Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 108/08)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”ISTARSKO EKSTRA DJEVIČANSKO MASLINOVO ULJE”

EU-nr: HR-SUB-0005-01358 – 30.7.2015

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Namn

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Kroatien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” är extra jungfruolja som utvinns direkt ur olivträdets (Olea europaea, L.) frukter enbart på mekanisk väg.

När produkten släpps ut på marknaden måste den ha följande fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper:

—   halt fria fettsyror, uttryckt som oljesyra: ≤ 0,4 %

—   peroxidvärde: ≤ 6 mmol O2/kg

—   K232: ≤ 2,25

—   K270: ≤ 0,20

—   Delta-K: ≤ 0,01

—   doft: måttligt till kraftigt uttalad doft av färska oliver, frukt, grönsaker eller annan grön växtlighet såsom gröna blad, grönt gräs, m.m. (median för fruktigheten på en kontinuerlig linjär skala > 3,0)

—   smak: friska och färska oliver, med en beska och skärpa enligt följande värden:

—   beska: milt, måttligt eller kraftigt uttalad (median på en kontinuerlig linjär skala ≥ 2,0)

—   skärpa: milt, måttligt eller kraftigt uttalad (median på en kontinuerlig linjär skala ≥ 2,0)

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Följande olivsorter kan användas för att producera ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”: istarska belica, buža, karbonaca, črnica, žižolera, rošinjola, puntoža, leccino, frantoio, moraiolo, pendolino och picholine. I en given kvantitet ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”, måste minst 80 % av oljan komma från en eller flera av de ovanstående sorterna.

Andra olivsorter kan också användas för att producera ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”, men deras andel får inte överstiga 20 %.

I s.k. monovarietal olja måste minst 80 % av oljan komma från en enda olivsort.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla led i produktionen av ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”, från odlingen till bearbetningen av oliverna, måste äga rum inom det geografiska område som definieras i punkt 4.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning, etc. av den produkt som det registrerade namnet avser

Oljan måste förpackas inom det geografiska område som definieras i punkt 4 för att bevara sina särdrag och sin kvalitet. Förpackningen av oljan inom produktionsområdet minimerar risken för att kvaliteten på produkten blir nedsatt genom transport och flera dekanteringar, som gör att oljan kan bli utsatt för variationer i temperatur, syre och ljus. Att begränsa förpackningen till produktionsområdet gör det även möjligt för tillsynsmyndigheterna i fråga att genomföra kontroller av att kraven är uppfyllda i närvaro av de berörda producenterna, som traditionsenligt själva buteljerar oljan. Certifiering av överensstämmelse och rätten att använda en ursprungsbeteckning stärker konsumenternas förtroende, utgör en konkurrensfördel och leder i slutändan till högre vinster, och är därmed av största vikt för dessa producenter.

Förpackning av oljan inom produktionsområdet underlättar spårbarheten och kvalitetskontrollen betydligt, vilka annars skulle vara svåra att genomföra utanför produktionsområdet.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Produktnamnet ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” måste genom bokstävernas storlek, stil och färg (typografi) tydligt kunna urskiljas från alla andra påskrifter. Storleken på producentens påskrift får vara högst 70 % av storleken på ursprungsbeteckningen.

Det är endast tillåtet att använda namn på jordbruksföretag eller familjejordbruk (”stancija”, plural ”stancije”) etc. och deras specifika belägenhet, eller att nämna ortnamn eller uppgifter om tappning hos jordbruksföretaget eller hos en sammanslutning av jordbruksföretag som är belägna i produktionsområdet, om produkten framställs uteslutande av oliver som skördats i det berörda jordbruksföretagets olivlundar, dvs. olivlundar som är belägna på den plats som anges på etiketten.

Inga andra uppgifter än de som anges i specifikationen får åtfölja namnet ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”. Märkningen får innehålla korrekta och dokumenterade uttalanden som syftar till att belysa eventuella särskilda förfaranden som används av enskilda producenter, t.ex. ”monovarietal”, ”handplockade”, etc.

Skördeåret ska också anges på etiketten.

Varje förpackning som släpps ut på marknaden ska vara försedd med ett självhäftande märke med den gemensamma symbolen och det unika förpackningsnumret, vilket garanterar spårbarheten och överensstämmelsen med produktspecifikationen.

Samtliga användare av ursprungsbeteckningen som släpper ut produkten på marknaden i enlighet med specifikationen har rätt att använda märket på lika villkor.

Utformningen av den gemensamma symbolen visas nedan.

