BETÄNKANDE om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2018

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2018

(2019/2125(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter,

– med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,

– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

– med beaktande av artiklarna 17 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som offentliggjordes den 28 juni 2016,

– med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015 och halvtidsöversynen från juni 2017,

– med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten, som antogs den 24 juni 2013,

– med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), vilka antogs den 24 juni 2013,

– med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, om yttrandefrihet online och offline och om människorättsförsvarare,

– med beaktande av de reviderade riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, vilka antogs den 16 september 2019,

– med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter – säkert dricksvatten och sanitet, vilka antogs den 17 juni 2019,

– med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (nedan kallad Istanbulkonventionen) av den 11 maj 2011, som inte alla medlemsstater ratificerat,

– med beaktande av Europarådets konventioner om bekämpande av människohandel (CETS nr 197) och om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (CETS nr 201),

– med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk,

– med beaktande av FN:s 17 mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling,

– med beaktande av EU:s andra handlingsplan för jämställdhet av den 21 september 2015 Jämställdhet och kvinnors egenmakt: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020,

– med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och dess två fakultativa protokoll,

– med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av den 30 mars 2007,

– med beaktande av FN:s förklaringar om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter och om urbefolkningars rättigheter,

– med beaktande av rapporten av den 8 augusti 2017[1] från FN:s särskilda rapportör till FN:s råd för mänskliga rättigheter om urbefolkningars rättigheter,

– med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter av den 16 juni 2011,

– med beaktande av FN:s förklaring om enskildas, gruppers och samhällsorgans rätt och skyldighet att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, vilken antogs den 9 december 1998,

– med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, handlingsplanen från Peking och handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling samt resultaten från konferenserna för översyn av dessa,

– med beaktande av uttalandet i New York den 15 oktober 2019 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter inför FN:s generalförsamlings tredje utskott,

– med beaktande av Yogyakartaprinciperna (om tillämpning av internationell människorättslagstiftning vad gäller sexuell läggning och könsidentitet), som antogs i november 2006, och de tio kompletterande principerna (”+10”), vilka antogs den 10 november 2017,

– med beaktande av FN:s generalförsamlings beslut av den 28 maj 2019, där den 22 augusti fastslogs som FN:s internationella dag till minne av offren för våldshandlingar på grund av religion eller övertygelse,

– med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) agenda för anständigt arbetegrundläggande konventioner,

– med beaktande av den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration, som antogs av FN:s generalförsamling den 10–11 december 2018,

– med beaktande av den globala flyktingpakten, som bekräftades av FN:s generalförsamling den 17 december 2018,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning)[2],

– med beaktande av Europarådets protokoll av den 10 oktober 2018 om ändring av konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 25 juni 2018 om EU:s prioriteringar i Förenta nationerna och vid FN:s generalförsamlings 73:e session,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juli 2018 om Internationella brottmålsdomstolen i samband med tjugoårsfirandet av Romstadgans antagande,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2016 Ett värdigt liv: Från biståndsberoende till självständighet (COM(2016)0234) och rådets efterföljande slutsatser av den 12 maj 2016 om EU:s strategi när det gäller tvångsförflyttningar och utveckling,

– med beaktande av rådets slutsatser om demokrati, vilka antogs den 14 oktober 2019,

– med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 27 september 2018 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och utrikesministrarna eller företrädarna för de tretton deltagande FN‑medlemsstaterna om initiativet för goda exempel på förverkligandet av mänskliga rättigheter (”Good Human Rights Stories”),

– med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2018,

– med beaktande av sin resolution av den 12 december 2018 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017 och Europeiska unionens politik på området[3], och sina tidigare resolutioner om föregående årsrapporter,

– med beaktande av sin resolution av den 23 november 2016 om EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter[4], och av sin rekommendation av den 13 mars 2019 till rådet och vice ordföranden/den höga representanten med en utvärdering av den uppföljning som gjorts av utrikestjänsten två år efter parlamentets betänkande om EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter[5],

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om EU:s riktlinjer och mandatet för EU:s särskilda sändebud för främjandet av religions- och trosfrihet utanför EU[6],

– med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2018 om kränkningar av urbefolkningarnas rättigheter i världen, inklusive markrofferi[7],

– med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2019 om framtiden för handlingsplanen för hbti-personer (2019–2024)[8],

