Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Beskattning i den digitaliserade ekonomin

(yttrande på eget initiativ)

(2019/C 353/04)

Föredragande: Krister ANDERSSON

Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen Yttrande på eget initiativ
Beslut av EESK:s plenarförsamling	15.2.2018
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	2.7.2019
Antagande vid plenarsessionen	17.7.2019
Plenarsession nr	545
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	167/7/7

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK anser att digitaliseringen av ekonomin utgör en utmärkt möjlighet, och EU:s digitala agenda är en central politik för EU. Eftersom digitaliseringen förblir en viktig drivkraft för global ekonomisk tillväxt, anser EESK att politiska åtgärder som rör beskattning av den digitaliserade ekonomin bör syfta till att främja, inte hindra, ekonomisk tillväxt och gränsöverskridande handel och investeringar.

1.2

EESK understryker att vederbörlig hänsyn måste tas till nya affärsmodeller i skattesystemen. Principerna för ett rättvist skattesystem – samstämmighet, förutsägbarhet, neutralitet – är lika relevanta som någonsin för offentliga myndigheter, företag och konsumenter.

1.3

Kommittén delar därför kommissionens ambition att fortsätta att förhindra aggressiv skatteplanering av företag och bristande transparens av medlemsstater för att säkerställa likabehandling av företag och främja den europeiska konkurrenskraften.

1.4

I samband med digitaliseringen av ekonomin är kommittén övertygad om att alla ändringar av reglerna för att fördela vinstbeskattningsrätt mellan länder måste samordnas globalt för att man bättre ska kunna utnyttja globaliseringens fördelar, med ordentlig global styrning och globala regler. EESK välkomnar därför det nära samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och OECD/G20 för att stödja utvecklingen av en internationell lösning, som kommer att begränsa risken för internationell dubbelbeskattning. Om en internationell lösning inte kan nås måste dock EU överväga att gå vidare på egen hand.

1.5

EESK skulle vilja föreslå att de medlemsstater som inrättar särskilda nationella system noga bör eftersträva de mest effektiva lösningarna för att undvika ytterligare komplikationer och kostnader för både skattemyndigheter och företag.

1.6

EESK uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att noga överväga alla möjligheter att undanröja en eventuell underbeskattning av digitala tjänster, oavsett var företaget är beläget, för sådan försäljning som slutligen hamnar i en medlemsstat. Tjänster som tillhandahålls via plattformar som används av europeiska konsumenter bör ingå fullt ut i momssystemet som en väsentlig del av hanteringen av skattefrågan. Det bör noteras att kunder som använder digitala kommunikationstjänster, såsom Facebook etc., har till synes kostnadsfri tillgång till dessa tjänster, vilket ger upphov till frågan om hur mervärdesskatt kan tillämpas på ett rimligt sätt.

1.7

Den fördelningsnyckel som föreslås för den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB), med dess tre faktorer, skulle kunna användas och tillämpas som en utgångspunkt för att fördela den kvarstående vinsten, om det är den metod som man enas om inom OECD. EESK stöder ett sådant upplägg.

1.8

EESK anser dock att resurser som används för forskning och utveckling är viktiga för utvecklingen av immateriella tillgångar och att det land där sådan verksamhet äger rum bör ersättas för detta. EESK föreslår därför att man för att fördela den kvarstående vinsten ska använda en formel som består av fyra faktorer i stället för de tre som ingår i CCCTB-formeln. Kommittén är fullt medveten om komplexiteten i beräkningen av internationell beskattningsrätt. Samtidigt krävs en godtagbar och rättvis fördelning av beskattningsrätt mellan länder.

1.9

I den mån en omfördelning av internationell beskattningsrätt inte kan uppnås inom ramen för den befintliga ramen för internprissättning stöder EESK en fördelning av kvarstående vinster från immateriella marknadsföringstillgångar med hjälp av en fyrfaktorsformel.

1.10

Med tanke på den ökande storleken på marknaderna utanför Europa, särskilt i länder såsom Kina, Indien och Brasilien, skulle det leda till betydande intäktsförluster i många medlemsstater och kunna leda till svårigheter med att uppnå sociala mål i de europeiska länderna om man tilldelar beskattningsrätt på hela bolagsskattebasen, eller t.o.m. på hela den kvarstående vinsten.

