EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.9.2022

COM(2022) 483 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH FINANSIELLA KOMMITTÉN SAMT SYSSELSÄTTNINGSKOMMITTÉN

Rapport om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) till följd av covid-19-utbrottet i enlighet med artikel 14 i rådets förordning (EU) 2020/672


Två år med Sure

Sammanfattning

Det här är den fjärde halvårsrapporten om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure). Rapporten bekräftar resultaten i tidigare rapporter och visar hur instrumentet hittills har fungerat och använts samt vilka socioekonomiska effekter det har haft. Sure är ett krisinstrument med en budget om 100 miljarder euro som Europeiska unionen (EU) inrättade för att hjälpa medlemsstaterna att skydda sysselsättningen och arbetstagarnas inkomster i samband med covid-19-pandemin. Sure är också ett starkt uttryck för solidaritet mellan medlemsstaterna i hela EU: samtliga medlemsstater gick med på att ställa bilaterala garantier så att unionen kunde finansiera Sure-lånen genom upplåning på marknaden på mycket gynnsamma villkor.

Ett nytt instrument som inrättades snabbt för att hantera pandemins socioekonomiska effekter

Instrumentet sjösattes snabbt och smidigt. Kommissionens förslag till Sure-förordningen lades fram den 2 april 2020 som en av EU:s första pandemiåtgärder och förordningen antogs därefter av rådet den 19 maj 2020. Finansieringsramen om 100 miljarder euro blev tillgänglig den 22 september 2020, efter det att alla medlemsstater undertecknat garantiavtalen. Kommissionen påskyndade sjösättningen av instrumentet i nära samarbete med medlemsstaterna. Merparten av det beviljade ekonomiska stödet betalades ut på bara sju månader – mellan oktober 2020 och maj 2021. Ytterligare en utbetalning gjordes i mars 2022 i enlighet med önskemålen från medlemsstater som föredrog att få medlen senare.

För att finansiera Sure-stödet emitterade EU för första gången sociala obligationer. Utöver vad som krävs enligt Sure-förordningen innehåller denna rapport även relevant rapportering inom ramen för EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet som än en gång visar att Sure-utgifterna legat väl i linje med FN:s mål för hållbar utveckling.

I mars 2022 emitterade kommissionen ytterligare sociala obligationer till ett värde av 2,2 miljarder euro. Den kraftiga överteckningen av emissionen är ytterligare ett bevis för investerarnas förtroende för EU:s finansieringskapacitet och för Sure-programmets styrka. Efter denna åttonde emission av sociala obligationer och efterföljande utbetalningar hade 91,8 miljarder euro betalats ut i ekonomiskt stöd från Sure till 19 medlemsstater, vilket motsvarar nästan hela det belopp som rådet beviljat (93,3 miljarder euro, inräknat rådets nyligen antagna genomförandebeslut om Rumänien).

Mottagande medlemsstaters fortsatta utnyttjande av Sure 

Denna rapport bekräftar den tidigare uppskattningen att Sure-stödet kom omkring 31,5 miljoner människor och 2,5 miljoner företag till del under 2020, då pandemin bröt ut. Detta motsvarar närmare en tredjedel av den totala sysselsättningen och av det totala antalet företag i de mottagande medlemsstaterna. Små och medelstora företag har varit de främsta mottagarna av ekonomiskt stöd från Sure. De sektorer som fick mest stöd var kontaktintensiva tjänster (hotell och restaurang, grossist- och detaljhandel) samt tillverkningsindustri.

Under 2021 – särskilt under det första halvåret då pandemin fortsatte att härja – fick uppskattningsvis 9 miljoner människor och över 800 000 företag fortsatt Sure-stöd. Ekonomiska stödåtgärder krävdes fortfarande under första halvåret 2021, men dessa fasades senare ut eftersom pandemins inverkan på både ekonomierna och folkhälsan avtog längre fram under året tack vare vaccinationerna och ekonomiernas anpassning till de förändringar som covid-19-pandemin tvingat fram.

Under första halvåret 2022, när merparten av Sure-utgifterna fasades ut, förlängde flera medlemsstater trots detta sina pandemirelaterade system för korttidsarbete. Merparten av medlemsstaterna utnyttjade inte längre Sure 2022 och tack vare att pandemins effekter har minskat har även de månatliga Sure-utgifterna minskat till försumbara belopp. Trots detta beräknas stöd från Sure ha hjälpt omkring 220 000 personer och 10 000 företag i tre medlemsstater under 2022.

Nästan alla planerade offentliga utgifter inom ramen för Sure har nu genomförts. De totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd förväntas uppgå till 119 miljarder euro i de mottagande medlemsstaterna. Detta överstiger med stor marginal det totala beviljade stödet (93 miljarder euro), vilket beror på att några medlemsstater har kompletterat Sure-finansieringen av stödberättigande åtgärder med nationell finansiering. Detta visar hur relevanta de åtgärder som stöds av Sure är för medlemsstaterna. Hälften av de totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd gick till system för korttidsarbete. En tredjedel anslogs till liknande åtgärder för egenföretagare. Återstoden av de offentliga utgifterna gick till lönesubventionsåtgärder och hälsorelaterade åtgärder. Den kompletterande karaktären hos de hälsorelaterade utgifterna, som uppgår till endast 3,2 % av de totala utgifterna, har återigen bekräftats. Av dessa utgifter rörde 38 % åtgärder som vidtagits på arbetsplatsen för att säkerställa ett säkert återupptagande av verksamheten, i linje med vad som föreslås i Sure-förordningen.

I de allra flesta medlemsstater är utnyttjandegraden när det gäller Sure-stöd hög och i de två medlemsstater där den var lägre håller denna situation på att åtgärdas. I juli 2022 ändrade rådet sitt genomförandebeslut för Rumänien för att inkludera 21 ytterligare åtgärder och sänka det beviljade beloppet till det redan utbetalade beloppet (3 miljarder euro). Detta minskade avsevärt det stora underutnyttjande av stödmedlen som konstaterats i de tidigare halvårsrapporterna, närmare bestämt med omkring tre fjärdedelar. I Polen har ett måttligt underutnyttjande (totala utgifter i förhållande till det belopp som beviljats) konstaterats. Det pågår för närvarande en teknisk diskussion med kommissionen som syftar till att inkludera ytterligare stödberättigande åtgärder i genomförandebeslutet. Genomförandet av Sure-stödet kommer även fortsättningsvis att övervakas noga i dessa två medlemsstater. 

En uppdaterad bedömning av effekterna av Sure

De politiska åtgärderna för att hantera covid-19-krisen, bl.a. genom inrättandet av Sure, förhindrade att omkring 1,5 miljoner blev arbetslösa 2020. Trots den kraftiga nedgången i ekonomins produktion ökade arbetslösheten mycket måttligt i de mottagande medlemsstaterna under 2020, och betydligt mindre än väntat. Detta var möjligt tack vare att företag kunde ha kvar sina anställda och egenföretagare upprätthålla sin verksamhet, vilket även förhindrade ökade skillnader mellan arbetsmarknaderna genom att minska skillnaderna i arbetslöshetsnivå, särskilt bland Sure-mottagarna. Detta skiljer sig från utvecklingen efter den globala finanskrisen.

Anställningsskyddet under pandemins första två år bidrog också till en snabbare återhämtning 2021 än efter tidigare kriser. Enkätuppgifter visar att Sure-stödet gick till de sektorer som drabbades hårdast av pandemin 2021. Sure-utgifterna var också koncentrerade till det första halvåret, då åtgärderna för att begränsa spridningen av covid-19 var strängare. Detta tyder på att Sure-stödet inriktades på de mest akuta behoven genom att stödja de värst drabbade sektorerna.

Medlemsstaterna beräknas nu ha sparat totalt 8,5 miljarder euro i räntebetalningar tack vare det ekonomiska stödet från Sure. Denna siffra steg ytterligare i och med den åttonde Sure-transaktionen i mars 2022.

De osedvanliga händelser som motiverar Sure kvarstår

Även om de tillfälliga krisåtgärderna mot covid-19 förmodligen kommer att avvecklas i allt högre grad finns det alltjämt en risk att pandemin blossar upp på nytt i EU. Merparten av medlemsstaterna avskaffade nästan alla covid-19-restriktioner under 2022, men risken kvarstår att viruset börjar spridas i större skala igen under vintern.  

Det Sure-stöd som finns kvar kommer att vara fortsatt tillgängligt fram till den 31 december 2022. För närvarande är över 6 miljarder euro i ekonomiskt stöd tillgängligt fram till och med den 31 december 2022. Detta belopp kommer sannolikt att minska markant i slutet av 2022, eftersom flera medlemsstater har uttryckt intresse för att få ytterligare ekonomiskt stöd från Sure.

Inledning

Det här är den fjärde halvårsrapporten om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure). Europeiska unionen (EU) inrättade Sure i maj 2020 för att hjälpa medlemsstaterna att skydda arbetstagarnas jobb och inkomster under covid-19-pandemin 1 . Instrumentet ger ansökande medlemsstater ekonomiskt stöd (upp till 100 miljarder euro) från unionen i form av lån på gynnsamma villkor. Syftet med lånen är att bidra till att finansiera medlemsstaternas system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som har till syfte att skydda anställda och egenföretagare samt, som en komplettering, hälsorelaterade åtgärder, särskilt på arbetsplatser.

