Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025

[COM(2020) 565 final]

(2021/C 286/21)

Föredragande: Cristian PÎRVULESCU

Remiss	Europeiska kommissionen, 27.11.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Presidiets beslut	1.12.2020
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	16.4.2021
Antagande vid plenarsessionen	27.4.2021
Plenarsession nr	560
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	192/2/9

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, som kommissionen lagt fram, och hoppas att den kommer att hjälpa både EU:s och medlemsstaternas institutioner att förnya sina ansträngningar för att bekämpa rasism och andra former av strukturell diskriminering.

1.2

Planen är relevant och kommer i rätt tid. Den epidemiologiska covid-19-krisens utveckling har gett upphov till nya utmaningar när det gäller inkludering och främjande av mångfald. Redan marginaliserade grupper såsom migranter har upplevt stora medicinska, sociala och ekonomiska problem. I kristider tenderar diskriminerande attityder och handlingar att bli vanligare.

1.3

Redan före covid-19-krisen höll situationen för minoriteter och utsatta grupper i EU på att försämras. Fientliga attityder mot migranter blev vanligare och drevs på av ledare och partier som för att vinna röster väckte antimuslimska, antiafrikanska och antiasiatiska stämningar. Historiska minoriteter såsom romerna blev i allt högre grad måltavlor för rasistiskt hat. Europas judiska befolkning blev allt mer otrygg, vilket väckte smärtsamma minnen av den ondskefulla antisemitism som hemsökte kontinenten före andra världskriget.

1.4

Mot denna bakgrund syftar handlingsplanen till att effektivisera lagstiftningsåtgärder, politiska åtgärder och budgetåtgärder. Även om handlingsplanen för samman alla tillgängliga instrument verkar den ibland sakna ambitioner och historiskt djup. Dess tillvägagångssätt är alltför försiktigt, samtidigt som situationen på fältet försämras snabbt. EESK vill betona att åtgärder för att bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans på EU-nivå är ett tydligt ansvarsområde som fastställs i EU:s grundläggande dokument. Det är inte frivilligt, och ansvarsfördelningen mellan EU och nationella myndigheter bör inte utgöra en grund för självbelåtenhet och passivitet. Ett särskilt problem är hur alla EU-medlemsstater kan övertygas att delta i denna ansträngning och säkerställa ett aktivt samarbete mellan olika organ, institutioner och organisationer på nationell nivå.

1.5

EESK stöder utarbetandet av ny lagstiftning som ska stärka de nationella jämlikhetsorganens roll.

1.6

EESK uppmuntrar också rådet att anta kommissionens förslag från 2008 om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

1.7

Genomförandet av rambeslutet om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, en avgörande rättsakt, måste bedömas grundligt.

1.8

Onlineutrymmet ersätter i allt högre grad det traditionella offentliga rummet. Det är också det utrymme som vissa ledare, grupper och organisationer använder för att främja rasistiska och diskriminerande attityder. Vid utformningen av politik och förfaranden bör större vikt läggas vid den organiserade spridningen av hatpropaganda och den rätta hanteringen av denna.

1.9

Tyvärr har vi under det senaste årtiondet sett ett betydande antal grupper och organisationer öppet ta till sig idéer, symboler och handlingar som har sitt ursprung i den europeiska fascismen under mellankrigstiden. Under det senaste årtiondet har de rört sig från offentlighetens periferi till dess centrum, bland annat via mobilisering på nätet. De har också uppmuntrats av den politiska utvecklingen utanför Europa – regeringar i stora stater som intar nationalistiska och konservativa ståndpunkter i inrikes- och utrikespolitiken. Denna nya mobilisering bör hanteras på lämpligt sätt, inte bara genom lagstiftnings- och straffåtgärder, som kan komma för sent, utan genom direkta och beslutsamma åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till radikalisering på högerkanten.

1.10

EESK välkomnar den handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter som kommissionen lagt fram, och hoppas att den kommer att ge starkt stöd för jämlikhet på arbetsmarknaden, även för personer med rasmässig eller etnisk minoritetsbakgrund. Vi hoppas också att EU-institutionernas och medlemsstaternas sociala åtaganden kommer att upprätthållas i de svåra ekonomiska tider som covid-19-epidemin har gett upphov till.