– med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2019 om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU[9],

– med beaktande av alla de resolutioner som parlamentet antog 2018 om brott mot mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten (vilka går under namnet brådskande resolutioner i enlighet med artikel 144 i arbetsordningen),

– med beaktande av Sacharovpriset för tankefrihet, som 2018 tilldelades Oleg Sentsov, en ukrainsk filmregissör som hållits som politisk fånge i Ryssland,

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av skrivelsen från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0051/2019), och av följande skäl:

A. 2018 firade den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna sjuttio år. Vid firandet betonade EU den politiska betydelsen av att forma en världsordning som bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna, och unionen bekräftade återigen sitt djupa och starka engagemang för att främja och värna de mänskliga rättigheterna i hela världen. I november 2018 stod Europaparlamentet värd för sin första s.k. människorättsvecka, där man lyfte fram de milstolpar som nåtts sedan antagandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt de aktuella utmaningarna på människorättsområdet.

B. Respekt för samt främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas odelbarhet och universalitet, samt främjande av demokratiska principer och värden såsom rättsstatlighet, respekt för människovärdet och principerna om jämlikhet och solidaritet utgör hörnstenarna i EU:s etiska och rättsliga regelverk och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) liksom i EU:s samtliga yttre åtgärder. EU bör fortsätta att sträva efter att vara den ledande globala aktören i det allmänna främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna, även i det multilaterala samarbetet, i synnerhet genom en aktiv och konstruktiv roll i olika FN-organ och i överensstämmelse med FN-stadgan, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och folkrätten samt skyldigheterna när det gäller mänskliga rättigheter och de åtaganden som gjorts inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling.

C. I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som är ett antal universella värden, principer och normer som ska vägleda FN:s medlemsstater, står skyddet av de mänskliga rättigheterna i centrum för ett gott styrelseskick. I enlighet med andemeningen i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 21 i EU-fördraget går EU i bräschen för en människorättsbaserad politik och arbetar kontinuerligt med att hantera människorättskränkningar.

D. EU har genom åtgärder på bilateral och multilateral nivå fortsatt att stödja främjandet av de mänskliga rättigheterna under 2018, särskilt genom att stärka den politiska dialogen med länder utanför EU, däribland dem som eftersträvar europeisk integration, och andra regionala institutioner såsom Afrikanska unionen, och genom att upprätta nya internationella avtal, inbegripet handelspartnerskap och ekonomiska partnerskap. Ambitiösa åtaganden innebär att EU måste vara konsekvent och föregå med gott exempel.

E. EU:s politik måste tillförsäkra skydd av de mänskliga rättigheterna för de mest utsatta grupperna, såsom etniska, språkliga och religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning, hbti-personer, kvinnor, barn, asylsökande och migranter. Under hela högtidlighållandet av FN:s förklaring om människorättsförsvarare uttryckte EU sin erkänsla för den avgörande roll som människorättsförsvarare spelar för att stärka demokratin och rättsstatsprincipen. 2018 års världstoppmöte för människorättsförsvarare resulterade i en handlingsplan för försvaret av de mänskliga rättigheterna. Under 2018 gjordes ett stort antal människorättsförsvarare till måltavlor, dödades och utsattes för angrepp, hot och förföljelse. Vissa privata militära företag och säkerhetsföretag har medverkat vid ett antal kränkningar av de mänskliga rättigheterna, vilka måste utredas ordentligt och de ansvariga måste lagföras.

F. Till och med under det här årtiondet upplever vi synliga begränsningar av och offensiver mot jämställdhet och kvinnors rättigheter på internationell nivå. Sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter är förankrade i de grundläggande mänskliga rättigheterna och utgör väsentliga aspekter av människans värdighet. Våld mot kvinnor och flickor ingår bland världens mest utbredda människorättskränkningar och förekommer i alla delar av samhället, samt utgör ett stort hinder mot uppnåendet av jämställdhet. En heltäckande och bindande jämställdhetsstrategi för EU, av exakt det slag som parlamentet har begärt, måste medföra jämställdhetsintegrering i all EU-politik och stärka effekterna av EU:s kommande tredje handlingsplan för jämställdhet.