1.11

EESK anser att det är nödvändigt att uppnå en rimlig balans mellan omfördelningen av skatter på företagsvinster mellan nettoexporterande länder och nettoimporterande länder, för att inte äventyra länders möjlighet att uppnå sina sociala mål och miljömål.

1.12

Överenskomna ändringar av de internationella reglerna för fördelning av beskattningsrätt mellan länder bör gynna alla medlemsstater och den inre marknaden.

2.   Bakgrund

2.1

De nuvarande bolagsskattesystemen i världen och strävan inom ramen för BEPS (urholkning av skattebasen och överföring av vinster) bygger på en bedömning av företagens vinst där den ekonomiska verksamhet som genererar vinster äger rum och där värde skapas. Digitaliseringen av ekonomin har dock väckt frågan om var vinsterna skapas och hur de fördelas. Digitala tjänster i bred bemärkelse kan tillhandahållas på distans utan fysisk närvaro där konsumtionen äger rum.

2.2

Till följd av BEPS-projektet genomgår det internationella skattesystemet redan en stor omvandling som leder till många förändringar i företagsbeskattningen (1). BEPS-projektet inleddes för att ta itu med verksamhet som omfattar urholkning av skattebasen och överföring av vinster, inte för att ändra befintliga internationella normer för fördelningen av beskattningsrätt på gränsöverskridande inkomster mellan länder (2).

2.3

Åtgärd 1 i BEPS avsåg utmaningarna med den digitala ekonomin (3). Eftersom man inte nådde något samförstånd om hur dessa nya affärsmodeller ska beskattas, följde en interimsrapport av OECD/G20:s inkluderande ramverk för BEPS under 2018 (4). I denna rapport anges det inkluderande ramverkets överenskomna inriktning på arbetet med digitalisering och internationella skatteregler fram till 2020. I den beskrivs hur digitaliseringen även påverkar andra delar av skattesystemet och ger skattemyndigheterna nya verktyg som medför förbättringar i tjänsterna till skattebetalare, förbättrar skatteuppbördens effektivitet och upptäcker skatteundandragande.

2.4

Den 13 februari 2019 utfärdade OECD ett offentligt samrådsdokument ”Addressing the Tax Challenges of the Digitalisation of the Economy” (5). I det beskrivs ändrade regler för vinstfördelning och koppling samt ett globalt förslag om åtgärder mot urholkning av skattebasen.

2.5

En slutrapport från OECD/inkluderande ramverket förväntas under 2020. Förenta staterna:s och Frankrikes finansministrar har dock uppgett att de vill påskynda samtalen inom OECD för att nå en lösning redan under 2019 (6). Förenta staterna har lagt fram ett förslag med inriktning på att tillåta marknadsjurisdiktionerna att beskatta avkastningen på immateriella marknadsföringstillgångar som används inom den jurisdiktionen, även om investeringarna i utvecklingen av dessa immateriella marknadsföringstillgångar görs i ett annat land. Det finns också ett förslag från Tyskland och Frankrike om en lägsta bolagsskattesats. Detta EESK-yttrande kan ses som ett bidrag till den pågående debatten.

2.6

Kommissionen hade redan 2014 lagt fram en rapport om beskattning av den digitala ekonomin (7). Expertgruppen på hög nivå för beskattning av den digitala ekonomin konstaterade att digital teknik erbjuder stora möjligheter för EU. EU kan öka sina utsikter till tillväxt och sysselsättning om man förverkligar den digitala inre marknaden och utnyttjar den europeiska inre marknadens digitala potential. Expertgruppen diskuterade utförligt de principer som bör vägleda internationell beskattning.

2.7

Dessa principer är viktiga även för detta yttrande. Expertgruppen konstaterade att det inte bör finnas något särskilt skattesystem för digitala företag. I stället bör de allmänna reglerna tillämpas eller anpassas så att ”digitala” företag behandlas på samma sätt som andra.

2.8

Med sitt meddelande ”Dags för ett modernt, rättvist och effektivt skattesystem för den digitala ekonomin”, som offentliggjordes den 21 mars 2018, presenterade kommissionen sitt lagstiftningspaket för en harmoniserad reform av EU:s bolagsskatteregler för digital verksamhet. Paketet innehöll två rådsdirektiv åtföljda av en icke-bindande rekommendation avseende bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro.