Denna halvårsrapport är en rättslig skyldighet. Genom att anta rapporten uppfyller Europeiska kommissionen (kommissionen) sin skyldighet enligt artikel 14 i rådets förordning (EU) 2020/672 (Sure-förordningen) 2 att rapportera till Europaparlamentet, rådet, ekonomiska och finansiella kommittén och sysselsättningskommittén 3 . Nästa rapport kommer att läggas fram i slutet av mars 2023. Slutdatumet för att inkludera information i denna rapport var den 7 juni 2022 för medlemsstaternas rapportering och den 28 augusti 2022 för epidemiologiska uppgifter 4 .

I rapporten presenteras nya eller uppdaterade uppgifter, vilka fram till juni 2022 bekräftar de positiva bedömningar av Sure som presenterades i de tidigare halvårsrapporterna. Rapportens viktigaste slutsatser kan sammanfattas på följande sätt:

-Stödet från Sure beräknas ha kommit omkring 31,5 miljoner människor och 2,5 miljoner företag till del under 2020.

-Sure-stödet omfattade nio miljoner människor och över 800 000 företag i tretton medlemsstater år 2021. En tydlig avveckling ägde rum under 2022, då 220 000 personer och 10 000 företag omfattades i tre medlemsstater.

-Nationella arbetsmarknadsåtgärder som fick stöd från Sure beräknas under 2020 ha bidragit till att förhindra att omkring 1,5 miljoner människor blev arbetslösa.

-Denna politiska åtgärd bidrog också till att minska ojämlikheten mellan olika arbetsmarknader, genom att minska skillnaderna i arbetslöshetsnivå, särskilt bland mottagarna av Sure-stöd.

-Nitton medlemsstater har beviljats ekonomiskt stöd inom ramen för Sure, och av dessa har sju beviljats ytterligare tilläggsstöd 5 .

-Över 93 miljarder euro har anslagits – efter en sänkning av det beviljade beloppet i en medlemsstat – och nästan 92 miljarder euro har betalats ut.

-Hälften av det ekonomiska stödet från Sure har av medlemsstaterna använts för att stödja system för korttidsarbete, medan en tredjedel använts för liknande åtgärder för egenföretagare.

-3,2 % har använts för hälsorelaterade åtgärder, som är ”kompletterande” i enlighet med Sure-förordningen. Över en tredjedel av detta belopp gällde åtgärder på arbetsplatsen.

-Utnyttjandegraden när det gäller Sure-stödet är hög i 17 av de 19 mottagande medlemsstaterna.

-I en medlemsstat har utnyttjandegraden förbättrats avsevärt sedan rådet antagit ett ändrat genomförandebeslut, och i en annan medlemsstat övervakas den noga 6 .

-Förutom de sociala och arbetsrelaterade förmånerna uppskattas medlemsstaterna ha sparat 8,5 miljarder euro i räntebetalningar.

-Över 6 miljarder euro finns fortfarande tillgängliga inom ramen för Sure, åtminstone fram till slutet av 2022. Detta är den bortre tidsgräns om det inte görs någon förlängning, vilket skulle kräva ett rådsbeslut grundat på ett förslag från kommissionen med anledning av fortsatta ekonomiska störningar orsakade av covid-19-pandemin.

Denna rapport innehåller en uppdatering av informationen i de tre första halvårsrapporterna om Sure och innehåller en delvis utökad analys. Rapporten omfattar den institutionella utvecklingen sedan den tredje rapportens slutdatum i början av mars 2022, inklusive utbetalningen på 2,2 miljarder euro i mars och ändringen av rådets genomförandebeslut för Rumänien för att komma till rätta med landets underutnyttjande av stödmedlen. Analysen i de tidigare rapporterna uppdateras, särskilt vad gäller de offentliga utgifterna i de medlemsstater som omfattas av Sure – på grundval av den halvårsvisa rapporteringen från medlemsstaterna i juni 2022 – och de beräknade effekterna av Sure – på grundval av de senaste makroekonomiska uppgifterna. Rapporten tar upp utvecklingen under 2022 mer ingående, särskilt när det gäller täckningen av anställda, egenföretagare och företag.

En mer djupgående granskning av kontroll- och revisionssystemen, som är direkt inriktade på att säkerställa att låneavtalets skyldigheter respekteras, kommer att ingå i nästa halvårsrapport om Sure. Medlemsstaterna bör säkerställa att medlen används på ett korrekt sätt på nationell nivå, förhindra oriktigheter och bedrägerier samt återvinna felaktigt använda medel, i enlighet med Sure-förordningen och de bilaterala låneavtalen. För att säkerställa att medlemsstaterna har de system som krävs för att uppfylla denna skyldighet genomförde kommissionen en särskild enkät den 18 januari 2022. Resultaten rapporterades i den tredje halvårsrapporten. Kommissionen har för avsikt att följa upp denna enkät för att uppdatera och komplettera den redan insamlade informationen och rapportera om den i nästa rapport, som blir den femte i ordningen.

Rapporten är uppdelad i fem avsnitt. I avsnitt I beskrivs det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaterna, inklusive utbetalda och utestående belopp samt motsvarande återbetalningsplan. I avsnitt II sammanfattas medlemsstaternas totala offentliga utgifter för nationella åtgärder som får stöd från Sure 7 . I avsnitt III uppdateras och utökas de bedömningar av Sures effekter som gjorts i tidigare rapporter. I avsnitt IV granskas de osedvanliga händelser som motiverar den fortsatta tillämpningen av Sure. Slutligen innehåller avsnitt V relevant rapportering för att uppfylla skyldigheten i avsnitt 2.4 i EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet, vilken integrerats i denna rapport 8 .

I.Användningen av ekonomiskt stöd från Sure: beviljade och utbetalade belopp samt andra finansiella aspekter 

1.1 Översikt över mottagande medlemsstater och beviljade belopp

Det totala ekonomiska stöd som beviljats från Sure uppgår nu till 93,3 miljarder euro, vilket är en minskning från det belopp på 94,4 miljarder euro som angavs i den förra Sure-rapporten. Minskningen beror på rådets beslut av den 18 juli 2022 om att sänka det totala belopp som Rumänien beviljas med 1,1 miljarder euro, vilket skedde på kommissionens förslag och i samförstånd med de rumänska myndigheterna 9 . Inget nytt ekonomiskt stöd har beviljats sedan den föregående rapporten från mars 2022. Flera medlemsstater har emellertid uttryckt intresse för att få ytterligare ekonomiskt stöd från Sure före årets slut 10 .

Tabell 1: Översikt över stöd från Sure (euro)

Medlemsstat	Totalt beviljat belopp*	Varav tilläggsbelopp	Utbetalat belopp*	Utestående belopp
Belgien	8 197 530 000	394 150 000	8 197 000 000	0
Bulgarien	511 000 000 11	0	511 000 000	0
Cypern	603 770 000	124 700 000	603 000 000	0
Tjeckien	2 000 000 000	0	2 000 000 000	0
Grekland	5 265 000 000	2 537 000 000	5 265 000 000	0
Spanien	21 324 820 449	0	21 324 000 000	0
Kroatien	1 020 600 000	0	1 020 000 000	0
Italien	27 438 486 464	0	27 438 000 000	0
Litauen	957 260 000	354 950 000	957 000 000	0
Lettland	305 200 000	112 500 000	305 000 000	0
Malta	420 817 000	177 185 000	420 000 000	0
Polen	11 236 693 087	0	9 736 000 000	1 500 000 000
Portugal	5 934 462 488	0	5 934 000 000	0
Rumänien	3 000 000 000	0	3 000 000 000	0
Slovenien	1 113 670 000	0	1 113 000 000	0
Slovakien	630 883 600	0	630 000 000	0
Ungern	651 470 000	147 140 000	651 000 000	0
Irland	2 473 887 900	0	2 473 000 000	0
Estland	230 000 000	0	230 000 000	0
Totalt	93 315 550 988	3 847 625 000	91 807 000 000	1 500 000 000

* När utbetalningarna gjordes avrundades de beviljade beloppen nedåt av operativa skäl.

1.2 Utbetalningar, utestående belopp och tillämplig tidsplan för återbetalning

Den 22 mars 2022 emitterade kommissionen ytterligare sociala obligationer till ett värde av 2,2 miljarder euro för EU:s räkning inom ramen för Sure. Trots ett hårdnande marknadsklimat på grund av kriget i Ukraina visade investerarna fortsatt starkt intresse. Den 15-åriga obligationen hade en orderbok på 35 miljarder euro. Det innebar att den var övertecknad 16 gånger, vilket är ett bevis för investerarnas förtroende för EU:s finansieringskapacitet och för Sure-programmet. Beloppet på 2,2 miljarder euro betalades ut den 29 mars 2022: 1,5 miljarder euro till Polen, 523 miljoner euro till Portugal och 147 miljoner euro till Ungern.