G. Främjandet av internationell fred och säkerhet är en av orsakerna till att EU finns till. EU har åtagit sig att agera i internationella sammanhang för de principer som inspirerat till att EU grundades, och i överensstämmelse med och med stöd för principerna i FN‑stadgan och folkrätten.

H. Miljönödlägen, såsom den globala uppvärmningen och avskogningen, är resultatet av mänsklig verksamhet och ger upphov till människorättskränkningar mot de direkt berörda människorna, genom att de förlorar sina hem och livsmiljöer, men också mot mänskligheten i stort. Det är viktigt att erkänna kopplingen mellan mänskliga rättigheter, hälsa och miljöskydd. För att förebygga spänningar i vissa regioner är det av helt avgörande vikt att säkerställa tillgången till vatten.

I. Ökad samstämmighet mellan EU:s inre och yttre politik samt mellan olika delar av EU:s yttre politik är en ofrånkomlig förutsättning för att unionen ska få en framgångsrik och effektiv politik på människorättsområdet. Politiska åtgärder till stöd för de mänskliga rättigheterna och demokratin bör integreras i all annan EU-politik med en extern dimension, såsom utveckling, migration, säkerhet, terrorismbekämpning, kvinnors rättigheter, jämställdhet, utvidgning och handel, i synnerhet genom genomförandet av klausuler för mänskliga rättigheter i avtal mellan EU och länder utanför EU. Ett mer konsekvent agerande borde göra det möjligt för EU att reagera snabbare i ett tidigt skede av människorättskränkningar och bli en mera trovärdig människorättsaktör på det globala planet.

J. I många länder är övergången till demokrati och inrättandet eller konsolideringen av rättsstaten mödosamma processer som tar lång tid. För att de ska kunna lyckas är det oerhört viktigt med stöd utifrån, bland annat från EU, under en längre tid.

Mänskliga rättigheter och demokrati: allmänna trender och viktiga utmaningar

1. Europaparlamentet är djupt bekymrat över de angrepp mot demokratin och rättsstatsprincipen som ägt rum i hela världen under 2018, som visar på att auktoritära regimer är på frammarsch som ett politiskt projekt som står för bristande respekt för mänskliga rättigheter, förtryck av oliktänkande, politiserade rättsliga förfaranden, förutbestämda val, allt snävare verksamhetsutrymme för det civila samhället samt inskränkningar i mötesfriheten och yttrandefriheten. Parlamentet betonar vikten av att det civila samhället ger det möjligt att flexibelt, effektivt och i rätt tid ska kunna bemöta regimer som kränker folkrätt, mänskliga rättigheter och demokratiska principer.

2. Europaparlamentet anser att länder som utvecklas till auktoritära regimer blir mer benägna till instabilitet, konflikt, korruption, våldsbejakande extremism och inblandning i militära konflikter utomlands. Parlamentet uttrycker sin oro över att det alltjämt finns regimer som förnekar att det överhuvudtaget finns folkrättsligt stadfästa universella mänskliga rättigheter. Parlamentet ser dock positivt på att ett antal länder inlett freds‑ och demokratiseringsprocesser, genomfört konstitutionella och rättsliga reformer och inlett öppna och offentliga debatter med det civila samhället i syfte att främja de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna, inbegripet dödsstraffets avskaffande. Parlamentet beklagar att ett antal länder ännu inte har infört något moratorium för verkställande av dödsstraff, trots den växande trenden mot dödsstraffets avskaffande i hela världen.

3. Europaparlamentet vidhåller att alla stater som håller fast vid att de internationellt erkända grundläggande friheterna utgör hörnstenarna i en demokrati måste gå i bräschen när det gäller att sprida demokratiska styrelseformer som bygger på de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i hela världen och att stärka de internationella rättsliga instrumenten för skydd av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker de utmaningar som följer av skadlig påverkan som undergräver både demokratiska styrelseformer och de mänskliga rättigheternas värden och därmed omintetgör de positiva insatser som demokratiska stater gjort. Parlamentet är djupt oroat över kopplingarna mellan auktoritära regimer och populistiska nationalistiska partier och regeringar. Parlamentet anser att dessa kopplingar undergräver trovärdigheten i EU:s försök att arbeta för sina grundläggande värden.

