EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 24.3.2022
COM(2022) 128 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH FINANSIELLA KOMMITTÉN SAMT SYSSELSÄTTNINGSKOMMITTÉN
Rapport om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) till följd av covid-19-utbrottet i enlighet med artikel 14 i rådets förordning (EU) 2020/672
Sure efter 18 månader: tredje halvårsrapporten
Sammanfattning
Det här är den tredje halvårsrapporten om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure). I rapporten bekräftas resultaten i de tidigare rapporterna och beskrivs hur instrumentet har fungerat och använts fram till nu och vilka socioekonomiska effekter det har haft. Krisinstrumentet Sure omfattar 100 miljarder euro och inrättades av Europeiska unionen (EU) för att hjälpa medlemsstaterna att skydda sysselsättningen och arbetstagarnas inkomster i samband med covid-19-pandemin. Det är också ett starkt uttryck för solidaritet mellan medlemsstaterna i hela EU: alla medlemsstater samtyckte till att tillhandahålla bilaterala garantier till EU så att unionen kunde finansiera Sure-lånen genom upplåning på marknaden på mycket gynnsamma villkor.
Ett nytt instrument kom snabbt på plats för att hantera pandemins socioekonomiska effekter
Genomförandet av instrumentet gick snabbt och smidigt och nästan hela det beviljade ekonomiska stödet från Sure på 94 miljarder euro har nu betalats ut till 19 medlemsstater. Kommissionens förslag till förordning om Sure av den 2 april 2020 var en av EU:s första pandemiåtgärder och förordningen antogs av rådet den 19 maj 2020. Finansieringsramen om 100 miljarder euro blev tillgänglig den 22 september 2020, efter att alla medlemsstater undertecknat garantiavtalen. Kommissionen påskyndade genomförandet av instrumentet i nära samarbete med medlemsstaterna. Merparten av det beviljade ekonomiska stödet utbetalades inom endast sju månader, från oktober 2020 till maj 2021.
För att finansiera Sure-stödet emitterade EU för första gången sociala obligationer. Utöver vad som krävs enligt Sure-förordningen innehåller denna rapport även relevant rapportering inom ramen för EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet och bekräftar än en gång att utgifterna för Sure varit väl anpassade till FN:s mål för hållbar utveckling.
Mottagande medlemsstaters fortsatta användning av Sure-stödet
I denna rapport bekräftas den tidigare uppskattningen att Sure-stöd gynnade cirka 31 miljoner människor och 2,5 miljoner företag under 2020. Detta utgör nästan 30 % av den totala sysselsättningen och en fjärdedel av det totala antalet företag i de mottagande medlemsstaterna. Sure-stödet har främst gått till små företag. De sektorer som fick mest stöd var grossist- och detaljhandel, hotell och restaurang samt tillverkning, men många medlemsstater stödde också andra sektorer med riktade åtgärder.
Sure fortsatte att skydda sysselsättningen under den ojämna återhämtningen 2021 och stödet omfattade cirka 3 miljoner människor och fler än 400 000 företag. De offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd har fortsatt att i stort sett återspegla den epidemiologiska situationen. Till följd av pandemivågorna översteg de Sure-relaterade offentliga utgifterna för 2021 förväntningarna vid det senaste rapporteringstillfället i juni 2021 med 3 miljarder euro. Även om tillämpningen av korttidsarbete har minskat sedan toppen 2020 förekom det fortfarande i väsentlig utsträckning under 2021.
I januari 2022 beviljades en medlemsstat ytterligare ekonomiskt stöd, medan ytterligare åtgärder infördes i rådets genomförandebeslut om en annan medlemsstat. Ungern fick ett tilläggsstöd på 147 miljoner euro för att utöka befintliga åtgärder och finansiera en ny åtgärd. Genom en ändring av rådets ursprungliga genomförandebeslut om Portugal infördes ytterligare tre åtgärder, vilket gjorde det möjligt för Portugal att utnyttja hela det stödbelopp som redan hade beviljats i september 2020.
Nästan alla planerade offentliga utgifter inom ramen för Sure har nu realiserats. De totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd väntas nu uppgå till 118 miljarder euro. Detta är betydligt mer än det totala ekonomiska stöd som beviljats (94 miljarder euro), eftersom ett antal medlemsstater har spenderat eller planerar att spendera mer på stödberättigande åtgärder än det ekonomiska stöd de begärt. Av detta framgår att de åtgärder som berättigar till Sure-stöd är mycket relevanta ur medlemsstaternas perspektiv. Över hälften av de totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd omfattar system för korttidsarbete. Den kompletterande karaktären hos de hälsorelaterade utgifterna – endast 5 % av de totala utgifterna – har återigen bekräftats.
I de allra flesta medlemsstater är utnyttjandet av Sure-stödet högt. Utnyttjandet är fortfarande mycket lågt i en enda medlemsstat och övervakas noga i en annan medlemsstat. I Rumänien är den stora klyfta som konstaterades i den första och andra rapporten – tre fjärdedelar av det belopp som rådet beviljat – fortfarande i stort sett oförändrad. I Polen finns en begränsad klyfta på grund av att utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd varit lägre än väntat. Inga åtgärder identifierades i den nationella rapportering som låg till grund för den andra rapporten. De totala utgifterna i Polen är lägre än det belopp som rådet beviljat under Sure, men överstiger det belopp som redan betalats ut. De risker för bristande utnyttjande som fastställdes i fråga om Portugal och Cypern i den andra rapporten föreligger inte längre.
En uppdaterad bedömning av effekterna av Sure
I denna rapport bekräftas uppskattningen i den förra rapporten, nämligen att de politiska stödåtgärderna, inklusive Sure, förhindrade att 1,5 miljoner människor blev arbetslösa 2020. Arbetslösheten ökade måttligt under 2020 i de mottagande medlemsstaterna, trots det stora ekonomiska produktionsbortfallet, och betydligt mindre än väntat. Detta uppnåddes genom att behålla de anställda i företagen och upprätthålla egenföretagarnas verksamhet. Dessutom bidrog Sure till att förbättra det allmänna förtroendet i hela EU, vilket bekräftades av en nyligen genomförd Eurobarometerundersökning i vilken Sure fick brett stöd från EU-medborgarna. I enlighet med vad som rapporterats i den andra halvårsrapporten, beräknas medlemsstaterna ha sparat totalt 8,2 miljarder euro på räntebetalningar genom att få ekonomiskt stöd genom Sure.
Anställningsskyddet under pandemins första två år har bidragit till att återhämtningen varit snabbare än efter tidigare kriser. Under 2022 förväntas återhämtningen mer än väl uppväga den förlust av BNP som uppstod under covid-19-krisen, vilket avsevärt överträffar den återhämtningstakt som noterades efter den globala finanskrisen och krisen i euroområdet, då BNP efter två år förblev långt under nivån före krisen. Sure bidrog till detta genom att finansiera system som gjorde det möjligt för företag att bibehålla sina anställda och deras färdigheter och underlättade för egenföretagare att återuppta sina verksamheter.
De exceptionella händelser som motiverar Sure kvarstår
Det råder fortfarande stor osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna mot bakgrund av pandemins oförutsägbara karaktär – som var anledningen till att Sure inrättades – och den geopolitiska utvecklingen i Ukraina. De flesta EU-medlemsstater undvek att återinföra omfattande och stränga begränsande åtgärder under vintern och under omikronvågen, även om vissa sektorer fortfarande drabbades hårt av restriktioner. Osäkerheten kring viruset och potentiella nya varianter är fortfarande hög. Den tillväxtdynamik som uppstod under 2021 avtog i slutet av året och invasionen av Ukraina har ökat den ekonomiska osäkerheten.
De politiska åtgärderna för att mildra effekterna av pandemin inriktades alltmer på att underlätta återhämtningen och understöddes även av faciliteten för återhämtning och resiliens. Eftersom Sure består fram till den 31 december 2022 och det för närvarande finns ett belopp om 5,6 miljarder euro tillgängligt, kan ekonomiskt stöd fortsätta att beviljas för att hantera de allvarliga ekonomiska störningar som orsakats av covid-19-pandemin.
Information om nationella kontroll- och revisionssystem
I denna rapport införs en granskning av de nationella kontroll- och revisionssystem för att förhindra missbruk av Sure-stöd som medlemsstaterna rapporterat om enligt Sure-förordningen. I tillägg till kommissionens kontrollsystem bör medlemsstaterna säkerställa att medlen används på ett korrekt sätt på nationell nivå, förhindra oriktigheter och bedrägerier samt återvinna felaktigt använda medel, i enlighet med Sure-förordningen och de bilaterala låneavtalen. För att säkerställa att medlemsstaterna har de system som krävs för att uppfylla denna skyldighet uppmanade kommissionen medlemsstaterna att tillhandahålla information om de nationella kontroll- och revisionssystem som är relevanta för Sure. I denna rapport sammanfattas de uppgifter som rapporterats av alla mottagande medlemsstater.