I augusti 2022 hade nästan 92 miljarder euro i Sure-stöd betalats ut till 19 medlemsstater (tabell 1). Detta motsvarar 98 % av det totala Sure-stöd som beviljats av rådet. En utbetalning av det återstående finansiella stödet på 1,5 miljarder euro till Polen har skjutits upp tills frågan om utnyttjandet av medel har lösts (se avsnitt 2.1.2). Närmare uppgifter om transaktioner och utbetalningar av Sure-stöd till medlemsstaterna presenteras i tabellerna A1 och A2 i bilagan.

Den genomsnittliga löptiden för lånen till medlemsstaterna är fortsatt 14,5 år. Detta är nära den längsta genomsnittliga löptid på 15 år som föreskrivs i rådets respektive genomförandebeslut. Rapportering om återbetalningsplanen för kapital- och räntebetalningar redovisas i tabell 2.

Tabell 2: Tidsplan för återbetalning av EU:s utestående Sure-lån

Kalenderår	Kapitalbelopp	Ränta	Totalt belopp
2021		35 480 000	35 480 000
2022		111 110 000	111 110 000
2023		151 404 400	151 404 400
2024		146 912 500	146 912 500
2025	8 000 000 000	146 912 500	8 146 912 500
2026	8 000 000 000	146 912 500	8 146 912 500
2027		146 912 500	146 912 500
2028	10 000 000 000	146 912 500	10 146 912 500
2029	8 137 000 000	146 912 500	8 283 912 500
2030	10 000 000 000	146 912 500	10 122 500 000
2031		146 912 500	146 912 500
2032		146 912 500	146 912 500
2033		146 912 500	146 912 500
2034		146 912 500	146 912 500
2035	8 500 000 000	146 912 500	8 646 912 500
2036	9 000 000 000	146 912 500	9 146 912 500
2037	2 170 000 000	128 912 500	2 298 912 500
2038		104 500 000	104 500 000
2039		104 500 000	104 500 000
2040	7 000 000 000	104 500 000	7 104 500 000
2041		97 500 000	97 500 000
2042		97 500 000	97 500 000
2043		97 500 000	97 500 000
2044		97 500 000	97 500 000
2045		97 500 000	97 500 000
2046	5 000 000 000	97 500 000	5 097 500 000
2047	6 000 000 000	75 000 000	6 075 000 000
2048		30 000 000	30 000 000
2049		30 000 000	30 000 000
2050	10 000 000 000	30 000 000	10 030 000 000
Totalt	91 807 000 000	3 400 269 400	95 182 856 900

II.Användningen av Sure-instrumentet: offentliga utgifter och nationella åtgärder som omfattas av Sure

Det här avsnittet är inriktat på instrumentets användning för politiska ändamål. Närmare bestämt sammanfattas medlemsstaternas offentliga utgifter som täcks av eller berättigar till Sure-stöd, samt den typ av nationella åtgärder som beviljats stöd. Det anges också hur många anställda och företag som tagit del av åtgärder som stöds av Sure.

2.1 Faktiska och planerade offentliga utgifter som stöds av Sure

2.1.1 Övervakning av offentliga utgifter för stödberättigande åtgärder

De mottagande medlemsstaternas halvårsrapportering används för att övervaka den planerade och faktiska användningen av det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för Sure. Den obligatoriska rapporteringen omfattar offentliga utgifter för de åtgärder som omfattas av Sure (liksom dessa åtgärders täckning av anställda och företag, se avsnitt 2.3). Hittills har medlemsstaterna rapporterat fem gånger: i augusti 2020 (den inledande rapporteringen), i januari–februari 2021 (den första rapporten), i juni 2021 (den andra rapporten), i januari 2022 (den tredje rapporten) och i juni 2022 (den senaste rapporteringen). Informationen presenteras enligt medlemsstaternas rapportering om åtgärder som berättigar till Sure-stöd. Vissa medlemsstater har spenderat mer än det mottagna ekonomiska stödet från Sure och/eller kompletterat Sure-stödet med nationell finansiering eller EU:s strukturfonder. Det innebär att de totala utgifterna kan överstiga det belopp som stöds av Sure. Rapporteringen gör det möjligt att mäta utnyttjandet av det ekonomiska stödet under Sure, genom att jämföra det med det belopp som beviljats av rådet 12 .

Nästan alla planerade offentliga utgifter inom ramen för Sure har nu realiserats. Enligt Sure-förordningen får det ekonomiska stödet användas för både faktiska och planerade ökningar av de offentliga utgifterna för åtgärder som omfattas av Sure 13 . Andelen planerade utgifter minskade från 54 % i juni 2020 till 10 % i juni 2021 och till endast 2 % i slutet av 2021 (diagram 2). Andelen faktiska utgifter för åtgärder som berättigar till Sure-stöd uppgick till 99 % i maj 2022 14 .

Diagram 1: Rapporterade offentliga utgifter Källa: medlemsstaternas rapportering (juni 2022). Anm.: Estland ansökte om Sure-stöd i februari 2021 och ingår därför endast i rapporteringen från och med juni 2021. H1 står för första halvåret (januari till juni). H2 står för andra halvåret (juli till december).

Diagram 2: Månatlig utveckling av faktiska och planerade offentliga utgifter inom ramen för Sure Källa: medlemsstaternas rapportering (juni 2022).

De totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd förväntas nu uppgå till omkring 119 miljarder euro, vilket överstiger det totala ekonomiska stöd som beviljats enligt Sure. Detta belopp ligger nära det som förväntades i den tredje rapporten (diagram 1). Utgifterna för det mindre antal system som funnits kvar under 2022 steg något, från planerade 2,8 miljarder euro till 3,7 miljarder euro, samtidigt som vissa nedåtgående revideringar av tidigare utgifter gjordes. Tretton medlemsstater rapporterar nu utgifter för 2022, jämfört med tio i den tidigare rapporteringen. De totala utgifterna (119 miljarder euro) är högre än det totala belopp som beviljats inom ramen för Sure (93,3 miljarder euro). Det beror på att några medlemsstater planerar att lägga mer pengar på stödberättigande åtgärder än det ekonomiska stöd de ansökt om och beviljats 15 . Detta visar att Sure omfattar åtgärder som fortfarande är relevanta för medlemsstaterna. 

De minskade effekterna av pandemin under 2022 har lett till att de månatliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd har minskat till försumbara belopp. Diagram 2 visar att utgifterna för 2022 nådde en topp (på en låg nivå) i januari innan de började minska i snabb takt. I början av 2022 gick utgifterna främst till åtgärder såsom karantänrelaterade åtgärder, covid-19-tester och särskild ersättning till hälso- och sjukvårdspersonal. I december 2022 planeras utgifter på endast 38 miljoner euro.

 2.1.2 Utnyttjandet av finansieringen

I de allra flesta medlemsstater är utnyttjandegraden när det gäller stöd från Sure hög. Nu när nästan alla offentliga utgifter har realiserats, har inga nya problem med utnyttjandet uppkommit sedan offentliggörandet av den tredje halvårsrapporten. Sjutton av nitton medlemsstater har redan spenderat minst det totala ekonomiska stöd de beviljats på stödberättigande åtgärder (diagram 3). Femton medlemsstater har dessutom spenderat, eller planerar att spendera, mer än det beviljade beloppet, bland annat genom att finansiera resten med nationella medel.

Diagram 3: Överskridande av planerade och faktiska offentliga utgifter för stödberättigande åtgärder i förhållande till lånebeloppet (% av lånebeloppet)

Källa: medlemsstaternas rapportering.

Anm.: De offentliga utgifterna avser de utgifter som rapporteras för åtgärder som föreskrivs i rådets genomförandebeslut, exklusive de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Vissa medlemsstater (Estland, Slovenien) har slutat rapportera om åtgärder som berättigar till Sure-stöd, eftersom de redan har överskridit det beviljade beloppet och därför inte längre finansierar de åtgärderna med Sure-stöd. För Rumänien kommer siffran från kommissionens bedömning, baserad på tidigare erfarenheter och med tillämpning av taket för hälsorelaterade utgifter på 49 % av de totala stödberättigande utgifterna (så att den förblir kompletterande i enlighet med Sure-förordningen).

I Polen användes hela det utbetalade beloppet, men en måttlig klyfta mellan de totala utgifterna och det beviljade beloppet har konstaterats. De totala offentliga utgifter som Polen rapporterat (9,9 miljarder euro) överskred det utbetalda beloppet (9,7 miljarder euro). Såsom anges i den tredje rapporten rapporterade Polen emellertid lägre totala offentliga utgifter för åtgärder som omfattas av genomförandebeslutet för landet än det belopp som beviljats av rådet (11,2 miljarder euro). Detta underutnyttjande uppstod efter revideringar av uppgifter för vissa åtgärder och kan tillskrivas det faktum att ekonomin gjorde en starkare återhämtning än väntat. För att komma till rätta med detta underutnyttjande har de nationella myndigheterna föreslagit att ytterligare två åtgärder (som berättigar till Sure-stöd) ska inkluderas, främst för tidigare utgifter fram till 2021. En teknisk diskussion pågår med kommissionen och man har kommit överens om att skjuta upp utbetalningen av de återstående medlen (1,5 miljarder euro) till dess att diskussionen har avslutats.