4. Europaparlamentet påminner om att det inte kan finnas någon inbördes rangordning mellan de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att man måste tillförsäkra fullständig aktning för och efterlevnad av principen om att de mänskliga rättigheterna är universella och oförytterliga, odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade. Parlamentet betonar att försöken att ta somliga gruppers rättigheter till intäkt för att andra grupper ska marginaliseras är fullkomligt oacceptabla.

5. Europaparlamentet framhåller den plåga som väpnade konflikter och militära angrepp med bland annat etnisk rensning som syfte innebär, vilka fortsätter att kräva civila liv och orsaka massförflyttningar när stater och icke-statliga aktörer undandrar sig sin skyldighet att följa internationell humanitär rätt och människorätt. Parlamentet betonar att det i regioner som befinner sig i krig eller en konfliktsituation pågår människorättskränkningar som är mycket allvarliga och syftar till att förneka människors värdighet, vilket är både förödande för offren och förnedrande för förövarna. Parlamentet lyfter exempelvis fram användningen av tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling, påtvingade försvinnanden, utomrättsliga avrättningar, våld och avsiktlig utsvältning som vapen i krig, avsedda att förstöra, destabilisera och psykiskt knäcka enskilda personer, familjer, befolkningsgrupper och samhällen, särskilt barn. Parlamentet uppmärksammar att kvinnor från etniska och religiösa minoriteter är särskilt utsatta för sådant våld, i synnerhet de som har konverterat. Parlamentet fördömer kraftigt de dödliga attackerna på sjukhus, skolor och andra civila mål som har skett i väpnade konflikter runt om i världen under 2018. Parlamentet påminner om att rätten till liv är en viktig mänsklig rättighet, och att olagliga krigshandlingar därför alltid enhälligt måste fördömas och hanteras effektivt.

6. Europaparlamentet fördömer motreaktionen mot multilateralismen och den regelbaserade världsordningen, som utgör en stor utmaning för de mänskliga rättigheterna i hela världen. Parlamentet är fast övertygat om att strategier och beslut som fattas tillsammans inom en multilateral ram, särskilt inom FN-organ, och inom befintliga överenskomna förhandlingsformat i regionala organisationer, såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), är det effektivaste sättet att tillvarata mänsklighetens intressen, hitta hållbara lösningar på konflikter, som bygger på folkrättens, FN-stadgans och Helsingforsslutaktens normer och principer, och arbeta för framsteg på människorättsområdet. Parlamentet är ytterst oroat över att länder som bevisligen gjort sig skyldiga till grova människorättskränkningar innehar poster i olika människorättsrelaterade FN-organ, inklusive FN:s råd för mänskliga rättigheter.

7. Europaparlamentet är allvarligt bekymrat över det ökande antalet mord, och både fysiska och kränkande angrepp samt användning av dödsstraff, förföljelse, fängslanden, trakasserier och hot mot människor som står upp för mänskliga rättigheter i hela världen, särskilt journalister, forskare, advokater, politiker och aktivister i det civila samhället, inklusive kvinnorättsaktivister, miljö- och markförsvarare samt försvarare av religiösa minoriteter, främst i länder med omfattande korruption och tillkortakommanden när det gäller att upprätthålla rättsstatsprincipen och den rättsliga tillsynen. Parlamentet är särskilt oroat över de alltmer ogenerade angreppen på främmande mark som i vissa fall sker i strid med lagar och sedvänjor med anknytning till diplomaters privilegier och immunitet. Parlamentet kräver rättvisa och ansvarsutkrävande på högsta beslutsfattande nivå för dessa angrepp. Parlamentet konstaterar att alla människorättsförsvarare, särskilt kvinnliga, ställs inför särskilda risker och behöver lämpligt skydd. Parlamentet fördömer att regeringar i vissa länder lagstiftat för att inskränka det civila samhällets och sociala rörelsers verksamhet, bland annat genom att stänga ned icke-statliga organisationer eller frysa deras tillgångar. Parlamentet är djupt oroat över att repressiv lagstiftning om it-säkerhet och terrorismbekämpning används för att komma åt människorättsförsvarare.

