1.

Ska artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 (1) av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (elmarknadsdirektivet), jämförd med bilaga II till samma direktiv tolkas så, att en systemansvarig måste beakta en slutanvändares önskemål att inte motta någon smart mätare, och i sådant fall är skyldig att tillhandahålla slutanvändaren en traditionell mätare i stället för ett smart mätarsystem?

2.

Ska artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32 (EU) (2) av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (mätinstrumentdirektivet), i vilket ett ”mätinstrument” i den mening som avses i de instrumentspecifika bilagorna III–XII definieras mer ingående (aktiva elenergimätare (MI-003)), jämförd med artiklarna 20 b och c samt 23.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 (elmarknadsdirektivet 2019/944), tolkas så, att den utgör hinder för en bestämmelse i nationell lagstiftning (7 § 1.31 i Elektrizitätswirtschafts- und -organisationsgesetz (3) (lag om elhushållning och elnätsdrift) 2010 idF GBl I nr 17/2021, nedan kallad Eiwog), där det inte ställs några konkreta krav på mätarens datasäkerhet?

3.

Ska vid tolkningen av artiklarna 20 b och c, 21.1 a och 23.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 (elmarknadsdirektivet) även artikel 6.1 i rådets direktiv 85/374/EEG, (4) i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/34/EG (5) av den 10 maj 1999 (produktansvarsdirektivet 1999/34/EG), beaktas?

4.

Ska artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (6) av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation) tolkas så, att begreppet elektroniskt kommunikationsnät är tillämpligt även på ett elnät över vilket uppgifter (förbrukningsuppgifter, metadata, personlig identitet) överförs i enlighet med vad som anges i artiklarna 20 b och c, 21.1 a och 23.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 (elmarknadsdirektivet)?

5.

Ska artiklarna 5.1 f, 13 och 32.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (7) av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (nedan kallad den allmänna dataskyddsförordningen) samt artiklarna 7, 8.1 och 8.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (8) (nedan kallad stadgan) tolkas så, att de utgör hinder för en nationell bestämmelse (1 § 6 i Intelligente Messgeräte-Einführungsverordnung (9) (förordningen om införande av smarta mätare), BGBl II nr 138/2012 idF BGBl II nr 9/2022 av den 13 januari 2022, nedan kallad IME-VO), enligt vilken respektive konfiguration måste vara synlig för slutanvändaren endast i avläsningsintervall, varvid detta krav inte gäller om den systemansvarige har fastställt att det föreligger ett ”motiverat enskilt fall” (84a § 1 Eiwog) och avläst slutanvändarens uppgifter under det fastställda intervallet?

6.

Ska med hänsyn till artikel 52.3 i stadgan, femte stycket i ingressen till denna samt kommentarerna till artikel 7 i densamma rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna avseende artikel 8 i Europakonventionen beaktas vid tolkningen av artiklarna 20 b och c, 21.1 a och 23.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 (elmarknadsdirektivet)?