I Rumänien har det stora underutnyttjandet i förhållande till det beviljade beloppet minskat avsevärt genom att nya åtgärder som berättigar till Sure-stöd har inkluderats och genom att det beviljade beloppet har sänkts. I början av 2021 konstaterades ett underutnyttjande som motsvarade nästan tre fjärdedelar av det beviljade beloppet (2,9 miljarder euro av de 4,1 miljarder euro som beviljats hade ännu inte spenderats). Underutnyttjandet berodde på att pandemin haft en mindre inverkan än väntat på den rumänska ekonomin 2020, liksom på att återhämtningen under 2021 var starkare än väntat. Underutnyttjandet (1,8 miljarder euro) var också stort i förhållande till det redan utbetalade beloppet. Efter en teknisk diskussion mellan kommissionen och de rumänska myndigheterna ändrade rådet Rumäniens ursprungliga genomförandebeslut, på grundval av ett förslag från kommissionen, för att inkludera ytterligare åtgärder som berättigar till Sure-stöd. Det ekonomiska stöd som beviljades Rumänien minskades också till 3 miljarder euro i överenskommelse med de rumänska myndigheterna. Landet går på så sätt miste om det återstående belopp på 1,1 miljarder euro som ännu inte utbetalats och dessa medel kan i stället användas för att täcka eventuella ytterligare behov i andra medlemsstater.

Rådets ändrade genomförandebeslut om Rumänien omfattar 21 ytterligare stödberättigande åtgärder som redan har genomförts. Två av åtgärderna liknar system för korttidsarbete, eftersom de syftar till att bevara människors sysselsättning och inkomster, och utgörs dels av ett bidrag för sjukfrånvaro, dels av bidrag för hemkontorsutrustning till anställda 16 . De övriga 19 åtgärderna är hälsorelaterade och omfattar bland annat en bonus för hälso- och sjukvårdspersonal, skyddsutrustning samt läkemedel och vacciner för att bekämpa covid-19-pandemin. Eftersom hälsorelaterade åtgärder betraktas som kompletterande i Sure-förordningen begränsas de stödberättigande hälsorelaterade utgifterna till 49 % av de totala utgifterna.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka Rumäniens utnyttjandegrad noggrant, och ytterligare åtgärder kan bli aktuella. Underutnyttjandet minskade och uppskattas för närvarande uppgå till omkring 350 miljoner euro 17 .  Det är dock fortfarande oklart om detta underutnyttjande kommer att kvarstå på längre sikt, eftersom det beror på utvecklingen av de planerade utgifterna 2022, som i sig är beroende av hur covid-19-pandemin utvecklas. Om så blir fallet skulle ytterligare stödberättigande arbetsmarknadsåtgärder kunna inkluderas genom en ändring av genomförandebeslutet. I annat fall kan en återbetalning av det återstående outnyttjade beloppet övervägas.

2.2 Nationella åtgärder: system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som stöds av Sure

Den stora merparten av de totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd har anslagits till system för korttidsarbete och ”liknande åtgärder” för egenföretagare. Av de totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd har  50 % gått till system för korttidsarbete, vilka finansieras av 17 av de 19 mottagande medlemsstaterna. Ytterligare 32 % har anslagits till ”liknande åtgärder” för egenföretagare 18 . Medan 9 % anslogs till lönesubventionssystem, gick de återstående 6 % av de totala utgifterna till ”andra” liknande åtgärder för att stödja bibehållen sysselsättning och arbetstagares inkomster, bland annat förmåner vid sjukfrånvaro 19 . Tolv medlemsstater använde Sure-stöd endast för arbetsmarknadsåtgärder (diagram 4).

Den kompletterande karaktären hos de hälsorelaterade utgifterna bekräftas. Endast 3,2 % av de totala utgifterna gick till eller planeras gå till hälsorelaterade åtgärder. Endast 7 av 19 medlemsstater använde Sure-stöd för att finansiera hälsorelaterade åtgärder. Sure-förordningen möjliggör finansiering av alla covid-19-relaterade hälsoåtgärder, dock med särskild tonvikt på åtgärder som vidtas på arbetsplatsen, vilka står för 38 % av alla hälsorelaterade utgifter (diagram 5) 20 .

Diagram 4: Offentliga utgifter för åtgärder som berättigar till Sure-stöd per utgiftstyp Källa: medlemsstaternas rapportering (juni 2022). Anm.: Se rapporten från mars 2021 för mer information om Ungerns hälsoutgifter och avsnitt 2.1.2 om Rumänien.

Diagram 5: Andel hälsorelaterade utgifter på arbetsplatsen Källa: medlemsstaternas rapportering (juni 2022).

2.3 Sure-instrumentets täckning när det gäller sysselsättning och företag

Under 2020 stödde Sure uppskattningsvis 31,5 miljoner människor och 2,5 miljoner företag. Det motsvarar nästan en tredjedel av den totala sysselsättningen och det totala antalet företag i de 19 mottagande medlemsstaterna 21 . Uppskattningen av sysselsättningen omfattar cirka 22,25 miljoner anställda och 9,25 miljoner egenföretagare. Diagrammen 6 och 7 visar en uppdelning av Sures täckning per medlemsstat. I dessa uppskattningar ingår inte personer som får stöd enbart genom hälsorelaterade åtgärder inom ramen för Sure och de kan därför betraktas som försiktiga 22 .

Diagram 6: Arbetstagare som omfattades av Sure 2020 (% av total sysselsättning) Källa: medlemsstaternas rapportering (juni 2022). Anm.: Siffrorna om täckning och total sysselsättning är de som rapporterats av medlemsstaterna. För denna rapport tillhandahöll medlemsstaterna också uppgifter för både egenföretagare och anställda i den totala ekonomin, vilket gjorde det möjligt att mer exakt beräkna den totala sysselsättningssiffran (nämnaren). Det ledde till vissa avvikelser jämfört med uppgifterna i den föregående rapporten.

Diagram 7: Företag som omfattades av Sure 2020 i storleksordning (% av totalt antal företag) Källa: medlemsstaternas rapportering (juni 2022). Anm.: Det totala antalet företag omfattar inte företag utan anställda. Polen rapporterade inte företagsstorlek. Små och medelstora företag är företag med färre än 250 anställda, och stora företag är företag med fler än 250 anställda.

Sure-stödet har främst gått till små och medelstora företag (diagram 7). Före pandemin var det främst stora företag som använde system för korttidsarbete, men i samband med pandemin började sådana system att användas även av små och medelstora företag, vilka utgör den största gruppen bland de företag som omfattas av Sure (diagram 8) 23 , 24 . System för korttidsarbete användes till största delen inom tjänstesektorn och detaljhandelssektorn. Omkring en femtedel av Sure-utgifterna gick emellertid till tillverkningsindustrin. Följande sektorer stod för den största andelen av utgifterna enligt den senaste rapporteringen: i) hotell- och restaurang, ii) grossist- och detaljhandel och iii) tillverkning (diagram 9). Många medlemsstater gav också stöd till andra sektorer, exempelvis kultursektorn, genom riktade stödåtgärder enligt sina respektive genomförandebeslut.

Diagram 8: Små och medelstora företag som omfattades av Sure 2020 (% av totalt antal företag) Källa: medlemsstaternas rapportering (juni 2022). Anm.: Polen rapporterade inte om företagsstorlek, medan Belgien och Tjeckien inte lämnade några uppgifter om det totala antalet små och medelstora företag. Små och medelstora företag är företag med färre än 250 anställda.

Diagram 9: Sektoriell täckning av Sure Källa: medlemsstaternas rapportering (juni 2022). Anm.: Medlemsstaterna rapporterar de tre sektorer som mottog mest Sure-stöd samt de andelar av utgifterna som gick till dessa sektorer. I detta diagram visas den genomsnittliga andelen utgifter för samtliga medlemsstater inom varje sektor. När en sektor inte nämns antar vi att den får en del av de återstående utgifterna som står i proportion till sektorns totala lönekostnader i ekonomin. Fyra medlemsstater har inte rapporterat andelen utgifter som går till de tre största sektorerna: vi antar att den största sektorn får 50 %, den näst största 25 % och den tredje största 15 % av de totala utgifterna. Dessa andelar motsvarar genomsnittet i de medlemsstater som rapporterade andelen utgifter.

Under 2021, särskilt under första halvåret då pandemin fortsatte att härja, fick uppskattningsvis 9 miljoner människor och över 800 000 företag del av stödet från Sure. Här ingår närmare 5,75 miljoner anställda och över 3,25 miljoner egenföretagare, vilket motsvarar nästan 17 % av den totala sysselsättningen och det totala antalet företag i de 13 mottagande medlemsstater som fortfarande använde Sure under 2021 (diagrammen 10 och 11) 25 . Den ojämna återhämtningen under 2021 innebar att ekonomiska stödåtgärder fortfarande behövdes vid olika tillfällen under året. Såsom framgår av diagram 1 var dessa koncentrerade till första halvåret 2021, och deras användning minskade under året i takt med att pandemins ekonomiska och hälsomässiga effekter mattades av på grund av vaccinationer och andra ekonomiska anpassningar.