1.11

EESK ser fram emot kommissionens övergripande strategi för barnets rättigheter, som planeras till 2021. Vi hoppas att strategin kommer att omfatta åtgärder mot rasism och diskriminering, men även kopplingar till politik och resurser som kan mildra de negativa effekterna av epidemin och de störningar som uppstått.

1.12

Det behövs en omfattande omprövning av EU:s och medlemsstaternas hälsopolitik i syfte att säkerställa tillgång till tjänster av hög kvalitet för alla människor och särskilt för utsatta grupper och minoritetsgrupper. Detta inbegriper bättre finansiering av tjänster, utveckling av infrastruktur för folkhälsa i alla regioner, särskilt i fattigare områden, utveckling av primärvårdstjänster samt inriktning av tillhandahållandet av tjänster på patienternas behov och rättigheter. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt rättigheterna, värdigheten och välfärden för äldre medborgare som är isolerade på vårdhem under covid-19-pandemin.

1.13

Rasismens historiska rötter bör bli föremål för förnyat intresse och åtgärder, särskilt på utbildningsområdet. Man bör utveckla nya läroplaner och läroböcker och anordna utbildningsprogram för lärare och utbildare med EU-stöd. Ett tvärvetenskapligt perspektiv på Europas gemensamma historia och arv bör främjas på högstadie- och gymnasienivå och inom högre utbildning.

1.14

I likhet med kommissionen uppmuntrar EESK alla medlemsstater att utforma och anta nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering. Endast omkring hälften av medlemsstaterna har sådana handlingsplaner, vilket tyder på ett varierande intresse och engagemang från medlemsstaternas regeringars sida. EESK ser fram emot fastställandet av gemensamma riktlinjer för nationella handlingsplaner under 2021, och är redo att bidra till denna insats.

1.15

EESK hoppas att näringslivsorganisationernas och enskilda företags insatser för att skapa och upprätthålla en inkluderande arbetsmiljö för anställda, oavsett kön, ras, etniskt ursprung, religion, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, kommer att förbättras ytterligare. En inkluderande arbetsmiljö omfattar även verklig social dialog och en stark arbetstagarrepresentation. Vi ser fram emot månaden för europeiska mångfaldsstadgor i maj 2021 och lanseringen av de webbaserade verktyg som ska hjälpa företagen att bedöma sin interna mångfald och sina mångfaldsstrategier.

1.16

Finansieringen av åtgärder för att bekämpa rasism och diskriminering förefaller vara generös. Den omfattar den fleråriga budgetramen, det nya programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, Horisont Europa och den nya faciliteten för återhämtning och resiliens. På grundval av en allmän bedömning av åtgärderna hittills verkar medlemsstaternas regeringar ha ett begränsat intresse av att få tillgång till olika resurser och verka för att bekämpa rasism och diskriminering. EESK anser att budgetbestämmelserna i sig inte är tillräckliga och att ett system med incitament bör införas.

1.17

EESK välkomnar kommissionens avsikt att samarbeta med de europeiska politiska partierna, det europeiska nätverket för valsamarbete, det civila samhället och den akademiska världen för att förbättra deltagandet inom ramen för den europeiska handlingsplanen för demokrati. EESK är redo att bidra till arbetet med sitt eget perspektiv och sin egen expertis.

1.18

EESK uppmuntrar kommissionen att bättre integrera olika planer som har betydande överlappande mål och instrument. Vi föreslår att man integrerar handlingsplanen mot rasism, strategin för att genomföra stadgan om de grundläggande rättigheterna, handlingsplanen för demokrati och rapporten om rättsstatsprincipen. Med tanke på att dessa planer omfattar skilda politikområden bör vi också identifiera gemensamma aspekter och synergier.

1.19

En av pelarna i en ändamålsenlig politik på områdena demokrati, rättsstatsprincipen och skydd av de mänskliga rättigheterna är ett livskraftigt, välorganiserat och bestämt civilt samhälle som är aktivt på alla nivåer – lokal, regional, nationell och europeisk. EESK uppmanar därför kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för det civila samhället i Europa för att hjälpa detta att fullgöra sitt demokratiska uppdrag.

2.   Allmänna kommentarer

2.1   Åtgärder mot rasism och rasdiskriminering genom lagstiftning: översyn och insatser

2.1.1

EESK uppmuntrar kommissionen att göra den allmänna bedömningen av det befintliga regelverket så snart som möjligt. Att övervaka införlivandet och genomförandet av EU-lagstiftning är avgörande för att säkerställa ändamålsenliga åtgärder mot diskriminering. EESK uppmuntrar kommissionen att i bedömningen inkludera ståndpunkterna från civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadsparter och samhällsgrupper i frontlinjen samt nationella jämlikhetsorgan. De organisationer som arbetar direkt med de berörda grupperna bör också involveras.

