C_2021286SV.01000101.xml

Resolution av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om En ny skildring av Europa EESK:s resolution om konferensen om Europas framtid

(2021/C 286/01)

Föredragande:

Stefano MALLIA (grupp I)

Oliver RÖPKE (grupp II)

Séamus BOLAND (grupp III)

Vid sin plenarsession den 27–28 april 2021 (sammanträdet den 27 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande resolution med 226 röster för, 1 röst emot och 5 nedlagda röster.

1.1

Konferensen om Europas framtid (nedan kallad ”konferensen”) ger EU en unik möjlighet att återknyta kontakten med och engagera EU-medborgarna, bland annat genom aktörer i det civila samhället, för att ge dem ett meningsfullt inflytande över sin gemensamma framtid. Det är nu dags att förverkliga löftet i artikel 11 i EU-fördraget om att ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden samt att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att konferensens framgång också kommer att bero på förmågan att utarbeta en ny skildring av Europa, som bygger på verkligheten i det dagliga livet och som EU-medborgarna kan göra till sin egen. En sådan skildring ska vara mer än en förteckning över uppnådda resultat. Den ska i stället vara ett konkret rationellt och känslomässigt band mellan EU och dess medborgare. Strategiska teman bör sättas in i ett gemensamt perspektiv för att undvika ett hotande Europa à la carte. Målet är att återupptäcka och förnya en välbehövlig känsla av gemenskap som bygger på gemensamma värden och skapa en ny europeisk dynamik för att möta nuvarande och framtida utmaningar.

1.3

EESK har djupt rotade kopplingar till alla delar av samhället (arbetsgivare, fackföreningar, det civila samhället i stort) i alla medlemsstater. Således är kommittén bäst lämpad att på ett ändamålsenligt sätt involvera det organiserade civila samhället, eftersom den har respektive nätverk för detta. Detta är dess obestridda know-how och existensberättigande. EESK:s ständiga deltagande under hela konferensprocessen, inklusive i styrelsen, är avgörande.

1.4

Kommittén måste vara fullt förankrad i styrningen av konferensen. Den är fast beslutet att lägga fram kraftfulla och tydliga förslag på grundval av sin skildring av och vision för EU under de kommande årtiondena. Kommittén upprepar sin fasta övertygelse om att konferensen måste lägga fram förslag och lösningar som kommer att göra en verklig och konkret skillnad för EU-medborgarna. Därför är det mycket viktigt att konferensen gör konkreta och mätbara framsteg och inte bara ger upphov till icke-bindande diskussioner med medborgarna som inte leder någonstans. Förslaget från kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič om att inkludera slutsatserna från konferensen i kommissionens arbetsprogram 2022 pekar därför i rätt riktning. Detta är en avgörande punkt som stärker trovärdigheten och ambitionsnivån för hela denna politiska process.

1.5

Styrningen av konferensen bör fastställa omfattningen av och syftet med medborgarnas och det civila samhällets engagemang, vilket bör anges redan från början. Att känna till deltagandeinstrumentens syfte kan också bidra till att anpassa målen till de tillgängliga medlen, när det gäller både processutformning och budget. Styrningen kommer säkerligen att behöva utnyttja olika format och metoder för deltagande, beroende på fas och nivå vid varje given tidpunkt, och hitta sätt att nå ut till de européer som inte på egen hand är motiverade att engagera sig. Medborgarnas och det civila samhällets bidrag bör tas upp av politiker och institutioner eller återspeglas i besluten, annars riskerar deras förtroende för dessa förfaranden att avta. Alltför höga förväntningar måste undvikas. En återkopplingsmekanism ska garantera att de idéer som uttrycks vid evenemang under konferensen utmynnar i konkreta rekommendationer till åtgärder från EU:s sida.

1.6

Konferensens korta tidsram innebär begränsningar för alla deltagare. Konferensen bör därför ses som en utgångspunkt för en fortlöpande process för ökade kontakter med EU:s medborgare, som bygger på denna inledande period. Denna möjlighet bör utnyttjas för att ändra paradigm och ambitionsnivå inom alla politikområden, bl.a. den ekonomiska politiken, socialpolitiken och miljöpolitiken.

1.7

Överläggningarna vid konferensen måste följas upp och hanteras på ett öppensinnat sätt av alla aktörer, utan föregripna slutsatser om nästa steg, med alla alternativ på bordet. I detta avseende har vissa EU-initiativ och EU-instrument lanserats under de senaste åren, vilka nu måste genomföras. Regelbunden övervakning av genomförandet bör främjas, liksom en uppdatering om de framsteg som gjorts på EU-nivå när det gäller antagna åtgärder och tillgängliga instrument.

