Betänkande - A7-0384/2011Betänkande
A7-0384/2011

BETÄNKANDE om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken

15.11.2011 - (2011/2071(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Pervenche Berès
Rådgivande utskotts föredragande (*):Olle Ludvigsson, utskottet för sysselsättning och sociala frågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen


Förfarande : 2011/2071(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0384/2011
Ingivna texter :
A7-0384/2011
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken

(2011/2071(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 3 i EU-fördraget,

–       med beaktande av artiklarna 121, 126 och 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt protokoll nr 12 och de relevanta bestämmelserna i protokollen 15 och 16 om förfarandet vid alltför stora underskott,

–       med beaktande av den europeiska uppförandekoden avseende statistik enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik,

–       med beaktande av artiklarna 152 och 153.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (övergripande social klausul),

–       med beaktande av kommissionens meddelanden av den 12 maj 2010 om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken (KOM(2010)0250) och av den 30 juni om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken för stabilitet, tillväxt och nya arbetstillfällen – Verktyg för en kraftfullare ekonomisk styrning i EU (KOM(2010)0367),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–       med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 15 februari 2011 och den 7 september 2010,

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 mars 2011,

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0384/2011), och av följande skäl:

A.     Krisen och de ökande jämlikhetsklyftorna, de makroekonomiska obalanserna och de allt större skillnaderna i konkurrenskraft sedan euron infördes samt det finansiella systemets funktionssätt har visat att unionen måste tackla de makroekonomiska obalanserna genom ett symmetriskt tillvägagångssätt där så är lämpligt, vilket skulle åtgärda alltför stora underskott respektive överskott, samordna den ekonomiska och finanspolitiska politiken bättre och förbättra budgetövervakningen.

B.     Ramen för förbättrad ekonomisk styrning bör bygga på flera sammankopplade politiska åtgärder för hållbar tillväxt och sysselsättning, vilka måste vara inbördes samstämda, i synnerhet en unionsstrategi för tillväxt och sysselsättning (Europa 2020-strategin) som är särskilt inriktad på att utveckla och förstärka den inre marknaden, främjande av internationell handel och konkurrenskraft, en effektiv ram för att förebygga och korrigera alltför stora underskott i de offentliga finanserna (stabilitets- och tillväxtpakten), en stabil ram för att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, minimikrav för nationella budgetramar och förstärkt reglering och tillsyn av finansmarknaderna, inbegripet Europeiska systemrisknämndens makrotillsyn.

C.     Erfarenheterna och misstagen från det första årtiondet med den ekonomiska och monetära unionen visar att det behövs en förbättrad ekonomisk styrning inom unionen, som bör bygga på ett större nationellt egenansvar för gemensamt överenskomna regler och åtgärder och på solidare ramar för övervakning på EU-nivå av den nationella ekonomiska politiken.

D.     Erfarenheterna har visat att alltför stora skulder och underskott i vissa medlemsstater kan ge betydande negativa spridningseffekter för andra medlemsstater och för hela euroområdet.

E.     De nationella parlamenten utses av medborgarna genom fria val, och följaktligen företräder och garanterar dessa parlament de rättigheter som medborgarna har förvärvat och delegerat till dem. Införandet av den europeiska planeringsterminen bör fullt ut respektera de nationella parlamentens rättigheter.

F.     Parlamentens godkännande av de offentliga budgetarna är en av demokratins grundvalar.

G.     Parlamenten i EU:s medlemsstater delar i dag sin lagstiftande funktion med unionens institutioner och utövar i många fall bara en begränsad kontroll över de EU-politiska åtgärder som respektive regeringar vidtar.

H.     De flesta unionsmedborgarna känner inte i tillräcklig utsträckning till de förändrade och komplexa lagstiftningsprocesserna inom Europeiska unionen. Den bristande öppenheten i besluts- och opinionsbildningsprocesserna, särskilt i Europeiska rådet och ministerrådet, skadar medborgarnas förtroende för den europeiska integrationen och unionens demokratier och försvårar en aktiv och konstruktiv kontroll från medborgarnas sida.

I.      Sociala proteströrelser mot besparingsåtgärder i olika EU‑medlemsstater ger även uttryck för ett växande missnöje med den demokratiska kvaliteten på den europeiska integrationen. Den europeiska integrationens demokratiska trovärdighet har lidit kolossalt av hur eurokrisen hittills har hanterats.

J.      För att uppnå en effektiv nationell ekonomisk politik genom förstärkt samordning krävs det demokratisk legitimitet och möjlighet till ansvarsutkrävande för denna politik, vilket i sin tur kräver att parlamenten medverkar.

K.     Det finns ett behov av att säkra en större samverkan mellan sysselsättningspolitiken, socialpolitiken och den ekonomiska politiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Detta måste göras till förmån för alla generationer och på ett sätt som främjar demokratisk ansvarighet, egenansvar och legitimitet hos alla berörda aktörer. Europaparlamentets fullständiga deltagande är av största betydelse i detta sammanhang.

L.     Den 24 mars 2011 enades de deltagande länderna i Euro plus-pakten om att vidta ”kraftfulla åtgärder på EU‑nivå för att stimulera tillväxten genom att stärka den inre marknaden, minska den totala regelbördan och främja handel med tredjeländer”.

M.    Den europeiska planeringsterminen är en institutionell process, under EU‑institutionernas ledning, för bättre samordning mellan medlemsstaterna i syfte att genomföra EU-strategin, särskilt den makroekonomiska dimensionen.

N.     Europaparlamentet och rådet fastställer i enlighet med fördragen EU:s budget gemensamt, och de nationella budgetförfarandena regleras av de enskilda medlemsstaternas konstitutionella system. En starkare budgetsamordning strider dock inte mot subsidiaritetsprincipen.

O.     Den inre marknadens stora bedrift att sammanlänka de europeiska ekonomierna måste kopplas till ett system med budgetsamordning för att utnyttja betydande synergieffekter.

P.     Inrättandet av ett stabilt ordförandeskap för Europeiska rådet, genom Lissabonfördraget, har ändrat unionens institutionella balans.

Q.     Ett samordningssystem som enbart är mellanstatligt skulle vara ett otillräckligt svar på kraven i artikel 121 i EUF-fördraget, där det slås fast att medlemsstaterna ska betrakta sin ekonomiska politik som en fråga av gemensamt intresse, och skulle inte kunna garantera det agerande från unionens sida som krävs inom de områden som omfattas av gemenskapsmetoden.

R.     Inrättandet av den europeiska planeringsterminen bör leda till att Europaparlamentet och de nationella parlamenten blir mer involverade på ett noga fastställt sätt och förändrar sina arbetsmetoder.

S.     Europaparlamentet är behörig medbeslutare i budgetförfarandet.

T.     Den europeiska sysselsättningsstrategin och riktlinjerna för sysselsättningen grundar sig på artikel 148 i EUF-fördraget och ger en politisk ram för de sysselsättnings- och arbetsmarknadsåtgärder som ska genomföras för att uppnå målen i Europa 2020‑strategin.

U.     Europaparlamentet lämnade ett bidrag till de integrerade sysselsättningsriktlinjerna för 2010, nästan i enlighet med medbeslutandeförfarandet.

V.     Arbetslösheten inom EU är fortfarande långt över 9 procent och framför allt ungdomsarbetslösheten förblir en stor utmaning. Sysselsättnings-, arbetsmarknads- och socialpolitiken är därför viktiga delar i de reformer som ska genomföras inom ramen för både den makroekonomiska övervakning och den tematiska samordning som föreskrivs i Europa 2020‑strategin.

W.    Europa 2020-strategin och den nya styrningsstrukturen i den europeiska planeringsterminen bör hjälpa EU att hantera krisen och dess orsaker. EU:s höga sociala skyddsnivå har mildrat de värsta efterdyningarna av krisen, men konsekvenserna av krisen är betydande och den har orsakat en kraftig minskning i den ekonomiska aktiviteten, en väsentlig ökning av arbetslösheten, kraftigt sjunkande produktivitet och mycket försvagade offentliga finanser.

X.     Den europeiska planeringsterminen har två mål: att kontrollera att medlemsstaterna iakttar budgetdisciplin och samtidigt övervaka att Europa 2020-programmet genomförs på ett korrekt sätt genom att säkra den finansiering som krävs för genomförandet.

Y.     Lissabonstrategins misslyckande kan i huvudsak hänföras till avsaknaden av ett tydligt uppföljningsförfarande för genomförandet av denna strategi för alla berörda aktörer. Därför är det viktigt att dra lärdom av detta så att Europa 2020‑agendan blir framgångsrik.

Z.     Med tanke på erfarenheterna av den monetära dialogen bör Europaparlamentet ha en roll i den demokratiska ansvarsskyldigheten för den ekonomiska politiken och budgettillsynen.

AA.  Rådet har gjort väsentliga ändringar i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen föreslog inom ramen för den europeiska planeringsterminens första år.

AB.  Autonomin för arbetsmarknadens parter när det gäller kollektivförhandlingar och de nationella lönesättningssystemen måste strikt respekteras.

AC.  Man har skaffat sig erfarenhet genom de interparlamentariska möten som Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor har anordnat varje år.

Utmaningarna – en sammanfattning

1.      Europaparlamentet anser att krisens nuvarande fas kräver att man reagerar kraftfullt och ambitiöst.

2.      Europaparlamentet noterar att man vid euroområdets toppmöte den 26 oktober 2011, förutom att anta lagstiftningspaketet om ekonomisk styrning även fattade beslut om ett paket med åtgärder som modifierar lagstiftningspaketet. Om det eventuellt i framtiden blir fråga om att ändra fördraget, bör en sådan ändring helt och fullt respektera förfarandet i artikel 48.3 i fördraget om Europeiska unionen, och mandatet för ett konvent som sammankallas i enlighet med den artikeln bör återspegla det faktum att EU måste bygga på stark demokratisk legitimitet och solidaritet.

3.      Europaparlamentet anser att den europeiska planeringsterminen tills vidare är en viktigt ram för genomförandet av EU-strategin och för en effektiv ekonomisk styrning, särskilt i euroområdets medlemsstater som är sammanlänkade av ett gemensamt ansvar, och att bakom ordalydelsen står en process under hela året på spel för EU:s institutioner och medlemsstater.

4.      Europaparlamentet betonar att Europa 2020-strategins framgång är beroende av EU:s åtagande i sin helhet, och av att medlemsstaterna, de nationella parlamenten, de lokala och regionala myndigheterna och arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar. Parlamentet påminner om vikten av en stark, konkurrenskraftig och fungerande social marknadsekonomi, strukturreformer och kollektiva avtal inom ramen för Europa 2020‑strategin samt främjande av en verklig europeisk social dialog om makroekonomisk politik och makroekonomiska åtgärder.

5.      Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna borde se sin ekonomiska politik och budgetpolitik som en gemensam fråga och att den ekonomiska och monetära unionens ekonomiska pelare, inklusive dess finanspolitiska dimension, därför måste förstärkas genom bättre samordning vid införande och tillämpning av finanspolitiska åtgärder, en effektiv kamp mot skattebedrägerier och skatteflykt samt en avveckling av de åtgärder som för närvarande avser att förhindra sådana beteenden.

6.      Europaparlamentet anser att införandet av den europeiska planeringsterminen och den förstärkta ekonomiska och finanspolitiska samordningen skulle ge EU-medlemsstaterna tillräckligt utrymme och flexibilitet för att genomföra en effektiv budgetmässig, ekonomisk och social strategi som är lämpligt samstämd med Europa 2020-strategin, inriktad på resursfördelning och tillväxt, och som erbjuder unionsmedborgarna en adekvat nivå på offentliga tjänster och infrastruktur. Kommissionen uppmanas att i sin årliga tillväxtöversikt beakta vilka åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att fullborda den inre marknaden.

7.      Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen och förstärkningen av den inre marknaden och främjandet av internationella handelsförbindelser är centralt för att stimulera ekonomisk tillväxt och förbättrad konkurrenskraft och för att hantera makroekonomiska obalanser, och uppmanar kommissionen att i sin årliga tillväxtöversikt beakta vilka åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att fullborda den inre marknaden.

8.      Europaparlamentet understryker att medlemsstaternas riktlinjer för sysselsättningspolitiken och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken båda är väsentliga delar av den europeiska planeringsterminen och lika viktiga för att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att alla politiska rekommendationer följer de integrerade riktlinjerna.

9.      Europaparlamentet beklagar bristen på tydlighet och överlappningen av de olika instrument och budgetposter med vars hjälp målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås via EU-budgeten. Parlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen erbjuder en utmärkt möjlighet att skapa större synergi mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar.

10.    Europaparlamentet påpekar att Europa 2020-strategin behöver en starkare territoriell dimension. Parlamentet menar därför, med beaktande av EU-regionernas särdrag och olika utvecklingsnivåer, att en direkt involvering av regionala och lokala myndigheter och samarbetspartner i planeringen och genomförandet av de berörda programmen skulle kunna skapa en starkare känsla av ansvar för målen i strategin på alla nivåer och öka förståelsen på fältet för dess mål och resultat.

Kommissionens roll

Inledning

11.    Europaparlamentet konstaterar att den europeiska planeringsterminen har inrättats för att garantera en hållbar konvergens avseende medlemsstaternas ekonomiska och finanspolitiska resultat, åstadkomma en bättre samordning av ekonomierna, och få bukt med statsskuldkrisen. Den årliga tillväxtöversikten har etablerats som cykelns inledande basdokument.