Diagram 10: Arbetstagare som omfattades av Sure 2021 och 2022 (% av total sysselsättning) Källa: medlemsstaternas rapportering. Anm.: Medlemsstater som hade utnyttjat sitt Sure-stöd i slutet av 2020 visas inte. Medlemsstater som hade utnyttjat sitt Sure-stöd i slutet av 2021 inkluderas inte för 2022. Ej tillämpligt (n/a) avser medlemsstater som inte rapporterade några täckningsuppgifter för 2021 eller 2022.

Diagram 11: Företag som omfattades av Sure 2021 och 2022 (% av totalt antal företag) Källa: medlemsstaternas rapportering. Anm.: Det totala antalet företag omfattar inte företag utan anställda. Ej tillämpligt (n/a) avser medlemsstater som inte rapporterade några täckningsuppgifter för 2021 eller 2022.

Trots att de flesta Sure-utgifter nu har fasats ut förlängde flera medlemsstater sina pandemirelaterade system för korttidsarbete under första halvåret 2022. I Bulgarien täcktes lönesubventioner för arbetstagare under perioden fram till juni 2022. Belgien förlängde det ”förenklade förfarandet” för sitt system för korttidsarbete med anledning av covid-19-pandemin fram till juni 2022. Det maltesiska lönesubventionssystemet och det grekiska systemet för korttidsarbete förlängdes fram till maj 2022, medan Rumänien förlängde sitt system för korttidsarbete fram till slutet av året. I Kroatien, Italien och Portugal finansierades åtgärder för att bevara arbetstillfällen under pandemin under hela första kvartalet 2022. De spanska nödreglerna för ERTE-systemet för korttidsarbete fasades gradvis ut, men delar av förmånerna och socialförsäkringsrabatterna förlängdes fram till den 31 mars 2022 26 .

Under 2022 har Sure stött uppskattningsvis omkring 220 000 personer och 10 000 företag, vilket är i linje med minskningen av Sure-relaterade utgifter. Här ingår omkring 80 000 anställda och 140 000 egenföretagare (diagram 10). De flesta av medlemsstaterna använde emellertid inte längre Sure 2022. Endast tre medlemsstater använde Sure för att finansiera åtgärder under 2022, och ytterligare 14 medlemsstater finansierade åtgärder som berättigar till Sure-stöd med hjälp av andra källor.

III.Preliminär analys av effekterna av Sure

I detta avsnitt uppdateras och fördjupas analysen från de tidigare halvårsrapporterna om Sures inverkan på arbetslösheten och den reala ekonomin samt instrumentets direkta ekonomiska effekt.

3.1 Uppskattning av Sures inverkan på arbetslösheten

I detta avsnitt ges en uppdaterad bedömning av Sures inverkan på arbetslösheten i de mottagande medlemsstaterna. Syftet med Sure är att hjälpa medlemsstaterna att bibehålla sysselsättningen för arbetstagare och egenföretagare under covid-19-pandemin, och därigenom skydda deras arbetsinkomster. Resultaten är informativa men bör tolkas med försiktighet av metodologiska skäl 27  .

Arbetslösheten i de mottagande medlemsstaterna ökade betydligt mindre än väntat 2020, vilket innebär att uppskattningsvis 1,5 miljoner människor slapp bli arbetslösa. De snabba och omfattande politiska åtgärder som vidtogs 2020 för att hantera covid-19-krisen, inklusive Sure, begränsade den minskade produktionens effekter på arbetslösheten. Detta ledde till att arbetslösheten i de flesta länder ökade mindre än väntat 28 . Den utbredda användningen av system för korttidsarbete och andra liknande åtgärder är ett av skälen till att ökningen av arbetslöshet blev såpass dämpad jämfört med produktionsbortfallet, och systemen gjorde det möjligt för uppskattningsvis 1,5 miljoner människor att behålla sina arbeten i de mottagande medlemsstaterna under 2020. På landsnivå gäller att ju högre belopp som erhölls genom Sure 2020, desto måttligare var ökningen av arbetslösheten bland de mottagande medlemsstaterna. Samtidigt kunde vissa medlemsstater som inte mottog stöd använda sin gynnsamma finansiella ställning och sina gynnsamma finansieringsvillkor för att genomföra omfattande system för korttidsarbete (diagram 13).

Diagram 12: Uppskattat antal räddade arbetstillfällen per medlemsstat 2020 (i tusental) Källa: Ameco och egna beräkningar. Anm.: Uppskattningen av räddade arbetstillfällen beräknas på grundval av skillnaden mellan den faktiska och den förväntade förändringen av arbetslösheten i medlemsstaterna, multiplicerad med arbetskraften 2020. Den förutsätter att den faktiska och förväntade arbetskraften är densamma. För vissa länder är uppskattningen noll, eftersom den faktiska förändringen i arbetslösheten var större än vad modellen förutspådde. Den förväntade förändringen i arbetslösheten motsvarar prognosen från en landsspecifik regressionsmodell för perioden 1999–2019. Analysen baseras på Okuns lag, där den beroende variabeln står för förändringen i arbetslösheten och den oberoende variabeln avser den reala BNP-tillväxten. Beräkningen baserades på uppgifter från Ameco från hösten 2021.

Diagram 13: Förhållandet mellan förändringen i arbetslöshet och utbetalningar av Sure-stöd 2020 Källa: Ameco och egna beräkningar. Anm.: Den förväntade förändring av arbetslösheten som visas på y-axeln baseras på den landsspecifika regressionsmodell som förklaras i fotnoten till diagram 12.

Sure kom också i vägen för ökade skillnader mellan de olika medlemsstaternas arbetsmarknader. Sure förefaller ha förhindrat en kraftig ökning av arbetslösheten i de länder vars arbetsmarknad drabbades värst under den globala finanskrisen. För det första låg ökningen av den genomsnittliga arbetslösheten i de mottagande länderna mycket nära ökningen i länder som inte mottog något stöd efter covid-19-krisen. Detta står i kontrast till efterdyningarna av den globala finanskrisen, när den genomsnittliga arbetslösheten i de länder som mottog Sure-stöd ökade betydligt mer än i de länder som inte mottog Sure-stöd (diagram 14). För det andra minskade skillnaden i de mottagande ländernas arbetslöshetsnivåer markant efter covid-19-pandemin, och gick gradvis ner till en nivå som är jämförbar med de mindre skillnader som råder mellan de länder som inte mottagit Sure-stöd (diagram 15). Denna minskning av skillnaderna i fråga om arbetslöshet är motsatsen till vad som inträffade under den globala finanskrisen. Detta resultat tyder också på att de medlemsstater som mottog Sure-stöd var de vars arbetsmarknader behövde instrumentet mest.

Diagram 14: Utvecklingen av den genomsnittliga arbetslösheten i medlemsstater med och utan Sure-stöd Källa: Ameco. Anm.: Sure-19 avser de 19 EU-medlemsstater som beviljades Sure-stöd. Icke-Sure avser de återstående åtta EU-medlemsstaterna.

Diagram 15: Historiska skillnader i arbetslöshet i medlemsstater med och utan Sure-stöd  Källa: Ameco. Anm.: Skillnaden avser standardavvikelsen hos arbetslösheten i de medlemsstater som omfattas av Sure och i de medlemsstater som inte omfattas av Sure, vilken beräknas för varje år.

De olika skälen till att Sure ledde till en mer begränsad ökning av arbetslösheten 2020 diskuteras närmare i den första halvårsrapporten. Bland dessa skäl ingår att instrumentet ökat det allmänna förtroendet i hela EU, gett stöd till och uppmuntrat system för korttidsarbete samt gett medlemsstaterna en möjlighet att lägga mer pengar på sysselsättningsstöd och annan pandemirelaterad politik. I den särskilda enkät som redovisades i den första rapporten uppgav en majoritet av de mottagande medlemsstaterna att Sure haft betydelse för deras beslut att införa nya system för korttidsarbete eller ändra befintliga system. Det framgick även att Sure gjort det möjligt för vissa medlemsstater att vara mer ambitiösa vad gäller åtgärder som liknar system för korttidsarbete. Sure gjorde också att medlemsstaterna kunde vara mer generösa eller förlänga sina system för bibehållen sysselsättning. I och med att de kunde låna upp medel till de lägre räntor som EU erhållit, trots att de själva hade ett lägre kreditbetyg, kunde de med tillförsikt öka upplåningen och ha högre utgifter än annars. Förtroendeeffekten illustreras ytterligare av resultaten av den Eurobarometerundersökning från december 2021 som presenterades i den tredje rapporten, där det framgick att 82 % av medborgarna i euroområdet ansåg att Sure-lånen var en bra idé.