De nationella kontroll- och revisionssystemens institutionella struktur varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. I nästan alla medlemsstater fanns de institutioner som utför kontroll och revision av de åtgärder som stöds av Sure redan före covid-19-pandemin. I en medlemsstat inrättades nya institutioner specifikt för de åtgärder som stöds av Sure. I en annan medlemsstat infördes nya kontroll- och revisionssystem för en särskild åtgärd, utöver de befintliga systemen.
Alla mottagande medlemsstater har genomfört kontroller för att förhindra missbruk av Sure-stöd. I alla medlemsstater utom en har kontroller och revisioner lett till att oriktigheter eller bedrägerier upptäckts. Medlemsstaterna har rapporterat liknande typer av oriktigheter eller bedrägerier och alla medlemsstater har dokumenterat sitt arbete. Tretton medlemsstater vidtog rättsliga åtgärder för att återvinna felaktigt använda medel. I vissa medlemsstater återvanns medel utan rättsliga åtgärder.
Inledning
Det här är den tredje halvårsrapporten om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure). Europeiska unionen (EU) inrättade Sure i maj 2020 för att hjälpa medlemsstaterna att skydda arbetstagarnas jobb och inkomster under covid-19-pandemin. Instrumentet ger begärande medlemsstater ekonomiskt stöd från unionen i form av lån med gynnsamma villkor. Upp till 100 miljarder euro kan ges i ekonomiskt stöd genom Sure för att bidra till att finansiera medlemsstaternas system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som har till syfte att skydda anställda och egenföretagare samt, som en komplettering, hälsorelaterade åtgärder, särskilt på arbetsplatser.
Denna halvårsrapport är en rättslig skyldighet. Genom att anta rapporten uppfyller Europeiska kommissionen (kommissionen) sin skyldighet enligt artikel 14 i rådets förordning (EU) 2020/672 (Sure-förordningen)
att rapportera till Europaparlamentet, rådet, ekonomiska och finansiella kommittén och sysselsättningskommittén. Nästa rapport kommer att läggas fram i slutet av september 2022. Brytdatumet för att inkludera information i denna rapport var den 7 februari 2022 för medlemsstaternas rapportering och den 6 mars 2022 för epidemiologiska och ekonomiska uppgifter.
I denna rapport, i januari 2022, bekräftas de positiva bedömningar av Sure som presenterades i de två första halvårsrapporterna. Rapportens viktigaste slutsatser kan sammanfattas enligt följande:
-Runt 31 miljoner människor och 2,5 miljoner företag beräknas ha fått stöd från Sure under 2020.
-3 miljoner människor och över 400 000 företag i 13 medlemsstater omfattades av Sure under 2021.
-Uppskattningsvis har nationella arbetsmarknadsåtgärder som stöds av Sure framgångsrikt bidragit till att förhindra arbetslöshet för nästan 1,5 miljoner människor under 2020.
-19 medlemsstater har ansökt om och beviljats ekonomiskt stöd inom ramen för Sure.
-Av dessa har sju medlemsstater beviljats ytterligare tilläggsstöd av rådet, varav den senaste var Ungern i januari 2022.
-Över 94 miljarder euro har fördelats och nästan 90 miljarder euro har betalats ut.
-Medlemsstaterna har tilldelat över hälften av det ekonomiska stödet från Sure till åtgärder till stöd för korttidsarbete och över 40 % till stöd för liknande åtgärder, varav nästan en tredjedel av det totala stödet till åtgärder för egenföretagare.
-5 % anslogs till hälsorelaterade åtgärder, som är ”kompletterande” i enlighet med Sure-förordningen.
-Utnyttjandet av Sure-stödet är högt i 17 av de 19 medlemsstaterna.
-Utnyttjandet är fortfarande mycket lågt i en medlemsstat och övervakas noga i en annan. Utnyttjandet är inte längre ett problem i de två andra medlemsstater som nämndes i den förra halvårsrapporten.
-Samtliga medlemsstater har genomfört kontroller för att förhindra missbruk av Sure-stöd. I alla medlemsstater utom en ledde kontroller och revisioner till att oriktigheter och bedrägerier upptäcktes.
-Förutom de sociala och arbetsrelaterade förmånerna uppskattas medlemsstaterna ha sparat 8,2 miljarder euro i räntebetalningar.
-Över 5 miljarder euro finns fortfarande tillgängliga inom ramen för Sure fram till slutet av 2022. Dessa medel skulle kunna användas till att fortsätta att hantera ekonomiska störningar orsakade av covid-19-pandemin.
-Utöver dessa resultat visar den Eurobarometer som offentliggjordes i december 2021 att 82 % av européerna anser att Sure-lånen var en bra idé.
Denna rapport innehåller en uppdatering av informationen i de två första halvårsrapporterna om Sure och analysen har utökats på vissa områden. Rapporten omfattar den institutionella utvecklingen sedan brytdatumet för den andra rapporten i början av september 2021, inklusive beviljandet av ytterligare ekonomiskt stöd till Ungern samt ändringen av rådets genomförandebeslut om Portugal, som innebar att ytterligare stödberättigande åtgärder inkluderades medan stödbeloppet förblev oförändrat. Analysen i den förra rapporten uppdateras, särskilt vad gäller offentliga utgifter i medlemsstater som omfattas av Sure – på grundval av den halvårsvisa rapporteringen från medlemsstaterna i januari 2022 – och de beräknade effekterna av Sure – på grundval av de senaste makroekonomiska uppgifterna. Den bygger på analysen av Sures täckning av anställda, egenföretagare och företag och beaktar utvecklingen under 2021. Viktigt är också att denna rapport, i enlighet med Sure-förordningen och de bilaterala låneavtalen, för första gången omfattar en granskning av de nationella kontroll- och revisionssystem som medlemsstaterna har infört för att förhindra missbruk av Sure-stöd.
Rapporten innehåller en granskning av hur Sure-instrumentet har använts fram till nu och en analys av dess socioekonomiska effekter. Den är indelad i sex avsnitt. I avsnitt I beskrivs det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaterna, inklusive utbetalda och utestående belopp samt motsvarande återbetalningsplan. I avsnitt II sammanfattas medlemsstaternas totala offentliga utgifter för nationella åtgärder som får stöd från Sure
. I avsnitt III uppdateras de beräkningar av effekterna av Sure som gjorts i tidigare rapporter. I avsnitt IV granskas de osedvanliga händelser som motiverar den fortsatta tillämpningen av Sure. I avsnitt V rapporteras om de nationella kontroll- och revisionssystemen. Slutligen omfattar denna rapport i avsnitt VI relevant rapportering enligt avsnitt 2.4 i EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet
.
I.Användningen av ekonomiskt stöd från Sure: beviljade och utbetalade belopp samt andra finansiella aspekter
1.1 Översikt över mottagande medlemsstater och beviljade belopp
En medlemsstat som redan utnyttjade Sure, nämligen Ungern, beviljades ytterligare ekonomiskt stöd i januari 2022. Ungern begärde ett tilläggsstöd på 147 miljoner euro i december 2021 till följd av pandemivågen tidigare under året. Rådet beviljade stödet den 25 januari 2022 på grundval av ett förslag från kommissionen av den 21 december 2021. Detta innebär att det totala Sure-stödet uppgår till 94,4 miljarder euro (se tabell 1).