12.    Parlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen måste genomföras utan att det påverkar de rättigheter som Europaparlamentet garanteras genom EUF-fördraget. Kommissionen uppmanas att utveckla förslag i vilka fastställs hur dessa olika instrument skiljer sig från varandra, vilka deras spridningseffekter är för olika politikområden och hur de är sammankopplade.

Lärdomar av första cykeln

13.    Europaparlamentet understryker att kodifieringen av den europeiska planeringsterminen måste ge utrymme för den flexibilitet som behövs för att göra eventuella anpassningar mot bakgrund av lärdomarna från den första omgången. Kommissionen bör vid utvärderings- och anpassningsarbetet framför allt inrikta sig på behovet att anpassa ramen närmare till euroområdet och dess utmaningar.

14.    Europaparlamentet konstaterar att kvaliteten på de nationella reformprogrammen under den första europeiska planeringsterminen varierar kraftigt i fråga om konkretion, transparens, genomförbarhet och omfattning. Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna att höja kvaliteten på sina bidrag och göra dem mer transparenta, samt göra de nationella reformprogram som har högst kvalitet till standard för de kommande europeiska planeringsterminerna.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nationella politik och de nationella mål som anges i de nationella reformprogrammen tillsammans håller en nivå som är tillräckligt ambitiös för att de överordnade målen i Europa 2020-strategin ska uppnås. Parlamentet uttrycker oro över att så inte var fallet under den första europeiska planeringsterminen. Kommissionen uppmanas att se till att alla medlemsstater bidrar efter bästa förmåga till att uppnå de överordnade målen, och att de presenterar en detaljerad färdplan med tidsangivelser för de nödvändiga åtgärderna.

Den årliga tillväxtöversikten

16.    Europaparlamentet anser att den årliga tillväxtöversikten bör vara anpassad till

–    Europa 2020-strategin,

–    de integrerade riktlinjerna (de övergripande riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna),

–    särskilda rådsöverenskommelser som rör euroområdet eller unionen i sin helhet, t.ex. Euro plus-pakten.

17.    Europaparlamentet noterar att den årliga tillväxtöversikten, i den form som den godkänns vid Europeiska rådets vårmöte, bör vara vägledande för utarbetandet av medlemsstaternas

–    nationella reformprogram,

–    stabilitets- och konvergensprogram, vilka ligger till grund för kommissionens landsspecifika rekommendationer.

18.    Europaparlamentet konstaterar att utarbetandet av den årliga tillväxtöversikten baserar sig på makroekonomiska prognoser i alla medlemsstaterna och på unionsnivå. Parlamentet betonar att de åtgärder som krävs för att förbättra den ekonomisk styrningen i Europa bör åtföljas av liknande åtgärder för att förbättra dess legitimitet och ansvarsskyldighet. Därför är parlamentet kritiskt till den nuvarande utformningen av den årliga tillväxtöversikten som ett rent tekniskt dokument som inte tar någon hänsyn till Europaparlamentets bidrag.

19.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de riktmärken som används för att utvärdera medlemsstaternas framsteg ta mer hänsyn till Europa 2020-strategins övergripande och multidimensionella synsätt (smart, hållbar och inkluderande), och att utfärda landsspecifika rekommendationer i enlighet därmed.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka antalet indikatorer som används för att övervaka utvecklingen nationellt, och att därvid beakta det arbete som gjorts, särskilt i samband med uppföljningen av meddelandet ”Bortom BNP: att mäta framsteg i en föränderlig värld’ (KOM(2009)0433), och färdplanen för ett resurseffektivt Europa.

21.    Europaparlamentet begär att den årliga tillväxtöversikten ska omvandlas till ”årliga riktlinjer för hållbar tillväxt”, som koncentreras på förbättring av en hållbar tillväxt.

22.    Europaparlamentet begär att kommissionen före den 10 januari varje år antar årliga riktlinjer för hållbar tillväxt, med ett särskilt kapitel om euroområdet.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av de årliga riktlinjerna för hållbar tillväxt så mycket som möjligt utnyttja vetenskapliga experter från många olika områden och att ta hänsyn till Europaparlamentets, medlemsstaternas och de lokala och regionala styrenas relevanta rekommendationer.

24.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de årliga riktlinjerna för hållbar tillväxt tydligt bedöma de viktigaste ekonomiska och finanspolitiska problemen i EU och i de enskilda medlemsstaterna, att föreslå prioriterade åtgärder för att komma till rätta med dessa problem, och att identifiera vilka åtgärder som unionen och medlemsstaterna har vidtagit för att stödja en förbättrad konkurrenskraft och långsiktiga investeringar, att avlägsna hindren för hållbar tillväxt, uppnå målen i fördragen och den gällande Europa 2020-strategin, genomföra de sju flaggskeppsinitiativen samt minska makroekonomiska obalanser.

25.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att den politiska vägledningen för finanspolitisk konsolidering och strukturreformer stämmer överens med Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning. När unionen definierar och inför de årliga riktlinjerna för hållbar tillväxt måste hänsyn tas till den mikroekonomiska lagstiftningens utveckling, särskilt rörande tillsynsregleringen, och till långsiktiga investeringar som stimulerar hållbar konkurrenskraft, tillväxt och nya arbetstillfällen. En konsekvensutvärdering bör också göras avseende vilka långsiktiga kostnader som kan uppstå om medlemsstaterna inte arbetar mot målen eller genomför strukturreformerna i Europa 2020-strategin.

26.    Europaparlamentet anser att de landsspecifika rekommendationerna bör åtföljas av sociala konsekvensbedömningar som tar hänsyn till kraven i samband med främjandet av sysselsättningen, garantin för adekvat socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög nivå på den högre utbildningen, yrkesutbildningen, vidareutbildningen och folkhälsoskyddet.

27.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de årliga riktlinjerna för hållbar tillväxt explicit fastställa potentiella gränsöverskridande spridningseffekter av viktiga ekonomisk-politiska åtgärder som har genomförts på EU-nivå eller i medlemsstaterna.

28.    Europaparlamentet uppmanar de kommissionsledamöter som har ansvaret för den europeiska planeringsterminen att debattera de årliga riktlinjerna för hållbar tillväxt med Europaparlamentets behöriga utskott så snart de har antagits av kommissionen.

Landsspecifika rekommendationer

29.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att Europa 2020‑strategins mål och flaggskeppsinitiativ genomförs och behandlas lika i den vägledning och de rekommendationer som riktas till varje medlemsstat och till EU som helhet.

30.    Europaparlamentet påminner om att det i rådets direktiv om kraven avseende medlemsstaternas budgetramar[1] slås fast att ”kommissionen ska offentliggöra de metoder, antaganden och relevanta parametrar som ligger till grund för dess makroekonomiska prognoser och budgetprognoser”.

31.    Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna genomför detta direktiv så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra jämförbarheten mellan de nationella reformprogrammen och fastställa gemensamma referenser för att kunna bedöma programmen.

32.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera sina rekommendationer för Europaparlamentet vid en lämplig tidpunkt efter analysen av stabilitets- och konvergensprogrammen och de nationella reformprogrammen, och att lyfta fram de potentiella gränsöverskridande spridningseffekterna, särskilt inom euroområdet, med tanke på de planerade interparlamentariska forumen och diskussionerna i rådet om de landsspecifika rekommendationerna.

33.    Europaparlamentet uppmanar rådet att i juli inför Europaparlamentet förklara alla viktiga ändringar som man gjort i kommissionens föreslagna lansspecifika rekommendationer. Kommissionen bör delta i denna utfrågning för att framföra sina synpunkter på situationen.

34.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att organisera en utfrågning med syftet att informera om de årliga övervakningsinsatser som har annonserats inom de olika flaggskeppsinitiativen. Denna utfrågning bör äga rum mellan Europeiska rådets vår- och sommarmöten med alla relevanta EU-organ, nationella och regionala organ samt andra intressenter.

35.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ge ökad betydelse åt den makroekonomiska dialog som inrättades av Europeiska rådet i Köln i juni 1999 för att förbättra samverkan mellan de enheter som ansvarar för löneutvecklingen, den ekonomiska politiken samt budget- och penningpolitiken.

36.    Med syftet att minska de globala ekonomiska obalanserna föreslår Europaparlamentet att man bör ta hänsyn till spridningseffekterna av den ekonomiska utvecklingen i unionen för icke-europeiska länder. Kommissionen uppmanas att ta aktiv del i den ekonomiska dialogen i relevanta FN‑organ. Mål som man har kommit överens om på internationell nivå måste också beaktas.

Europaparlamentets roll

37.    Europaparlamentet påminner om att diskussionen i parlamentet om de ekonomisk- politiska riktlinjerna är en hörnpelare i varje demokratiskt system.

38.    Europaparlamentet konstaterar att krisen, och särskilt utvecklingen inom euroområdet, kräver en uppgradering av den europeiska dimensionen av den ekonomiska politiken i medlemsstaterna.

39.    Europaparlamentet kommer att anpassa sin struktur och sina arbetsmetoder ännu bättre till den senaste utvecklingen inom rådet och kommissionen avseende euroområdets struktur. Den ekonomiska dialogen kommer att vara ett av svaren på denna utmaning. Varje ny eller uppgraderad organisation och beslutsprocess inom rådet och/eller kommissionen måste gå hand i hand med en förbättrad demokratisk legitimitet och adekvat ansvarsskyldighet inför Europaparlamentet.

40.    Europaparlamentet understryker att det behövs en uppgradering av den parlamentariska dimensionen parallellt med rådsdimensionen.

41.    Europaparlamentet kommer före vårmötet med Europeiska rådet om de årliga riktlinjerna för hållbar utveckling att rösta om ändringsförslag som kommer att översändas till rådet. Parlamentet önskar att de årliga riktlinjerna för hållbar utveckling ska vara föremål för medbeslutandeförfarandet, vilket bör införas vid nästa fördragsändring. Parlamentets talman uppmanas att vid Europeiska rådets vårmöte presentera de årliga riktlinjerna för hållbar utveckling med parlamentets ändringar.

42.    Europaparlamentet är oroat över den demokratiska legitimiteten vid införandet av den europeiska planeringsterminen, och vidhåller att Europaparlamentet, de nationella parlamenten samt lokalt och regionalt valda företrädare har en mycket viktig roll för att skapa den nödvändiga demokratiska legitimiteten och det nationella ansvarstagandet.

43.    Europaparlamentet anser att parlamentet är den lämpliga arenan för ekonomisk dialog och samarbete mellan de nationella parlamenten och EU:s institutioner.

44.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras regioner att i högre grad involvera och regelbundet rådfråga de nationella och regionala parlamenten, arbetsmarknadens parter, offentliga myndigheter samt det civila samhället i samband med utformningen av de nationella reformprogrammen samt utvecklings- och sammanhållningsprogrammen. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att Regionkommittén i ett tidigt skede utses till en plattform för samordning mellan regionerna för att få dessa att rapportera om hur det regionala och lokala deltagandet i den europeiska planeringsterminen utvecklas.

45.    Europaparlamentet begär att det under 2012 anordnas en interparlamentarisk konferens som sammanför företrädare för Europaparlamentets och de nationella parlamentens utskott för budget, sysselsättning och ekonomi i syfte att fastställa omfattning, metoder och tillvägagångssätt när det gäller den ekonomiska politikens demokratiska legitimitet på flera nivåer och i flera dimensioner, så att man särskilt ska kunna vara säker på att de nationella politiska åtgärder och mål som tillkännages i de nationella reformprogrammen tillsammans når upp till en nivå som är tillräckligt ambitiös för att nå målen i Europa 2020-strategin. Dock måste man vara särskilt uppmärksam på att ge tillräcklig tid till antagandet av de nationella budgetarna.

46.    Europaparlamentet avser att varje år fr.o.m. 2013, före Europeiska rådets vårmöte, anordna ett interparlamentariskt forum i Europaparlamentet med ledamöterna i de utskott som är behöriga för den europeiska planeringsterminen i de nationella parlamenten, och rekommenderar att detta möte ska vara en integrerad del av det årliga möte som utskottet för ekonomi och valutafrågor anordnar för de nationella parlamentsledamöterna. Parlamentet föreslår att detta forum ska omfatta sammanträden med de politiska grupperna och de behöriga utskotten samt ett plenarsammanträde, och inbjuder de europeiska arbetsmarknadsparterna att delta i detta möte och lägga fram sina ståndpunkter.

47.    Europaparlamentet avser att varje år fr.o.m. 2013, efter Europeiska rådets vårmöte, anordna ett andra interparlamentariskt möte med de utskottsordförande som ansvarar för den europeiska planeringsterminen i de nationella parlamenten och i Europaparlamentet (ECON, EMPL, BUDG, ENVI och ITRE) för att diskutera kommissionens föreslagna rekommendationer.

48.    Europaparlamentet varnar för eventuella metoder som saknar parlamentariskt godkännande på EU-nivå eller nationell nivå. Parlamentet betonar att de landsspecifika rekommendationerna måste baseras på demokratiska förfaranden.

49.    Europaparlamentet betonar betydelsen av den ekonomiska dialog med parlamentet som antogs som en del av lagstiftningspaketet om ekonomisk styrning, och som gör det möjligt att föra en dialog både mellan de europeiska institutionerna och på nationell nivå för att inleda en gränsöverskridande och offentlig debatt, förbättra transparensen och skapa kollegialt tryck. Det berörda utskottet i Europaparlamentet kan bjuda in kommissionens, eurogruppens eller Europeiska rådets ordförande och erbjuda en medlemsstat som berörs av beslut i samband med förfarandet vid alltför stora underskott och/eller förfarandet vid alltför stora obalanser att delta i en diskussion.