Den gemensamma symbolen består av en vertikal ellips med inskriptionen ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” längs med ytterkanten. Insidan av symbolen visar den istriska halvön, med konturerna av produktionsområdet. En stiliserad oljedroppe kommer ut ur halvöns södra spets.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” får produceras endast inom de administrativa gränserna för Istriens län och i en del av Primorje-Gorski Kotars län. I Istriens län får ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” produceras inom följande städers och kommuners territorium: Buje, Buzet, Labin, Novigrad, Pazin, Porec, Pula, Rovinj, Umag, Vodnjan, Bale, Barban, Brtonigla, Cerovlje, Fažana, Funtana, Gračišće, Grožnjan, Kanfanar, Karojba, Kastelir-Labinci, Kršan, Lanišće, Ližnjan, Lupoglav, Marčana, Medulin, Motovun, Oprtalj, Pićan, Raša, Sveta Nedjelja, Sveti Lovreč, Sveti Petar u Šumi, Svetvinčenat, Tar-Vabriga, Tinjan, Višnjan, Vižinada, Vrsar och Žminj. I Primorje-Gorski Kotars län får ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” produceras inom följande städers och kommuners territorium: Mošćenička Draga, Lovran, Opatija, Matulji och Kastav.

5.   Koppling till det geografiska området

Specifika uppgifter om området

När det gäller geologiska, topografiska och, i viss mån, klimatiska kännetecken, består den istriska halvön av tre separata delar: den lilla bergiga kanten i norr och nordost, den kuperade centrala delen med flyschavlagringar, och kalkstensplatån längs södra och västra kusten. De södra, västra och centrala delarna, som har ett medelhavsklimat, är de viktigaste när det gäller olivodling. Även om den istriska halvön ligger i utkanten av den breddgrad som är lämplig för olivodling har den ett mildare klimat jämfört med andra områden på samma breddgrad på grund av dess form och läge. I söder har klimatet typiskt medelhavsklimatiska inslag med en stark påverkan från havet, en utpräglat torr sommarsäsong, en genomsnittlig årstemperatur på runt 16 °C och en total årsnederbörd på omkring 820 mm. Områdena i väster och nordväst kännetecknas av ett typiskt medelhavsklimat där sommaren inte är så utpräglat torr, den genomsnittliga årstemperaturen ligger på omkring 14 °C och den totala årsnederbörden inte överstiger runt 1 000 mm.

Att jorden och klimatet i Istrien är gynnsamma för olivodling visste man redan under romartiden. Oliver och olivolja har därför inte endast varit en viktig ekonomisk faktor under de senaste två årtusendena eller mer, utan även Istriens varumärke. En del av de amforor som fortfarande upptäcks har inskrifterna Olei Histrici (olja från Istrien) och Olei flos (olja från första pressningen), ett tecken på att särskild märkning av högkvalitativa oljor redan förekom vid denna tid. Olivolja från Istrien transporterades via handelsvägarna till norra Italien, Noricum och Pannonien.

Under andra halvan av 1900-talet började olivodlingen i Istrien att utvecklas i snabbare takt. Med hjälp av vetenskapliga institutioner och fackinstitutioner planterades nya olivlundar, en del av sortimentet utökades och nya produktions- och bearbetningsmetoder för oliver infördes. Den urgamla traditionen med olivodling och utvecklingen av nya trender ledde gradvis till en ökande specialisering bland de istriska olivodlarna och olivförädlarna. Drivna av sin gränslösa nyfikenhet, benägenhet att införa nyheter och konkurrenskraft, drog de snart fördel av de nya möjligheterna att finslipa de kunskaper och färdigheter som förts vidare genom generationerna.

Specifika uppgifter om produkten

”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” uppskattas för och utmärker sig av sin höga kvalitet och organoleptiska kännetecken, som kommer av ett antal olika faktorer. Oljan har en måttlig till intensiv doft av färska oliver, som ofta överlappar med toner av frukt, grönsaker eller grön växtlighet (t.ex. gröna blad, grönt gräs, etc.) av olika intensitet. Smaken av ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” är harmonisk, påminner om fräscha, färska oliver och är vanligtvis måttligt besk och skarp.

”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” är rik på de flyktiga C6- och C5-ämnen som är kopplade till dess gröna dofter, dess beska och skärpa. Beskan och skärpan i ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” står inte endast i samband med de höga halterna flyktiga ämnen, men också med den höga andelen fenoliska ämnen, som, förutom att förbättra oljans organoleptiska egenskaper, också påverkar dess näringsmässiga egenskaper och stabilitet i positiv riktning, vilket gör den mer oxidationsbeständig.