8. Europaparlamentet betonar vikten av att främja jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter i hela världen. Parlamentet betonar att kvinnor och flickor fortfarande utsätts för diskriminering och våld, trots de framsteg som gjorts. Parlamentet betonar att de flesta samhällen fortfarande kämpar för att kvinnor och flickor ska få samma lagstadgade rättigheter och lika tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, anständigt arbete, lika lön, samt politisk och ekonomisk representation. Parlamentet uttrycker oro över de omfattande och fortsatta angreppen på kvinnors rättigheter och sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, och den lagstiftning som på många håll i världen inskränker dessa rättigheter. Parlamentet understryker att kvinnlig könsstympning och barnäktenskap hör till de mest utbredda människorättskränkningarna. Parlamentet uttrycker oro över att kvinnor som uttrycker en tro eller övertygelse är dubbelt sårbara för förföljelse. Parlamentet välkomnar EU:s och FN:s Spotlight-initiativ för avskaffande av våld mot kvinnor och flickor, och vill se att det förstärks.

9. Europaparlamentet betonar att det är avgörande för mänsklighetens framtid att respektera och främja barnets rättigheter, att bekämpa alla slags övergrepp mot samt försummelse och misshandel av, handel med och exploatering av barn, däribland barnäktenskap samt rekrytering eller utnyttjande av barnsoldater i väpnade konflikter, och att ge barn omsorg och utbildning. Parlamentet stöder i detta avseende den mekanism för övervakning och rapportering som inrättats genom FN:s säkerhetsråds resolution 1612 om barn och väpnad konflikt.

10. Europaparlamentet betonar vikten av att fullt ut beakta de specifika behoven hos personer med funktionsnedsättning. Parlamentet begär att EU införlivar kampen mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning i sin politik för yttre åtgärder och utvecklingsbistånd, liksom kampen för tillträde till arbetsmarknaden på lika villkor och tillgång till utbildning, och arbetar för lösningar som gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att fungera i samhället.

11. Europaparlamentet vill uppmärksamma de fall av förföljelse och diskriminering som rör etnicitet, nationalitet, samhällsklass, kast, religion, övertygelse, språk, ålder, kön, sexuell läggning och könsidentitet som fortfarande pågår i många länder och samhällen. Parlamentet är allvarligt bekymrat över de allt mer intoleranta och hatfyllda reaktionerna mot personer som utsätts för sådana människorättskränkningar. Parlamentet begär att de personer som bär ansvaret för dessa kränkningar ska ställas till svars.

12. Europaparlamentet noterar att antalet tvångsförflyttade människor under 2018 översteg 70 miljoner, däribland 26 miljoner flyktingar, 41 miljoner internflyktingar och 3,5 miljoner asylsökande[10]. Parlamentet konstaterar att det dessutom finns cirka 12 miljoner statslösa personer runt om i världen. Parlamentet anser att krig, konflikter, terrorism, våld, politiskt förtryck, förföljelse på grund av religion eller övertygelse, fattigdom och osäker vatten- och livsmedelsförsörjning, underblåser riskerna för nya konflikter och fler folkförflyttningar. Parlamentet erkänner att klimatförändringarnas konsekvenser för miljön, såsom en mer begränsad tillgång till säkert dricksvatten, kan öka folkförflyttningarna.

13. Europaparlamentet betonar att klimatnödläget och en massiv förlust av biologisk mångfald innebär allvarliga hot mot människor. Parlamentet erinrar om att de grundläggande mänskliga rättigheterna till liv, hälsa, mat och säkert vatten äventyras om det saknas en hälsosam miljö. Parlamentet uppmärksammar hur de mänskliga rättigheterna påverkas av miljöförstöring, både berörda befolkningar och vad gäller hela mänsklighetens rätt till miljön. Parlamentet understryker de väsentliga skyldigheter och det väsentliga ansvar som stater och andra beslutsfattare har för att uppfylla målen i Parisavtalet från 2015 för att bekämpa klimatförändringarna, motverka deras effekter, förebygga deras negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och främja lämpliga åtgärder i enlighet med skyldigheterna på människorättsområdet. Parlamentet påminner om de skyldigheter som åligger stater att skydda den biologiska mångfalden och erbjuda tillgång till effektiva rättsmedel i fall som berör förlust och försämring av biologisk mångfald. Parlamentet uttrycker sitt stöd för det framväxande lagstiftande arbetet på internationell nivå mot miljöbrott.