50.    Europaparlamentet önskar att det ska anordnas en ekonomisk dialog i Europaparlamentet med stats- och regeringscheferna i de medlemsstater som avser att utnyttja den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och den europeiska stabilitetsmekanismen innan de tas i anspråk. Med tanke på den roll som europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och europeiska stabilitetsmekanismen är tänkta att få är det nödvändigt att parlamentet anordnar en utfrågning med sina chefstjänstemän.

51.    Europaparlamentet uppmanar enträget rådet och kommissionen att garantera att ekonomiska krav och justeringsprogram inom ramen för eventuella räddningsprogram stämmer överens med unionens mål för social och hållbar utveckling, och i synnerhet riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och den ekonomiska politiken liksom Europa 2020-målen. Parlamentet uppmanar dem att inom ramen för den europeiska planeringsterminen ta explicit hänsyn till dessa krav på överensstämmelse i rekommendationerna till de medlemsstater som får ekonomiskt stöd

52.    Europaparlamentet kommer under hösten att granska unionens makroekonomiska situation, med stöd av sakkunskap från många olika områden, inklusive internationell extern oberoende rådgivning och i samråd med berörda intressenter, särskilt arbetsmarknadens parter, för att främja debatten och få ett oberoende utlåtande om ekonomiska frågor inför diskussionerna med kommissionen före utarbetandet av den årliga tillväxtöversikten.

53.    Europaparlamentet anser att parlamentet bör erkännas som det europeiska demokratiska forum som ska göra en övergripande utvärdering av den europeiska planeringsterminen när den är klar.

54.    Europaparlamentet begär att få bli en partner i den makroekonomiska dialogen och att delta i den för att uppnå sina mål när det gäller att komma fram till en samarbetsinriktad politisk ståndpunkt för den makroekonomiska politiken.

Rådets roll

55.    Europaparlamentet begär att Europeiska rådet bjuder in Europaparlamentets talman att delta vid sammanträdena om den europeiska planeringsterminen.

56.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i linje med bestämmelserna i lagstiftningspaketet om ekonomisk styrning, under de första veckorna varje år inför parlamentet genom en detaljerad översikt av aktiviteter och åtgärder redogöra för utvecklingen och framgångarna i samband med den föregående europeiska planeringsterminen.

57.    Europaparlamentet noterar att det blev uppenbart under det första genomförandet av den europeiska planeringsterminen att tidsfristerna var korta, och att det därför finns risk för att de nationella parlamentens deltagande vid framtida genomföranden inte blir optimalt om någon medlemsstat skulle behöva korrigera handlingsplanen eller justera sina stabilitets- och konvergensprogram och nationella reformprogram till följd av rådets rekommendationer.

58.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att presentera så detaljerade uppgifter som möjligt om de åtgärder och instrument som planeras inom ramen för de nationella reformprogrammen för att man ska uppnå de uppsatta nationella målen, inklusive tidsfristen för genomförandet, de förväntade konsekvenserna, potentiella spridningseffekter, riskerna med ett bristfälligt genomförande, kostnaderna samt uppgifter om en eventuell användning av EU:s strukturfonder.

59.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de nationella statistikmyndigheterna är yrkesmässigt oberoende, i enlighet med bestämmelserna i lagstiftningspaketet om ekonomisk styrning, och garantera att den europeiska uppförandekoden avseende statistik, enligt förordning (EG) nr 223/2009, följs, så att kommissionen får statistik av hög kvalitet som ska bedömas under den europeiska planeringsterminen.

60.    Europaparlamentet anser att det europeiska statistiksystemets framgång huvudsakligen vilar på arbetet hos välfungerande nationella revisionsrätter och deras noggranna och korrekta kontroll av kvaliteten på uppgifterna om de offentliga finanserna och processen för överföring från de offentliga enheterna till de nationella statistikbyråerna.

61.    Europaparlamentet uppmanar rådet att stärka den makroekonomiska dialogen, särskilt genom att inrätta motsvarande makrodialoger på nationell nivå, för att utnyttja det makroekonomiska samarbetets fulla potential genom att ta vara på sysselsättningsmöjligheter genom en stark tillväxtdynamik.

62.    Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att involvera Europeiska centralbanken i den ständiga dialogen mellan EU-institutionerna.

Övrigt

63.    Europaparlamentet begär att det inrättas ett europeiskt finansorgan för att stärka den europeiska planeringsterminens genomförandekapacitet och EMU:s ekonomiska pelare. Den framtida institutionella utvecklingen bör ta hänsyn till hur den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och den europeiska stabilitetsmekanismen utvecklas.

64.    Europaparlamentet konstaterar med oro att samordningen av den ekonomiska politiken på EU-nivå består av en blandning av bindande och icke bindande instrument och åtaganden[2], vilket kan underminera rättssäkerheten i EU och i allmänhetens ögon skapar förvirring om den exakta omfattningen av det ansvar som medlemsstaterna har som medlemmar eller icke-medlemmar i euroområdet.

65.    Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna inte har hållit sig till de gemensamt beslutade reglerna, särskilt vad gäller stabilitets- och tillväxtpakten, där det anges att medlemsstaternas årliga budgetunderskott ska understiga 3 procent av BNP och att statsskulden ska understiga 60 procent av BNP. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler och andra gemensamt beslutade bestämmelser.

66.    Europaparlamentet framhåller att en integrerad kontroll av den ekonomiska politiken, om den ska vara effektiv, inte får begränsas till en bedömning av EU‑ländernas finans- och strukturpolitik utan måste anpassas till målen och åtgärderna på EU-nivå, omfattningen av EU:s ekonomiska resurser och hur de se ser ut. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den avgörande roll som EU:s politik och åtgärder har inom ramen för Europa 2020-strategin, bl.a. när det gäller sammanhållningspolitiken, forskning och innovation.

67.    Europaparlamentet understryker att de politiska riktlinjerna för medlemsstaterna delvis gäller områden som löner och pensioner, vilka hör till medlemsstaternas och arbetsmarknadsparternas behörighet, men måste stödjas och kompletteras av Europeiska unionen i enlighet med artikel 153 i EUF-fördraget. Parlamentet betonar att demokratisk ansvarsskyldighet måste garanteras och att principerna om subsidiaritet och dialog mellan arbetsmarknadens parter måste respekteras för att bevara det politiska svängrum som behövs för det nationella genomförandet.

68.    Europaparlamentet påminner om att det i Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser sägs att ”tillämpningen av förordningen ska till fullo respektera artikel 152 i EUF-fördraget och de rekommendationer som utfärdas inom ramen för denna förordning ska respektera nationell praxis och de nationella systemen för lönebildning. Förordningen ska beakta artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och ska därför inte påverka rätten att förhandla om, ingå och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.”

Sektorsbidrag till den europeiska planeringsterminen

69.    Europaparlamentet anser att Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen utgör en ram för stärkt ekonomisk och social styrning som, i syfte att nå de gemensamma målen, kan bidra till att stärka en gemensam strategi för utmaningarna i, reaktionerna på och bedömningen av den sysselsättningsmässiga och sociala situationen i medlemsstaterna om de inte stannar vid en avsiktsförklaring och om parlamentet får vara verkligt delaktigt i denna process, till skillnad från vad som var fallet under den första europeiska planeringsterminen, bland annat i samband med den första årliga tillväxtöversikten, som inledde en ny era av ekonomisk styrning i EU.

70.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att när de lägger fram politiska riktlinjer för bland annat utbildning, sysselsättning, sociala frågor, den makroekonomiska politiken och budgeten för medlemsstaterna respektera subsidiaritetsprincipen och dialogen mellan arbetsmarknadens parter i samband med löner och pensioner. Likaså bör de i enlighet med artikel 153.5 i EUF-fördraget respektera medlemsstaternas och arbetsmarknadens parters behörighet på dessa områden för att bevara det politiska svängrum som behövs för det nationella genomförandet och samråda med arbetsmarknadens parter innan de utfärdar sina rekommendationer. Parlamentet betonar att demokratisk ansvarighet måste garanteras på alla nivåer.

71.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av all tillgänglig information och sakkunskap, bland annat från Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, vid sin bedömning av framstegen mot Europa 2020-målen och därmed sammanhängande initiativ.

72.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i sina rekommendationer i första hand prioritera en socialpolitik som främjar utbildning, tillgång till arbete, arbetslösas återinträde på arbetsmarknaden och en bättre samordning av medlemsstaternas sociala trygghetssystem. Likaså bör förverkligandet av den inre marknaden och undanröjandet av alla konkurrenshinder prioriteras. Rekommendationerna bör lämnas i så god tid i förväg att de verkligen kan påverka de nationella budgetbesluten.

73.    Europaparlamentet avser att bidra aktivt till EU:s och medlemsstaternas genomförande av en ambitiös Europa 2020-strategi och till den europeiska planeringsterminen, bland annat genom att bidra till dess sysselsättningsaspekter och sociala aspekter, vilka är av avgörande betydelse för EU:s medborgare. Parlamentet tänker både vidta särskilda åtgärder och bidra till sådana viktiga initiativ som Europaåret för aktivt åldrande. Parlamentet kommer också att göra sitt yttersta för att under hela året låta dessa aspekter av Europa 2020-strategin stå högt på den politiska dagordningen. Detsamma gäller sysselsättningen och sociala frågor som berör kvinnor och män i EU.

74.    Europaparlamentet avser dessutom att uttrycka sina synpunkter när det gäller sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna av Europa 2020-strategin med hjälp av en särskild resolution som kommer att antas inför Europeiska rådets vårmöte.

75.    Europaparlamentet förklarar sig berett att delta i en regelbunden politisk dialog och diskussion med de nationella parlamenten och andra berörda aktörer, däribland arbetsmarknadens parter, näringslivet och icke-statliga organisationer, om sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna av Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen, och

a)   uppmanar kommissionen att för parlamentet lägga fram sin årliga tillväxtöversikt, inbegripet utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen, sitt förslag till årliga riktlinjer för sysselsättningen och eventuella förslag till landsspecifika rekommendationer som avges på grundval av artikel 148.4 i EUF-fördraget,

b)   efterlyser öppenhet mellan olika aktörer inom den europeiska planeringsterminen och uppmuntrar i detta sammanhang sysselsättningskommittén att regelbundet dela med sig av resultatet av sin sysselsättningsövervakning till Europaparlamentets berörda utskott,

c)   uppmanar arbetsmarknadens parter, de icke-statliga organisationerna på det sociala området och övriga aktörer att delta i en regelbunden diskussion med parlamentet, särskilt om genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken och andra framsteg som görs mot att uppnå EU:s mål på detta område. Parlamentet begär att dess ledamöter i de ansvariga parlamentsutskotten får ta del av de förberedande dokumenten för dessa diskussioner i förväg.

76.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att delge parlamentet resultaten av de åtgärder som vidtas inom programmet för ömsesidigt lärande, särskilt på de områden som tas upp i Europeiska rådets strategiska riktlinjer. Parlamentet betonar vikten av att regelbundet övervaka nivån på tillgången till och utnyttjandet av de medel som ställts till förfogande för detta program för att omedelbart kunna fastställa vilka korrigerande åtgärder som kan vara nödvändiga för att se till att de vanliga byråkratiska fallgroparna inte förhindrar att programmets mål uppnås.

77.    Europaparlamentet anser att sysselsättnings- och socialpolitiken har en central roll i hela Europa 2020-strategin och dess styrning. Dessa politikområden måste stärkas mot bakgrund av krisen, och den europeiska planeringsterminen är avgörande för att man ska nå detta mål.

78.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, mot bakgrund av den europeiska planeringsterminen och för att kunna genomföra sysselsättningsriktlinjerna 7–10 på ett effektivt sätt, bör uppmuntras att lägga särskild vikt vid vissa frågor, till exempel att underlätta ungdomars tillgång till utbildning, vägledning och yrkesutbildning samt förhindra skolavhopp, främja livslångt lärande, främja sysselsättning och minska arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, främja äldres deltagande på arbetsmarknaden, bekämpa svartarbete, göra det lättare att förena arbete och familjeliv och förbättra barnomsorgen.

79.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra en heltäckande bedömning av huruvida de åtgärder som föreslagits i de nationella programmen för att bekämpa fattigdom och social utestängning och för att öka sysselsättningen överensstämmer med Europa 2020-strategins detaljmål och överordnade mål. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har fastställt några nationella mål eller som inte i tillräcklig utsträckning har åtagit sig att uppnå en sysselsättningsgrad för kvinnor och män på 75 procent 2020 att börja arbeta mot detta mål och framför allt inrikta sig på att åtgärda de centrala strukturella svagheterna på arbetsmarknaden.

80.    Europaparlamentet konstaterar att de åtgärder som vidtagits inom ramen för de nationella reformprogrammen, ”den ekonomiska styrningen” och den europeiska planeringsterminen, inte får bidra till att förvärra den sociala kris som råder i flera länder med svagare ekonomier och göra livet allt svårare för familjer, särskilt för kvinnor och barn som är de främsta offren för ökad fattigdom, arbetslöshet och osäkra och dåligt betalda arbeten.

81.    Europaparlamentet betonar behovet av att stärka och institutionalisera den makroekonomiska sociala dialogen, och anser att arbetsmarknadens parter måste delta i utformningen av de åtgärder som kommissionen önskar vidta inom ramen för den europeiska planeringsterminen och genomförandet av den nya ekonomiska styrningen. Arbetsmarknadens parter bör avge ett yttrande, eller om så är lämpligt, en rekommendation till kommissionen om dessa åtgärder.

82.    Europaparlamentet betonar vikten av att garantera ömsesidigt ökad samverkan mellan den mikroekonomiska och makroekonomiska politiken, å ena sidan, och sysselsättnings- och socialpolitiken, å andra sidan, vilket är av grundläggande betydelse för att man ska kunna uppnå de övergripande målen för Europa 2020-strategin.