Dessutom har många års forskning på Istriens extra jungfruoljor vetenskapligt bevisat deras näringsvärde och bekräftat att de har en hög oljesyrehalt, förutom att de är rika på fenoliska ämnen. I genomsnitt har ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” en hög oljesyrehalt (oftast över 74 %), medan andelen linolensyra ligger på under 10 %. Den särskilda kemiska sammansättningen hos ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”, dvs. den stora andelen olje- och linolensyror (> 7) i kombination med en hög fenolhalt, förbättrar dess oxidationsstabilitet.

En annan utmärkande egenskap hos ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” är dess mycket låga halt av fria fettsyror och dess låga peroxidtal.

Orsakssambandet mellan området och produkten

Eftersom den istriska halvön ligger på den norra gränsen av den region där man kan odla oliver kan det tyckas att förutsättningarna där inte borde vara lämpliga för olivodling. Istrien har dock erkänts som en idealisk plats för produktion av oliver och högkvalitativ olivolja ända sedan romartiden. Det direkta beviset på detta är den mängd olika olivsorter som odlas där. Att ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” alltid uppfyller de organoleptiska och kemiska kriterier som anges i punkt 3.2, oavsett kombinationen av olivsorter, tyder på att mark- och klimatförhållandena på den istriska halvön i hög grad bidrar till kvaliteten och egenskaperna hos de oliver som odlas där och till oljans kemiska och organoleptiska egenskaper.

Den viktigaste följden av de särskilda klimatförhållandena i Istrien är den höga andelen enkelomättade oljesyror bland alla fettsyror i ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”. Detta beror på att olivträd anpassar sig till kallare klimat genom att producera mer oljesyra (Pannelli o.a., 1993, i O. Koprivnjak, I. Vrhovnik, T. Hladnik, Ž. Prgomet, B. Hlevnjak och V. Majetić Germek: ”Obilježja prehrambene vrijednosti djevičanskih maslinovih ulja sorti Buža, Istarska bjelica, Leccino jag Rosulja” i Hrvatski časopis za prehrambenu tehnologiju, biotehnologiju i nutricionizam nr 7 (2012), s. 174).

Den rika kemiska sammansättningen av flyktiga ämnen i ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”, som påverkar de gröna dofterna – vissa är till och med orsaken till beskan och skärpan – beror inte bara på blandningen och klimatförhållandena, men också på de produktionsprocesser som används av olivodlarna, dvs. att plocka oliverna när de precis har mognat och att använda bra metoder för förvaring och bearbetning av frukten och för lagring av oljan. Den expertis och kompetens inom olivodling och oljeproduktion som inhämtats och fulländats av lokala olivodlare och olivförädlare över generationerna spelar därför en viktig roll för att garantera produktens kvalitet.

Den tidiga skörden, som äger rum när frukterna är fortfarande gröna eller fläckiga och fasta, har stor inverkan på oljans egenskaper. Denna produktionsmetod har blivit en nyckelmetod för de istriska olivodlarna. Förutom att bidra till att undvika låga temperaturer, som kan leda till att frukten fryser, förhindrar en tidig skörd angrepp av andra och tredje generationerna av olivfruktflugan, som kan ha allvarliga följder för oljans kvalitet. Dessutom vet man att en tidig skörd direkt förbättrar de kemiska kvalitetsindikatorerna och de särskilda smak- och doftegenskaperna hos ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje”: den leder till låga halter av fria fettsyror, ett lågt peroxidtal och låga K-nummer, samt högintensiva positiva organoleptiska egenskaper vad gäller smak och arom (se K. Brkić Bubola, O. Koprivnjak, B. Sladonja, D. Škevin, I. Belobrajić: ”Chemical and sensorial changes of Croatian monovarietal olive oils during ripening” i European Journal of Lipid Science and Technology, vol. 114 (2012), s. 1400).

Samverkan mellan de olika lokala naturliga och mänskliga faktorer som nämns ovan ger produkten som bär den skyddade ursprungsbeteckningen ”Istarsko ekstra djevičansko maslinovo ulje” dess särpräglade egenskaper, dvs. en harmonisk smak och balans mellan olivfruktens skärpa, beska och fruktighet.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.mps.hr/UserDocsImages/HRANA/ISTARSKO%20ED%20MASLINOVO%20ULJE/2015-12-23-IEDMU%20-%20IzmIjenjena%20Specifikacija%20proizvoda.pdf

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.