Tabell 1: Översikt över stöd från Sure (euro)
|
Medlemsstat
|
Totalt beviljat belopp*
|
Varav tilläggsbelopp
|
Utbetalat belopp*
|
Utestående belopp
|
|
Belgien
|
8 197 530 000
|
394 150 000
|
8 197 000 000
|
0
|
|
Bulgarien
|
511 000 000
|
0
|
511 000 000
|
0
|
|
Cypern
|
603 770 000
|
124 700 000
|
603 000 000
|
0
|
|
Tjeckien
|
2 000 000 000
|
0
|
2 000 000 000
|
0
|
|
Grekland
|
5 265 000 000
|
2 537 000 000
|
5 265 000 000
|
0
|
|
Spanien
|
21 324 820 449
|
0
|
21 324 000 000
|
0
|
|
Kroatien
|
1 020 600 000
|
0
|
1 020 000 000
|
0
|
|
Italien
|
27 438 486 464
|
0
|
27 438 000 000
|
0
|
|
Litauen
|
957 260 000
|
354 950 000
|
957 000 000
|
0
|
|
Lettland
|
305 200 000
|
112 500 000
|
305 000 000
|
0
|
|
Malta
|
420 817 000
|
177 185 000
|
420 000 000
|
0
|
|
Polen
|
11 236 693 087
|
0
|
8 236 000 000
|
3 000 000 000
|
|
Portugal
|
5 934 462 488
|
0
|
5 411 000 000
|
523 000 000
|
|
Rumänien
|
4 099 244 587
|
0
|
3 000 000 000
|
1 099 000 000
|
|
Slovenien
|
1 113 670 000
|
0
|
1 113 000 000
|
0
|
|
Slovakien
|
630 883 600
|
0
|
630 000 000
|
0
|
|
Ungern
|
651 470 000
|
147 140 000
|
504 000 000
|
147 000 000
|
|
Irland
|
2 473 887 900
|
0
|
2 473 000 000
|
0
|
|
Estland
|
230 000 000
|
0
|
230 000 000
|
0
|
|
Totalt
|
94 414 795 575
|
3 847 625 000
|
89 637 000 000
|
4 769 000 000
|
*Vid genomförandet av utbetalningarna avrundades de beviljade beloppen nedåt av operativa skäl.
1.2 Utbetalning, utestående belopp och tillämplig tidsplan för återbetalning
I februari 2022 hade nästan 90 miljarder euro i Sure-stöd utbetalats till 19 medlemsstater (se tabell 1). Detta utgör 95 % av det totala Sure-stöd som rådet beviljat medlemsstaterna. Förutom det tilläggsstöd som nyligen beviljats Ungern återstår ett relativt litet belopp att betala ut. Utbetalningarna kan vara försenade antingen på begäran av de berörda medlemsstaterna eller till dess att det är säkert att medlen kan utnyttjas. Det rör sig om ett totalt belopp på mindre än 5 miljarder euro som fortfarande måste betalas ut. Närmare uppgifter om transaktioner och utbetalningar från Sure till medlemsstaterna finns i tabell A1 i bilagan.
Nedan ges en översikt över tidsplanen för återbetalning av utestående Sure-lån. I tabell 2 anges för varje år det totala kapitalbelopp som ska återbetalas och räntebetalningar.
Den genomsnittliga löptiden för utbetalningarna till medlemsstaterna är 14,5 år. Detta är nära den längsta genomsnittliga löptid på 15 år som föreskrivs i rådets respektive genomförandebeslut.
Tabell 2: Tidsplan för återbetalning av EU:s utestående Sure-lån
|
Kalenderår
|
Kapitalbelopp
|
Ränta
|
Totalt belopp
|
|
2021
|
|
35 480 000
|
35 480 000
|
|
2022
|
|
111 110 000
|
111 110 000
|
|
2023
|
|
122 500 000
|
122 500 000
|
|
2024
|
|
122 500 000
|
122 500 000
|
|
2025
|
8 000 000 000
|
122 500 000
|
8 122 500 000
|
|
2026
|
8 000 000 000
|
122 500 000
|
8 122 500 000
|
|
2027
|
|
122 500 000
|
122 500 000
|
|
2028
|
10 000 000 000
|
122 500 000
|
10 122 500 000
|
|
2029
|
8 137 000 000
|
122 500 000
|
8 259 500 000
|
|
2030
|
10 000 000 000
|
122 500 000
|
10 122 500 000
|
|
2031
|
|
122 500 000
|
122 500 000
|
|
2032
|
|
122 500 000
|
122 500 000
|
|
2033
|
|
122 500 000
|
122 500 000
|
|
2034
|
|
122 500 000
|
122 500 000
|
|
2035
|
8 500 000 000
|
122 500 000
|
8 622 500 000
|
|
2036
|
9 000 000 000
|
122 500 000
|
9 122 500 000
|
|
2037
|
|
104 500 000
|
104 500 000
|
|
2038
|
|
104 500 000
|
104 500 000
|
|
2039
|
|
104 500 000
|
104 500 000
|
|
2040
|
7 000 000 000
|
104 500 000
|
7 104 500 000
|
|
2041
|
|
97 500 000
|
97 500 000
|
|
2042
|
|
97 500 000
|
97 500 000
|
|
2043
|
|
97 500 000
|
97 500 000
|
|
2044
|
|
97 500 000
|
97 500 000
|
|
2045
|
|
97 500 000
|
97 500 000
|
|
2046
|
5 000 000 000
|
97 500 000
|
5 097 500 000
|
|
2047
|
6 000 000 000
|
75 000 000
|
6 075 000 000
|
|
2048
|
|
30 000 000
|
30 000 000
|
|
2049
|
|
30 000 000
|
30 000 000
|
|
2050
|
10 000 000 000
|
30 000 000
|
10 030 000 000
|
|
Totalt
|
89 637 000 000
|
3 029 590 000
|
92 666 590 000
|
II.Användningen av Sure-instrumentet: offentliga utgifter och nationella åtgärder som omfattas av Sure
Det här avsnittet fokuserar på hur instrumentet används för politiska ändamål. Närmare bestämt sammanfattas medlemsstaternas offentliga utgifter som täcks av eller berättigar till Sure-stöd och typen av nationella åtgärder. I rapporten anges också hur många anställda och företag som stöds av Sure.
2.1 Faktiska och planerade offentliga utgifter som stöds av Sure
2.1.1 Övervakning av offentliga utgifter för stödberättigande åtgärder
De mottagande medlemsstaternas halvårsrapportering används för att övervaka den planerade och faktiska användningen av det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för Sure
. Den obligatoriska rapporteringen omfattar fördelningen av offentliga utgifter på de åtgärder som omfattas av Sure (och dessa åtgärders täckning av anställda och företag, se avsnitt 2.3). Hittills har medlemsstaterna rapporterat fyra gånger: i augusti 2020 (den inledande rapporteringen), i januari–februari 2021 (den första rapporten), i juni 2021 (den andra rapporten) och i januari 2022 (den senaste rapporteringen). Informationen presenteras enligt medlemsstaternas rapportering om åtgärder som berättigar till Sure-stöd. Vissa medlemsstater har kompletterat Sure-stödet med nationell finansiering eller EU:s strukturfonder, därför kan utgifterna överskrida det belopp som stöds av Sure. Rapporteringen gör det lättare att mäta utnyttjandet av det ekonomiska stödet under Sure, jämfört med det belopp som beviljats av rådet.
Nästan alla planerade offentliga utgifter har nu realiserats. Sure-förordningen tillåter att det ekonomiska stödet används för planerade ökningar av de offentliga utgifterna för sådana åtgärder som omfattas av Sure. Av de totala planerade offentliga utgifterna för stödberättigande åtgärder hade 98 % redan realiserats i slutet av maj 2021
. I juni 2020 var andelen planerade utgifter 54 % (enligt den inledande rapporteringen). I juni 2021 (tidpunkten för den andra rapporten) hade andelen sjunkit till 10 %. De återstående planerade utgifterna är nu bara 2 % (diagram 2), och många åtgärder har nu slutförts.
|
Diagram 1: Rapporterade offentliga utgifter
Källa: Medlemsstaternas rapportering (januari 2022).
Anm.: Estland ansökte om Sure-stöd i februari 2021
och ingår därför endast i rapporteringen från och med juni 2021.
|
Diagram 2: Månatlig utveckling av faktiska och planerade offentliga utgifter inom ramen för Sure
Källa: Medlemsstaternas rapportering (januari 2022).
|
De totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd förväntas nu uppgå till 118 miljarder euro, vilket överstiger det totala ekonomiska stöd som beviljats enligt Sure. Detta belopp har varit relativt stabilt sedan den förra rapporten, då det förväntades uppgå till 115 miljarder euro (diagram 1). Beloppet är högre än det totala belopp som beviljats inom ramen för Sure (94 miljarder euro), eftersom ett antal medlemsstater planerar att satsa mer på stödberättigande åtgärder än det ekonomiska stöd de ansökte om och beviljades. Detta framhäver ytterligare att Sure omfattar åtgärder som fortfarande är relevanta för medlemsstaterna.
De totala offentliga utgifterna inom ramen för Sure 2021 överträffade förväntningarna vid det senaste rapporteringstillfället i juni 2021 med 3 miljarder euro. Läget skiljde sig dock åt mellan medlemsstaterna och sju medlemsstater rapporterade lägre utgifter än väntat för 2021. Nio medlemsstater, jämfört med tre tidigare, planerar nu att spendera totalt 2,6 miljarder euro under 2022.
De offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd har fortsatt att i stort sett återspegla den epidemiologiska situationen. Efter de strikta åtgärder som gällt i hela Europa under första halvåret 2021 var de månatliga utgifterna betydligt lägre i slutet av sommaren 2021, när vaccinationskampanjerna pågick och medlemsstaterna slutade att hantera pandemin med generella restriktioner (diagram 2). I slutet av 2021 ökade de offentliga utgifterna något igen, eftersom omikronvarianten av viruset gjorde att vissa åtgärder återinfördes.
2.1.2 Utnyttjandet av finansieringen
I de allra flesta medlemsstater är utnyttjandenivån av Sure-stödet hög. Nu när nästan alla offentliga utgifter har realiserats, har 17 av 19 medlemsstater spenderat minst det totala ekonomiska stöd de beviljats på stödberättigande åtgärder (diagram 3). Tretton av dessa har spenderat eller planerar att spendera mer än det beviljade beloppet, bland annat genom att finansiera resten med nationella medel.
I en medlemsstat är utnyttjandenivån möjligen lägre än vad som angavs i den andra rapporten. Till skillnad från i rapporten av den 22 september 2021, anger Polen nu att de totala offentliga utgifterna för de åtgärder som anges i rådets genomförandebeslut är lägre än det belopp som rådet beviljat. Skillnaden uppstod efter en datarevision (data om realiserade utgifter rapporteras med fördröjning) för vissa åtgärder och beror på att den ekonomiska återhämtningen varit starkare än väntat. Det belopp som redan betalats ut (8,2 miljarder euro) är emellertid fortfarande lägre än de totala offentliga utgifter (10,3 miljarder euro) som Polen rapporterat. Kommissionen diskuterar möjliga lösningar med de nationella myndigheterna, till exempel att utbetalningen av de återstående medlen skjuts upp.
I Rumänien är det bristande utnyttjande som konstaterades i de två första rapporterna fortfarande högt (nästan två tredjedelar av det utbetalade beloppet). Detta beror på att pandemins påverkan på den rumänska ekonomin varit mildare än väntat medan återhämtningen varit kraftigare än väntat. De nationella myndigheterna har föreslagit att ytterligare (stödberättigande) åtgärder ska införas för att minska klyftan. De tekniska diskussionerna med kommissionen pågår.
Utnyttjandet kommer inte längre att vara ett problem i två medlemsstater som befanns ha lågt utnyttjande i den andra halvårsrapporten. I den tidigare rapporten angavs en måttlig respektive liten skillnad mellan kostnaderna för de åtgärder som ingick i rådets genomförandebeslut och det totala belopp som beviljats inom ramen för Sure i Portugal och Cypern. Båda länderna anger nu att de faktiska utgifterna överstiger det beviljade beloppet på grund av att Portugal antagit nya stödberättigande åtgärder och att Cypern förlängt åtgärderna.
Rådets ursprungliga genomförandebeslut om Portugal ändrades i januari 2022 till att omfatta ytterligare stödberättigande åtgärder. För att Portugal skulle kunna utnyttja hela det belopp som beviljades 2020 lades ytterligare tre stödberättigande åtgärder till genom ändringen av genomförandebeslutet. Åtgärderna har redan genomförts och är berättigade till stöd från Sure. Ändringsbeslutet antogs av rådet den 25 januari 2022 på grundval av kommissionens förslag av den 4 januari 2022.
Diagram 3: Överskridande av planerade och faktiska offentliga utgifter för stödberättigande åtgärder i förhållande till lånebeloppet (% av lånebeloppet)
Källa: Medlemsstaternas rapportering
Anm.: De offentliga utgifterna avser de utgifter som rapporteras, utan justering för koncentrationsgränsen, för de åtgärder som föreskrivs i rådets genomförandebeslut, exklusive de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Vissa medlemsstater (Estland, Slovenien) har slutat rapportera om åtgärder som berättigar till Sure-stöd, eftersom de redan har överskridit det beviljade beloppet och därför inte längre finansierar de åtgärderna med Sure-stöd.
2.2 Nationella åtgärder: system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som stöds av Sure
Över hälften av de totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd har gått till system för korttidsarbete. Av de totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd har 52 % anslagits till system för korttidsarbete, vilka finansieras i 16 av de 19 mottagande medlemsstaterna. Ytterligare 32 % har anslagits till ”liknande åtgärder” för egenföretagare. Medan 9 % anslogs till lönesubventionssystem, gick de återstående 2 % av de totala utgifterna till ”andra” liknande åtgärder till stöd för bibehållen sysselsättning och arbetstagares inkomster. Nio medlemsstater använde endast Sure-stöd för arbetsmarknadsåtgärder (diagram 4).
Den kompletterande karaktären hos de hälsorelaterade utgifterna bekräftas. Endast 5 % av de totala utgifterna gick till eller planeras gå till hälsorelaterade åtgärder. Tio medlemsstater av nitton använde sig inte av Sure-stöd för att finansiera hälsorelaterade åtgärder.
Diagram 4: Offentliga utgifter för åtgärder som berättigar till Sure-stöd per utgiftstyp
Källa: Medlemsstaternas rapportering
Anm.: Se Sure-rapporten från mars 2021 för närmare uppgifter om Ungerns hälsorelaterade utgifter.
Ungern ansökte om tilläggsstöd för att utöka befintliga åtgärder och finansiera en ny åtgärd. Lånet kommer att hjälpa Ungern att täcka kostnaderna för ett nytt inkomststödsystem för egenföretagare och en utökning av de skattelättnader som beviljas företag för att de ska kunna behålla sin personal och som infördes till följd av coronaviruspandemin. Det nya tillfälliga systemet avser företagare utan anställda, som inte är berättigade till lönesubventioner enligt det sektoriella lönesystemet och som arbetar inom sektorer som påverkas av nedstängningsåtgärder. De kan få ett engångsstöd, som uppgår till den månatliga garanterade minimilönen, på villkor att de fortsätter att bedriva verksamhet i minst två månader efter det att undantagstillståndet hävts. Den återstående delen av stödet beviljas för en förlängning av skattelättnaderna (avseende arbetsgivarens sociala avgifter, utbildningsavgiften, småföretagsskatten och enhetsskatten för små skattebetalare) för de sektorer som drabbats hårdast av pandemin.
2.3Sure-instrumentets täckning när det gäller sysselsättning och företag
Uppskattningsvis stödde Sure cirka 31 miljoner människor och 2,5 miljoner företag under 2020. Medlemsstaternas rapportering från januari 2021 bekräftar siffrorna i den andra rapporten om Sure. Detta utgör nästan 30 % av den totala sysselsättningen och 25 % av företagen i de mottagande medlemsstaterna. Uppskattningen av sysselsättningen omfattar cirka 22,25 miljoner anställda och 8,75 miljoner egenföretagare. Diagrammen 5 och 6 visar en uppdelning av Sures täckning per medlemsstat. I dessa uppskattningar ingår inte personer som får stöd genom hälsorelaterade åtgärder inom ramen för Sure och de kan därför betraktas som försiktiga.
Sure-stödet har främst gått till små företag. När det gäller system för korttidsarbete medförde pandemin en förändring. Före covid förekom korttidsarbete framför allt i stora företag, medan det under pandemin främst förekom i små företag, eftersom systemen till största delen användes av tjänstesektorn (i första hand av hotell och restauranger) och detaljhandelssektorn snarare än av tillverkningssektorn. Det stora flertalet av de företag som omfattades av Sure var små företag (diagram 6). Stödet gick främst till företag inom tjänstesektorn, även om tillverkningsindustrin fortfarande fick betydande stöd (uppskattningsvis omkring en tredjedel av utgifterna inom Sure). De sektorer som hade störst andel av utgifterna var i) grossist- och detaljhandel, ii) hotell- och restaurang och iii) tillverkning (diagram 7). Många medlemsstater har i sina genomförandebeslut även inkluderat riktade stödåtgärder för andra sektorer, exempelvis kultursektorn.
|
Diagram 5: Arbetstagare som omfattades av Sure 2020 (% av total sysselsättning)
Källa: Medlemsstaternas rapportering
Anm.: Siffrorna om täckning och total sysselsättning är de som rapporterats av medlemsstaterna.
|
Diagram 6: Företag som omfattades av Sure 2020 i storleksordning (% av totalt antal företag)
Källa: Medlemsstaternas rapportering
Anm.: Det totala antalet företag omfattar inte företag utan anställda. Fördelningen av företag antas avse täckningen 2020. Polen och Ungern rapporterade inte företagsstorlek. Små företag har färre än 50 anställda, medelstora företag 50–250 anställda och stora företag över 250 anställda.
|
Diagram 7: Sektoriell täckning av Sure
Källa: Medlemsstaternas rapportering
Anm.: Medlemsstaterna rapporterar de tre sektorer som gynnades mest av Sure samt de andelar av utgifterna som gick till dessa sektorer. I detta diagram visas den genomsnittliga andelen utgifter för samtliga medlemsstater inom varje sektor. En sektor som inte nämns antas få en lika stor andel av de återstående utgifterna. Sex medlemsstater har inte rapporterat andelen utgifter som går till de tre största sektorerna: vi antar att den allra största sektorn får 50 %, den näst största 30 % och den tredje största 20 % av de totala utgifterna. Dessa andelar motsvarar genomsnittet i de medlemsstater som rapporterade andelen utgifter.