2.9

EESK utfärdade i juli 2018 ett yttrande om kommissionens förslag: Beskattning av multinationella företags vinster i den digitala ekonomin (8). De negativa effekterna av omsättningsskatter samt behovet av internationellt samförstånd betonades i kommitténs yttrande.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK anser att digitaliseringen av ekonomin utgör en utmärkt möjlighet, och EU:s digitala agenda är en central politik för EU. Eftersom digitaliseringen förblir en viktig drivkraft för global ekonomisk tillväxt, anser EESK att politiska åtgärder som rör beskattning av den digitaliserade ekonomin bör syfta till att främja, inte hindra, ekonomisk tillväxt och gränsöverskridande handel och investeringar.

3.2

Internet ger företag möjlighet att ta sig in på globala marknader utan betydande fysisk närvaro – en företeelse som i synnerhet hjälper små företag att exportera i en aldrig tidigare skådad omfattning. Digitaliseringen åtföljs också ofta av den växande betydelsen av immateriella tillgångar, såsom immateriella rättigheter och data.

3.3

EESK understryker att vederbörlig hänsyn måste tas till nya affärsmodeller i skattesystemen. Principerna för ett rättvist skattesystem – samstämmighet, förutsägbarhet, neutralitet – är lika relevanta som någonsin för offentliga myndigheter, företag och konsumenter.

3.4

EESK anser att lika villkor på området för beskattning av företagsvinster är mycket viktigt. Under de senaste åren har det konstaterats att enskilda företag kunnat använda sig av särskilda skatteregler i vissa medlemsstater så att deras effektiva skattesats minskat till nästan noll. Bristen på transparens har bidragit till detta. I vissa fall har multinationella företag med verksamhet på området digitala tjänster varit inblandade.

3.5

Kommittén delar därför kommissionens ambition att fortsätta att förhindra aggressiv skatteplanering av företag, både digitaliserade och traditionella fysiska företag, samt bristande transparens av vissa medlemsstater för att säkerställa likabehandling av företag och främja den europeiska konkurrenskraften.

3.6

Kommittén är övertygad om att alla ändringar av reglerna för att fördela vinstbeskattningsrätt mellan länder måste vara globala för att man bättre ska kunna utnyttja globaliseringens fördelar, med ordentlig global styrning och globala regler. EESK välkomnar därför det nära samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och OECD/G20 för att stödja utvecklingen av en internationell lösning. Om en internationell lösning inte kan nås måste dock EU överväga att gå vidare på egen hand.

3.7

EESK skulle vilja föreslå att de medlemsstater som inrättar särskilda nationella system noga bör eftersträva de mest effektiva lösningarna för att undvika ytterligare komplikationer och kostnader för både skattemyndigheter och företag.

3.8

EESK noterar att digital teknik även har potential att revolutionera efterlevnads- och utredningsarbetet. I sin rapport från 2018 (9) visar OECD hur digitaliseringen redan har haft en trefaldig positiv effekt på skatteförvaltningen: ökad ändamålsenlighet i fullgörandet av skattskyldighet, förbättrade tjänster till skattebetalarna och minskade bördor för att fullgöra skattskyldigheten.

3.9

Större mängder tredjepartsdata som står till skattemyndigheternas förfogande gör att mer rapportering kan automatiseras, vilket sparar tid och pengar för båda sidor, och kan också användas för att ta itu med underrapportering, undandragande eller bedrägeri. Datainsamlingsprogramvara som antagits av flera skatteförvaltningar och som registrerar försäljningsdata vid tidpunkten för en transaktion – och kan skickas direkt till skattemyndigheterna – har redan gjort att vissa länders intäkter av mervärdesskatt (moms) ökat betydligt.

3.10

När man bedömer vilken beskattningsnivå som är ändamålsenlig för den digitala sektorn bör man beakta ändringar i skattelagstiftningen som är på gång som en följd av att man håller på att genomföra BEPS-bestämmelserna, eftersom detta faktiskt kan leda till att större intäkter beskattas i EU.

4.   En möjlig väg framåt?

4.1

Inte alla länder i världen har en mervärdesskatt. I EU har dock alla länder det. I princip bör all konsumtion av tjänster och varor vara momsbelagd, om den inte är uttryckligen undantagen från skattebasen. Momsintäkter utgör en källa till egna medel i EU:s budget, och EESK anser att det är viktigt att inkludera digitala tjänster i skattebasen.