2.1.2

EESK ser fram emot den övervakningsrapport om genomförandet av direktivet om likabehandling oavsett ras som ska läggas fram 2021 och välkomnar ett eventuellt fokus på brottsbekämpningslagstiftning. Kommittén uppmuntrar också kommissionen att vid behov proaktivt använda överträdelseförfarandena.

2.1.3

EESK stöder utarbetandet av ny lagstiftning som ska stärka de nationella jämlikhetsorganens roll. Det är beklagligt att sådana viktiga institutioner, som är ansvariga för att ge oberoende stöd till offer för diskriminering, främja jämlikhet, genomföra oberoende undersökningar samt utfärda oberoende rapporter och rekommendationer, har alltför olika befogenheter och uppgifter. Det är absolut nödvändigt att ompröva och ytterligare stärka deras roller.

2.1.4

EESK uppmuntrar också rådet att anta kommissionens förslag från 2008 om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (1).

2.1.5

Genomförandet av rambeslutet om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (2), en avgörande rättsakt, måste bedömas grundligt. Såsom anges i förslaget finns det en allvarlig oro över i vilken utsträckning hatpropaganda och hatbrott på ett korrekt sätt kriminaliseras i den nationella straffrätten, en oro som också delas av kommittén.

2.1.6

Särskilt oroande är spridningen av hatpropaganda på nätet (3). Även om rambeslutet kräver att medlemsstaterna kriminaliserar offentlig anstiftan till våld eller hat på grund av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, finns det betydande brister i genomförandet av regeln i praktiken. De nationella myndigheterna måste ta hänsyn till principen om yttrandefrihet och närmare definiera innehållet i olagligt beteende på nätet. Samtidigt måste de samarbeta med it-plattformarna för att reglera tillgången och fastställa tydligare regler för att moderera och avlägsna innehåll. Det görs framsteg när det gäller plattformsleverantörernas frivilliga efterlevnad och avlägsnandet av olagligt innehåll, men det krävs fortsatta insatser för att hålla jämna steg med utvecklingen på nätet.

2.1.7

Onlineutrymmet ersätter i allt högre grad det traditionella offentliga rummet. Det är det utrymme där merparten av den sociala interaktionen sker för en rad olika behov och syften, från köp av varor och tjänster, underhållning, information, utbildning och kulturkonsumtion till medborgerlig och politisk mobilisering. Det är ett omfattande utrymme där utvecklingen av teknik och tjänster flyttar fram gränserna för umgänge och interaktion. Det är också det utrymme där politiska ledare, grupper och organisationer helst främjar sina värderingar och ideologier, interagerar med allmänheten och mobiliserar sig (4). Vissa av dem ställer rasistiska och diskriminerande attityder i centrum för sina politiska åtgärder och sin mobilisering. Vid utformningen av politik och förfaranden bör större vikt läggas vid den organiserade spridningen av hatpropaganda och den rätta hanteringen av denna.

2.1.8

Tyvärr har vi under det senaste årtiondet sett ett betydande antal grupper och organisationer öppet ta till sig idéer, symboler och handlingar som har sitt ursprung i den europeiska fascismen under mellankrigstiden. Dessa omfattar partier i nationella parlament, utomparlamentariska partier, politiska rörelser och medborgargarden, alla rotade i en politisk kultur av hat och diskriminering. Under det senaste årtiondet har de rört sig från offentlighetens periferi till dess centrum, bland annat via mobilisering på nätet. De har också uppmuntrats av den politiska utvecklingen utanför Europa – regeringar i stora stater som intar nationalistiska och konservativa ståndpunkter i inrikes- och utrikespolitiken. Denna nya mobilisering bör hanteras på lämpligt sätt, inte bara genom lagstiftnings- och straffåtgärder, som kan komma för sent, utan genom direkta och beslutsamma åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till radikalisering på högerkanten.