2. En ny skildring av Europa – Europa: en fantastisk plats att leva och blomstra på

2.1

Mot denna bakgrund föreslår EESK en ny skildring av Europa som kopplar Europas avlägsna och nyare historia till nutiden och tillhandahåller en vision för framtiden som bygger på samarbete över gränserna och stärkta band mellan Europas folk och är förankrad i värdena solidaritet, social rättvisa, samarbete mellan generationerna, jämställdhet, hållbart välstånd samt rättvisa gröna och digitala omställningar. Det är absolut nödvändigt att öka allmänhetens stöd för dessa värden för att se över våra modeller för tillväxt och styrning i riktning mot hållbarhet, bygga ett mer jämlikt samhälle och sätta det civila samhällets organisationer i centrum för denna återuppbyggnad och återhämtning.

Det Europa som våra medborgare behöver är ett som

—	erkänner att det civila samhället är väktare av det gemensamma bästa och väsentligt i arbetet med att hitta lösningar på Europas gemensamma utmaningar,

—

är inriktat på en rättvis och hållbar återhämtning från covid-19-krisen som banar väg för ett mer inkluderande samhälle och bygger upp långsiktig konkurrenskraft, med full hänsyn tagen till de sammanflätade sociala, ekonomiska, demokratiska, demografiska och klimatrelaterade kriserna i EU-medlemsstaterna, behovet av gröna och digitala omställningar samt de mer långsiktiga strukturförändringar som pandemin håller på att utlösa; Europas ekonomi måste få fullt stöd för att återta den förlorade marken, med beaktande av behovet av uppåtgående konvergens, förstärkt sammanhållning, socialt skydd, ökade investeringar i offentliga tjänster, målen för hållbar utveckling och fattigdomsminskning,

—

stöder ekonomisk och social återhämtning, entreprenörskap, en rättvis omställning, skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet, utbildning och kompetensutveckling, innovation, infrastrukturinvesteringar och sociala investeringar, minskade koldioxidutsläpp, digitalisering, fullbordandet av den inre marknaden samt ekonomisk och monetär integration,

—	skyddar alla sina medborgare, även de mest marginaliserade, och tryggar deras hälsa, säkerhet och välbefinnande, miljön och den biologiska mångfalden,

—	respekterar och främjar mångfald, jämställdhet, grundläggande rättigheter, demokrati, social dialog och inkluderande styrelseformer, samt

—	främjar fred, säkerhet och framsteg i världen genom multilateralism, främjande av demokrati och rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, social dialog, målen för hållbar utveckling, diplomati samt öppen, rättvis och hållbar handel.

2.2

EESK erkänner enhälligt att den dubbla gröna och digitala omställningen är av yttersta vikt för att stärka Europas hållbara konkurrenskraft, solidaritet och resiliens i syfte att hantera framtida kriser. Covid-19-pandemin har varit den svåraste kris som EU har ställts inför sedan unionen grundades. Pandemin har ökat behovet av att EU kan tillhandahålla kraftfulla och konsekventa svar för att förbättra EU:s politiska, hälsomässiga, ekonomiska och sociala dimensioner. Konferensen ger EU en unik möjlighet att uppnå detta resultat.

Behovet av en gemensam europeisk strategi har belysts av effekterna av covid-19 på våra medborgare, samhällen och ekonomier. Pandemin har visat att det finns starka skäl att agera tillsammans, men den har också avslöjat brister i hur EU hanterar sådana grundläggande utmaningar. I en tid av ständig kris kommer EU att behöva stärka sin kapacitet att hantera kriser för att uppnå de resultat som EU-medborgarna vill ha och förtjänar.

2.3

Denna kris har också tydliggjort att EU bör göra större ansträngningar för att se till att företag, arbetstagare och människor som lever i fattigdom och social utestängning skyddas ordentligt från konsekvenserna av de senaste och kommande utmaningarna. Covid-19 tydliggjorde också att hållbar konkurrenskraft måste stödjas och att investeringarna i hälso- och sjukvård, omsorg, utbildning och sociala tjänster av hög kvalitet måste öka i hela EU. Det kommer att vara avgörande att ytterligare förbättra samordningen på hälsoområdet på EU-nivå, bättre ta itu med gränsöverskridande hot mot hälsan samt stärka hälso- och sjukvårdssystemen i EU.