3.2 Uppskattning av Sures inverkan på realekonomin

Anställningsskyddet under pandemins första två år bidrog till att återhämtningen gick snabbare 2021 än vid tidigare kriser. För det första skedde en återhämtning av BNP och arbetslösheten i de medlemsstater som fick Sure-stöd under 2021 till nivåer som låg närmare nivåerna före krisen än vad som var fallet efter en motsvarande period i samband med den globala finanskrisen och krisen i euroområdet (diagram 16). Detta inträffade trots att de senare pandemiutbrotten gjorde det nödvändigt att återinföra restriktioner under året 29 . För det andra förutses det i kommissionens interimsprognos för sommaren 2022 att den ekonomiska tillväxten kommer att fortsätta under 2022 och 2023, om än i en mer dämpad takt än vad som förutsågs förra våren på grund av icke pandemirelaterade händelser, nämligen energikrisen och Rysslands invasion av Ukraina. Trots detta är återhämtningen starkare än den var i samma skede efter den globala finanskrisen och skuldkrisen i euroområdet, med tanke på att EU:s ekonomi under 2021 återgick till den produktionsnivå som rådde före pandemin, medan produktionsnivån i samma skede under de två tidigare kriserna låg långt under den nivå som rått före krisen 30 . Det tyder på att det faktum att den tillgängliga personalstyrkan kunnat stanna hos företagen via system för korttidsarbete och liknande åtgärder bidrog till en snabb återhämtning, trots den svåra epidemiologiska situationen 2021 31 .

Diagram 16: Historisk jämförelse av återhämtningen av BNP och sysselsättning efter en kris

Källa: Ameco (med hjälp av kommissionens vårprognos för arbetslösheten 2022 och interimsprognosen för BNP sommaren 2022), Eurostat.

Anm.: Diagrammet visar sammanlagd BNP och genomsnittlig arbetslöshet i de medlemsstater som mottog Sure-stöd. Tidsperioden t-1 avser året före respektive kris. t = 2009 för den globala finanskrisen (GFK); t = 2012 för skuldkrisen i euroområdet (skuldkrisen); t = 2020 för covid-krisen. t+2 för covid-krisen avser 2022.

Uppgifter från undersökningar visar att Sure stödde verksamheten inom de ekonomiska sektorer som drabbats hårdast av pandemin 2021. EU:s konjunkturundersökning visade att de hårdast drabbade tjänstesektorerna i de mottagande medlemsstaterna (hotell, mat och dryck, resebyråer, idrottsverksamhet och andra personliga tjänster) fortsatt brottades med svag efterfrågan och lågt förtroende, särskilt under första halvåret 2021 (diagram 17). Tillverkningsindustrin påverkades däremot mindre av restriktionerna i början av 2021 och uppvisade bättre resultat. Såsom framgår av diagram 17 gick den största andelen av Sure-utgifterna till sektorerna hotell- och restaurang samt grossist- och detaljhandel. Det tyder på att Sure har lyckats ta itu med de mest akuta behoven genom att stödja de värst drabbade sektorerna 32 .

 Diagram 17: Efterfrågan inom tjänstesektorn och Sure-utgifter

Källa: EU-programmet för konjunkturundersökningar, juli 2022; medlemsstaternas rapportering (juni 2022).

Anm.: För tjänster visas ett genomsnittligt index för logi, mat och dryck, resebyråer, idrottsaktiviteter och andra personliga tjänster.

3.3 Den direkta ekonomiska effekten: beräknade räntebesparingar

Medlemsstaterna beräknas ha sparat totalt 8,5 miljarder euro i räntebetalningar genom att få ekonomiskt stöd genom Sure. Detta belopp baseras på de åtta första emissionerna av Sure, fram till utbetalningen den 29 mars 2022 33 (tabell 3). De uppskattade räntebesparingarna kommer därför sannolikt att öka i och med de återstående utbetalningarna. Dessa besparingar berodde på att Sure-lånen hade en lägre ränta än den som medlemsstaterna skulle ha betalat om de själva hade emitterat statspapper med en genomsnittlig löptid på nästan 15 år 34 . Den lägre räntan beror på att EU har ett högt kreditbetyg och på att Sure-obligationerna är likvida 35 . De största besparingarna gjorde medlemsstater med lägre kreditbetyg.

Tabell 3: Räntebesparingar per medlemsstat

Medlemsstat	Utbetalat belopp (i miljarder euro)	Genomsnittlig spread	Genomsnittlig löptid	Räntebesparingar (i miljarder euro)	Räntebesparingar (% av utbetalat belopp)
Belgien	8,2	0,06	14,7	0,14	1,7
Cypern	0,6	0,62	14,7	0,06	9,5
Grekland	5,3	0,73	14,5	0,51	9,7
Spanien	21,3	0,44	14,7	1,58	7,4
Kroatien	1,0	1,11	14,3	0,16	15,3
Ungern*	0,7	1,80	14,8	0,15	22,5
Italien	27,4	0,96	14,8	3,76	13,7
Litauen	1,0	0,04	14,7	0,00	0,5
Lettland	0,3	0,10	14,6	0,00	1,6
Malta	0,4	0,56	14,6	0,04	8,4
Polen	9,7	0,48	13,3	0,63	6,5
Portugal	5,9	0,47	14,7	0,41	7,0
Rumänien	3,0	2,27	14,6	0,85	28,4
Slovenien	1,1	0,23	14,8	0,05	4,3
Slovakien	0,6	0,09	14,9	0,01	1,3
Bulgarien	0,5	0,37	15,0	0,03	6,6
Irland	2,5	0,11	14,7	0,05	2,1
Tjeckien	2,0	0,23	10,1	0,04	1,9
Estland**	0,2	0,00	15,0	0,00	0,0
Totalt	91,8	0,64	14,5	8,48	9,2

Anm.: Räntebesparingarna beräknas per obligation och summeras över emissionsdatum och löptid.

* Ungern har endast emitterat två tioåriga och trettioåriga eurodenominerade obligationer sedan 2020, båda i november 2020. Med hjälp av dessa två obligationer extrapolerades spreaden mellan avkastningskurvan i nationell valuta och i euro vid andra löptider och andra emissionsdatum.

** Estland har endast emitterat en utestående tioårig obligation. Inga uppgifter fanns tillgängliga för andra löptider. Spreaden med EU:s sociala obligation under Sure vid dessa andra löptider antas vara nära noll.

IV.Kvarståendet av de osedvanliga händelser som motiverar tillämpningen av Sure-förordningen

I detta avsnitt rapporteras om kvarståendet av de osedvanliga händelser som motiverar tillämpningen av Sure-instrumentet, i enlighet med kraven i Sure-förordningen 36 .

De flesta medlemsstater avskaffade nästan helt de covid-19-relaterade restriktionerna under 2022, men en ny utbrottsvåg spred sig över Europa sommaren 2022. När det stod klart att hotet från omikronvarianten var mindre akut jämfört med tidigare covid-19-stammar hävde medlemsstaterna emellertid under våren 2022 de flesta av sina återstående begränsande åtgärder i varierande takt. En ny våg av utbrott som spreds över Europa sommaren 2022 ledde dock till att spridningshastigheten, sjukhusvistelserna och dödsfallen återigen ökade. Enligt Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) verkar denna våg nu ha passerat sin kulmen i alla EU-länder, efter att tidigare ha spritt sig från väst till öst 37 . Den 28 augusti 2022 höll spridningen inom EU/EES på att minska, och nivån på antalet bekräftade fall hade minskat med 14 % jämfört med föregående vecka, även om den fortfarande är relativt hög. Det sammanlagda antalet dödsfall i covid-19 per 14-dagarsperiod hade minskat i fyra veckor, men ökat i två medlemsstater.

De tillfälliga nödåtgärderna mot covid-19 förväntas fasas ut i allt högre grad, men risken kvarstår att covid-19-pandemin ska blossa upp på nytt i EU. Det planerade avskaffandet av de tillfälliga nödåtgärderna mot covid-19 har bland annat att göra med den framgångsrika vaccinationskampanjen i EU, att de mindre aggressiva stammarna av covid-19 håller på att bli dominerande och att ekonomierna har anpassat sig till de förändringar som orsakats av covid-19-pandemin. Risken för att pandemin blossar upp på nytt i EU under hösten 2022 eller vintern 2023, med nya ekonomiska störningar som resultat, bör dock inte uteslutas 38 .

Det Sure-stöd som återstår kommer att förbli tillgängligt fram till den 31 december 2022. Det finns omkring 6,7 miljarder euro kvar. Detta belopp kommer dock sannolikt att minska markant i slutet av 2022, eftersom flera medlemsstater uttryckte intresse för att få ytterligare ekonomiskt stöd inom ramen för Sure.

V. Rapporteringsskyldigheter enligt EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet

Denna rapport går utöver rapporteringsskyldigheten i Sure-förordningen och uppfyller även rapporteringskravet i EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet 39 . Enligt ramverket krävs rapportering om fördelningen av medel från Sure, typen av utgifter samt effekterna av Sure.

Fördelningen av intäkter från Sure per mottagande medlemsstat och per typ av stödberättigande sociala utgifter anges i avsnitt 1.1 respektive 2.2. I juni 2022 hade mer än 98 % av de 93,3 miljarder euro som anslagits betalats ut till medlemsstaterna och 99 % av detta belopp har redan använts.

De offentliga utgifter som stöds av Sure är fortfarande väl anpassade till FN:s mål för hållbar utveckling. En uppdelning av de offentliga utgifter som finansieras av Sure efter stödberättigande social utgift, enligt vad som anges i ramverket för sociala obligationer, visar att 97 % används till att minska risken för arbetslöshet och inkomstbortfall. Av diagram 18 framgår att dessa syften bidrar till hållbarhetsmål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt). Återstående 3 % går till hälsorelaterade åtgärder som bidrar till mål 3 (hälsa och välbefinnande).

