterdyningarna av krisen.

Det föreslagna programmet kommer också att stärka regeringens reformåtagande och dess strävanden efter närmare relationer med EU. Detta resultat kommer bland annat att uppnås genom lämpliga villkor för utbetalning av stödet. I ett större sammanhang kommer programmet att ge en signal till de andra länderna i regionen att EU är redo att stödja länder som har ekonomiska svårigheter, om de följer en tydlig väg mot politiska reformer.

1.5.3.     Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Sedan 2004 har det gjorts sammanlagt femton efterhandsutvärderingar av makroekonomiskt stöd. Slutsatsen i dessa utvärderingar är att makroekonomiskt stöd verkligen bidrar – om än ibland i ringa grad och indirekt – till att man lyckas förbättra hållbarheten i betalningsbalansen och den makroekonomiska stabiliteten och få till stånd strukturreformer i mottagarlandet. I de flesta fall hade det makroekonomiska stödet en positiv effekt på mottagarlandets betalningsbalans och bidrog till att lätta på budgetrestriktionerna. Det ledde också till något högre ekonomisk tillväxt.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

EU är en av de största biståndsgivarna när det gäller Jordanien. EU har tillhandahållit 293 miljoner euro i bidrag för perioden 2011–2013 inom ramen för det normala samarbetet till stöd för Jordaniens politiska och ekonomiska reformprogram. Dessutom anslogs 70 miljoner euro till Jordanien 2011 inom ramen för Springprogrammet (stöd för partnerskap, reformer och tillväxt som gynnar alla), och 10 miljoner euro anslogs för humanitärt bistånd till stöd för syriska flyktingar.

Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument skulle vara att bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bl.a. genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation, samt en lämplig ram för strukturreformer. Det makroekonomiska stödet utgör inte ett regelbundet ekonomiskt stöd och det är heller inte avsett att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i mottagarländerna. Det makroekonomiska stödet ska upphöra så snart landets betalningsbalanssituationen är på hållbar kurs igen. Därefter är det meningen att EU:s normala samarbetsinstrument ska ta över.

Det makroekonomiska stödet är också tänkt att vara ett komplement till de internationella finansinstitutens åtgärder, särskilt de anpassnings- och reformprogram som stöds av IMF:s stand-by-avtal och Världsbankens utvecklingspolitiska lån.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

X Förslaget eller initiativet ska gälla i två år från och med ikraftträdandet av samförståndsavtalet, såsom anges i artikel 1.4 i beslutet

X Det påverkar resursanvändningen från 2013 till 2016

1.7.        Planerad metod för genomförandet[9]

X Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Detta stöd är av makroekonomisk natur och utformat i överensstämmelse med det IMF-stödda ekonomiska programmet. Kommissionen kommer att övervaka hur stödet förvaltas. Övervakningen kommer att utgå från framstegen med genomförandet av stand-by-avtalet samt de särskilda reformåtgärder som ska överenskommas med de jordanska myndigheterna i ett samförståndsavtal (se punkt 1.4.4).

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Det finns förvaltningsrisker, policyrisker och politiska risker i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet.

Det finns en risk att det makroekonomiska stödet, som inte är avsett för specifika utgifter, kan användas på ett bedrägligt sätt. Generellt sett är denna risk relaterad till faktorer som t.ex. kvaliteten på centralbankens och finansministeriets förvaltningssystemen och om mottagarlandet har adekvat kapacitet för intern och extern revision.

En annan viktig risk beror på den ekonomiska och politiska osäkerheten i regionen, särskilt i Syrien, som har direkta konsekvenser för den jordanska ekonomin. Inom landet är den största risken den instabilitet som hänger samman med svårigheterna i den politiska och ekonomiska reformprocessen. Ett fullständigt genomförande av stabiliserings- och reformåtgärder som stöds av det internationella samfundet, inbegripet det föreslagna makroekonomiska stödet, kan undermineras av socialt missnöje.

Jordanien är också fortfarande sårbart för eventuella nya avbrott i leveranserna av importerat naturgas från Egypten. Slutligen finns det risker som härrör från en eventuell försvagning av den ekonomiska situationen i Europa och världen och från höjda internationella energi- och livsmedelspriser.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Det makroekonomiska stödet kommer att bli föremål för verifiering, kontroll och revision på kommissionens ansvar, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), samt granskning från revisionsrättens sida.

2.2.3.     Kostnader och fördelar med kontroller samt förväntad andel fall där reglerna inte följs

Kommissionens grundkostnaderna för verifiering och kontroll samt kostnaden för den operationella utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden som ska göras innan stödet betalas ut framgår av tabell 3.2.1. Dessutom uppstår kostnader för Europeiska revisionsrätten och för eventuella insatser från Olafs sida. Den operationella utvärderingen bidrar inte bara till att bedöma riskerna för missbruk av medlen. Den ger dessutom användbar information om de nödvändiga reformer på området förvaltning av de offentliga finanserna som återspeglas i de politiska villkoren för stödet. Vad gäller den förväntade andelen fall där reglerna inte följs bedöms risken (i form av utebliven återbetalning av lånet eller missbruk av medel) vara låg, att döma av de hittills gjorda erfarenheterna vad gäller instrumentet för makroekonomiskt stöd.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

För att minska riskerna för bedräglig användning kommer flera åtgärder att vidtas.