2.1.9

Såsom anges i förslaget har vissa medlemsstater vidtagit åtgärder för att förbjuda rasistiska grupper och deras symboler, ofta med stöd av lagstiftning mot hatbrott, hatpropaganda eller terrorism, eller har fastställt straffrättsliga påföljder vid förnekande av brott mot mänskligheten och/eller under den nazistiska och fascistiska tiden och för propaganda för terroristgrupper. Detta är ett steg i rätt riktning, men det krävs ytterligare åtgärder. Alla länder bör utforma nationella åtgärder mot våldsbejakande extremism. Och deras strategier bör underlättas genom gemensamma åtgärder på EU-nivå. EESK ser fram emot kommissionens rapport om nationella åtgärder mot våldsbejakande extremism. Vi uppmuntrar kommissionen att föra ett nära samarbete inte bara med brottsbekämpande myndigheter, som vanligtvis har i uppgift att övervaka våldsbejakande extremism, utan också med nationella jämlikhetsorgan, oberoende övervakningsinstitutioner, civilsamhällesorganisationer (inklusive trossamfund), arbetsmarknadens parter, medierna och universitet. EESK är redo att bidra med sin expertis för att utveckla gemensamma EU-planer för att bekämpa våldsbejakande extremism. Åtgärderna bör inte inriktas enbart på synliga och långt gångna fall av våldsbejakande extremism, utan även på de bakomliggande orsakerna och de miljöer som möjliggör och leder till radikalisering och handling.

2.1.10

EESK uppmuntrar alla medlemsstater att överväga att utan dröjsmål ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention nr 190 (2019), som är det allra första internationella fördrag som utan vidare fördömer alla former av våld och trakasserier i arbetslivet. Således avser det trakasserier och diskriminering på grund av ras, kön och alla andra grunder.

2.2   Utöver EU-lagstiftningen – ökade insatser mot vardagsrasism

2.2.1

EESK välkomnar den nya inriktningen på att motverka diskriminering hos brottsbekämpande myndigheter. Brottsbekämpande myndigheter arbetar varje dag i alla europeiska samhällen och skulle kunna bli nyckelaktörer i kampen mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Tyvärr ingår vanligtvis inte demokrati, skydd av mänskliga rättigheter och diskriminering i utbildningen och fortbildningen av personalen. I vissa fall utvecklar brottsbekämpande personal själv rasistiska, främlingsfientliga och diskriminerande attityder, och i värsta fall är de kopplade till externa grupper som verkar för dessa idéer. Vi välkomnar det arbete som utförts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) för att ta fram utbildningsresurser och utbildningsverktyg, men detta är inte tillräckligt. Hundratusentals människor skulle kunna dra nytta av utbildning och fortbildning. Samarbetet med nationella utbildningsinstitutioner måste därför stärkas avsevärt, med mer resurser till utbildning på EU-nivå och nationell nivå. FRA och Cepol kan också uppmuntra nationella utbildningsinstitut att samarbeta med det civila samhällets organisationer och universitet för att bättre anpassa utbildningsinnehållet till nationella särdrag.

2.2.2

EESK välkomnar kommissionens starka engagemang för att bekämpa diskriminering samt bristande jämlikhet när det gäller tillgång till sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder genom politiska program och finansieringsprogram. Vi välkomnar därför den handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter som kommissionen lagt fram, och hoppas att den kommer att ge starkt stöd för jämlikhet på arbetsmarknaden, även för personer med rasmässig eller etnisk minoritetsbakgrund. Vi hoppas också att EU-institutionernas och medlemsstaternas sociala åtaganden kommer att upprätthållas i de svåra ekonomiska tider som covid-19-epidemin har gett upphov till.

2.2.3

EESK välkomnar avsikten att använda Next Generation EU, instrumentet för tekniskt stöd och den allmänna budgeten för 2021–2027 för att främja social inkludering, säkerställa lika möjligheter för alla och bekämpa diskriminering. Covid-19-krisen, med dess oproportionerliga inverkan på utsatta personer och minoritetsgrupper, har skapat ett behov av infrastrukturutveckling och lika tillgång till arbetsmarknaden, hälso- och sjukvård och social omsorg, bostäder samt icke-segregerade och inkluderande utbildningstjänster av hög kvalitet.

2.2.4

Covid-19-krisen har förvärrat problemen för utsatta grupper och minoritetsgrupper på arbetsmarknaden. Människor med minoritetsbakgrund har svårt att få jobb och, när de har ett, att få en lön som motsvarar deras utbildnings- och kompetensnivå. Den ekonomiska effekten av pandemin, med massuppsägningar och ytterligare försämrade arbetsvillkor och löner, drabbar utsatta grupper och minoritetsgrupper hårdare. Vi ser fram emot handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att på ett ändamålsenligt sätt ta itu med diskriminering på sysselsättningsområdet.