Effekterna av Sure beskrivs i avsnitten 2.3 och 3 i denna rapport. Uppskattningar görs av antalet personer och företag som stöddes av Sure under 2020, 2021 respektive 2022. Sure bidrog till att skydda uppskattningsvis 1,5 miljoner arbetstillfällen 2020, vilket framgår av avsnitt 3.1. Det konstaterades att Sure hade stött återhämtningen av tillväxten under 2021 och 2022, vilket framgår av avsnitt 3.2. Medlemsstaterna beräknas nu ha sparat 8,5 miljarder euro i räntebetalningar, vilket framgår av avsnitt 3.3.

Diagram 18: Ramverket för sociala obligationer och förhållandet till målen om hållbar utveckling

BILAGA: Närmare uppgifter om transaktioner och utbetalningar inom ramen för Sure

Tabell A1: Utbetalningar till medlemsstaterna från Sure (md euro)

Land	Totalt lånebelopp	1:a EU-Sure- emissionen Transaktion: 20.10.2020 Utbetalning: 27.10.2020			2:a EU-Sure- emissionen Transaktion: 10.11.2020 Utbetalning: 17.11.2020			3:e EU-Sure- emissionen Transaktion: 24.11.2020 Utbetalning: 1.12.2020	4:e EU-Sure- emissionen Transaktion: 26.1.2021 Utbetalning: 2.2.2021			5:e EU-Sure- emissionen Transaktion: 9.3.2021 Utbetalning: 16.3.2021	6:e EU-Sure- emissionen Transaktion: 23.3.2021 Utbetalning: 30.3.2021			7:e EU-Sure- emissionen Transaktion: 18.5.2021 Utbetalning: 25.5.2021				8:e EU-Sure- emissionen Transaktion: 22.3.2022 Utbetalning: 29.3.2021	Totalt utbetalat	% av totalt begärt belopp	Genomsnittlig löptid
		10 år	20 år	Totalt	5 år	30 år	Totalt	15 år	7 år	30 år	Totalt	15 år	5 år	25 år	Totalt	8 år	25,6 år	Totalt	15 år
Belgien	8,2							2,0	1,3	0,7	2,0		1,3	0,9	2,2	1,1	0,9	2,0			8,2	100 %	14,7
Bulgarien	0,5															0,3	0,2	0,5			0,5	100 %	15,0
Kroatien	1,0				0,3	0,2	0,5					0,5									1,0	100 %	14,3
Cypern	0,6				0,2	0,1	0,3		0,2	0,1	0,2					0,1	0,0	0,1			0,6	100 %	14,7
Tjeckien	2,0											1,0	1,0		1,0						2,0	100 %	10,1
Estland	0,2															0,1	0,1	0,2			0,2	100 %	15,0
Grekland	5,3				1,0	1,0	2,0		0,7		0,7					1,6	0,9	2,5			5,3	100 %	14,5
Ungern	0,7							0,2	0,2	0,1	0,3								0,1		0,7	100 %	14,8
Irland	2,5												1,3	1,2	2,5						2,5	100 %	14,7
Italien	27,4	5,5	4,5	10,0	3,1	3,4	6,5		4,5		4,5	3,9	0,7	1,2	1,9		0,8	0,8			27,4	100 %	14,8
Lettland	0,3				0,1	0,0	0,1		0,0	0,0	0,1					0,1	0,0	0,1			0,3	100 %	14,6
Litauen	1,0				0,2	0,1	0,3					0,3				0,2	0,2	0,4			1,0	100 %	14,7
Malta	0,4				0,1	0,0	0,1					0,1				0,1	0,1	0,2			0,4	100 %	14,6
Polen	11,2	1,0	0,0	1,0					2,6	1,7	4,3		1,4		1,4	1,1	0,5	1,6	1,5		9,7	87 %	13,3
Portugal	5,9							3,0								1,5	0,9	2,4	0,5		5,9	100 %	14,7
Rumänien	3,0							3,0													3,0	100 %	14,6
Slovakien	0,6							0,3				0,3									0,6	100 %	14,9
Slovenien	1,1				0,2	0,0	0,2		0,5	0,4	0,9										1,1	100 %	14,8
Spanien	21,3	3,5	2,5	6,0	2,9	1,2	4,0			1,0	1,0	2,9	2,4	1,7	4,1	1,9	1,4	3,4			21,3	100 %	14,7
Totalt	93,3	10,0	7,0	17,0	8,0	6,0	14,0	8,5	10,0	4,0	14,0	9,0	8,0	5,0	13,0	8,1	6,0	14,1	2,2		91,2	98 %	14,5

Tabell A2: Statistik över EU:s lånetransaktioner inom ramen för Sure (euro)

	Sure #8 (mars 2022)
Tranch	15 år
Obligationens storlek	2,17 md
Ränta	1,199 %
Spread	MS –8 punkter
Spread till Bund (punkter)	55,9
Spread till OAT (punkter)	4,9
Nyemissionspremie	1 punkt
Total efterfrågan från investerarna	35 md

Anm.: Denna statistik avser kommissionens upplåning på unionens vägnar. Med nyemissionspremie avses den premie som betalas till investerare som köper en nyemitterad obligation över den spread vid vilken motsvarande obligationer skulle förväntas handlas på andrahandsmarknaden.

(1) Sure inrättades till följd av kommissionens politiska riktlinjer för 2019–2024, där man föreslog ett europeiskt system för arbetslöshetsåterförsäkring för att skydda EU-medborgarna och minska belastningen på de offentliga finanserna vid externa chocker. Instrumentet inrättades efter utbrottet av covid-19 i Europa på grundval av kommissionens förslag av den 2 april 2020.

(2) Rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 159, 20.5.2020, s. 1 ( https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020R0672&from=en ).

(3) Enligt artikel 14 i förordningen ska kommissionen rapportera om användningen av ekonomiskt stöd, inbegripet utestående belopp och den tillämpliga tidsplanen för återbetalning, samt om huruvida de osedvanliga händelser som motiverar tillämpningen av Sure-förordningen (covid-19-pandemin) kvarstår. 

(4) Samtliga rapporteringstabeller lämnades ursprungligen in senast den 7 juni 2022 (utom för Portugal, som lämnade in sin tabell den 27 juni 2022). Senare inkom dessutom några smärre uppgiftsförtydliganden.

(5) Kommissionens förslag av den 25 augusti 2022 om att bevilja tilläggsstöd till Bulgarien granskas för närvarande av rådet.

(6) I detta sammanhang definieras utnyttjandegrad som den utsträckning i vilken en medlemsstat spenderar de medel som rådet beviljat för stödberättigande åtgärder. Rumäniens underutnyttjande har minskat avsevärt sedan nya åtgärder inkluderats och det beviljade beloppet sänkts. Situationen i Polen övervakas noggrant.

(7) Avsnitten I och II gäller användningen av ekonomiskt stöd från Sure i enlighet med artikel 14.1 i Sure-förordningen.

(8)   https://ec.europa.eu/info/strategy/eu-budget/eu-borrower/eu-borrowing-activities/eu-sure-social-bond-framework_en  

(9) Rådets genomförandebeslut (EU) 2022/1262 av den 18 juli 2022 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1355 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Rumänien för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 191, 20.7.2022, s. 72.

(10) Kommissionen föreslog att kompletterande ekonomiskt stöd på 460 miljoner euro skulle beviljas Bulgarien den 25 augusti 2022, men rådet har ännu inte godkänt detta. Vissa medlemsstater (Kroatien, Cypern, Grekland, Litauen och Portugal) hade officiellt begärt tilläggsstöd från Sure den 12 september 2022, medan ett fåtal andra informellt har uttryckt intresse för ytterligare Sure-stöd. De flesta begäranden baseras på utgifter som redan har uppstått.

(11) Om rådet beviljar det ytterligare ekonomiska stöd som kommissionen har föreslagit (se fotnot 5) skulle det belopp som beviljats Bulgarien öka till 971 miljoner euro.

(12) Underutnyttjande av stödmedlen innebär att medlemsstatens faktiska eller planerade utgifter för åtgärder som berättigar till Sure-stöd understiger det belopp som beviljats av rådet. Detta kan delvis bero på att medlemsstaten inte har klarat av att använda det redan utbetalda beloppet, vilket kan bli problematiskt om underutnyttjandet sedan kvarstår när de planerade utgifterna har genomförts.

(13) Irland och Estland ansökte endast om Sure-stöd för faktiska offentliga utgifter. Rapporteringen är därför oförändrad sedan mars 2021. Rapporteringen om Cyperns och Sloveniens offentliga utgifter för 2020 och 2021 har inte heller förändrats sedan den föregående rapporten.

(14) Stödberättigande åtgärder är de som beskrivs i artikel 3.2 i förordningen: nationella system för korttidsarbete eller liknande åtgärder och, som en komplettering, hälsorelaterade åtgärder. Vissa medlemsstater (Estland, Slovenien) har slutat rapportera om åtgärder som berättigar till Sure-stöd, eftersom de redan har överskridit det beviljade beloppet och därför inte längre finansierar de åtgärderna med Sure-stöd. De totala utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd är därför högre än vad som anges här.