4.2

EESK uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att noga överväga alla möjligheter att undanröja en eventuell underbeskattning av digitala tjänster, oavsett var företaget är beläget, för sådan försäljning som slutligen hamnar i en medlemsstat. Tjänster som tillhandahålls via plattformar som används av europeiska kunder bör ingå fullt ut i momssystemet. Det bör noteras att kunder som använder digitala kommunikationstjänster, såsom Facebook etc., har till synes kostnadsfri tillgång till dessa tjänster, vilket ger upphov till frågan om hur mervärdesskatt kan tillämpas på ett rimligt sätt.

4.3

EESK noterar att de nuvarande bolagsskattesystemen i världen bygger på en bedömning av hur mycket av företagens vinst som kan hänföras till varje berörd jurisdiktion. Beskattning bör utgå från var värdet skapas. Med tanke på svårigheterna med att avgöra var i värdekedjan vinsten uppstår finns det ett behov av att finna allmänna principer för hur man ska bedöma var värdet skapas. Sådana regler har utvecklats inom ramen för OECD:s övergripande arbete, och beskattningsprinciper och definitioner av hur varor och tjänster ska prissättas av företag inom en koncern (regler om internprissättning) har formulerats.

4.4

EESK anser att de internationella skattereglerna måste ses över med jämna mellanrum i takt med att affärsmodeller utvecklas. De nuvarande reglerna har nyss reviderats i samband med BEPS-avtalet (avtalet om urholkning av skattebasen och överföring av vinster) (10). De nya reglerna och definitionerna håller nu på att genomföras. De förväntas avsevärt minska möjligheterna till aggressiv skatteplanering och urholkning av skattebasen.

4.5

En kvarstående vinst (eller förlust) kan i synnerhet uppstå om immateriella marknadsförings- eller produkttillgångar ger upphov till icke sedvanliga vinster. Användning av kundregister eller insamlade data kan t.ex. ge upphov till förekomsten av en kvarstående vinst. Begreppet är på intet sätt nytt, och det skulle kunna användas inte bara för att dela upp vinsten mellan närstående parter utan också för att fördela beskattningsrätten mellan länder. Det skulle emellertid kräva ett visst innovativt tänkande och att man undersöker möjligheten att tilldela beskattningsrätt i enlighet med värdeskapandet även om det inte finns något fysiskt fast driftställe i det berörda landet. Detta är en del av OECD:s överläggningar.

4.6

EESK noterar att diskussionen om beskattning av s.k. digitala företag inte i första hand avser företagens beteende vad gäller urholkning av skattebasen och överföring av vinster utan fördelningen av beskattningsrätt mellan länder.

4.7

En kvarstående vinst (eller förlust) kan beskrivas som den vinst (eller förlust) som registreras när varje part har fått ersättning för sina sedvanliga bidrag på ett sådant sätt att det är förenligt med armlängdsprincipen (11). Det skulle för det första omfatta en korrekt marknadsvärdering av de risker som uppstått, det värde som skapats av produktionsfaktorerna och de uppgifter som utförts.

4.8

Försäljning skulle normalt inte vara en avgörande faktor för fördelningen av vinster till de företag som ingår i en transaktion. Om gällande internationella regler används – att fördela vinst till varje företag på grundval av OECD:s riktlinjer för internprissättning – skulle dock den kvarstående vinsten då kunna fördelas till länder där uppgifter har utförts. En sådan uppgift skulle kunna vara ”försäljning”.

4.9

Den fördelningsnyckel som föreslås för den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB), med dess tre faktorer (12), skulle kunna användas och tillämpas för att fördela den kvarstående vinsten (13).

4.10

Man kan dock hävda att resurser som används för forskning och utveckling är viktiga för utvecklingen av immateriella tillgångar och att det land där sådan verksamhet äger rum bör ersättas för detta (14). Detta skulle kräva en formel som består av fyra faktorer i stället för de tre som ingår i CCCTB-formeln.

4.11

I den mån en omfördelning av internationell beskattningsrätt inte kan uppnås inom ramen för den befintliga ramen för internprissättning stöder EESK en fördelning av kvarstående vinster från immateriella marknadsföringstillgångar med hjälp av en fyrfaktorsformel.