2.2.5

Covid-19 har också haft en negativ inverkan på utbildningen. De skolstängningar som ägde rum 2020 – och som troligen kommer att fortsätta även 2021 – störde en utbildningsprocess som redan inte var tillräckligt inkluderande. Redan före pandemin lämnade barn och ungdomar från utsatta grupper och minoritetsgrupper skolan i förtid eller deltog inte fullt ut i utbildningsprocessen. I den mån de deltog i utbildning var barn med minoritetsbakgrund föremål för diskriminering och mobbning, vilket inte erkänns fullt ut i kommissionens förslag. Skolor är inte bara utbildningsinstitutioner. Inom och kring dessa tillhandahålls flera tjänster, från skolmåltider till hälsokontroller och stöd och förebyggande av övergrepp från föräldrar och samhället. Att flytta undervisningen till nätet var en nödlösning. I många fall skapade detta ytterligare ett hinder för utsatta barn och minoritetsbarn, eftersom de saknade lämplig utrustning och internetanslutning. Så snart skolorna kan öppnas igen krävs direkta och kraftfulla åtgärder för att inleda avhjälpande undervisning och tillhandahållande av tjänster. EESK ser fram emot kommissionens övergripande strategi för barnets rättigheter, som planeras till 2021. Vi hoppas att strategin kommer att omfatta åtgärder mot rasism och diskriminering, men även kopplingar till politik och resurser som kan mildra de negativa effekterna av epidemin och de störningar som uppstått.

2.2.6

EESK välkomnar arbetet inom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering och hoppas att dess verksamhet kommer att stödjas och utvecklas ytterligare, särskilt när det gäller utbildning.

2.2.7

I fråga om hälsa har covid-19 haft en betydande inverkan. Den ojämlikhet i hälsa som drabbar personer med rasmässig eller etnisk minoritetsbakgrund har förvärrats. Vi uppmuntrar EU:s folkhälsoplattform att till fullo ta itu med frågan om att minska ojämlikheten på grund av ras eller etniskt ursprung. EU måste göra mycket mer för att se till att EU:s medborgare och invånare har tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet under och efter pandemin. EU:s insatser för att tillhandahålla medicinsk utrustning, och i ett senare skede tillgång till vacciner, bör lovordas och uppmuntras. Men bara en omfattande omprövning av EU:s och medlemsstaternas hälsopolitik kan lösa problemet med tillgång och kvalitet på medellång och lång sikt för alla människor och särskilt för dem i utsatta grupper och minoritetsgrupper. Detta inbegriper bättre finansiering av tjänster, utveckling av infrastruktur för folkhälsa i alla regioner, särskilt i fattigare områden, utveckling av primärvårdstjänster samt inriktning av tillhandahållandet av tjänster på patienternas behov och rättigheter.

2.2.8

Det krävs ytterligare åtgärder när det gäller bostäder. Såsom anges i förslaget förstärker diskriminering på bostadsmarknaden segregationen och återverkar på sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter. För barnfamiljer har det betydande negativa konsekvenser för barnens utveckling. Covid-19-epidemin har belyst behovet av åtgärder för att förbättra bostadsförhållandena. Förebyggandet av infektion och allvarliga former av sjukdomen är beroende av de allmänna hälsovillkoren men också på tillgången till infrastruktur för vatten och sanitet. Bostadssegregationen, särskilt i fattigare områden, bör vara en prioritering. Även om det genom sammanhållningspolitiken finns medel för att stödja åtgärder mot bostadssegregation och säkerställa tillgång till vanliga och inkluderande tjänster av hög kvalitet är det oklart om nationella och lokala myndigheter vill få tillgång till dem.

2.3   Strukturell rasism – att ta itu med det underliggande problemet

2.3.1

Att bekämpa stereotyper och öka den historiska medvetenheten är av yttersta vikt för att skapa en kontinent som är fri från rasism och diskriminering. Rasismens historiska rötter bör bli föremål för förnyat intresse och åtgärder, särskilt på utbildningsområdet. Vi välkomnar Europarådets arbete med historia och undervisning i historia. De verktyg som tillhandahålls används dock inte rutinmässigt för den storskaliga undervisningen i historia. Det krävs mer samordnade och beslutsamma åtgärder i denna riktning. Man bör utveckla nya läroplaner och läroböcker och anordna utbildningsprogram för lärare och utbildare med EU-stöd. Ett tvärvetenskapligt perspektiv på Europas gemensamma historia och arv bör främjas på högstadie- och gymnasienivå och inom högre utbildning. Fokus på såväl formell som icke-formell utbildning är hörnstenen i all ändamålsenlig politik mot rasism och diskriminering.