(15) För Spanien och Italien beror detta också på den koncentrationsgräns (på 60 % av det maximala beloppet på 100 miljarder euro) som gäller för de tre största mottagande medlemsstaterna.

(16) På begäran av Rumänien har kommissionen och rådet beslutat att hädanefter betrakta covid-19-relaterade sjukdomsförmåner som en åtgärd som liknar system för korttidsarbete i stället för som en hälsorelaterad åtgärd (dock med tillämpning av ett tak, eftersom hälsoåtgärder är kompletterande). Trots att den händelse som berättigar till åtgärden är hälsorelaterad (dvs. en anställds sjukdom), är åtgärdens faktiska effekt och syfte lik effekten och syftet med system för korttidsarbete: den ger inkomststöd till anställda som inte kan arbeta, upprätthåller deras anställningsförhållande till företaget och är direkt kopplad till covid-19, i linje med Sure-förordningens syfte.

(17) Om utvecklingen i fråga om dessa framtida åtgärder följer den tidigare utvecklingen skulle endast en tredjedel av de planerade utgifterna (för 2022) realiseras. Detta försiktiga antagande avtalades med de rumänska myndigheterna och återspeglas i de utgifter som redovisas i denna rapport.

(18) Detta bygger på kommissionens analys, där de åtgärder som rapporterats av medlemsstaterna kategoriseras efter typ.

(19) System för lönesubventioner är system för bibehållande av sysselsättning som liknar korttidsarbete, men som skiljer sig åt i det att lönen inte beräknas per (ej arbetad) timme, utan snarare motsvarar ett schablonbelopp eller en andel av den totala lönen. Totalt står åtgärder som liknar system för korttidsarbete för 46 % av de totala utgifterna som berättigar till Sure-stöd.

(20) Se artikel 1 i rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020. Detta villkor förklaras också närmare i skäl 5: ”För att bibehålla instrumentets starka fokus enligt denna förordning, och därmed dess ändamålsenlighet, får hälsorelaterade åtgärder som instrumentet tar sikte på vara sådana vars syfte är att minska yrkesrisker och säkerställa skyddet för arbetstagare och egenföretagare på arbetsplatsen och, i lämpliga fall, vissa andra hälsorelaterade åtgärder.”

(21) Uppgifterna om täckningsgrad har ändrats från de tidigare rapporterna, eftersom medlemsstaterna har uppdaterat sina rapporteringstabeller och i vissa fall förbättrat uppgifternas kvalitet. Siffrorna avser personer och företag som vid någon tidpunkt omfattades av system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som stöds av Sure. Nämnarna är hämtade ur tabellerna i medlemsstaternas rapportering, till skillnad från i de föregående rapporterna, där uppgifter från Eurostat användes. I det totala antalet företag ingår företag med minst en anställd.

(22) I vissa medlemsstater fick dessutom ett betydande antal mottagare stöd enligt flera åtgärder, vilket inte gick att justera för på ett lämpligt sätt. I sådana fall uppmanades medlemsstaterna att endast rapportera omfattningen av de största åtgärderna för att undvika dubbelräkning. Därmed kan den verkliga täckningen vara ännu högre.

(23) Europeiska kommissionen (2020): Labour Market and Wage Developments in 2020, kapitel 3, ”Policy developments” (inte översatt till svenska). https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=23268&langId=en . Denna fråga behandlas mer ingående i den andra Sure-rapporten.

(24)  Det flesta av företagen är små eller medelstora, och under 2020 omfattades 30 % av dem av åtgärder som berättigar till Sure-stöd.

(25) Medlemsstater som utnyttjade allt sitt Sure-stöd under 2020 ingår inte här: Tjeckien, Estland, Spanien, Irland, Kroatien och Slovenien. Många av dessa medlemsstater fortsatte eller anpassade dock sina relevanta åtgärder och finansierade dem via andra källor. Denna uppskattning har ökat avsevärt eftersom Italien nu har rapporterat 2021 års täckningssiffror för första gången.

(26) Att de pandemirelaterade systemen för korttidsarbete förlängs innebär inte nödvändigtvis att medlemsstaterna i fråga använder Sure-instrumentet för att finansiera dem. Vissa länder har förlängt systemen med hjälp av annan finansiering (t.ex. EU:s strukturfonder och nationell finansiering). I Spanien trädde till exempel en ny reform av det permanenta systemet, som var av allmän karaktär, i kraft den 1 april, på grundval av de lärdomar som dragits under covid-19-pandemin.

(27)  För det första är det svårt att utforma ett alternativt scenario om hur utvecklingen på arbetsmarknaden skulle ha sett ut utan Sure. För det andra påverkas förhållandet mellan produktion och sysselsättning av en rad olika faktorer, varav Sure är en. Andra faktorer hänger samman med det faktum att människor inte hade möjlighet, eller avråddes från, att aktivt söka arbete på grund av nedstängningen av stora delar av ekonomin.

(28) Sambandet mellan arbetslöshet och förändringar i den ekonomiska tillväxten kallas i den ekonomiska litteraturen ofta för Okuns lag. Mer information finns i Europeiska kommissionen (2021), Quarterly Report on the Euro Area, avsnitt III, vol. 20, nr 2, (inte översatt till svenska). Kroatien ingår inte på grund av att uppgifter saknas. 

(29) Det bör dock noteras att den globala finanskrisens karaktär, särskilt den abrupta skuldminskning som den tvingade fram inom den privata sektorn, medförde särskilt allvarliga konsekvenser för verksamhet och sysselsättning, oavsett vilka åtgärder för sysselsättning som kunde ha vidtagits.

(30) Återhämtningen har emellertid varit ojämn. Det är främst i kontaktintensiva sektorer som sysselsättningen har ökat, medan sysselsättningen inom tillverkning har stagnerat. Dessutom fortsätter sysselsättningsnivåerna bland lågutbildade arbetstagare att släpa efter.

(31)

 Mer information finns i Europeiska kommissionen (2022), Quarterly Report on the Euro Area, avsnitt III, vol. 21, nr 2, (inte översatt till svenska). Av den rapporten framgår att Sure inte minskade arbetskraftens rörlighet, vilket är relevant för en effektiv omfördelning av resurser efter pandemiutbrottet och dess strukturella effekter på EU:s ekonomi.

(32) Av detta kan man sluta sig till att Sure förmodligen tillhandahöll nödvändigt stöd i första hand. Såsom noteras i fotnot 31 sägs det i skriften Quarterly Report on the Euro Area 2022 att det inte finns några bevis för att Sure hindrade återhämtningen genom att gå in och stödja företag i onödan och därigenom minska arbetskraftens rörlighet och avskräcka från en effektiv omfördelning.

(33) Ytterligare uppgifter om metoden finns i avsnitt III i Quarterly Report on the Euro Area, vol. 20, nr 2 (2021) (inte översatt till svenska).

(34) Dessa uppskattningar utesluter eventuella ytterligare förtroendeeffekter som nya krisinstrument, däribland Sure, kan ha haft på de ekonomiska aktörernas förtroende och räntespreaden för medlemsstaternas statslån. Dessutom kunde medlemsstaterna minska sin egen emission av statspapper under dessa finansieringsperioder, vilket sannolikt förbättrade de villkor som de kunde uppnå genom den emissionen.

(35) EU har ett AAA-kreditbetyg från Fitch, Moody 's, DBRS och Scope och ett AA-kreditbetyg (stabil utsikt) från Standard och Poor' s.

(36) Artikel 14.1 i Sure-förordningen. Enligt artikel 12.3 i Sure-förordningen ska den period under vilken instrumentet är tillgängligt och under vilken ett genomförandebeslut får löpa ut den 31 december 2022. Enligt artikel 12.4 får rådet, om kommissionen i sin rapport om genomförandet konstaterar att den stora ekonomiska störningen till följd av covid-19-utbrottet som påverkar finansieringen av de stödberättigande åtgärderna kvarstår, på förslag av kommissionen besluta att förlänga den period under vilken instrumentet är tillgängligt, varje gång med en ytterligare period om sex månader.

(37) Se ECDC, Country overview report för vecka 34 (fram till den 28 augusti) 2022: https://covid19-country-overviews.ecdc.europa.eu/index.html .

(38) När det gäller de ekonomiska utsikterna skulle den negativa risken med en eventuell förnyad spridning av viruset förvärras av den växande ekonomiska och politiska osäkerheten på grund av Rysslands invasion av Ukraina. I detta sammanhang är den största utmaningen de stigande energipriserna.

(39) I EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet fastställs en standard som ger investerare garantier för att de EU-obligationer som emitteras inom detta ramverk avser projekt som tjänar ett verkligt socialt syfte. Ramverket är därför i linje med internationella kapitalmarknadsorganisationens principer för sociala obligationer, närmare bestämt i) användningen av medel, ii) förfarandena för projektutvärdering och urval, iii) förvaltningen av medel och iv) rapportering. Mer information finns på eu_sure_social_bond_framework.pdf (europa.eu) .