Sure fortsatte att skydda sysselsättningen under den ojämna återhämtningen 2021 och stödet omfattade cirka 3 miljoner människor och fler än 400 000 företag. Nästan 2,5 miljoner anställda och över 600 000 egenföretagare omfattades, vilket motsvarar över 6 % av den totala sysselsättningen och över 10 % av företagen i de 13 mottagande medlemsstater som fortfarande använde Sure under 2021 (diagrammen 8 och 9). De följande pandemivågorna gjorde att många medlemsstater måste återinföra ekonomiska stödåtgärder under loppet av 2021. Även om de ekonomiska konsekvenserna av dessa vågor var mindre än av den första vågen, påverkades vissa medlemsstater och sektorer mer än andra. Påverkan på sysselsättningen mildrades av åtgärder som stöddes av Sure, bland annat de tilläggsstöd som beviljades för att hantera den andra vågen i början av 2021.
|
Diagram 8: Arbetstagare som omfattades av Sure 2021 (% av total sysselsättning)
Källa: Medlemsstaternas rapportering
Anm.: Medlemsstater som hade utnyttjat sitt Sure-stöd under 2020 visas inte. Ej tillämpligt (n/a) avser medlemsstater (Italien, Ungern) som inte rapporterade några täckningsuppgifter för 2021.
|
Diagram 9: Företag som omfattades av Sure 2021 (% av totalt antal företag)
Källa: Medlemsstaternas rapportering
Anm.: Det totala antalet företag omfattar inte företag utan anställda. Ej tillämpligt (n/a) avser medlemsstater (Italien, Ungern) som inte rapporterade några täckningsuppgifter för 2021.
|
Stödet för korttidsarbete användes i minskande, men fortfarande väsentlig, utsträckning under 2021. Även om den topp som korttidsarbetet nådde under den första pandemivågen i mars–april 2020 fortfarande är oöverträffad, fortsatte ett stort antal arbetstagare att gynnas av stöd för korttidsarbete (eller liknande system för bibehållen sysselsättning), framför allt under första halvan av 2021. Sure-utgifterna följer tydligt andelen anställda som omfattas av system för korttidsarbete (diagram 10). Den gradvis minskade användningen av stöd till korttidsarbete återspeglar den pågående ekonomiska återhämtningen, stödd av framgångsrikt genomförda vaccinationskampanjer. Eftersom det saknas uppgifter efter september 2021 för de allra flesta länderna är det dessvärre ännu inte möjligt att mäta de möjliga effekterna av omikronvarianten av viruset på system för korttidsarbete.
Diagram 10: Andel anställda som omfattades av korttidsarbete och liknande system
Källa: Sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd: Monitoring Report on the Employment and Social Situation in the EU Following the Outbreak of the COVID-19 Pandemic (Winter 2021-2022 Report).
Anm.: Uppgifter om antalet anställda som omfattas saknas för Tjeckien. Information delvis tillgänglig efter juni 2021: Uppgifter om antalet anställda som omfattas saknas för Italien efter juni och för Belgien efter augusti.
Kvinnors och ungdomars deltagande i korttidsarbete ökade under covid-19-krisen. Detta baseras på den andra rapporten (som offentliggjordes i september 2021), eftersom inga uppdateringar är tillgängliga. I första hand återspeglar detta den förändring av den sektoriella sammansättningen av stödet som innebär att mindre stöd går till tillverkning och bygg- och anläggningsverksamhet och mer till tjänster och detaljhandel, dvs. sektorer som anställer en relativt större andel kvinnor och ungdomar. Andelen kvinnor ökade till ungefär hälften av antalet korttidsanställda, medan andelen ungdomar fortfarande var begränsad.
III.Preliminär analys av effekterna av Sure
I detta avsnitt uppdateras den analys som presenterades i de föregående halvårsrapporterna om Sure om hur Sure påverkar sysselsättningen och de offentliga finanserna. Även resultatet av Eurobarometerundersökningen har beaktats.
3.1Uppskattning av Sures inverkan på arbetslösheten
En uppdaterad bedömning görs av hur Sure påverkar arbetslösheten i de mottagande medlemsstaterna. Syftet med Sure är att hjälpa medlemsstaterna att bibehålla sysselsättningen för arbetstagare och egenföretagare under covid-19-pandemin, och därigenom skydda deras arbetsinkomster (effekten av bibehållen sysselsättning under störningen). Detta underlättar också en snabb återhämtning när pandemin avtar, eftersom företagen har bibehållit sina anställda och deras färdigheter och egenföretagarna är redo att återuppta sin verksamhet (återhämtningseffekten efter störningen). Den bedömning som presenteras här avser förhållandet mellan produktion och arbetslöshet sedan pandemin bröt ut. Resultaten är informativa, men siffrorna bör tolkas med försiktighet av metodologiska skäl. För det första är det svårt att utforma ett alternativt scenario om hur utvecklingen på arbetsmarknaden skulle ha sett ut utan Sure. För det andra påverkas förhållandet mellan produktion och sysselsättning av en rad olika faktorer, varav Sure är en. Andra faktorer hänger samman med det faktum att människor inte hade möjlighet, eller avråddes från, att aktivt söka arbete på grund av nedstängningen av stora delar av ekonomin.
Ökningen av arbetslösheten i mottagande medlemsstater under 2020 var betydligt lägre än väntat. De snabba och omfattande politiska åtgärder som vidtogs för att hantera covid-krisen 2020 begränsade den minskade produktionens effekter på arbetslösheten, jämfört med vad som kunde förväntas på grundval av hur arbetslösheten tidigare utvecklats i förhållande till BNP (diagram 11)
. Ökningen av arbetslösheten var i de flesta länder lägre än väntat
. Dessa resultat bekräftar de resultat som presenterades i de två första halvårsrapporterna om Sure.
De politiska stödåtgärder som antagits, inklusive Sure, förhindrade att 1,5 miljoner människor i de mottagande medlemsstaterna blev arbetslösa 2020. Denna siffra angavs i den andra rapporten och kan bekräftas. I den rapporten konstaterades att det faktum att arbetslösheten minskat mindre än förväntat delvis kunde tillskrivas den utbredda användningen av system för korttidsarbete och liknande åtgärder, särskilt i de medlemsstater som fick stöd från Sure-instrumentet. På medlemsstatsnivå kunde konstateras att ju högre stödbelopp som erhållits via Sure under 2020, desto mer begränsad var ökningen av arbetslösheten. Vissa medlemsstater som inte utnyttjar Sure lyckades tack vare sina utmärkta finansieringsvillkor genomföra omfattande system för korttidsarbete (diagram 12). Dessa arbetsmarknadsåtgärder och i synnerhet systemen för korttidsarbete beräknas, tillsammans med andra pandemirelaterade åtgärder, ha minskat arbetslösheten i de medlemsstater som omfattas av Sure med cirka 1 procentenhet jämfört med den förväntade ökningen av arbetslösheten. Detta innebär att omkring 1,5 miljoner människor besparades arbetslöshet under covid-19-utbrottet i de medlemsstater som omfattas av Sure.
|
Diagram 11: Faktiska respektive förväntade förändringar i arbetslöshet per medlemsstat som mottog Sure-stöd 2020
Källa: Ameco och egna beräkningar.
Anm.: y-axel: Den förväntade förändringen i arbetslösheten motsvarar prognosen från en landspecifik regressionsmodell för perioden 1999–2019. Analysen baseras på Okuns lag, där den beroende variabeln står för förändringen i arbetslösheten och den oberoende variabeln avser den reala BNP-tillväxten. Den verkliga förändringen i arbetslöshetsnivå är tagen från kommissionens höstprognos 2021.
|
Diagram 12: Förhållandet mellan förändringen i arbetslöshet och utbetalningar av Sure-stöd 2020
Källa: Ameco och egna beräkningar.