83.    Europaparlamentet står fast vid sitt åtagande att, bland annat i sina överläggningar om den europeiska planeringsterminen, fästa särskild vikt vid den sysselsättningsmässiga och sociala situationens inverkan på den makroekonomiska situationen och tvärtom, och uppmanar kommissionen att göra detsamma.

84.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att en hållbar tillväxt för alla kopplad till sysselsättning och skapande av arbetstillfällen står i centrum för alla politiska förslag inom den europeiska planeringsterminen.

85.    Europaparlamentet påminner om vikten av att finansieringen av målen i Europa 2020‑strategin beaktas i EU:s och medlemsstaternas årliga budgetar. Parlamentet understryker att det enklaste, mest demokratiska, europeiska och effektiva sättet att nå detta mål är att anordna en interparlamentarisk debatt om medlemsstaternas och unionens gemensamma riktlinjer för budgeten i början av varje europeisk planeringstermin. Parlamentet anser att en sådan debatt dels skulle hjälpa medlemsstaterna att i högre grad beakta den europeiska dimensionen i sina budgetförslag, dels skulle hjälpa Europaparlamentet att ta mer hänsyn till nationella problem, samtidigt som den skulle bidra till en betydande minskning av dubbelarbetet.

86.    Europaparlamentet påminner om att EU:s budget är en viktig källa till finansiering av Europa 2020-agendan, för vilken över hälften av unionens resurser avsätts varje år. Parlamentet konstaterar dock att den största andelen av finansieringen av denna strategi bör komma från nationella eller regionala budgetar, med tanke på de prioriterade åtgärderna och ansvarsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. Parlamentet anser därför att både EU:s budget och de nationella budgetarna måste beaktas under den del av den europeiska planeringsterminen som handlar om Europa 2020-agendans genomförande.

87.    Europaparlamentet betonar hur viktig sammanhållningspolitiken är som centralt verktyg för Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att en stark och väl finansierad sammanhållningspolitik är ett ändamålsenligt och effektivt instrument för att genomföra Europa 2020-strategin och förebygga kommande ekonomiska och finansiella kriser, på grund av dess långsiktiga utvecklingsprogram, budgetdimension och decentraliserade förvaltningssystem samt införandet av unionens prioriteringar om hållbar utveckling. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att involvera regionerna för att uppnå Europa 2020-strategins mål.

88.    Europaparlamentet påpekar att regionalpolitiken tack vare modellen för flernivåstyre förfogar över en konsoliderad metod för ett integrerat tillvägagångssätt samt tillförlitliga styrsystem för mobilisering av lokala investeringar och nya initiativ som skulle kunna stödja effektiviteten i den ekonomiska politiken på ett ändamålsenligt sätt samt främja större samverkan mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram konkreta rekommendationer om hur strukturfonderna kan utnyttjas i detta syfte inom ramen för de operativa programmen.

89.    Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken absolut bör spelar en roll i insatserna för att anta utmaningen att minska de strukturella obalanserna och de interna skillnaderna i konkurrenskraft. Parlamentet framhåller vikten av att anpassa politiken till regionernas särdrag och behov för att öka deras potential och minska deras handikapp.

90.    Europaparlamentet påminner om regionalpolitikens viktiga roll i utarbetandet av de nationella programmen inom ramen för den europeiska planeringsterminen, bland annat genom att fastställa mål och åtgärder som stärker den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

91.    Europaparlamentet betonar att det är viktigt för många medlemsstater att förbättra sina regioners konkurrenskraft så att makroekonomiska obalanser rättas till.

92.    Europaparlamentet anser därför att sammanhållningen också måste inriktas på att stärka regionala möjligheter och regionala berörda parter (inte bara nationella). De regionala möjligheterna måste stärkas och samordnas med de nationella, vilket gör att sammanhållningspolitiken återigen framstår som ett nödvändigt redskap för att uppnå nödvändiga synergier.

93.    Europaparlamentet betonar att stödet för omvandlingen till en miljömässigt hållbar ekonomi måste återspeglas i den europeiska planeringsterminen för förberedande samordning av den ekonomiska politiken.

94.    Europaparlamentet välkomnar förslaget i den nuvarande årliga tillväxtöversikten om att eliminera miljöskadliga bidrag och efterlyser en utvärdering av genomförandet av denna politik under den europeiska planeringsterminen 2012.

95.    Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet och kommissionen att inom ramen för den europeiska planeringsterminen fokusera mer på den inre marknaden, vilken utgör EU:s ekonomiska grundpelare, i syfte att utnyttja den inre marknadens fulla potential, dra till sig offentligt och privat kapital för att finansiera infrastruktur och innovativa projekt och främja effektiv användning av energi. Parlamentet understryker att den inre marknaden måste ligga i centrum för en europeisk ekonomisk styrning som fokuserar på att främja smart och hållbar tillväxt för alla, sysselsättning och social sammanhållning genom att överbrygga interna obalanser, skapa ekonomisk konvergens och förbättra konkurrenskraften.

96.    Europaparlamentet anser att Europeiska rådet varje vår bland annat bör utvärdera situationen på den inre marknaden, baserat på en kontrollprocess. Vidare uppmanar parlamentet Europeiska rådets ordförande att varje år för parlamentet presentera de åtgärder som ska vidtas efter Europeiska rådets vårmöte, bland annat avseende den inre marknaden.

97.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en årlig utvärdering av medlemsstaternas genomförande av den inre marknaden inom ramen för de nationella reformprogrammen och att i detta sammanhang undersöka hur det har gått med införlivandet och översynen efter genomförandet.

98.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för de medlemsstater som enligt utvärderingen av de nationella reformprogrammen inte optimalt utnyttjar EU-medel, konkret påpeka inom vilka områden det fortfarande finns outnyttjad potential.

99.    Europaparlamentet välkomnar att man i den årliga tillväxtöversikten 2011 fastställde utnyttjandet av den inre marknadens potential som ett av tio mål som ska genomföras senast 2012.

100.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att sammanlänka den europeiska planeringsterminen ännu mer systematiskt med pågående EU-initiativ som exempelvis resultattavlan för den inre marknaden och inremarknadsakten, med genomförandet av dess tolv åtgärder som högsta prioritering, för att i full utsträckning beakta fullbordandet av den inre marknaden och säkerställa samstämdheten i EU:s ekonomiska politik.

101.  Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att i 2012 års tillväxtöversikt inkludera de tolv prioriterade åtgärderna i inremarknadsakten som ska antas senast vid utgången av 2012.

102.  Europaparlamentet anser att nystarten för den inre marknaden och särskilt genomförandet av inremarknadsakten är en nödvändig förutsättning för att uppnå hållbar tillväxt i Europa senast 2020. I syfte att garantera den europeiska konkurrenskraften på global nivå anser parlamentet att omedelbara förbättringar behövs inom mycket viktiga områden, som bland annat tjänstesektorn, offentlig upphandling, forskning, innovation, utbildning, energi och e-handel.

103.  Europaparlamentet betonar att man måste beakta Europa 2020-strategin vid genomförandet av den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar att de initiativ som tagits inom ramen för inremarknadsakten måste vara förenliga med och bidra till att uppnå målen för de sju huvudinitiativen i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i enlighet med resultaten från den årliga tillväxtöversikten, utöka stödet till små och medelstora företag, vilka utgör ryggraden i den inre marknadens ekonomi, i synnerhet genom det fullständiga genomförandet av småföretagsakten (Small Business Act), och genom ett åtgärdspaket undanröja de hinder som de små och medelstora företagen står inför i samband med tillgången till finansiering.

105.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering för de små och medelstora företagen och innovativa nystartade företag samt se till att det sker en förbättring av företagsklimatet i EU, förenkla förfarandena och minska de administrativa bördorna för företag på den inre marknaden.

106.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den europeiska planeringsterminen genom att ta hänsyn till kvinnors behov och situation i samband med genomförandet av de politiska riktlinjer som anges i den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet berömmer de medlemsstater som har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sina nationella reformprogram under den första europeiska planeringsterminen och som tar särskild hänsyn till kvinnor vid utformningen och övervakningen av sysselsättningspolitiken, politiken för fattigdomsbekämpning, och utbildningspolitiken. Parlamentet är besviket på de medlemsstater som helt har underlåtit att nämna jämställdhet i sina nationella reformprogram.

107.  Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att FEMM-utskottet kan diskutera jämställdhetsaspekterna i de nationella reformprogrammen och de politiska riktlinjerna för varje land med den ansvariga tjänstgörande ordföranden för rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) efter kommissionens presentation av de politiska riktlinjerna för varje land.

108.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera ett faktiskt deltagande av organisationer från civilsamhället, inbegripet kvinnoorganisationer, i utarbetandet, genomförandet och bedömningen av de nationella reformprogrammen.

109.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa kvalitativa mål i de nationella reformprogrammen när det gäller att minska löneskillnaderna, förbättra kvinnors företagande och tillhandahålla barn- och äldreomsorg.

110.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa specifika kvantitativa mål i sina nationella reformprogram när det gäller kvinnors sysselsättning i allmänhet, tillsammans med specifika åtgärder som riktar sig till grupper av kvinnor med mycket låg sysselsättningsgrad, till exempel unga kvinnor, äldre kvinnor, invandrarkvinnor, funktionshindrade kvinnor, ensamstående mödrar och romska kvinnor.

111.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka civilsamhällets, arbetsmarknadsparternas och allmänhetens medvetenhet om Europa 2020‑strategins överordnade mål och de nationella målen, inbegripet könsuppdelade sysselsättningsmål.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att be civilsamhället och arbetsmarknadens parter bidra med en årlig skuggrapport om hur det har gått i medlemsstaternas med de överordnade målen och vidtagandet av de åtgärder som föreslås i de nationella reformprogrammen, i stil med de skuggrapporter som utarbetats om genomförandet av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

113.  Europaparlamentet beklagar djupt att man i många nationella budgetar kan se markanta nedskärningar av de offentliga utgifterna och investeringarna på utbildningsområdet, och betonar än en gång att offentliga investeringar i hållbara och tillväxtvänliga sektorer, såsom FoU och utbildning, måste prioriteras samt framhäver att investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning är en ekonomisk-politisk insats, med tanke på att marginalisering i sysselsättningshänseende av de yngre generationerna medför stora kostnader. Parlamentet betonar vikten av att garantera kontinuerliga och betydande investeringar i lärarutbildningen, lärarnas fortbildning och livslångt lärande samtidigt som man fortsätter med samordnade insatser inom hela EU för att nå andra gemensamma utbildningsmål. Handlingsprogrammet för livslångt lärande spelar en nyckelroll.

114.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med fastställandet av nuvarande och framtida sysselsättningstrender under den ekonomiska planeringsterminen använda dessa trender för att samordna utbildningsstrategier med andra institutioner för högre utbildning.

115.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska rådet, de nationella parlamenten, ECB och Eurogruppens ordförande.

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
  • [2]  Artiklarna 121, 126 och 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, protokoll nr 12 till Lissabonfördraget, Europeiska rådets resolution om stabilitets- och tillväxtpakten av den 17 juni 1997, Europeiska rådets ordförandeskaps slutsatser av den 20 mars 2005, förordning (EG) nr 1466/97, i dess ändrade lydelse genom ..., förordning (EG) nr 1467/97, i dess ändrade lydelse genom ..., uppförandekoden för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten och riktlinjerna för innehållet i och formatet för stabilitets- och konvergensprogrammen, som antogs av Ekofinrådet den 7 september 2010, slutsatserna från Ekofinrådets möten i oktober 2006 och i oktober 2007, Euro plus-pakten som antogs av stats- och regeringscheferna i euroområdet och som Bulgarien, Danmark, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien anslöt sig till den 24-25 mars 2011.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (13.7.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken
(2011/2071(INI))

Föredragande(*): Olle Ludvigsson

(*)       Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–       med beaktande av artiklarna 148 och 153.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och av följande skäl:

A.     Den europeiska sysselsättningsstrategin och riktlinjerna för sysselsättningen grundar sig på artikel 148 i EUF-fördraget och ger en politisk ram för de sysselsättnings- och arbetsmarknadsåtgärder som ska genomföras för att uppnå målen i Europa 2020‑strategin.

B.     Europa 2020-strategin och den nya styrningsstrukturen i den europeiska planeringsterminen bör hjälpa EU att hantera krisen och dess orsaker. EU:s höga sociala skyddsnivå har mildrat de värsta efterdyningarna av krisen, men konsekvenserna av krisen är betydande och den har orsakat en kraftig minskning i den ekonomiska aktiviteten, en väsentlig ökning av arbetslösheten, kraftigt sjunkande produktivitet och mycket försvagade offentliga finanser.

C.     Arbetslösheten inom EU är fortfarande långt över 9 procent och framför allt ungdomsarbetslösheten är en stor utmaning. Sysselsättnings-, arbetsmarknads- och socialpolitiken är därför viktiga delar i de reformer som ska genomföras inom ramen för både den makroekonomiska övervakning och den tematiska samordning som föreskrivs i Europa 2020‑strategin.

D.     Det finns ett behov av att säkra en större samverkan mellan sysselsättningspolitiken, socialpolitiken och den ekonomiska politiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Detta måste göras till förmån för alla generationer och på ett sätt som främjar demokratisk ansvarighet, egenansvar och legitimitet hos alla berörda aktörer. Europaparlamentets fullständiga deltagande är av största betydelse i detta sammanhang.