2.3.2

Den kreativa sektorns roll är också mycket viktig, eftersom den fungerar som en bro mellan olika sociala grupper. Empati och solidaritet är värden som utgör grunden för ett samhälle för alla. Vi välkomnar därför Kreativa Europas och andra programs fokus på projekt som syftar till att undanröja hinder och uppmuntra social inkludering och deltagande av underrepresenterade och missgynnade grupper.

2.3.3

Att arbeta med journalister är också lägligt och relevant. Vi stöder kommissionens strävan att utforma en rad seminarier om stereotyper grundade på ras och etnisk tillhörighet med deltagande av journalister, organisationer i det civila samhället och företrädare för olika minoriteter vad gäller ras eller etniskt ursprung. EESK är redo att bidra till sådana insatser.

2.3.4

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en gemensam metod för insamling av relevanta uppgifter, inklusive uppgifter uppdelade efter etniskt ursprung och ras. Metoden bör följa de principer som fastställdes 2002 vid FN:s världskonferens mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans och i Durbanhandlingsprogrammet: disaggregerade uppgifter i befolkningsstatistiken bör samlas in med uttryckligt samtycke av de tillfrågade, på grundval av självidentifikation och i enlighet med standarderna för mänskliga rättigheter när det gäller integritetsskydd. EESK anser att det arbete som FRA utför när det gäller uppgiftsinsamling inte är tillräckligt och att liknande insatser bör organiseras på medlemsstatsnivå.

2.3.5

EESK framhåller vikten av god praxis när det gäller samarbete med den lokala nivån (städer) och grannskaps-/lokalsamhällesnivå, där strukturell rasism är sammankopplad med vardagslivet och arbetet, i syfte att främja ett sammanhang präglat av interkulturell tolerans.

2.4   Ramar för genomförandet: utnyttja EU-verktygen fullt ut

2.4.1

I likhet med kommissionen uppmuntrar EESK alla medlemsstater att utforma och anta nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering. Endast omkring hälften av medlemsstaterna har sådana planer, vilket tyder på ett varierande intresse och engagemang från medlemsstaternas regeringars sida (5). EESK ser fram emot fastställandet av gemensamma riktlinjer för nationella handlingsplaner under 2021, och är redo att bidra till denna insats. De politikområden som lyfts fram i den nuvarande handlingsplanen (antidiskrimineringslagstiftning och jämlikhetsorganens roll; hatpropaganda och hatbrott; olaglig profilering hos brottsbekämpande myndigheter; risker med ny teknik; stereotyper och historisk medvetenhet; lika tillgång till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder; integrering av jämlikhetsfrågor på nationell nivå; medverkan av den regionala och lokala nivån; finansiering för att motverka rasism; uppgiftsinsamling samt dialog med det civila samhället) är välstrukturerade och heltäckande. Ett särskilt problem är hur alla EU-medlemsstater kan övertygas att delta i ansträngningen och säkerställa ett aktivt samarbete mellan olika organ, institutioner och organisationer på nationell nivå.

2.4.2

EESK hoppas att näringslivsorganisationernas och enskilda företags insatser för att skapa och upprätthålla en inkluderande arbetsmiljö för anställda, oavsett kön, ras, etniskt ursprung, religion, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, kommer att förbättras ytterligare (6). En inkluderande arbetsmiljö omfattar även verklig social dialog och en stark arbetstagarrepresentation. Vi ser fram emot månaden för europeiska mångfaldsstadgor i maj 2021 och lanseringen av de webbaserade verktyg som ska hjälpa företagen att bedöma sin interna mångfald och sina mångfaldsstrategier.

2.4.3

EESK stöder till fullo kommissionens åtagande att se till att kampen mot diskriminering på specifika grunder, och dessas samband med andra diskrimineringsgrunder, såsom kön, funktionsnedsättning, ålder, religion eller sexuell läggning, integreras i all EU-politik, all EU-lagstiftning och alla EU:s finansieringsprogram.