Anm.: y-axel: Den förväntade förändringen i arbetslösheten baseras på den landspecifika regressionsmodell som förklaras i fotnoten till diagram 11.
|
Anställningsskyddet under pandemins första två år har bidragit till att återhämtningen varit snabbare än vid tidigare kriser. För det första skedde en återhämtning av BNP och arbetslösheten i de medlemsstater som fick Sure-stöd under 2021 till nivåer som låg närmare nivåerna före krisen än vad som var fallet efter en motsvarande period i samband med den globala finanskrisen och krisen i euroområdet (diagram 13). Detta trots att de senare pandemiutbrotten gjorde det nödvändigt att återinföra restriktioner under året. Arbetslösheten fortsatte att minska och nivån sjönk till rekordlåga 6,4 % i EU, vilket var lägre än före pandemin. Det totala antalet arbetade timmar har ökat, vilket till stor del återspeglar en fortsatt minskad användning av sysselsättningsbevarande system, men det är fortfarande 1 % lägre än före pandemin. För det andra förutspås i vinterprognosen att den ekonomiska tillväxten kommer att fortsätta att öka under 2022 och bli mycket kraftigare än den återhämtning som setts i samma skede efter tidigare kriser, då BNP förblev mycket under sin nivå före krisen. Detta tyder på att det faktum att den tillgängliga personalstyrkan kunnat stanna hos företagen via system för korttidsarbete och liknande åtgärder har bidragit till en snabb återhämtning, trots den svåra epidemiologiska situationen.
Diagram 13: Historisk jämförelse av återhämtningen av BNP och sysselsättning efter en kris
Källa: Ameco (med kommissionens höstprognos 2021), Eurostat
Anm.: Visar sammanlagd BNP och genomsnittlig arbetslöshetsnivå i medlemsstater som mottog Sure-stöd. Tidsangivelsen t-1 avser året före respektive kris, dvs. t+2 för covid-krisen avser 2022, t=2009 för den globala finanskrisen (GFC), t=2012 för skuldkrisen i euroområdet.
Förklaringarna till att Sure ledde till en mer begränsad ökning av arbetslösheten 2020 och en snabbare återhämtning diskuteras närmare i den första halvårsrapporten om Sure. Det beror bland annat på att förtroendet stärkts inom hela EU, att EU gett stöd till och uppmuntrat system för korttidsarbete och att medlemsstaterna har kunnat öka sina utgifter för sysselsättningsstöd och annan pandemirelaterad politik. I den särskilda enkät som redovisades i den första rapporten uppgav en majoritet av de mottagande medlemsstaterna att Sure haft betydelse för deras beslut att införa nya system för korttidsarbete eller ändra befintliga system. Det framgick även att Sure gjort det möjligt för vissa medlemsstater att vara mer ambitiösa vad gäller åtgärder som liknar system för korttidsarbete. Sure gjorde också att medlemsstaterna kunde vara mer generösa eller förlänga sina system för bibehållen sysselsättning. I och med att de kunde låna upp medel till de lägre räntor som EU erhållit, trots att de själva hade ett lägre kreditbetyg, kunde de med tillförsikt öka upplåningen och ha högre utgifter än annars. Förtroendeeffekten illustreras ytterligare av de senaste resultaten från Eurobarometerundersökningen, se nedan.
Sure har fått brett stöd av EU-medborgarna. I Eurobarometerundersökningen, som offentliggjordes i december 2021, tillfrågades de svarande i euroområdet om Sure-lån för att upprätthålla sysselsättningen var en bra idé och 82 % svarade ja. Denna positiva syn på Sure gäller både mottagar- och garantigivande länder (diagram 14), vilket bekräftar instrumentets framgång både när det gäller att stödja sysselsättningen och öka förtroendet för EU.
Diagram 14: EU-medborgarnas åsikter om huruvida Sure-lån var en bra idé (% av totala antalet svar)
Källa: Eurobarometerundersökning publicerad i december 2021 och genomförd i länderna i euroområdet i oktober och november 2021. Se fotnot 25.
3.2Den direkta ekonomiska effekten: beräknade räntebesparingar
Medlemsstaterna beräknas ha sparat totalt 8,2 miljarder euro i räntebetalningar genom att få ekonomiskt stöd genom Sure. Detta belopp baseras på de sju första emissionerna av Sure fram till utbetalningen den 25 maj 2021, som var den sista utbetalningen före brytdatumet för den här rapporten. De uppskattade räntebesparingarna kommer därför sannolikt att öka i och med de slutliga utbetalningarna
. Dessa besparingar berodde på att Sure-lånen hade en lägre ränta än den som medlemsstaterna skulle ha betalat om de själva hade emitterat statspapper med en genomsnittlig löptid på nästan 15 år. Den lägre räntan beror på att EU har kreditbetyget AAA och på att Sure-obligationerna är likvida. De största besparingarna gjorde medlemsstater med lägre kreditbetyg.
IV. Kvarståendet av de osedvanliga händelser som motiverar tillämpningen av Sure-förordningen
I detta avsnitt rapporteras om kvarståendet av de osedvanliga händelser som motiverar tillämpningen av Sure-instrumentet, i enlighet med kraven i Sure-förordningen
.
De flesta EU-medlemsstaterna undvek att återinföra omfattande och stränga begränsande åtgärder under vintern, men osäkerheten kring viruset är fortfarande hög. Den snabba spridningen av omikronvarianten under vintern visade hur snabbt pandemins bana kan förändras. Trots att risken för allvarlig sjukdom och dödsfall är lägre än vid tidigare virusvarianter har omikrons högre överförbarhet lett till fler sjukhusvistelser och större påfrestningar på hälso- och sjukvårdssystemen globalt och viruset kan leda till betydande sjuklighet, särskilt hos utsatta befolkningsgrupper. Även om de flesta medlemsstater inte återinförde fullständiga nedstängningar, förblev vissa sektorer särskilt utsatta för begränsningar i slutet av 2021 och början av 2022. Den 6 mars 2022 kännetecknades den övergripande epidemiologiska situationen i EU/EES av ett högt men minskande antal bekräftade fall, enligt Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Även om omikronutbrottet har nått sin kulmen i de flesta länder, fortsätter spridningen att öka bland äldre personer och den 6 mars förväntades antalet dödsfall öka i tio länder. ECDC konstaterade att den epidemiologiska situationen gav anledning till oro eller mycket stor oro i 15 EU-länder/EES-länder. Situationen varierar mellan länder och det är nu svårt att tolka trender i övervakningsdata på grund av att medlemsstaternas åtgärder för testning är olika och ofta ändras.
Den ökande tillväxten under 2021 avtog något mot slutet av året. Efter att produktionsnivåerna från före pandemin hade uppnåtts under sommaren 2021, saktade ekonomin i Europa av något när omikron ledde till en snabb ökning av antalet covid-19-fall, höga energipriser samt fortsatta leveransstörningar. Även om vissa restriktioner har återinförts har de i allmänhet varit mildare eller mer riktade än under tidigare utbrott. I kommissionens vinterprognos (som offentliggjordes före invasionen av Ukraina) förväntades tillväxten öka under andra kvartalet och förbli stabil under prognosperioden, vilket skulle innebära en ökning av BNP i EU med 4,0 % år 2022 och 2,8 % år 2023. Inflationsprognosen för EU reviderades upp till 3,9 % för 2022 och låg därmed kvar på en nivå mycket över ECB:s mål på 2 %.
Mot bakgrund av den geopolitiska situationen i Ukraina är de ekonomiska utsikterna nu exceptionellt osäkra. Invasionen av Ukraina och dess konsekvenser för säkerhet och stabilitet kommer sannolikt att inverka negativt på tillväxten, bland annat genom effekter på finansmarknaderna, ytterligare tryck till följd av energipriserna, bestående flaskhalsar i leveranskedjan och förtroendeeffekter. Konsekvenserna av det nuvarande covid-19-utbrottet kan också bli mer långvariga än väntat och medföra ytterligare störningar i leveranskedjorna. Båda dessa faktorer skulle kunna leda till att inflationen blir högre än förväntat, om de stigande kostnaderna förs över på konsumenterna. Å andra sidan skulle hushållens efterfrågan kunna öka på grund av deras omfattande sparmedel, medan faciliteten för återhämtning och resiliens skulle kunna ge en ännu starkare investeringsstimulans. För närvarande verkar dock det sämre scenariot mer sannolikt.