2.4

EU kan räkna med viktiga starka sidor, såsom sin inre marknad, som är en av världens största marknader, en uppsättning grundläggande, icke förhandlingsbara värden (1) som är en integrerad del av Europas samhälle och demokrati, samt solidaritet, såsom framgår av en ambitiös facilitet för återhämtning och resiliens, som förutsätter ett effektivt genomförande av de nationella återhämtningsplanerna. EU:s yttersta mål måste vara att stärka vår sociala marknadsekonomiska modell, där en hållbar, konkurrenskraftig ekonomi och en välutvecklad socialpolitik går hand i hand. Vägen framåt är således att uppnå den europeiska gröna given – som EESK har välkomnat från första början. Den gröna given är EU:s nya tillväxtstrategi, med välstånd, hållbarhet och social rättvisa i centrum. Att åstadkomma en rättvis omställning till ett klimatneutralt levnadssätt, främja arbetstillfällen av hög kvalitet samt främja hållbart företagande och hållbar innovation, inklusive den cirkulära ekonomin och den sociala ekonomin, kommer att vara avgörande för ett välmående Europa.

2.5

EU står dock inför stora utmaningar: Pandemin kommer att skapa ökad och inte minskad ojämlikhet både mellan och inom medlemsstaterna. Det är därför som man måste gå vidare med båda sidor av myntet: Den hållbara konkurrenskraften hos den europeiska ekonomin och företag av alla storlekar, särskilt små och medelstora företag, måste stärkas ytterligare. Samtidigt bör Europa anamma en mer ambitiös och konkret social dimension där ingen lämnas på efterkälken.

2.6

För att skydda sina värden och förverkliga sina prioriteringar måste EU också spela en positiv roll på den internationella ekonomiska arenan. I en värld som kännetecknas av stark konkurrens och friktion, inte bara på ekonomisk utan även på politisk nivå, måste EU bli en global aktör som kan försvara sina intressen och värden på ett mer ändamålsenligt sätt. Att uppnå en viss grad av öppet strategiskt oberoende, för att upprätthålla EU:s förmåga att agera på viktiga ekonomiska områden, måste balanseras av en vilja att samarbeta för att främja lösningar på gemensamma utmaningar såsom klimatförändringarna och stärka det regelbaserade multilaterala systemet.

2.7

Pandemin har belyst vikten av en stark och resilient europeisk industriell bas. Europa måste ha en ambitiös industripolitik som driver på de två omställningarna – digitalisering och hållbarhet – och samtidigt stärker Europas globala konkurrenskraft. I en ny industripolitik där man utnyttjar en rad olika politikområden (bl.a. handel, kompetens, investeringar, forskning och energi) måste man ständigt förutse de viktigaste framtida ekonomiska sektorerna och drivkrafterna och skapa ramvillkor, inklusive nödvändiga kompetensprofiler, så att den europeiska industrin kan fortsätta att ligga i framkant när det gäller global teknik och innovation samt skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och hållbar tillväxt för Europa. Att samtidigt uppnå konkurrenskraft, hållbarhet och social rättvisa kommer att trygga Europas socioekonomiska modell för framtiden.

2.8

Det är mycket viktigt att EU utnyttjar denna möjlighet för att modernisera och omvandla sina industrisektorer och deras leveranskedjor så att de förblir konkurrenskraftiga i en värld med lägre utsläpp. För att ta itu med de utmaningar som är förknippade med långsiktiga omvandlingar måste beslutsfattare, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och viktiga intressenter i dessa länder och regioner planera för förändringar och aktivt hantera omställningen. Social dialog, information, samråd och deltagande av arbetstagare och deras representativa organisationer spelar en viktig roll när det gäller att hantera omställningar på ett framåtblickande sätt. Detta kommer att vara helt avgörande för Europa, eftersom det enbart är genom att sätta både företag och arbetstagare i det absoluta centrum för återhämtningen och den framtida politiken som Europa kan bli framgångsrikt. Konkurrenskraft och inkludering måste gå hand i hand: de medlemsstater som uppvisar bäst resultat ur ekonomisk synvinkel är de som har de högsta sociala standarderna, inte tvärtom.

3. EESK:s roll

3.1

För att stärka EESK:s egen roll måste dess relevans och mervärde som rådgivande organ bevisas, på grundval av kommitténs unika roll att överbrygga klyftan 1) mellan beslutsfattarna och det civila samhället, 2) mellan olika aktörer i det civila samhället, och 3) mellan aktörer på både nationell och europeisk nivå. I synnerhet, att skapa en transnationell debatt som kopplar samman de europeiska debatterna på medlemsstatsnivå med varandra.