E.     De nationella parlamenten utses av medborgarna genom fria val, och följaktligen företräder och garanterar dessa parlament de rättigheter som medborgarna har förvärvat och delegerat till dem. Införandet av den europeiska planeringsterminen bör fullt ut respektera de nationella parlamentens prerogativ.

1.      Europaparlamentet anser att Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen utgör en ram för stärkt ekonomisk och social styrning som, i syfte att nå de gemensamma målen, kan bidra till att stärka en gemensam strategi för utmaningarna i, reaktionerna på och bedömningen av den sysselsättningsmässiga och sociala situationen i medlemsstaterna om de inte stannar vid en avsiktsförklaring och om parlamentet får vara verkligt delaktigt i denna process, till skillnad från vad som var fallet under den första europeiska planeringsterminen, bland annat i samband med den första årliga tillväxtöversikten, som inledde en ny era av ekonomisk styrning i EU.

2.      Europaparlamentet vill se ett konvent om den demokratiska dimensionen av den europeiska planeringsterminen för politisk samordning, så att det blir möjligt för Europaparlamentet och de nationella parlamenten att bestämma dess tidsplan, innehåll och metoder i samverkan med arbetsmarknadens parter och det civila samhället.

3.      Europaparlamentet vill delta fullt ut i den europeiska planeringsterminen så att det kan företräda medborgarnas intressen och därigenom ge ökad legitimitet åt den socialpolitik som medlemsstaterna ska föra.

4.      Europaparlamentet vill att de nationella parlamenten ska få en starkare roll genom att de involveras i utarbetandet av den ekonomiska politiken och socialpolitiken så att de kan visa sin solidaritet som partner i den europeiska planeringsterminen. På så vis skulle man öka beslutens legitimitet, bekräfta att de nationella parlamenten och Europaparlamentet företräder EU-medborgarnas intressen på lika villkor och sända starka politiska signaler på det nationella planet.

5.      Europaparlamentet understryker att medlemsstaternas riktlinjer för sysselsättningspolitiken och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken båda är väsentliga delar av den europeiska planeringsterminen och lika viktiga för att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att alla politiska rekommendationer följer de integrerade riktlinjerna.

6.      Europaparlamentet konstaterar att de åtgärder som vidtagits inom ramen för de nationella reformprogrammen, ”den ekonomiska styrningen” och den europeiska planeringsterminen, inte får bidra till att förvärra den sociala kris som råder i flera länder med svagare ekonomier och göra livet allt svårare för familjer, särskilt för kvinnor och barn som är de främsta offren för ökad fattigdom, arbetslöshet och osäkra och dåligt betalda arbeten.

7.      Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att när de lägger fram politiska riktlinjer för bland annat utbildning, sysselsättning, sociala frågor, den makroekonomiska politiken och budgeten för medlemsstaterna respektera subsidiaritetsprincipen och dialogen mellan arbetsmarknadens parter i samband med löner och pensioner. Likaså bör de i enlighet med artikel 153.5 i EUF-fördraget respektera medlemsstaternas och arbetsmarknadens parters behörighet på dessa områden för att bevara det politiska svängrum som behövs för det nationella genomförandet och samråda med arbetsmarknadens parter innan de utfärdar sina rekommendationer. Parlamentet betonar att demokratisk ansvarighet måste garanteras på alla nivåer.

8.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av all tillgänglig information och sakkunskap, bland annat från Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, vid sin bedömning av framstegen mot Europa 2020-målen och därmed sammanhängande initiativ.

9.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att de politiska riktlinjerna för budgetkonsolidering och strukturreformer är helt samstämda och förenliga med unionens mål för social och hållbar utveckling. Kommissionen uppmanas att genomföra en social konsekvensbedömning på grundval av artikel 9 i EUF-fördraget när det gäller sina rekommendationer till åtgärder, bland annat av förslagen till prioriterade åtgärder inför Europeiska rådets vårmöte och de landsspecifika rekommendationerna inför Europeiska rådets möte i juni.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i sina rekommendationer i första hand prioritera en socialpolitik som främjar utbildning, tillgång till arbete, arbetslösas återinträde på arbetsmarknaden och en bättre samordning av medlemsstaternas sociala trygghetssystem. Likaså bör förverkligandet av den inre marknaden och undanröjandet av alla konkurrenshinder prioriteras. Rekommendationerna bör lämnas i så god tid i förväg att de verkligen kan påverka de nationella budgetbesluten.

11.    Europaparlamentet framhåller vikten av offentliga investeringar på EU-nivå och nationell nivå för att främja den sociala och ekonomiska sammanhållningen, i synnerhet investeringar i mindre utvecklade regioner. Parlamentet kräver att det görs en tydlig åtskillnad mellan investeringar och löpande utgifter, och anser att utgifterna för exempelvis utbildning, sociala tjänster, forskning och utveckling samt infrastruktur, inklusive förnybar energi, transporter och kommunikationer, utgör en investering.

12.    Europaparlamentet avser att bidra aktivt till EU:s och medlemsstaternas genomförande av en ambitiös Europa 2020-strategi och till den europeiska planeringsterminen, bland annat genom att bidra till dess sysselsättningsaspekter och sociala aspekter, vilka är av avgörande betydelse för EU:s medborgare. Parlamentet tänker både vidta särskilda åtgärder och bidra till sådana viktiga initiativ som Europaåret för aktivt åldrande. Parlamentet kommer också att göra sitt yttersta för att under hela året låta dessa aspekter av Europa 2020-strategin stå högt på den politiska dagordningen. Detsamma gäller sysselsättningen och sociala frågor som berör kvinnor och män i EU.

13.    Europaparlamentet avser dessutom att uttrycka sina synpunkter när det gäller sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna av Europa 2020-strategin med hjälp av en särskild resolution som kommer att antas inför Europeiska rådets vårmöte.

14.    Europaparlamentet förklarar sig berett att delta i en regelbunden politisk dialog och diskussion med de nationella parlamenten och andra berörda aktörer, däribland arbetsmarknadens parter, näringslivet och icke-statliga organisationer, om sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna av Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen, och

a)   uppmanar kommissionen att för parlamentet lägga fram sin årliga tillväxtöversikt, inbegripet utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen, sitt förslag till årliga riktlinjer för sysselsättningen och eventuella förslag till landsspecifika rekommendationer som avges på grundval av artikel 148.4 i EUF-fördraget,

b)   efterlyser öppenhet mellan olika aktörer inom den europeiska planeringsterminen och uppmuntrar i detta sammanhang sysselsättningskommittén att regelbundet dela med sig av resultatet av sin sysselsättningsövervakning till Europaparlamentets berörda utskott,

c)   uppmanar arbetsmarknadens parter, de icke-statliga organisationerna på det sociala området och övriga aktörer att delta i en regelbunden diskussion med parlamentet, särskilt om genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken och andra framsteg som görs mot att uppnå EU:s mål på detta område. Parlamentet begär att dess ledamöter i de ansvariga parlamentsutskotten får ta del av de förberedande dokumenten för dessa diskussioner i förväg.

15.    Europaparlamentet betonar behovet av att stärka och institutionalisera den makroekonomiska sociala dialogen och anser att arbetsmarknadens parter måste delta i utformningen av de åtgärder som kommissionen önskar vidta inom ramen för den europeiska planeringsterminen och genomförandet av den nya ekonomiska styrningen. Arbetsmarknadens parter bör avge ett yttrande, eller om så är lämpligt, en rekommendation till kommissionen om dessa åtgärder.

16.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att delge parlamentet resultaten av de åtgärder som vidtas inom programmet för ömsesidigt lärande, särskilt på de områden som tas upp i Europeiska rådets strategiska riktlinjer. Parlamentet betonar vikten av att regelbundet övervaka nivån på tillgången till och utnyttjandet av de medel som ställts till förfogande för detta program för att omedelbart kunna fastställa vilka korrigerande åtgärder som kan vara nödvändiga för att se till att de vanliga byråkratiska fallgroparna inte förhindrar att programmets mål uppnås.

17.    Europaparlamentet betonar vikten av att garantera ömsesidigt ökad samverkan mellan den mikroekonomiska och makroekonomiska politiken, å ena sidan, och sysselsättnings- och socialpolitiken, å andra sidan, vilket är av grundläggande betydelse för att man ska kunna uppnå de övergripande målen för Europa 2020-strategin.

18.    Europaparlamentet står fast vid sitt åtagande att bland annat i sina överläggningar om den europeiska planeringsterminen fästa särskild vikt vid den sysselsättningsmässiga och sociala situationens inverkan på den makroekonomiska situationen och tvärtom, och uppmanar kommissionen att göra detsamma.

19.    Europaparlamentet anser att sysselsättnings- och socialpolitiken har en central roll i hela Europa 2020-strategin och dess styrning. Dessa politikområden måste stärkas mot bakgrund av krisen, och den europeiska planeringsterminen är avgörande för att man ska nå detta mål.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att en hållbar tillväxt för alla kopplad till sysselsättning och skapande av arbetstillfällen står i centrum för alla politiska förslag inom den europeiska planeringsterminen.

21.    Europaparlamentet framhåller att EU behöver en makroekonomisk ram för att stödja hållbar utveckling, ökad sysselsättning och social sammanhållning. Den monetära politiken bör bidra till att stärka den ekonomiska återhämtningen och kampen mot arbetslösheten.

22.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, mot bakgrund av den europeiska planeringsterminen och för att kunna genomföra sysselsättningsriktlinjerna 7–10 på ett effektivt sätt, bör uppmuntras att fästa särskild vikt vid vissa frågor, till exempel att underlätta ungdomars tillgång till utbildning, vägledning och yrkesutbildning samt förhindra skolavhopp, främja livslångt lärande, främja sysselsättning och minska arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, främja äldres deltagande på arbetsmarknaden, bekämpa svart arbete, göra det lättare att förena arbete och familjeliv och förbättra barnomsorgen.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nationella politik och de nationella mål som tillkännagetts i de nationella reformprogrammen tillsammans håller en nivå som är tillräckligt ambitiös för att Europa 2020-strategins överordnade mål ska uppnås. Parlamentet konstaterar med oro att så inte har skett under den första europeiska planeringsterminen och uppmanar kommissionen att se till att samtliga medlemsstater efter förmåga bidrar till att nå de överordnade målen.

24.    Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra en heltäckande bedömning av om de åtgärder som föreslagits i de nationella programmen för att bekämpa fattigdom och social utestängning och för att öka sysselsättningen överensstämmer med Europa 2020-strategins mål och överordnade mål. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har fastställt några nationella mål eller som inte i tillräcklig utsträckning har åtagit sig att uppnå en sysselsättningsgrad för kvinnor och män på 75 procent 2020 att börja arbeta mot detta mål och framför allt inrikta sig på att åtgärda de centrala strukturella svagheterna på arbetsmarknaden.

25.    Europaparlamentet konstaterar att de nationella reformprogrammens kvalitet under den första europeiska planeringsterminen är mycket varierande när det gäller konkretisering, genomförbarhet och omfattning, och uppmanar kommissionen att göra de nationella reformprogram som har högst kvalitet till standard för de kommande europeiska terminerna.

26.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra jämförbarheten mellan de nationella reformprogrammen och fastställa gemensamma riktmärken för att kunna jämföra programmen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

13.7.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

4

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Pervenche Berès, Mara Bizzotto, Philippe Boulland, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Sergio Gaetano Cofferati, Marije Cornelissen, Frédéric Daerden, Karima Delli, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Ilda Figueiredo, Thomas Händel, Roger Helmer, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Ádám Kósa, Jean Lambert, Patrick Le Hyaric, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Rovana Plumb, Sylvana Rapti, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Raffaele Baldassarre, Jürgen Creutzmann, Kinga Göncz, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Evelyn Regner, Peter van Dalen, Cecilia Wikström

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Ashley Fox, Marit Paulsen

YTTRANDE från budgetutskottet (18.7.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken
(2011/2071(INI))

Föredragande: László Surján

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Europaparlamentet och rådet fastställer i enlighet med fördragen EU:s budget gemensamt, och de nationella budgetförfarandena regleras av de enskilda medlemsstaternas konstitutionella system. En starkare budgetsamordning strider dock inte mot subsidiaritetsprincipen.

B.  Den europeiska planeringsterminen har två mål: att kontrollera att medlemsstaterna iakttar budgetdisciplin och samtidigt övervaka att Europa 2020-programmet genomförs på ett korrekt sätt genom att säkra den finansiering som krävs för genomförandet.

C. Den inre marknadens stora bedrift att sammanlänka de europeiska ekonomierna måste kopplas till ett system med budgetsamordning för att utnyttja betydande synergieffekter.

D. Lissabonstrategins misslyckande kan i huvudsak hänföras till avsaknaden av ett tydligt uppföljningsförfarande för genomförandet av denna strategi för alla berörda aktörer. Därför är det viktigt att dra lärdom av detta så att Europa 2020‑agendan blir framgångsrik.

1.  Europaparlamentet påminner om vikten av att finansieringen av målen i Europa 2020‑strategin beaktas i EU:s och medlemsstaternas årliga budgetar. Parlamentet understryker att det enklaste, mest demokratiska, europeiska och effektiva sättet att nå detta mål är att anordna en interparlamentarisk debatt om medlemsstaternas och unionens gemensamma riktlinjer för budgeten i början av varje europeisk termin. Parlamentet anser att en sådan debatt dels skulle kunna hjälpa medlemsstaterna att i högre grad beakta den europeiska dimensionen i sina budgetförslag, dels skulle kunna hjälpa Europaparlamentet att ta mer hänsyn till nationella problem, samtidigt som den skulle bidra till en betydande minskning av dubbelarbetet.