De politiska åtgärderna har blivit alltmer riktade och stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens för att underlätta återhämtningen. Detta kräver en övergång från tillfällig nödhjälp, bland annat Sure. Faciliteten för återhämtning och resiliens främjar en investeringsrik återhämtning och tillväxtfrämjande reformer och bidrar bland annat till att hantera pandemins ojämna effekter på hushåll och företag. Kompetenshöjnings- och omskolningsmöjligheter är en viktig del av detta, inom ramen för EU:s engagemang för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och främjande av digitalisering och den gröna omställningen.
Eftersom instrumentet kommer att fortsätta att vara tillgängligt fram till den 31 december 2022, kan ekonomiskt stöd från Sure även fortsättningsvis användas för att hantera allvarliga ekonomiska störningar orsakade av covid-19-pandemin. Omkring 5,6 miljarder euro är fortfarande tillgängliga inom ramen för Sure, vilket är mer än de totala ansökningar om tilläggsstöd som hittills lämnats in av sju medlemsstater (3,8 miljarder euro) i en andra ansökningsomgång.
V. Information om nationella kontroll- och revisionssystem
5.1Skyldigheten att rapportera om kontroll- och revisionssystem
Kommissionens kontrollsystem säkerställer att det inte förekommer något bedrägeri mellan unionen som långivare och medlemsstaten som låntagare. I synnerhet har kommissionen infört kontroller för att förhindra oriktigheter eller bedrägerier när det gäller medlemsstaternas rapportering av uppgifter, antingen när de ansöker om ett lån eller när de senare rapporterar om hur medlen använts. Vid misstänkta fall kan kommissionen agera och genomföra utredningar med hänvisning till bestämmelserna i låneavtalet. Kommissionen utför denna uppgift med full respekt för medlemsstaternas befogenheter och har inte mandat att bedöma och övervaka hur slutmottagarna i medlemsstaterna använder Sure-lånen. Framför allt bör Sure och dess genomförande inte på något sätt, varken i allmänhet eller när det gäller korttidsarbete, påverka utformningen av nationella sociala trygghetssystem, som fortfarande faller under medlemsstaternas kompetens
,
.
I tillägg till kommissionens kontrollsystem är medlemsstaterna, i egenskap av låntagare, skyldiga att säkerställa att medlen används på ett korrekt sätt på nationell nivå, förhindra oriktigheter och bedrägerier samt återvinna felaktigt använda medel. Denna skyldighet föreskrivs i artikel 13.1 i Sure-förordningen och artikel 220.5 i budgetförordningen. Enligt låneavtalet bör varje medlemsstat som utnyttjar Sure regelbundet kontrollera att de belopp som lånats inom ramen för faciliteten används i enlighet med Sure-förordningen, rådets genomförandebeslut och låneavtalet och se till att lämpliga åtgärder har vidtagits för att förhindra oriktigheter och bedrägerier. Vid felaktig användning av de upplånade medlen bör medlemsstaten vidta rättsliga åtgärder för att återvinna medlen. Detta kompletteras av medlemsstatens skyldighet att utreda och behandla fall av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen i samband med förvaltningen av lånet.
För att säkerställa att de fullgör sina skyldigheter enligt låneavtalet är medlemsstaterna skyldiga att informera kommissionen om sina nationella system för kontroll och revision av relevans för Sure. Den 18 januari 2022 genomförde kommissionen därför en ad hoc-undersökning i de mottagande medlemsstaterna. Samtliga medlemsstater besvarade enkäten. En sammanfattning av medlemsstaternas svar ges i avsnitt 5.2.
5.2De viktigaste resultaten av enkäten
5.2.1 Institutioner med ansvar för kontroll och revision
De nationella kontroll- och revisionssystemens institutionella struktur varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. I ungefär hälften av medlemsstaterna är de institutioner som ansvarar för kontrollen inte ansvariga för revisionen. I de övriga medlemsstaterna utför vissa institutioner både kontroll och revision, medan andra institutioner utför antingen endast kontroll eller endast revision. Kontroller utförs ofta av arbetsmarknadsministeriet (tio medlemsstater), av ett annat ministerium (t.ex. finansministeriet, ministeriet för social trygghet, ministeriet för familje- och socialpolitik, ministeriet för kultur), offentliga arbetsförmedlingar, yrkesinspektioner, socialförsäkringsfonder eller skattemyndigheter (diagram 15). Revisioner utförs oftast av ett nationellt högsta revisionsorgan eller ett ministerium (t.ex. finansministeriet eller arbetsmarknadsministeriet) (diagram 16).
|
Diagram 15: Kontrollansvariga institutioner (antal medlemsstater)
|
Diagram 16: Revisionsansvariga institutioner
(antal medlemsstater)
|
|
|
|
|
Källa: Medlemsstaternas enkätsvar
|
Källa: Medlemsstaternas enkätsvar
|
I nästan alla medlemsstater fanns de institutioner som utför kontroll och revision av de åtgärder som stöds av Sure redan före covid-19-pandemin. I en medlemsstat inrättades nya institutioner specifikt för de åtgärder som stöds av Sure. I två medlemsstater infördes nya kontroll- och revisionssystem för en särskild åtgärd, eller en del av en åtgärd, utöver de befintliga systemen.
5.2.2 Genomförandet av kontroll- och revisionssystemen
Alla medlemsstater kontrollerade åtgärder som fick stöd inom ramen för Sure. Alla medlemsstater genomförde åtminstone administrativa kontroller/skrivbordsgranskningar av ansökningarna om utbetalning för att säkerställa att Sure-medlen användes som avsett (diagram 17). Dessutom genomförde nästan 85 % av medlemsstaterna efterhandskontroller och ungefär hälften av dem utförde kontroller på plats för att förhindra bedrägerier och oriktigheter.
Alla medlemsstater kontrollerade att kriterierna för stödberättigande var uppfyllda (diagram 18). Dessutom kontrollerade fler än tre fjärdedelar av medlemsstaterna att de arbetstagare som stödet avsåg fick behålla sin anställning och att stödmottagarna använde stödet för det avsedda ändamålet.
På grundval av enkätsvaren måste medlemsstaterna förtydliga om de utför revision och dess omfattning. Fler än hälften av medlemsstaterna rapporterade att de antingen hade granskat förfarandet för beviljande av utbetalningar och/eller stödmottagarna eller genomfört andra typer av revisioner. Alla medlemsstater har visserligen infört kontroller av Sure, men en medlemsstat svarade att inga revisioner hade utförts av de åtgärder som stöds av Sure. En annan medlemsstat angav att revisioner hade genomförts, utom för vissa åtgärder som utgjorde en relativt liten andel av det totala anslaget.
Alla medlemsstater genomförde kontroller och revisioner på ett systematiskt sätt, i de flesta fall på grundval av riskbedömning och/eller statistiskt urval. I vissa fall har kontroller av samtliga stödmottagare genomförts automatiskt med hjälp av särskilda it-system. Åtta medlemsstater angav att de även hade genomfört ad hoc-kontroller och revisioner.
De flesta medlemsstater har inte för avsikt att införa andra kontroller och revisioner än de som de redan tillämpar eller har genomfört. Endast två medlemsstater planerar att genomföra ytterligare kontroller och revisioner av särskilda åtgärder under andra halvåret 2022.
|
Diagram 17: Typ av kontroller och revisioner (antal medlemsstater)
|
Diagram 18: Föremål för kontroll och/eller revision (antal medlemsstater)
|
|
|
|
|
Källa: Medlemsstaternas enkätsvar
|
Källa: Medlemsstaternas enkätsvar
|
5.2.3 Förekomsten av oriktigheter eller bedrägerier samt hantering
I alla medlemsstater utom en ledde kontroller och revisioner till att oriktigheter och bedrägerier upptäcktes. Dessutom rapporterades misstankar om oriktigheter eller bedrägerier till myndigheterna i nästan alla medlemsstater. I samtliga fall genomfördes undersökningar. Tretton medlemsstater vidtog rättsliga åtgärder för att återvinna felaktigt använda medel i de fall där oriktigheter eller bedrägerier bekräftades. I vissa medlemsstater återvanns medel utan rättsliga åtgärder. En medlemsstat angav att de upptäckta oriktigheterna eller bedrägerierna ännu inte har bekräftats.