4.12

Om den kvarstående vinsten är 30 (av en total vinst för koncernen på 100) och om produktionen delas lika i fråga om värdeskapande mellan länderna A och B, skulle dessa länder då få beskatta 35 vardera (15). Eftersom produkten också säljs till ett lika högt belopp i land C, skulle den kvarstående vinsten delas mellan A, B och C. Länderna A och B skulle få en ytterligare skattebas på 13 3/4, medan C skulle ha rätt att beskatta 2 1/2 (16).

4.13

Kommittén är fullt medveten om komplexiteten i beräkningen av internationell beskattningsrätt mellan länder. Den skulle förutsätta att man beräknar och mellan länder kommer överens om storleken på den kvarstående vinsten. Den skulle också förutsätta att man känner till storleken på var och en av de fyra faktorerna i fördelningsnyckeln. Att använda en ändrad CCCTB-formel skulle kunna ses som ett steg i riktning mot att få acceptans för CCCTB.

4.14

Genom CCCTB-formeln skulle bolagsbeskattningsrätt tilldelas länder där ingen innovation eller produktion och inga risker och uppgifter förekommer. Det blotta faktum att försäljningen äger rum i ett land, utan någon annan verksamhet i det landet, skulle då utgöra en skattebas. Det utgör en stor förändring jämfört med befintliga regler. Om CCCTB-formeln enbart tillämpas på den kvarstående, och inte hela, vinsten skulle dock exportländernas legitima rätt att bibehålla en del av beskattningsrätten erkännas. Det värde som skapas av företagande och innovation kan ha gett upphov till skattelättnader när FoU-kostnader uppstod och när företaget blir lönsamt skulle samma land få skatteintäkter.

4.15

Vi rekommenderar att den nya EU-kommissionen, om inget avtal med OECD ingås, lägger fram ett nytt förslag om beskattning av dessa företag i EU, baserat på uppgifter som de redan har till sitt förfogande, till exempel total reklamtid under den tid som kunderna är anslutna, och så vidare.

4.16

Med tanke på den ökande storleken på marknaderna utanför Europa, särskilt i länder såsom Kina, Indien och Brasilien, skulle det leda till betydande intäktsförluster i många medlemsstater och kunna leda till svårigheter med att uppnå sociala mål i de europeiska länderna om man tilldelar beskattningsrätt på hela bolagsskattebasen, eller t.o.m. på hela den kvarstående vinsten (17).

4.17

Enligt en studie från Copenhagen Economics skulle länder som är nettoexportörer kunna förlora betydande bolagsskatteintäkter om en del av vinsten beskattas där varorna och tjänsterna säljs (18). En försiktig uppskattning tyder på att 18–21 % av den nuvarande bolagsskattebasen i de nordiska länderna kom från utländsk kvarstående vinst under 2017. För Tyskland uppskattas andelen till 17 %. Om strategin med immateriella marknadsföringstillgångar införs, skulle större delen av dessa bolagsskatteintäkter tilldelas andra länder.

4.18

EESK anser att det är nödvändigt att uppnå en rimlig balans mellan omfördelningen av bolagsskatter mellan nettoexporterande länder och nettoimporterande länder.

4.19

Om de europeiska företagen i första hand beskattades där de säljer sina produkter, skulle de kanske också strukturera sin affärsverksamhet på ett sådant sätt att kostnaderna uppstår i samma land som försäljningen. Denna process skulle kunna leda till en förskjutning av investeringar och arbetstillfällen till stora konsumentländer såsom Kina och Indien, vilket skulle orsaka ytterligare intäktsförluster i medlemsstaterna. En sådan utveckling måste undvikas genom att den europeiska konkurrenskraften säkerställs.

4.20

EESK betonar behovet av ett globalt avtal och genomförande för alla nya ordningar eller regler för hur beskattningsrätten ska fördelas mellan länder. Avsaknaden av dessa villkor skulle leda till dubbelbeskattning och därmed minskade investeringar och färre arbetstillfällen.

---

(1)  OECD. Slutrapporterna för BEPS 2015

(2)  I EU har företagens överföring av vinster och urholkning av skattebasen av kommissionen rapporterats uppgå till 50–70 miljarder euro, vilket motsvarar mindre än 0,4 % av EU:s BNP. SWD(2018) 81 final.