2.  Europaparlamentet påminner om att EU:s budget är en viktig källa till finansiering av Europa 2020-agendan, för vilken över hälften av unionens resurser avsätts varje år. Parlamentet konstaterar dock att den största andelen av finansieringen av denna strategi bör komma från nationella eller regionala budgetar, med tanke på de prioriterade åtgärderna och ansvarsfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. Parlamentet anser därför att både EU:s budget och de nationella budgetarna måste beaktas under den del av den europeiska planeringsterminen som handlar om Europa 2020-agendans genomförande.

3.  Europaparlamentet beklagar bristen på tydlighet och överlappningen av de olika instrument och budgetposter med vars hjälp målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås via EU-budgeten. Parlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen erbjuder en utmärkt möjlighet att skapa större synergi mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar.

4.  Europaparlamentet påminner om att många av parlamentets utskott har en lång tradition av interparlamentariska sammanträden med nationella företrädare för att bland annat diskutera budgetfrågor som är relevanta både på EU-nivå och på nationell nivå. Parlamentet uppmanar de behöriga parlamentsutskotten att se till att deras interparlamentariska sammanträden om den europeiska planeringsterminen är samordnade. I detta sammanhang påminner parlamentet om vikten av ett tydligt, strukturerat och regelbundet uppföljningsförfarande och informationsutbyte med de nationella parlamenten.

5.  Europaparlamentet understryker att sammanhållningspolitiken, på grund av dess budgetaspekter och principer om flernivåstyre, spelar en avgörande roll som ett av nyckelinstrumenten för att finansiera politiska åtgärder som hänger samman med genomförandet av Europa 2020. Parlamentet efterlyser en tydligare identifiering av möjliga synergieffekter också på detta politikområde som uppnåtts inom den europeiska planeringsterminen.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet sin årliga tillväxtrapport och att underlätta anordnandet av denna interparlamentariska orienterande debatt genom att tillhandahålla en gemensam ram med ekonomiska och finansiella prognoser som bör tas med i beräkningen i unionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

13.7.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Damien Abad, Alexander Alvaro, Andrea Cozzolino, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ivars Godmanis, Estelle Grelier, Carl Haglund, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, Barbara Matera, Claudio Morganti, Miguel Portas, Dominique Riquet, László Surján, Angelika Werthmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter

François Alfonsi, Maria Da Graça Carvalho, Frédéric Daerden, Roberto Gualtieri, María Muñiz De Urquiza, Theodor Dumitru Stolojan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Gabriel Mato Adrover

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (14.7.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken
(2011/2071(INI))

Föredragande: Crescenzio Rivellini

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar till antagandet av särskild lagstiftning eller ett interinstitutionellt avtal för att garantera den europeiska planeringsterminens demokratiska legitimitet och effektivitet.

2.  Europaparlamentet konstaterar att den årliga tillväxtöversikten inkluderar rekommendationer avseende de viktigaste prioriterade åtgärderna i EU:s politik. Parlamentet understryker därför att en ny bilaga om hållbar utveckling måste läggas till.

3.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt utnyttjande av resurser och energi är en förutsättning för att kunna främja hållbar tillväxt och bekämpa klimatförändringen, samtidigt som man förbättrar energitryggheten och konsumenternas tillgång till energi, och är därför på medellång och lång sikt en nyckelkomponent för konkurrenskraften samtidigt som det kraftigt bidrar till att man kan komma ur den nuvarande ekonomiska krisen.

4.  Med hänvisning till Uneps rapport om en grön ekonomi uppmärksammar Europaparlamentet de ekonomiska och sociala fördelarna med att investera i en grön ekonomi, såsom ökad tillväxt för BNP och BNP per capita, en resurseffektiv ekonomi, skapandet av nya och innovativa arbetstillfällen, vinster i fråga om miljö och mänskligt kapital samt fattigdomsminskning.

5.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen bedömer att EU håller på att uppfylla 20-procentsmålet endast till hälften, och att medlemsstaternas nuvarande planer riskerar att inte på långa vägar uppfylla det övergripande mål som slogs fast i Europa 2020‑strategin om att förbättra energieffektiviteten med 20 procent, vilket torde leda till förlorade tillväxtmöjligheter i många branscher och regioner, och dessutom förlorade sysselsättningsmöjligheter och följaktligen få negativ effekt för EU:s produktivitet, konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ange riktlinjer för vilken metod som ska användas för att fastställa nationella mål. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att visa större ansvar när det gäller att uppfylla målet för energieffektivitet och att ge kommissionen mer detaljerad information.

6.  Europaparlamentet framhåller att det finns en betydande potential för att minska konsumtionen, särskilt inom energiintensiva områden som anläggning/byggnation, transporter och industri.

7.  Europaparlamentet berömmer den nya handlingsplanen för energieffektivitet 2011 (KOM(2011)0109[1]) som kommissionen antog i mars 2011, men anser att fler och mer restriktiva åtgärder bör vidtas.

8.  Därför uppmanar Europaparlamentet kommissionen att föreslå rättsligt bindande nationella mål för energieffektivitet nu, framför allt för byggsektorn, och därvid ta hänsyn till medlemsstaternas varierande utgångspunkter, deras ekonomiska resultat och de tidiga åtgärder som de har vidtagit inom detta område.

9.  Europaparlamentet understryker behovet av att fastställa ett årligt relevant effektivitetsmål för EU för att minska resursutnyttjandet, och påpekar att det är viktigt att frikoppla resursutnyttjandet från den ekonomiska tillväxten.

10. Europaparlamentet betonar att stödet för omvandlingen till en miljömässigt hållbar ekonomi måste återspeglas i den europeiska planeringsterminen för förberedande samordning av den ekonomiska politiken.

11. Därför uppmanar Europaparlamentet kommissionen att bedöma behovet av att i varje årlig tillväxtöversikt ta med en lägesrapport om miljöräkenskapernas indikatorer, enligt de moduler som anges i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska miljöräkenskaper, och om överensstämmelse med Europa 2020-målen i fråga om klimatförändring och energi.

12. Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att sträva efter och att uppnå en konstant minskning av användningen av de naturresurser som utvinns, men även att ha ett begrepp om hur stora lagren av befintliga naturresurser är. Parlamentet begär därför att man så snart som möjligt ska komplettera systemet med miljöräkenskaper med en redovisning av lagrens storlek.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram centrala resultatindikatorer för förverkligandet av målen för effektivt resursutnyttjande i de nationella reformprogrammen och regelbundet redovisa dem i den årliga tillväxtöversikten.

14. Europaparlamentet konstaterar att BNP inte återspeglar mänskligt och socialt kapital, naturresurser och ekosystemtjänster, viktiga förändringar som till exempel de som beror på klimatförändringen, eller principen om rättvis och jämlik tillgång på resurser för nuvarande och kommande generationer, som en förutsättning för hållbarhet. Parlamentet understryker därför behovet av att låta nya uppgifter och indikatorer ingå i BNP.

15. Europaparlamentet välkomnar förslaget i den nuvarande årliga tillväxtöversikten om att eliminera miljöskadliga bidrag och efterlyser en utvärdering av genomförandet av denna politik under den europeiska planeringsterminen 2012.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

13.7.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

52

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Nessa Childers, Bairbre de Brún, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Julie Girling, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Holger Krahmer, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Linda McAvan, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Pavel Poc, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Dagmar Roth-Behrendt, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Bogusław Sonik, Salvatore Tatarella, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matthias Groote, Romana Jordan Cizelj, Riikka Manner, Miroslav Mikolášik, James Nicholson, Alojz Peterle, Michèle Rivasi, Crescenzio Rivellini, Giommaria Uggias

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

José Bové, Lorenzo Fontana

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (28.9.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken
(2011/2071(INI))

Föredragande: Catherine Stihler

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet och kommissionen att inom ramen för den europeiska planeringsterminen fokusera mer på den inre marknaden, vilken utgör EU:s ekonomiska grundpelare, i syfte att utnyttja den inre marknadens fulla potential, dra till sig offentligägt och privat kapital för att finansiera infrastruktur och innovativa projekt och främja effektiv användning av energi. Parlamentet understryker att den inre marknaden måste ligga i centrum för en europeisk ekonomisk styrning som fokuserar på att främja smart och hållbar tillväxt för alla, sysselsättning och social sammanhållning genom att överbrygga interna obalanser, skapa ekonomisk konvergens och förbättra konkurrenskraften.

2.  Europaparlamentet anser att dess roll inom den europeiska planeringsterminen snarast bör klargöras och att den ekonomiska dialogen bör syfta till att förstärka processens demokratiska legitimitet genom en ordentlig parlamentarisk granskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i januari varje år presentera resultaten av den föregående europeiska planeringsterminen och den nya årliga tillväxtöversikten för samtliga relevanta utskott, däribland utskottet med ansvar för den inre marknaden, efter att ha integrerat detaljerade utskottssynpunkter om var och en av dessa två processer.

3. Europaparlamentet anser att Europeiska rådet varje vår bland annat bör utvärdera situationen på den inre marknaden, baserat på en kontrollprocess. Vidare uppmanar parlamentet Europeiska rådets ordförande att varje år för parlamentet presentera de åtgärder som ska vidtas efter Europeiska rådets vårmöte, bland annat på området för den inre marknaden.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en årlig utvärdering av medlemsstaternas genomförande av den inre marknaden inom ramen för de nationella reformprogrammen och att i detta sammanhang undersöka framstegen när det gäller införlivande och översyner efter genomförandet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för de medlemsstater som enligt utvärderingen av de nationella reformprogrammen inte optimalt utnyttjar EU-medel, konkret påpeka inom vilka områden det fortfarande finns en outnyttjad potential.

6.  Europaparlamentet välkomnar att man i den årliga tillväxtöversikten 2011 fastställde utnyttjandet av den inre marknadens potential som ett av tio mål som senast 2012 ska genomföras.

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att sammanlänka den europeiska planeringsterminen ännu mer systematiskt med pågående EU-initiativ som exempelvis resultattavlan för den inre marknaden och inremarknadsakten med genomförandet av dess tolv åtgärder som högsta prioritering för att i full utsträckning beakta slutförandet av den inre marknaden och säkerställa samstämmigheten i EU:s ekonomiska politik.

8.  Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att i 2012 års tillväxtöversikt inkludera de tolv prioriterade åtgärderna i inremarknadsakten som ska antas senast vid utgången av 2012.

9.  Europaparlamentet anser att nystarten för den inre marknaden och särskilt genomförandet av inremarknadsakten är en nödvändig förutsättning för att uppnå hållbar tillväxt i Europa senast 2020. I syfte att garantera den europeiska konkurrenskraften på global nivå anser parlamentet att omedelbara förbättringar behövs inom mycket viktiga områden, som bland annat tjänstesektorn, offentlig upphandling, forskning, innovation, utbildning, energi och e-handel.

10. Europaparlamentet betonar att man måste beakta Europa 2020-strategin vid genomförandet av den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar att de initiativ som tagits inom ramen för inremarknadsakten måste vara förenliga med och bidra till att uppnå målen för de sju huvudinitiativen i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla.

11. Europaparlamentet uppmanar vidare rådet och kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för den europeiska planeringsterminen för att bättre rationalisera och integrera EU:s konsumentpolitik och använda instrument som konsumentresultattavlan för att mäta de positiva följderna av EU-lagstiftningen, exempelvis direktiven om konsumenträttigheter, konsumentkrediter och otillbörliga affärsmetoder.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i enlighet med resultaten från den årliga tillväxtöversikten, utöka stödet till små och medelstora företag, vilka utgör ryggraden i den inre marknadens ekonomi, i synnerhet genom det fullständiga genomförandet av småföretagsakten (Small Business Act), och genom ett åtgärdspaket undanröja hindren som de små och medelstora företagen står inför i samband med tillgången till finansiering.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering för de små och medelstora företagen och innovativa nystartade företag samt tillse att det sker en förbättring av företagsklimatet i EU, förenkla förfarandena och minska de administrativa bördorna för företag på den inre marknaden.

14. Europaparlamentet stöder i detta hänseende översynen av EU:s regler för offentlig upphandling i syfte att främja smart och hållbar tillväxt för alla inom den inre marknaden genom att stimulera innovativ gränsöverskridande upphandling och åstadkomma regelförenkling, större transparens och rättslig klarhet.

15. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet och kommissionen att, i syfte att konsolidera den digitala inre marknaden, utöka den europeiska planeringsterminens tillämpningsområde till att omfatta en översyn av framstegen i utbyggnaden av högkapacitetsbredband, inbegripet genomförandet av marknadstillgångsskyldigheter och förbättrade konsumenträttigheter, bland annat fullständig kontrakts- och prisinformation samt nummerportabilitet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas vidare att rapportera om genomförandet av åtgärder för att sänka avgifterna för dataroaming under 2012 och åtgärder för ”datormoln”, ”sakernas internet”, e-signaturer och it-säkerhet.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i linje med kommissionens rekommendationer genomföra ytterligare reformer inom tjänstesektorn, särskilt genom att avskaffa oberättigade restriktioner för de fria yrkena, detaljhandeln och nätverksindustrin, liksom genom att förbättra rambetingelserna för företag genom minskad byråkrati och större transparens vid offentlig upphandling.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.9.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Cornelis de Jong, Evelyne Gebhardt, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Edvard Kožušník, Toine Manders, Phil Prendergast, Mitro Repo, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pascal Canfin, Frank Engel, Marielle Gallo, Anna Hedh, Othmar Karas, Constance Le Grip, Antonyia Parvanova, Sylvana Rapti, Olle Schmidt, Kyriacos Triantaphyllides, Anja Weisgerber

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (13.7.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken
(2011/2071(INI))

Föredragande: Michael Theurer

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar hur viktig sammanhållningspolitiken är som ett centralt verktyg för Europa 2020. Parlamentet är av åsikten att en stark och väl finansierad sammanhållningspolitik är ett ändamålsenligt och effektivt instrument för att genomföra Europa 2020-strategin och förebygga kommande ekonomiska och finansiella kriser, på grund av dess långsiktiga utvecklingsprogram, budgetdimension och decentraliserade förvaltningssystem samt införandet av unionens prioriteringar om hållbar utveckling. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att involvera regionerna för att uppnå Europa 2020-strategins mål.