För det första innehåller den föreslagna rättsliga grunden för det makroekonomiska stödet till Jordanien en bestämmelse om bedrägeriförebyggande åtgärder. Dessa åtgärder kommer att preciseras närmare i samförståndsavtalet och i låneavtalet, i vilka ett antal bestämmelser om inspektioner, bekämpning av bedrägerier, revisioner och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption är tänkta att ingå. Vidare kommer stödet att bli föremål för ett antal specifika villkor, särskilt i fråga om förvaltningen av offentliga medel. Avsikten med detta är att stärka effektiviteten, insynen och ansvarsskyldigheten.

För det andra ska kommissionens avdelningar, innan överenskommelse om samförståndsavtalet nås, med hjälp av vederbörligen bemyndigade externa experter genomföra en operationell utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden vid Jordaniens finansministerium och centralbank, i syfte att uppfylla de krav som ställs i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Denna översyn kommer att bedöma om ramarna för en sund finansiell förvaltning av det makroekonomiska stödet är tillräckligt effektiva i Jordanien. Den kommer att omfatta områden som förvaltningsstruktur och -organisation, förvaltning och kontroll av medel, it-systemens säkerhet, intern och extern revisionskapacitet samt centralbankens oberoende. Mot bakgrund av denna utvärdering kan särskilda mekanismer som avser stödmottagarnas förvaltning av medlen införas i samförstånd med de nationella myndigheterna. Dessutom kommer stödet att betalas in på ett särskilt konto vid Jordaniens centralbank.

Slutligen kommer stödet att bli föremål för verifiering, kontroll och revision på kommissionens ansvar, inklusive Olaf, och från Europeiska revisionsrättens sida.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

01 03 02: Makroekonomiskt stöd

01 04 01 14 – Inbetalningar till garantifonden

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning………………...……….] || Diff./Icke-diff. ([10]) || från Efta-länder[11] || från kandidatländer[12] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

4 || 01 03 02 Makroekonomiskt stöd || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

4 || 01 04 01 14 Inbetalningar till garantifonden || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

01 04 01 04 – Europeiska unionens garanti för unionslån som har upptagits för makroekonomiskt stöd till tredjeländer: Medel ska avsättas till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland i enlighet med förordningen om garantifonden, i dess ändrade lydelse. I överensstämmelser med förordningen baseras lånen på det utestående beloppet i slutet av året. Det belopp som ska betalas in i början av år ”n” beräknas som skillnaden mellan målbeloppet och fondens nettotillgångar i slutet av år ”n-1”. Det belopp som ska betalas in för år ”n” fastställs i den preliminära budgeten för ”n+1” och överförs i sin helhet i början av år ”n+1” från ”Inbetalningar till Garantifonden” (budgetrubrik 01 04 01 14). Därmed kommer 9 % (högst 16,2 miljoner euro) av det utbetalda beloppet att räknas in i målbeloppet i slutet av år ”n-1” vid beräkningen av inbetalningen till fonden.

Det budgetanslag (symboliskt anslag, ”p.m.”) som återspeglar budgetgarantin för lånet kommer att aktiveras endast om garantin tas i anspråk. Man räknar inte med att budgetgarantin tas i anspråk.

¨¨Nya budgetrubriker som föreslås: Ej tillämpligt.

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 4 || || [Beteckning: EU som global partner]

GD: <ECFIN> || || || År 2013[13] || År 2014 || År 2015 || År 2016 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || ||

Budgetrubrik 01 04 01 14 Inbetalningar till garantifonden || Åtaganden || (1a) || || || 9 || 7.2 || 16.2

Betalningar || (2a) || || || 9 || 7.2 || 16.2

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[14] (operationell utvärdering och efterhandsutvärdering) || || || || ||

Budgetrubrik 01 03 02 || Åtaganden || (3) || 0.05 || || 0.15 || || 0.20

|| Betalningar || (3a) || 0.05 || || 0.05 || 0.10 || 0.20

TOTALA anslag för GD ECFIN || Åtaganden || =1+1a +3 || 0.05 || || 9.15 || 7.2 || 16.4

Betalningar || =2+2a +3 || 0.05 || || 9.05 || 7.3 || 16.4

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0.05 || || 9.15 || 7.2 || 16.4

Betalningar || (5) || 0.05 || || 9.05 || 7.3 || 16.4

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 0.05 || || 9.15 || 7.2 || 16.4