3.2

EESK:s ståndpunkt bör vara resultatet av en verklig diskussion, med utgångspunkt i bidragen från det civila samhällets aktörer, och utvecklas nedifrån och upp. Detta tillvägagångssätt är det enda som säkerställer att alla synpunkter beaktas och ger tydliga och effektiva resultat.

3.3

Att upprätta samarbete med Regionkommittén (ReK) och organisera Going Local-uppdrag tillsammans med full respekt för de båda institutionernas olika men kompletterande ansvarsområden.

3.4

EESK uppmanas att, via sina ledamöter i konferensens plenarförsamling och via sina observatörer i styrelsen, agera som institutionell mellanhand mellan konferensen och nationella organisationer som företräder det civila samhället.

3.5

EESK har en tillfällig arbetsgrupp, som har beslutat om en färdplan med följande mål:

—	Att förbättra sätten att engagera och knyta kontakter med aktörer i det civila samhället, särskilt genom att samverka med och aktivera EESK-ledamöternas organisationer på fältet.

—	Att uppgradera och stärka EESK:s egen roll och inflytande.

—	Att ge ett strukturerat bidrag från det civila samhället till EU:s beslutsfattande genom att lägga fram relevanta förslag för rådet, Europaparlamentet och kommissionen om hur man kan förbättra EU:s funktionssätt och EESK:s arbete i lagstiftningsprocessen.

3.6

Att rapportera tillbaka om debatterna och dialogerna i medlemsstaterna och inom konferensen till EESK:s plenarförsamling med deltagande av ledamöter av Europaparlamentet, ReK-ledamöter, kommissionsledamöter och ministrar i rådet.

4. Slutsatser

Den framtid vi vill ha: det civila samhället i förarsätet

4.1

EESK anser att det behövs en stark och gemensam skildring av Europeiska unionen.

I detta avseende måste Europa betraktas som 1) en väktare av gemensamma grundläggande värden såsom frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, 2) en global förespråkare av hållbarhet, öppen och rättvis handel samt multilateralism, 3) en fristad för en unik ekonomisk och social modell som bygger på rättvis konkurrens och solidaritet inom ett område utan inre gränser, och 4) en drivkraft för hållbart välstånd, med ett starkt europeiskt civilt samhälle i centrum.

4.2

Konferensen om Europas framtid bör bli det verktyg genom vilket vi kan åstadkomma varaktiga förändringar i EU, inklusive ett ökat och mer meningsfullt deltagande av medborgarna och det organiserade civila samhället i det europeiska offentliga rummet. Som ett första steg i denna process måste det civila samhället arbeta i partnerskap, samarbeta nära och i nätverk, utbyta god praxis och sträva efter samförstånd.

4.3

Det civila samhällets organisationer är avgörande för att hitta lösningar på dagens utmaningar. EESK uppmanar EU och de nationella myndigheterna att erkänna det organiserade civila samhällets avgörande roll när det gäller att skapa förtroende och forma den allmänna opinionen och som positiva aktörer för förändring. Det är också mycket viktigt att EU stöder den centrala roll som det civila samhällets organisationer spelar när det gäller att främja och försvara europeiska värden, demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen mot ökande antiliberalism och populism samt ”krympande medborgerligt utrymme”.

4.4

Nyckeln till EU:s förnyelse och socioekonomiska återuppbyggnad kommer att vara att se till att alla delar av samhället verkligen är delaktiga i den gemensamma utformningen, det gemensamma deltagandet, det gemensamma genomförandet och den gemensamma bedömningen av EU:s politik, särskilt de nationella planerna för återhämtning och resiliens samt de framtida nationella reformprogrammen, med hjälp av befintliga samrådsstrukturer, såsom den europeiska planeringsterminen, och uttryckligen erkänna det civila samhället som viktiga genomförandepartner och mottagare.

4.5

Att föreställa sig och bygga upp dessa resilienta, jämlika och hållbara samhällen kommer att kräva nedifrån och upp-initiativ som anammar nya definitioner av välfärd och utveckling bortom bruttonationalprodukten (BNP), samtidigt som medborgarnas åsikter och rättigheter respekteras. Dessutom är det absolut nödvändigt att de begränsningar av rättigheter som införts under pandemin inte behålls efter covid-19.

4.6

Slutligen anser EESK också att det är mycket viktigt att fortlöpande bedöma de föreslagna insatserna och politiska åtgärderna. EESK kommer att ge ett gediget bidrag till denna process genom den erfarenhet och kunskap som kommittén har av att föra dialog med medborgare i hela samhället i alla EU:s medlemsstater.

Bryssel den 27 april 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Artikel 2 i EU-fördraget.