2.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken bygger på att den är allmänt accepterad, att den tillämpas på ett konsekvent sätt och att den har en solid finansiering.

3.  Europaparlamentet påpekar att regionalpolitiken tack vare modellen för flernivåstyre förfogar över en konsoliderad metod för ett integrerat tillvägagångssätt samt tillförlitliga styrsystem för mobilisering av lokala investeringar och nya initiativ som skulle kunna stödja effektiviteten i den ekonomiska politiken på ett ändamålsenligt sätt samt främja större samverkan mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram konkreta rekommendationer om hur strukturfonderna i detta syfte kan utnyttjas inom ramen för de operativa programmen.

4.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken absolut bör spelar en roll i insatserna för att anta utmaningen att minska de strukturella obalanserna och de interna skillnaderna i konkurrenskraft. Parlamentet framhåller vikten av att anpassa politiken till regionernas särdrag och behov för att öka deras potential och minska deras handikapp.

5.  Europaparlamentet påminner om att de huvudmål som Europeiska rådet har kommit överens om i de flesta fall inte på långt när har uppnåtts. Parlamentet beklagar att ambitionsnivån för de nationella målen är låg, att det finns en fokusering på kortsiktiga resultat och att EU:s medlemsstater i de flesta fall fortfarande är långt ifrån att nå de huvudmål som Europeiska rådet kommit överens om. Parlamentet anser att det ska finnas utrymme för sammanhållningspolitiska prioriteringar i de strukturerade och tidiga diskussionerna om de årliga riktlinjerna för budgeten genom förhandsbedömningar och resultatbaserad politisk planering och projektformulering. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna tillämpar olika metoder för att bestämma nationella mål och uppmanar kommissionen att utreda möjligheten att utfärda riktlinjer inom detta område. Parlamentet påpekar att det krävs ytterligare ansträngningar för att uppnå målen inom områdena sysselsättning, forskning och utveckling, energieffektivitet, högre utbildning och fattigdomsbekämpning.

6.  Europaparlamentet påminner om regionalpolitikens viktiga roll i utarbetandet av de nationella programmen inom ramen för den europeiska planeringsterminen, bland annat genom att fastställa mål och åtgärder som stärker den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

7.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt för många medlemsstater att förbättra sina regioners konkurrenskraft så att makroekonomiska obalanser rättas till.

8.  Europaparlamentet anser därför att sammanhållningen också måste inriktas på att stärka regionala möjligheter och regionala berörda parter (och inte bara nationella). De regionala möjligheterna måste stärkas och samordnas med de nationella, vilket gör att sammanhållningspolitiken återigen framstår som ett nödvändigt redskap för att uppnå nödvändiga synergier.

9.  Europaparlamentet understryker sammanhållningspolitikens roll för att genomföra europeiska utvecklingsmål och säkerställa budgetdisciplin. Parlamentet stöder i detta sammanhang ett beslutsförfarande och ett ansvar för budgetdisciplin på flera nivåer.

10. Europaparlamentet påpekar att Europa 2020-strategin behöver en starkare territoriell dimension. Parlamentet menar därför, med beaktande av EU-regionernas särdrag och olika utvecklingsnivåer, att en direkt involvering av regionala och lokala myndigheter och samarbetspartner i planeringen och genomförandet av de berörda programmen skulle kunna skapa en starkare känsla av egenansvar för målen i strategin på alla nivåer och öka förståelsen för målen och resultaten ute på fältet.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras regioner att i högre grad involvera och regelbundet rådfråga de nationella och regionala parlamenten, arbetsmarknadens parter, offentliga myndigheter samt det civila samhället i samband med utformningen av de nationella reformprogrammen samt utvecklings- och sammanhållningsprogrammen. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att Regionkommittén i ett tidigt skede utses till en plattform för samordning mellan regionerna för att få dessa att rapportera om hur det regionala och lokala deltagandet i den europeiska planeringsterminen utvecklas.

12. Europaparlamentet framhåller sin grundläggande roll i upprättandet av en omfattande demokratisk legitimitet för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att till fullo involvera Europaparlamentet och dess respektive utskott. Parlamentet understryker den viktiga roll som Regionkommittén skulle kunna spela för att utvärdera och fördjupa den europeiska planeringsterminen, särskilt mot bakgrund av Regionkommitténs utökade institutionella roll i enlighet med Lissabonfördraget. Parlamentet konstaterar att regioner och lokala myndigheter under den pågående europeiska planeringsterminen nästan inte alls har involverats i utarbetandet av de nationella programmen. Parlamentet uppmanar varje medlemsstat att uttryckligen slå fast hur detta ska ske under det kommande året.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

12.7.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Catherine Bearder, Victor Boştinaru, Zuzana Brzobohatá, John Bufton, Alain Cadec, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Elie Hoarau, Brice Hortefeux, Danuta Maria Hübner, Juozas Imbrasas, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva, Petru Constantin Luhan, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Franz Obermayr, Jan Olbrycht, Markus Pieper, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Michael Theurer, Michail Tremopoulos, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Cozzolino, Karima Delli, Ivars Godmanis, Karin Kadenbach, Marek Henryk Migalski, Vilja Savisaar-Toomast, Elisabeth Schroedter, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Norica Nicolai

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (14.7.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken
(2011/2071(INI))

Föredragande: Hannu Takkula

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som utbildning och yrkesutbildning av hög kvalitet spelar för Europas konkurrenskraft och hållbara ekonomiska tillväxt, och beklagar djupt att detta inte lyfts fram i de tio prioriterade åtgärder som föreslås av kommissionen i dess årliga tillväxtöversikt.

2.   Europaparlamentet betonar att Europa måste ha utbildade medborgare för att stimulera den ekonomiska tillväxten. Parlamentet betonar att lika tillgång till utbildning och fortbildning av hög kvalitet måste förbättras samtidigt som växelverkan mellan utbildning och sysselsättning och mellan universitet och företag främjas.

3.   Europaparlamentet beklagar den höga ungdomsarbetslösheten och dess negativa makroekonomiska och socioekonomiska effekter på kort, medellång och lång sikt. Parlamentet välkomnar kommissionens uppmaningar att lösa de strukturella problem som förvärrar den höga ungdomsarbetslösheten, en uppgift som ska innefatta att förhindra att elever slutar skolan i förtid, att förbättra tillgången till utbildning och yrkesutbildning, att liberalisera stelbenta arbetsmarknader och att åtgärder vidtas för att erkänna yrkeskvalifikationer.

4.   Europaparlamentet betonar att en utbildad befolkning är beroende av kvaliteten på utbildning och undervisning, och därmed också av kvaliteten på lärare och utbildare på alla nivåer.

5.   Europaparlamentet beklagar djupt att man i många nationella budgetar kan se markanta nedskärningar av de offentliga utgifterna och investeringarna på utbildningsområdet och betonar än en gång att offentliga investeringar i hållbara och tillväxtvänliga sektorer, såsom FoU och utbildning, måste prioriteras samt framhäver att investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning är en ekonomisk-politisk insats, med tanke på att marginalisering i sysselsättningshänseende av de yngre generationerna medför stora kostnader. Parlamentet betonar vikten av att garantera kontinuerliga och betydande investeringar i lärarutbildningen, lärarnas fortbildning och livslångt lärande samtidigt som man fortsätter med samordnade insatser inom hela EU för att nå andra gemensamma utbildningsmål. Handlingsprogrammet för livslångt lärande spelar en nyckelroll.

6.   Europaparlamentet insisterar på att utbildningens roll, från de tidiga utvecklingsåren till grundskolan och den högre utbildningen, såväl som yrkes- och vuxenutbildning, däribland även överföring av kunskaper och hantverkskunnande, måste betonas ännu mer inom den inre marknaden.

7.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta mer riktade åtgärder (dvs. utbildningsprogram, yrkesutbildning, ungdomsgarantier osv.) för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

8.   Europaparlamentet betonar behovet av mycket mer ambitiösa mål, och noterar det gemensamma målet att sänka antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid till mindre än tio procent fram till 2020. Kommissionen uppmanas med eftertryck att ta hänsyn till de stora skillnaderna mellan och inom medlemsstaterna och att därvid särskilt uppmärksamma de med särskilda behov och de från missgynnade förhållanden, däribland migranter och romer, och att garantera att kriterierna för att mäta prestationer är jämförbara och att långtidsperspektivet beaktas.

9.   Europaparlamentet uppmanar universiteten, med respekt för deras oberoende och särdrag, att utföra mera grundforskning. Parlamentet oroas över att medlemsstaternas mål och åtgärder inte är tillräckliga för att nå EU:s mål om att öka andelen unga med en universitetsexamen eller ett examensbevis till 40 procent fram till 2020. Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att se över sina åtaganden på detta område och att vidta ytterligare åtgärder för att nå målen i Europa 2020-strategin, och skapa en ekonomi som grundar sig på kunskaper och innovation.

10. Europaparlamentet påminner om kulturpolitikens betydelse och framför allt den offentliga politikens betydelse för utbildning och fortbildning och allas tillgång till kultur.

11. I samband med att kommissionen fastställer nuvarande och framtida sysselsättningstrender under den ekonomiska planeringsterminen uppmanar Europaparlamentet kommissionen att använda dessa trender för att samordna utbildningsstrategier med andra institutioner för högre utbildning.

12. Europaparlamentet efterlyser ökat stöd till rörligheten för studenter och unga yrkesarbetande.

13. Europaparlamentet vidhåller att moderniseringen av högre utbildning måste påskyndas för att denna sektor ska bli attraktivare.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.7.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdi Cristiano Allam, Zoltán Bagó, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marco Scurria, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Heinz K. Becker, Ivo Belet, Nadja Hirsch, Seán Kelly, Iosif Matula, Paul Nuttall, Georgios Papanikolaou

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Sergio Gaetano Cofferati, Olle Schmidt

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (25.10.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken
(2011/2071(INI))

Föredragande: Rafał Trzaskowski

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar med oro att samordningen av den ekonomiska politiken på EU-nivå består av en blandning av bindande och icke bindande instrument och åtaganden[1], vilket kan underminera rättssäkerheten i EU och i allmänhetens ögon skapar förvirring om den exakta omfattningen av det ansvar som medlemsstaterna har som medlemmar eller icke medlemmar i euroområdet.

2.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna inte har hållit sig till de gemensamt beslutade reglerna, särskilt vad gäller stabilitets- och tillväxtpakten, där det anges att medlemsstaternas årliga budgetunderskott ska understiga 3 procent av BNP och att statsskulden ska understiga 60 procent av BNP. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler och andra gemensamt beslutade bestämmelser.

3.  Europaparlamentet anser att den europeiska planeringsterminen, som först föreslogs i kommissionens meddelande i maj och juni 2010 och ursprungligen byggde på ett icke bindande åtagande från rådets sida, på lämpligt sätt bör införas i EU:s lagstiftning – som en del i detta bör den omfattas av fullständig demokratisk kontroll och ges en tillbörlig rättslig grund i form av en förordning, i enlighet med artikel 121.6 i EUF‑fördraget. Parlamentet välkomnar den kompromiss som uppnåtts under förhandlingarna om paketet om ekonomisk styrning som omfattar både lagstiftning och andra slags åtgärder, särskilt rörande bestämmelser om den europeiska planeringsterminen som infogats i lagtexten i förordning om ändring av förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken. Parlamentet välkomnar även bestämmelserna om den ekonomiska dialogen som infogats i samma förordning. Parlamentet understryker att den nya samordningsmekanismen i framtiden bör vara föremål för en obligatorisk och regelbunden utvärdering av Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska planeringsterminen och de utvärderingar av den som görs för att främja samordningen på EU‑nivå syftar till att framhålla stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande insatser genom att lägligt och i tid se till att medlemsstaterna bedriver en stram finanspolitik.

5.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt artikel 5.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska samordna sin ekonomiska politik inom unionen. Parlamentet konstaterar att en integrerad samordning av den ekonomiska politiken i form av en europeisk termin omfattas av de mål och krav som anges både i EU-fördraget (artikel 3.3) och i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (särskilt artiklarna 121, 126 och 148). Parlamentet påminner om att de senare avser ekonomisk samordning respektive sysselsättningspolitik vilka bygger på två skilda rättsliga förfaranden. Parlamentet anser att det är viktigt att få en bättre översikt över medlemsstaternas ekonomiska och budgetmässiga situation. Parlamentet stöder kommissionens beslut att sammanföra dess rekommendationer till en text, dock under förutsättning att detta inte undergräver integriteten och konsekvensen i EU:s politik på vissa områden.

6.  Europaparlamentet framhåller att en integrerad kontroll av den ekonomiska politiken, om den ska vara effektiv, inte får begränsas till en bedömning av EU‑ländernas finans- och strukturpolitik utan måste anpassas till målen och åtgärderna på EU-nivå, omfattningen av EU:s ekonomiska resurser och hur de se ser ut. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den avgörande roll som EU:s politik och åtgärder har inom ramen för Europa 2020-strategin, bl.a. när det gäller sammanhållningspolitiken, forskning och innovation.