14. Europaparlamentet betonar att yttrande- och åsiktsfriheten samt mediernas mångfald, både på och utanför internet, utgör kärnan i stabila demokratiska samhällen. Parlamentet fördömer utnyttjandet av legitima mål, såsom terrorismbekämpning, statens säkerhet och brottsbekämpning, för att inskränka yttrandefriheten. Parlamentet fördömer mediepropaganda och falsk information mot minoriteter. Parlamentet efterlyser ett införande av bästa möjliga garantier mot hatpropaganda och radikalisering, desinformationskampanjer och fientlig propaganda, särskilt sådana med ursprung i auktoritära stater och bland icke-statliga aktörer, såsom terroristgrupper, genom att man utvecklar en rättslig ram på både EU-nivå och internationell nivå för att hantera hybridhot, däribland it- och informationskrigföring, utan att ge avkall på de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om att medierna bör återspegla många olika åsikter och bör stödja och följa principen om icke-diskriminering. Parlamentet betonar i detta avseende att personer som tillhör minoriteter bör ha icke‑diskriminerande tillgång till etermedier, även på sitt eget språk.

Hur EU:s människorättspolitik kan göras mer effektiv

15. Europaparlamentet påminner om att EU åtagit sig att sätta mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för sina förbindelser med länder utanför EU. Parlamentet betonar därför att målet att främja mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen måste integreras i all EU-politik med en extern dimension. Parlamentet uppmanar EU att fullgöra dessa åtaganden och se till att dess engagemang inte oavsiktligt stärker auktoritära regimer.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta en ny, ambitiös, heltäckande och bindande handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati för de kommande fem åren. Parlamentet håller fast vid att samtliga utmaningar som berör de mänskliga rättigheterna, däribland digitala rättigheter, miljörättigheter, äldre personers rättigheter, mänskliga rättigheter i idrottssammanhang, mänskliga rättigheter och migranters rättigheter ska tas upp på lämpligt sätt i den framtida handlingsplanen. Parlamentet efterlyser inrättandet av en stark övervakningsmekanism för att bedöma genomförandet och effekterna av handlingsplanen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att engagera sig mer i handlingsplanen och rapportera om genomförandet av den.

17. Europaparlamentet noterar betydelsen av sina resolutioner om brott mot mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten och av det arbete som underutskottet för mänskliga rättigheter utför. Parlamentet rekommenderar starkt att kommissionen och utrikestjänsten utökar sina kontakter med parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter, för att underutskottet aktivt ska kunna delta i den framtida handlingsplanen och bevaka dess genomförande. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att ge parlamentet regelbundna rapporter om alla uppföljningsåtgärder som utrikestjänsten vidtagit med anledning av de brådskande resolutionerna och/eller rekommendationerna på detta område.

18. Europaparlamentet framhåller att handel, EU:s insatser på detta område och mänskliga rättigheter kan och bör stärka varandra, och att näringslivet spelar en viktig roll för att erbjuda positiva incitament i syfte att främja mänskliga rättigheter, demokrati och företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att på ett effektivt sätt utnyttja människorättsklausuler i internationella avtal, inte bara genom politisk dialog, regelbundna lägesrapporter och tillämpning av samrådsförfaranden på begäran, utan också genom att skapa en effektiv mekanism för att övervaka allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som kan inträffa genom företagens verksamhet. Parlamentet kräver att människorättsklausuler verkställs och övervakas i vederbörlig ordning, bland annat genom mätbara riktmärken, med deltagande av parlamentet, det civila samhället och relevanta internationella organisationer. Parlamentet efterlyser en effektiv och oberoende klagomålsmekanism för grupper av medborgare och berörda parter som påverkas av människorättskränkningar. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater måste förhindra alla former av kränkningar av de mänskliga rättigheterna från företagens sida och de negativa effekterna av företagens verksamhet.