Medlemsstaterna rapporterade liknande typer av oriktigheter eller bedrägerier. De vanligaste oriktigheterna bestod i att omsättningen inte hade minskat eller inte hade minskat tillräckligt för att berättiga till stöd, att arbetstagare sagts upp under den period då lönesubventionerna mottogs (eller kort därefter), att arbetsgivaren inte betalat sin del av lönen, att det belopp som beviljats för de anställda inte betalats ut till fullo och att stöd begärts för anställda som återvände till arbetet och inte hindrades från att arbeta och för anställda som arbetade som vanligt. I vissa fall ansökte företag om stöd för anställningar som inte fanns eller använde stöd för nyanställda i stället för befintliga anställda. I andra fall ansökte företagen om stöd för flera åtgärder samtidigt, när de endast hade laglig rätt till en åtgärd. För att bli stödberättigade angav företag dessutom en felaktig verksamhet.
Alla medlemsstater dokumenterade sitt arbete med oriktigheter eller bedrägerier. Medlemsstaterna dokumenterade oriktigheter i bland annat inspektions- eller utvärderingsrapporter, anteckningar, checklistor, detaljerade kalkylblad, pm, fond- eller revisionsdokumentation.
VI. Rapporteringsskyldigheter enligt EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet
Denna rapport går utöver rapporteringsskyldigheten i Sure-förordningen och uppfyller även rapporteringskravet i EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet. Enligt ramverket krävs rapportering om fördelningen av medel från Sure, typ av utgifter och effekterna av Sure.
Fördelningen av intäkter från Sure per stödmottagande medlemsstat och per typ av stödberättigande sociala utgifter anges i avsnitt 1.1 respektive 2.2. I februari 2022 hade 95 % av de 94 miljarder euro som anslagits betalats ut till medlemsstaterna och 98 % av detta belopp har redan använts.
De offentliga utgifterna med stöd från Sure är fortfarande väl anpassade till FN:s mål för hållbar utveckling. En uppdelning av de offentliga utgifter som omfattas av Sure efter stödberättigande social utgift, enligt vad som anges i ramverket för sociala obligationer, visar att 95 % används till att minska risken för arbetslöshet och inkomstbortfall. Av diagram 19 framgår att dessa syften bidrar till hållbarhetsmål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt). Återstående 5 % går till hälsorelaterade åtgärder som bidrar till mål 3 (hälsa och välbefinnande).
Effekterna av Sure beskrivs i avsnitt 2.3 och 3 i denna rapport. Uppskattningar görs av antalet personer och företag som stöddes av Sure under både 2020 och 2021. Sure bidrog till att skydda nästan 1,5 miljoner arbetstillfällen 2020, vilket framgår av avsnitt 3.1. Som framgår av den andra rapporten beräknas medlemsstaterna ha sparat 8,2 miljarder euro i räntebetalningar.
Diagram 19: Ramverket för sociala obligationer och förhållandet till målen om hållbar utveckling
Hållbar-hetsmål 8: Hälsa och välbe-finnande
Hållbarhets-mål 3: Hälsa och välbefinnande
BILAGA: Närmare uppgifter om transaktioner och utbetalningar inom ramen för Sure
Tabell A1: Utbetalningar till medlemsstaterna från Sure (md euro)
|
Land
|
Totalt lånebelopp
|
1:a EU-Sure-emissionen
Transaktion: 20.10.2020
Utbetalning: 27.10.2020
|
2:a EU-Sure-emissionen
Transaktion:
Transaktion: 10.11.2020
Utbetalning: 17.11.2020
|
3:e EU-Sure-emissionen
Transaktion: 24.11.2020
Utbetalning: 1.12.2020
|
4:e EU-Sure-emissionen
Transaktion: 26.1.2021
Utbetalning: 2.2.2021
|
5:e EU-Sure-emissionen
Emission: 9.3.2021
Utbetalning: 16.3.2021
|
6:e EU-Sure-emissionen
Emission: 23.3.2021
Utbetalning: 30.3.2021
|
7:e EU-Sure-emissionen
Emission: 18.5.2021
Utbetalning: 25.5.2021
|
Utbetalningar totalt
|
% av totalt ansökt belopp
|
Genomsnittlig löptid
|
|
|
|
10 år
|
20 år
|
Totalt
|
5 år
|
30 år
|
Totalt
|
15 år
|
7 år
|
30 år
|
Totalt
|
15 år
|
5 år
|
25 år
|
Totalt
|
8 år
|
25,6 år
|
Totalt
|
|
|
|
|
Belgien
|
8,2
|
|
|
|
|
|
|
2,0
|
1,3
|
0,7
|
2,0
|
|
1,3
|
0,9
|
2,2
|
1,1
|
0,9
|
2,0
|
8,2
|
100,0 %
|
14,7
|
|
Bulgarien
|
0,5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,3
|
0,2
|
0,5
|
0,5
|
100,0 %
|
15,0
|
|
Kroatien
|
1,0
|
|
|
|
0,3
|
0,2
|
0,5
|
|
|
|
|
0,5
|
|
|
|
|
|
|
1,0
|
100,0 %
|
14,3
|
|
Cypern
|
0,6
|
|
|
|
0,2
|
0,1
|
0,3
|
|
0,2
|
0,1
|
0,2
|
|
|
|
|
0,1
|
0,0
|
0,1
|
0,6
|
100,0 %
|
14,7
|
|
Tjeckien
|
2,0
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0
|
1,0
|
|
1,0
|
|
|
|
2,0
|
100,0 %
|
10,1
|
|
Estland
|
0,2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,1
|
0,1
|
0,2
|
0,2
|
100,0 %
|
15,0
|
|
Grekland
|
5,3
|
|
|
|
1,0
|
1,0
|
2,0
|
|
0,7
|
|
0,7
|
|
|
|
|
1,6
|
0,9
|
2,5
|
5,3
|
100,0 %
|
14,5
|
|
Ungern
|
0,7
|
|
|
|
|
|
|
0,2
|
0,2
|
0,1
|
0,3
|
|
|
|
|
|
|
|
0,5
|
77,4 %
|
14,7
|
|
Irland
|
2,5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,3
|
1,2
|
2,5
|
|
|
|
2,5
|
100,0 %
|
14,7
|
|
Italien
|
27,4
|
5,5
|
4,5
|
10,0
|
3,1
|
3,4
|
6,5
|
|
4,5
|
|
4,5
|
3,9
|
0,7
|
1,2
|
1,9
|
|
0,8
|
0,8
|
27,4
|
100,0 %
|
14,8
|
|
Lettland
|
0,3
|
|
|
|
0,1
|
0,0
|
0,1
|
|
0,0
|
0,0
|
0,1
|
|
|
|
|
0,1
|
0,0
|
0,1
|
0,3
|
100,0 %
|
14,6
|
|
Litauen
|
1,0
|
|
|
|
0,2
|
0,1
|
0,3
|
|
|
|
|
0,3
|
|
|
|
0,2
|
0,2
|
0,4
|
1,0
|
100,0 %
|
14,7
|
|
Malta
|
0,4
|
|
|
|
0,1
|
0,0
|
0,1
|
|
|
|
|
0,1
|
|
|
|
0,1
|
0,1
|
0,2
|
0,4
|
100,0 %
|
14,6
|
|
Polen
|
11,2
|
1,0
|
0,0
|
1,0
|
|
|
|
|
2,6
|
1,7
|
4,3
|
|
1,4
|
|
1,4
|
1,1
|
0,5
|
1,6
|
8,2
|
73,3 %
|
13,0
|
|
Portugal
|
5,9
|
|
|
|
|
|
|
3,0
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5
|
0,9
|
2,4
|
5,4
|
91,2 %
|
14,6
|
|
Rumänien
|
4,1
|
|
|
|
|
|
|
3,0
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,0
|
73,2 %
|
14,6
|
|
Slovakien
|
0,6
|
|
|
|
|
|
|
0,3
|
|
|
|
0,3
|
|
|
|
|
|
|
0,6
|
100,0 %
|
14,9
|
|
Slovenien
|
1,1
|
|
|
|
0,2
|
0,0
|
0,2
|
|
0,5
|
0,4
|
0,9
|
|
|
|
|
|
|
|
1,1
|
100,0 %
|
14,8
|
|
Spanien
|
21,3
|
3,5
|
2,5
|
6,0
|
2,9
|
1,2
|
4,0
|
|
|
1,0
|
1,0
|
2,9
|
2,4
|
1,7
|
4,1
|
1,9
|
1,4
|
3,4
|
21,3
|
100,0 %
|
14,7
|
|
Totalt
|
94,4
|
10,0
|
7,0
|
17,0
|
8,0
|
6,0
|
14,0
|
8,5
|
10,0
|
4,0
|
14,0
|
9,0
|
8,0
|
5,0
|
13,0
|
8,1
|
6,0
|
14,1
|
89,6
|
94,9 %
|
14,5
|