7.  Europaparlamentet anser att det är lämpligt att inrätta ett förfarande för samordning mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet för att därigenom möjliggöra en dialog om alla aspekter av den integrerade samordningen av den ekonomiska politiken före fattandet av de beslut som varje parlament måste ta i enlighet med sina egna författningsenliga bestämmelser. Parlamentet stöder i detta sammanhang helt och fullt det polska ordförandeskapets initiativ om att under hösten 2011 hålla ett politiskt möte ägnat den fleråriga budgetramen för att de nationella parlamenten ska bli delaktiga i förhandlingarna om denna budgetram, i närvaro av Europaparlamentet, rådet, och kommissionen, och understryker att denna strategi skulle kunna antas för att stärka den ekonomiska styrningen och demokratiska kontrollen.

8.  Europaparlamentet beklagar att parlamentets demokratiska kontroll endast spelar en relativt liten roll i denna process och betonar att formaliseringen av den europeiska planeringsterminen inte på något sätt får innebära att Europaparlamentets fördragsenliga befogenheter ytterligare åsidosätts.

9.  Europaparlamentet anser att institutionerna bör samarbeta för att ge planeringsterminen större legitimitet och reda ut de juridiska tveksamheter som återstår och som annars kan ge upphov till konflikter mellan institutionerna under kommande år.

10. Europaparlamentet anser att parlamentets roll under planeringsterminen snarast måste klargöras, och rekommenderar att den ekonomiska dialogen bygger på följande principer:

     –   Den europeiska planeringsterminen och den ekonomiska dialogen bör betraktas som delar av EU:s institutionella ramverk och främja gemenskapsmetoden, så att unionens institutioner är delaktiga i alla skeden. Kommissionen bör ha en oberoende och mera framträdande roll i processen.

     –   Den ekonomiska dialogen, som är ett viktigt inslag i den europeiska planeringsterminen, bör syfta till att förstärka processens demokratiska legitimitet och en bättre samordning av de gemensamma frågor som EU har att hantera och åtgärder som vidtas av de enskilda medlemsstaterna, och se till att lämpliga metoder för beslutsfattandet tillämpas i alla skeden, genom en ordentlig parlamentarisk granskning som involverar såväl Europaparlamentet som de nationella parlamenten och att interparlamentarisk dialog och samarbete främjas.

     –   Europaparlamentet, de nationella parlamenten och alla andra berörda intressenter, däribland arbetsmarknadens parter, och i synnerhet den ekonomiska och finansiella kommitté som inrättades i enlighet med artikel 134 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och den sysselsättningskommitté som inrättades i enlighet med artikel 150 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör vara delaktiga, hållas informerade och konsulteras regelbundet.

     –   Öppenhet bör betraktas som en viktig del av processen och kommissionen och rådet bör förbinda sig att offentliggöra sina ståndpunkter och beslut i varje skede och förklara dem i parlamentet när berörda utskott så önskar.

11. Europaparlamentet anser att dess förfaranden endast behöver anpassas till förändringarna till följd av Lissabonfördraget när det gäller de framträdanden som rådets ordförande gör i kammaren. Parlamentet påminner om att Europaparlamentets ledamöter enligt EU‑fördraget ska representera unionsmedborgarna direkt, och att medborgarna ”skall åtnjuta samma uppmärksamhet från unionens institutioner” i enlighet med principen om jämlikhet som unionen är skyldig att iaktta i all sin verksamhet (artiklarna 9 och 10), och motsätter sig därför starkt alla försök att splittra parlamentet. Parlamentet framhåller att samtliga ledamöter har lika mandat och att ledamöternas rösträtt enligt arbetsordningen är personlig och inte kan begränsas (artikel 164).

12. Europaparlamentet påminner om att det är parlamentets exklusiva rättighet att ge talmannen mandat inför Europeiska rådets möte.

13. Europaparlamentet anser att parlamentet bör erkännas som det europeiska demokratiska forum som ska göra en övergripande utvärdering av den europeiska planeringsterminen när den är klar.

14. Europaparlamentet anser att parlamentet är den lämpliga arenan för ekonomisk dialog och samarbete mellan de nationella parlamenten och EU:s institutioner.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.10.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Andrew Henry William Brons, Carlo Casini, Andrew Duff, Roberto Gualtieri, Enrique Guerrero Salom, Zita Gurmai, Stanimir Ilchev, Constance Le Grip, David Martin, Paulo Rangel, Algirdas Saudargas, György Schöpflin, József Szájer, Rafał Trzaskowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sandrine Bélier, Zuzana Brzobohatá, Marietta Giannakou, Helmut Scholz, Alexandra Thein

  • [1]  Artiklarna 121, 126 och 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, protokoll nr 12 till Lissabonfördraget, Europeiska rådets resolution om stabilitets- och tillväxtpakten av den 17 juni 1997, Europeiska rådets ordförandeskaps slutsatser av den 20 mars 2005, förordning (EG) nr 1466/97, i dess ändrade lydelse genom ..., förordning (EG) nr 1467/97, i dess ändrade lydelse genom ..., uppförandekoden för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten och riktlinjerna för innehållet i och formatet för stabilitets- och konvergensprogrammen, som antogs av Ekofinrådet den 7 september 2010, slutsatserna från Ekofinrådets möten i oktober 2006 och i oktober 2007, Euro plus-pakten som antogs av stats- och regeringscheferna i euroområdet och som Bulgarien, Danmark, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien anslöt sig till den 24-25 mars 2011.

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (14.7.2011)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken
(2011/2071(INI))

Föredragande: Marije Cornelissen

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Jämställdhetsaspekten är mycket viktig för att Europa 2020-strategins överordnade mål ska kunna uppnås, eftersom kvinnor utgör den största reserven av outnyttjad arbetskraft och även utgör majoriteten av dem som lever i fattigdom i EU. Både integreringen av ett jämställdhetsperspektiv och strategier som syftar till att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män behöver ägnas särskild uppmärksamhet under hela processen med den europeiska planeringsplaneringsterminen.

B.  Åtstramningsåtgärderna och åtgärderna för budgetkonsolidering har förvärrat kvinnors ställning på arbetsmarknaden och har ökat fattigdomen bland kvinnor, på grund av att de orsakat högre arbetslöshet, större ekonomisk osäkerhet, lägre löner samt nedskärningar inom den offentliga sektorn, inom den sociala servicen och av de sociala förmånerna, särskilt skatteförmåner för barnomsorg.

C. Ett ökat och bättre utnyttjande av kvinnors kapacitet skulle göra det möjligt att utnyttja den tillväxtpotential som finns i kopplingen mellan kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, födelsetalen och den ekonomiska utvecklingen.

D. En mer balanserad integrering av kvinnor på arbetsmarknaden och en uppvärdering av deras kapacitet skulle inte bara ligga i linje med principerna om rättvisa utan även med kriterier som ekonomisk effektivitet och ökad sysselsättning och produktivitet.

1.  Europaparlamentet rekommenderar att de specialiserade utskotten i Europaparlamentet, bland annat utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM), utser en ständig föredragande bland sina ledamöter som ska delta i arbetet i samband med den europeiska planeringsterminen inom Europaparlamentet och regelbundet rapportera om detta arbete till utskottet i fråga.

2.  Europaparlamentet uppmanar den behöriga kommissionsledamoten eller de behöriga kommissionsledamöterna att varje år diskutera jämställdhetsaspekterna i den årliga tillväxtöversikten med FEMM-utskottet.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den europeiska planeringsterminen genom att ta hänsyn till kvinnors behov och situation i samband med genomförandet av de politiska riktlinjer som anges i den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet berömmer de medlemsstater som har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sina nationella reformprogram inom ramen för den första europeiska planeringsterminen och som tar särskild hänsyn till kvinnor vid utformningen och övervakningen av sysselsättningspolitiken, fattigdomspolitiken och utbildningspolitiken. Parlamentet är besviket på de medlemsstater som helt har underlåtit att nämna jämställdhet i sina nationella reformprogram.

4.  Europaparlamentet föreslår att Europeiska jämställdhetsinstitutet ska involveras närmare i alla faser av den europeiska planeringsterminen. Parlamentet hoppas att institutet så snart det blir verksamt kommer att kunna åtgärda problemet med bristen på tillförlitliga, systematiska och jämförbara uppgifter uppdelade efter kön i EU och i var och en av medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att FEMM-utskottet kan diskutera jämställdhetsaspekterna i de nationella reformprogrammen och de politiska riktlinjerna för varje land med den ansvariga tjänstgörande ordföranden för rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) efter kommissionens presentation av de politiska riktlinjerna för varje land.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera ett faktiskt deltagande av organisationer från det civila samhället, inbegripet kvinnoorganisationer, i utarbetandet, genomförandet och bedömningen av de nationella reformprogrammen.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda en gemensam och enhetlig uppsättning riktmärken för hela EU för att bedöma de nationella reformprogrammen, bland annat allas tillgång till barnomsorg till ett överkomligt pris, äldreomsorg och omsorg om omsorgsbehövande personer med funktionshinder, möjlighet till ledighet för vård av anhörig och åtgärder som gör det möjligt att förena arbets- och familjeliv. Kommissionen uppmanas även att i de nationella reformprogrammen ge större utrymme åt jämställdhetsfrågan, med beaktande av kvinnors ekonomiska situation. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka kvinnors delaktighet på arbetsmarknaden utifrån antalet arbetade timmar per vecka, typen av anställningskontrakt och deras ekonomiska oberoende.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva separata nationella mål från medlemsstaternas sida för kvinnors respektive mäns sysselsättning och att begära att de använder könsuppdelad statistik i sina rapporter om framstegen mot Europa 2020‑strategins mål.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa kvalitativa mål i de nationella reformprogrammen när det gäller att minska löneskillnaderna, förbättra kvinnors företagande och tillhandahålla barn- och äldreomsorg.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa specifika kvantitativa mål i sina nationella reformprogram när det gäller kvinnors sysselsättning i allmänhet, tillsammans med specifika åtgärder som riktar sig till grupper av kvinnor med mycket låg sysselsättningsgrad, till exempel unga kvinnor, äldre kvinnor, invandrarkvinnor, funktionshindrade kvinnor, ensamstående mödrar och romska kvinnor.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka det civila samhällets, arbetsmarknadsparternas och allmänhetens medvetenhet om Europa 2020‑strategins överordnade mål och de nationella målen, inbegripet könsuppdelade sysselsättningsmål.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att be det civila samhället och arbetsmarknadens parter att bidra med en årlig skuggrapport om medlemsstaternas framsteg när det gäller de överordnade målen och vidtagandet av de åtgärder som föreslås i de nationella reformprogrammen, i stil med de skuggrapporter som utarbetats om genomförandet av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka och i högre grad underlätta utbytet av nationell god praxis mellan det civila samhället och de nationella parlamenten, bland annat i fråga om jämställdhetsaspekten av Europa 2020-strategin, till exempel genom att organisera ett möte vart tredje år före revideringen av riktlinjerna.

14. Europaparlamentet betonar att arbetet med att lösa problemen med arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, som framför allt drabbar kvinnor, måste prioriteras för att främja varaktiga högkvalitativa arbetstillfällen med tillhörande rättigheter, investeringar och högkvalitativa offentliga tjänster för att garantera social integration, särskilt inom områdena utbildning, hälsa, barnomsorg, omsorg om omsorgsbehövande personer, kollektivtrafik och sociala tjänster.

15. Europaparlamentet konstaterar att kvaliteten på de nationella reformprogrammen under den första europeiska planeringsterminen varierar kraftigt i fråga om konkretion, genomförbarhet och omfattning, och uppmanar kommissionen att göra det nationella reformprogram som håller högst kvalitet till standard inför de kommande europeiska planeringsterminerna.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig mer för att öka kvinnornas delaktighet på arbetsmarknaden, framför allt genom att investera i åtgärder för att göra det möjligt att förena arbetsliv och omsorg.

17. Europaparlamentet uttrycker oro över den finansiella och ekonomiska krisens sociala följder för kvinnorna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att budgetåtstramningarna överensstämmer med den sociala dimensionen i Europa 2020-strategin och med sysselsättningsriktlinjerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma åtstramningsåtgärdernas effekter på jämställdheten, kvinnors sysselsättning och fattigdomen bland kvinnor.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nationella politik och de nationella mål som anges i de nationella reformprogrammen tillsammans håller en nivå som är tillräckligt ambitiös för att de överordnade målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås. Parlamentet uttrycker oro över att så inte var fallet under den första europeiska planeringsterminen, och uppmanar kommissionen att se till att alla medlemsstater efter bästa förmåga bidrar till att uppnå de överordnade målen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

13.7.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

4

9

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Marije Cornelissen, Silvia Costa, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Zita Gurmai, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Astrid Lulling, Barbara Matera, Angelika Niebler, Siiri Oviir, Antonyia Parvanova, Nicole Sinclaire, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Eva-Britt Svensson, Britta Thomsen, Marina Yannakoudakis, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, Vilija Blinkevičiūtė, Christa Klaß, Mojca Kleva, Mariya Nedelcheva, Norica Nicolai, Chrysoula Paliadeli, Antigoni Papadopoulou, Sirpa Pietikäinen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jacek Włosowicz

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.11.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sharon Bowles, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Philippe Lamberts, Sławomir Witold Nitras, Ivari Padar, Anni Podimata, Olle Schmidt, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Ivo Strejček, Kay Swinburne, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sophie Auconie, Pervenche Berès, Philippe De Backer, Vicky Ford, Enrique Guerrero Salom, Danuta Jazłowiecka, Gianluca Susta