Betalningar || =5+ 6 || 0.05 || || 9.05 || 7.3 || 16.4

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || || ”Administrativa utgifter”

|| || || År 2013 || År 2014 || År 2015 || År 2016 || TOTALT

GD: <…….> ||

Ÿ Personalresurser || 0.040 || 0.028 || 0.021 || 0.016 || 0.105

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0.025 || 0.015 || || || 0.040

GD ECFIN TOTALT || Anslag || 0.065 || 0.043 || 0.021 || 0.016 || 0.145

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0.065 || 0.043 || 0.021 || 0.016 || 0.145

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År 2013[15] || År 2014 || År 2015 || År 2016 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0.115 || 0.043 || 9.171 || 7.216 || 16.545

Betalningar || 0.115 || 0.043 || 9.071 || 7.316 || 16.545

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2013 || År 2014 || År 2015 || År 2016 || TOTALT ||

||

Typ[16] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad ||

MÅL 3[17] || || || || || || || || || || ||

- Resultat 1 || Operativ utvärdering || || 1 || 0.05 || || || || || || || 1 || 0.05 ||

- Resultat 2 || Efterhandsutvärdering || || || || || || 1 || 0.15 || || || 1 || 0.15 ||

- Resultat 3 || Inbetalningar till garantifonden || || || || || || 1 || 9 || 1 || 7.2 || 2 || 16.2 ||

Delsumma mål 1 || 1 || 0.05 || || || 2 || 10.5 || 1 || 7.2 || 4 || 17.75 ||

TOTALA KOSTNADER || 1 || 0.05 || || || 2 || 10.5 || 1 || 7.2 || 4 || 17.75 ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– X Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2013[18] || År 2014 || År 2015 || År 2016 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 0.040 || 0.028 || 0.021 || 0.016 || || || || 0.105

Övriga administrativa utgifter || 0.025 || 0.015 || || || || || || 0.040

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0.065 || 0.043 || 0.021 || 0.016 || || || || 0.145

Belopp utanför RUBRIK 5[19] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativ utgifter || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 0.065 || 0.043 || 0.021 || 0.016 || || || || 0.145

Behoven av administrationsanslag ska täckas med anslag för generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.    

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X Förslaget/initiativet kräver personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltidsekvivalenter

|| År 2013 || År 2014 || År 2015 || År 2016 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

01 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 0.15 || 0.12 || 0.08 || 0.05 || || ||

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter )[20]

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 0.25 || 0.16 || 0.14 || 0.12 || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy[21] || - vid huvudkontoret || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 0.40 || 0.28 || 0.22 || 0.17 || || ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Övervaka och förvalta åtgärden, enas om översynsrapporter avseende låneavtalet, leda kontrollbesök och bedöma de framsteg som görs för att uppfylla villkoren.

Extern personal || En utstationerad nationell expert från ECFIN enhet D2 ska delta direkt i att förbereda samförståndsavtalet, ha kontakt med myndigheter och internationella finansinstitut, ha kontakt med externa experter i samband med den operationella utvärderingen och efterhandsutvärderingen, utföra kontrollbesök, utarbeta rapporter från kommissionens avdelningar samt utarbeta rutiner för kommissionens förvaltning av stödet.

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

X       Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

[1]               Även om de egyptiska gasleveranserna till Jordanien i mitten av januari åter tillfälligt låg på normala nivåer efter nästan två år av minskat utbud (240 miljoner kubikfot per dag jämfört med ett genomsnitt på 40 miljoner kubikfot för större delen av 2012) har de sedan dess börjat sjunka igen och uppgår nu till en tredjedel av de normala nivåerna, vilket lett till förnyad oro över försörjningstryggheten när det gäller landets primära energikälla. Dessutom har priset ungefär tredubblats i samband med omförhandlingar av leveransavtalet med Egypten.

[2]               Jordanien påverkas allvarligt av den pågående syriska flyktingkrisen. Med det största inflödet av syriska flyktingar (cirka 180 000 fram till januari 2013) och det snabbast växande flyktinglägret i regionen (ca 1 000 syrier passerar de jordanska gränserna varje dag) är Jordanien utsatt för stora påfrestningar vid en tidpunkt då landets ekonomi redan brottas med allvarlig försörjningsproblem när det gäller vatten och elektricitet. Sedan konflikten i Syrien bröt ut beräknas budgetkostnaden för mottagande av syriska flyktingar ha överskridit 600 miljoner euro (cirka 3 % av Jordaniens BNP).

[3]               EUT C […], […], s. […].

[4]               Europaparlamentets beslut av den … 2012 och rådets beslut av den … 2012.

[5]               EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[6]               EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

[7]               EUT L 362, 31.12.2012, s. 1.

[8]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[9]               Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[10]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[11]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[12]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[13]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[14]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[15]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[16]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex.: antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[17]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[18]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[19]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[20]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[21]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).