19. Europaparlamentet stöder människorättsdialoger med länder utanför EU såsom viktiga verktyg för bilateralt engagemang för att främja och värna de mänskliga rättigheterna. Parlamentet erinrar om att EU:s riktlinjer för dialogen om mänskliga rättigheter med tredjeländer innefattar en rad kriterier för att inleda en dialog, bland vilka märks regeringens vilja att förbättra situationen, regeringens åtagande i förhållande till de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, regeringens vilja att samarbeta inom ramen för Förenta nationernas förfaranden och mekanismer för mänskliga rättigheter samt regeringens hållning gentemot det civila samhället. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att regelbundet bedöma varje dialog, i enlighet med ovannämnda riktlinjer, och se till att EU, om inga konkreta framsteg gjorts, anpassar sina mål och omprövar sin strategi. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att, med större deltagande av grupper i det civila samhället och av internationella organisationer, arbeta tillsammans för att ta upp människorättsfrågor och tillhörande skyldigheter i dialoger och förhandlingar på alla politiska och ekonomiska områden med regeringar i länder utanför EU, för att stärka människorättsdialogernas effekt. Parlamentet rekommenderar att de farhågor som uttrycks om människorättssituationen i dessa länder ska beaktas och att lämpliga åtgärder ska vidtas, även genom att enskilda fall tas upp i samband med människorättsdialoger. Parlamentet efterlyser en aktivare medverkan från parlamentets sida när agendor för människorättsdialogerna utarbetas. Parlamentet betonar att landsstrategier om mänskliga rättigheter, och deras årliga genomföranderapporter, är ett viktigt verktyg för att garantera konsekvens inom politiken, identifiera strategiska prioriteringar, definiera lång- och kortsiktiga mål och fastställa konkreta åtgärder i människorättsfrämjande syfte. Parlamentet upprepar att dess ledamöter bör få tillgång till innehållet i landsstrategierna. Parlamentet välkomnar seminarier i det civila samhället som föregår människorättsdialogerna och kräver att deras slutsatser följs upp, med ett starkt engagemang från civilsamhällets organisationer.

20. Europaparlamentet riktar en skarp uppmaning till EU att konsekvent ta upp frågor om diskriminering genom att på bästa sätt använda sin verktygslåda för mänskliga rättigheter, bland annat genom dialog, fördömanden, stöd till det civila samhället och gemensamma initiativ på FN-nivå, i enlighet med EU:s nyligen antagna riktlinjer om icke-diskriminering inom de yttre åtgärderna och i FN:s vägledningsverktyg om diskriminering baserad på härkomst, vilket offentliggjordes 2017.

21. Europaparlamentet stöder helhjärtat det arbete och de insatser som gjorts av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter för att värna och främja de mänskliga rättigheterna runtom i världen. Parlamentet understryker det viktiga målet i den särskilda representantens mandat att göra EU effektivare på detta område. Parlamentet uppmanar den särskilda representanten att agera i enlighet med sitt mandat för att öka EU:s ansträngningar att stärka demokratin. Parlamentet står fast vid sin begäran om att den särskilda representantens mandat ses över så att den särskilda representanten blir permanent och mer ansvarsskyldig, får handla på eget initiativ och får tillräckliga resurser och möjligheter att framträda offentligt för att redogöra för resultaten av besök i tredjeländer och informera om EU:s ståndpunkter i människorättsfrågor. Parlamentet efterlyser än en gång ökad insyn i den särskilda representantens verksamheter och uppdrag och håller fast vid att hans regelbundna rapporter till rådet också ska delges parlamentet. Parlamentet välkomnar att den särskilda representantens mandat utvidgats till att omfatta främjande av stöd till internationell straffrätt och förväntar sig att den särskilda representanten är särskilt aktiv på detta område.

22. Europaparlamentet välkomnar vad utrikestjänsten och kommissionen gjort för att EU:s tjänstemän fortlöpande ska bli mera medvetna om mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar att kontaktpunkter för mänskliga rättigheter och sambandsmän för människorättsförsvarare nu finns vid alla EU-delegationer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att förse parlamentet med en ingående rapport om slutförandet av detta nätverk med kontaktpunkter för att det ska kunna utvärderas och ett konsekvent genomförande vid alla EU-delegationer ska kunna säkerställas. Parlamentet uppmanar alla EU-delegationer och deras respektive kontaktpunkter för mänskliga rättigheter att konsekvent fullgöra sin skyldighet att träffa människorättsförsvarare, besöka frihetsberövade aktivister, övervaka deras rättegångar och förespråka skydd för dem på plats.

23. Europaparlamentet erkänner att det gjorts framsteg vad gäller förfarande och format för EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter 2018, men förväntar sig att rådet och vice ordföranden/den höga representanten tar ännu mer hänsyn till de ståndpunkter som parlamentet uttryckt i sina relevanta resolutioner och/eller rekommendationer, för att samverkan mellan EU-institutionerna i människorättsfrågor ska fördjupas och bli mer effektiv. Parlamentet ber rådet att fortsätta arbeta för att dessa årsrapporter ska kunna slutföras tidigare under året. Parlamentet uppmanar rådet att se till nästa årsrapport antas på grundval av ett lämpligt samrådsförfarande.