(3)  OECD. BEPS Addressing the Tax Challenges of the Digital Economy, Action 1: 2014 Deliverable.

(4)  OECD. Tax Challenges Arising from Digitalisation: Interim Report 2018 – Inclusive Framework on BEPS, OECD/G20 BEPS Project (OECD Publishing, 16.3.2018), OECD.

(5)  Offentligt samrådsdokument ”Addressing the Tax Challenges of the Digitalisation of the Economy”, OECD.

(6)  ”US and France accelerate plans to make global tech groups pay tax. Finance ministers agree on need for international minimum corporation tax level”, Financial Times, 28.2.2019.

(7)  Kommissionens expertgrupp för beskattning av den digitala ekonomin, 28.5.2014. Gruppen leddes av Vítor Gaspar, f.d. finansminister i Portugal, och samlade sex experter från hela EU med olika bakgrund och sakkunskap av betydelse för ämnet.

(8)  Se EESK:s yttrande om ”Beskattning av multinationella företags vinster i den digitala ekonomin”, EUT C 367, 10.10.2018, s. 73.

(9)  Tax Challenges Arising from Digitalisation – Interim Report 2018.

(10)  OECD 2015.

(11)  För en definition, se Transfer pricing in the EU context.

(12)  Rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (COM(2016) 685 final – C8-0472/2016 – 2016/0337(CNS)). ”Valet av de tre faktorerna härrör från behovet av att återspegla både staten för produktion (utbudssidan, mätt i tillgångar och/eller lönekostnader) och staten för efterfrågan (försäljning till destinationen) för att korrekt beskriva ekonomisk verksamhet. Försäljning viktas med en tredjedel, lönekostnader med en sjättedel, antal anställda med en sjättedel och tillgångar med en tredjedel. Summan av vikterna motsvarar ett, så att 100 % av CCCTB fördelas mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna kan sedan tillämpa de nationella bolagsskattesatserna på sina respektive andelar av skattebaserna.” SWD(2016) 341 final

(13)  Det kan noteras att företag med sociala syften, såsom vissa kooperativ med koppling till lokalsamhället, fördelar det värde som skapats på ett mer direkt sätt och att fördelningsnyckeln därför kanske inte är direkt tillämplig på dem.

(14)  Om de länder som tillhandahåller bra infrastruktur och omfattande FoU-incitament inte får en skälig del av bolagsskatteintäkterna, skulle deras incitament att skapa ett gynnsamt investeringsklimat minskas eller till och med försvinna helt.

(15)  Den ”normala” vinsten skulle vara 70.

(16)  Efter ersättning på grundval av armlängdsprissättning är den kvarstående vinsten 30. Efter tillägg av en FoU-faktor (R) till faktorerna enligt CCCTB-förslaget skulle faktorerna i fördelningsnyckeln vara kapital (K), arbetskraft (L), försäljning (S) samt R. De har samma vikt (1/4 var). Med tre länder måste tolv komponenter beaktas. Land C har dock enbart en komponent, försäljning. De återstående elva komponenterna delas lika mellan A och B, dvs. 5 1/2 var (5,5/12 * 30) = 13 3/4. Skattebasen för land C är (1/12 * 30) = 2 1/2. För länderna A och B utgörs den ytterligare skattebasen på 13 3/4 av 3 3/4 för K, 3 3/4 för L och 3 3/4 för R (totalt 7 1/2 för K, 7 1/2 för L och 7 1/2 för R) och 2 1/2 var för S. Den totala tilldelningen till S är också 7 1/2.

(17)  Om hela skattebasen grundades enbart på försäljning, skulle land C i exemplet ovan tilldelas en skattebas på 25. Om enbart den kvarstående vinsten fördelades på grundval av försäljningskomponenten, skulle motsvarande skattebas för land C vara 7,5.

(18)  ”Future Taxation of Company profits – What to do with Intangibles?” av Sigurd Næss-Schmidt, Palle Sørensen, Benjamin Barner Christiansen, Vincenzo Zurzolo, Charlotta Zienau, Jonas Juul Henriksen och Joshua Brown, Copenhagen Economics, 19.2.2019.