2.4.4

Finansieringen av åtgärder för att bekämpa rasism och diskriminering förefaller vara generös. Den omfattar den fleråriga budgetramen, det nya programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, Horisont Europa och den nya faciliteten för återhämtning och resiliens. På grundval av en allmän bedömning av åtgärderna hittills verkar medlemsstaternas regeringar ha ett begränsat intresse av att få tillgång till olika resurser och verka för att bekämpa rasism och diskriminering. EESK anser att budgetbestämmelserna i sig inte är tillräckliga och att ett system med incitament bör införas. Ett viktigt skäl till det begränsade intresset skulle kunna vara den känsliga politiska arten hos åtgärderna och radikala ledares, organisationers och gruppers politiska mobilisering mot dessa åtgärder.

2.4.5

Att bekämpa rasism och diskriminering i utrikespolitiken är också en prioritering, särskilt i en värld som drabbats hårt av covid-19-epidemin. EESK hoppas att värdena antirasism, icke-diskriminering och jämlikhet kommer att stödjas fullt ut genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, i samarbete partnerländernas regeringar, civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadsparter (7).

2.5   Aktiva EU-insatser: lyssna och agera

2.5.1

Det demokratiska deltagandet och representationen av grupper som löper risk att marginaliseras, såsom personer med rasmässig eller etnisk minoritetsbakgrund, är fortfarande otillräckliga i de flesta delar av Europa. EESK välkomnar därför kommissionens avsikt att samarbeta med de europeiska politiska partierna, det europeiska nätverket för valsamarbete och det civila samhället för att förbättra deltagandet inom ramen för den europeiska handlingsplanen för demokrati. EESK är redo att bidra till arbetet med sitt eget perspektiv och sin egen expertis. En prioritering skulle vara att undanröja olika rättsliga och administrativa utmaningar, tillgänglighetshinder och institutionella svårigheter för människor som är beredda att ägna sig åt politik på alla nivåer. En annan skulle vara att samarbeta med partier och uppmuntra dem att bygga upp en mer diversifierad och inkluderande väljarkår och att främja ledare och kandidater med bakgrund i minoritetsgrupper/utsatta grupper.

2.5.2

EESK välkomnar kommissionens åtagande att regelbundet träffa civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadsparter som arbetar för att motverka rasism på europeisk, nationell och lokal nivå för att göra lägesbedömningar av framstegen i kampen mot rasism. EESK är redo att delta i dialogen. Det är viktigt att inkludera aktörer inom trossamfund i denna process.

2.5.3

EESK välkomnar kommissionens planerade utnämning av en samordnare för antirasism. Samordnaren kommer att interagera med medlemsstaterna, Europaparlamentet, det civila samhällets organisationer, arbetsmarknadens parter och den akademiska världen för att stärka de strategiska åtgärderna mot rasism.

2.5.4

EESK ser fram emot kommissionens planerade toppmöte mot rasism. Toppmötet kommer att anordnas så att det sammanfaller med Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering den 21 mars 2021, som kommissionen varje år kommer att uppmärksamma.

2.5.5

Kommissionens arbete för att främja mångfald och säkerställa en inkluderande arbetsplats utan diskriminering för alla människor, oavsett ras, etniskt ursprung eller hudfärg, välkomnas och sätter en mycket god standard för övriga EU-institutioners verksamhet.

---

(1)  COM(2008) 426 final.

(2)  EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.

(3)  Stater som använder okonventionella strategier för att påverka den allmänna opinionen riktar också i allt högre grad in sig på onlineutrymmet.

(4)  EESK rekommenderar att kommissionen bättre integrerar denna handlingsplan med EU:s digitala strategi.

(5)  Enligt FRA:s rapport från 2020 (juni 2020, FRA) hade 15 medlemsstater handlingsplaner mot rasism, diskriminering på grund av ras eller etnicitet och därmed sammanhängande intolerans 2019: Belgien, Kroatien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Litauen, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Sverige och Spanien. Förenade kungariket hade en sådan handlingsplan men lämnade EU den 1 januari 2021.

(6)  Enligt förslaget finns det för närvarande mångfaldsstadgor i 24 medlemsstater, vilka undertecknats av mer än 12 000 signatärer (företag, offentliga institutioner, icke-statliga organisationer, universitet och fackliga organisationer) och omfattar sammanlagt över 16 miljoner anställda.

(7)  EUT C 110, 22.3.2019, s. 163.