Ta fram lösningar för att främja och värna de mänskliga rättigheterna och demokratin

Demokratiskt styre och utrymme för det civila samhället

24. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta att noggrant övervaka all utveckling som inverkar negativt på samhällsstyret och det civila samhällets utrymme runt om i världen, utan undantag, och att med alla lämpliga medel och systematiskt bemöta auktoritära regeringars politiska åtgärder och lagändringar som syftar till att undergräva styrelseformer baserade på grundläggande demokratiska principer och till att begränsa utrymmet för det civila samhället. Parlamentet anser att det bör finnas större synergier mellan kommissionen, utrikestjänsten och parlamentet i denna fråga. Parlamentet välkomnar det ovärderliga stöd som tillhandahållits organisationer i det civila samhället över hela världen inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), som fortsätter att vara EU:s centrala verktyg för genomförandet av dess externa människorättspolitik. Parlamentet begär ökad finansiering till det civila samhället och de mänskliga rättigheterna inom ramen för efterföljaren till EIDMR. Parlamentet betonar att hundratals fredliga demonstranter från det civila samhället greps, utsattes för misshandel och godtyckliga frihetsberövanden och tvingades betala böter på grund av sina rättegångar under 2018.

EU:s strategi i samband med konflikter och ansvarsutkrävande vid människorättskränkningar

25. Europaparlamentet betonar sambandet mellan å ena sidan ökningen av människorättskränkningar och den utbredda straffriheten samt å andra sidan det bristande ansvarstagandet i regioner och länder som ödelagts av konflikter eller som präglas av politiskt motiverade hot, diskriminering, trakasserier och övergrepp, bortföranden, våldsamma polismetoder, godtyckliga gripanden, fall av tortyr och mord. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att stödja åtgärder som syftar till att bekämpa straffrihet och främja ansvarsutkrävande, särskilt i de regioner och länder där straffriheten belönar dem som bär det största ansvaret och gör offren maktlösa. Parlamentet betonar vidare att minoriteter och marginaliserade grupper ofta drabbas särskilt hårt i konflikter.

26. Europaparlamentet erinrar om sina resolutioner där särskilt ansvar utkrävs för de konflikter, som under 2018 skördade hundratals barns liv i avsiktliga angrepp mot civilbefolkningar och humanitär infrastruktur. Parlamentet uppmanar EU:s alla medlemsstater att strikt följa EU:s uppförandekod för vapenexport och framför allt att stoppa alla överföringar av vapen eller övervaknings- och underrättelseutrustning med vilka regeringar kan undertrycka mänskliga rättigheter, i synnerhet i samband med väpnade konflikter. Parlamentet vidhåller att EU:s medlemsstater måste skapa full insyn i och regelbundet rapportera om sina vapenöverföringar. Parlamentet påminner om sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare[11]. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över användningen av bestyckade drönare utanför den internationella rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att hålla parlamentet vederbörligen underrättat om användningen av EU-medel i alla forsknings‑ och utvecklingsprojekt som rör konstruktion av drönare. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att förbjuda utveckling, produktion och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan.

27. Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag samtliga fruktansvärda brott och människorättskränkningar som begåtts av statliga och icke-statliga aktörer, bl.a. mot medborgare som fredligt utövat sina mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att använda hela sin politiska tyngd för att förhindra att handlingar som kan betraktas som folkmord, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten sker, att agera på ett effektivt och samordnat sätt om sådana brott inträffar, att mobilisera alla nödvändiga resurser för att ställa samtliga ansvariga inför rätta, att hjälpa offren och att stödja stabiliserings- och försoningsprocesser. Parlamentet uppmanar världssamfundet att utveckla instrument som kan minimera gapet mellan varning och reaktion, såsom EU:s system för tidig varning, för att förhindra att våldsamma konflikter uppstår, återuppstår och trappas upp. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att inbegripa en ambitiös strategi för att bekämpa straffrihet i EU:s tredje handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet rekommenderar starkt att man inrättar ett europeiskt observationsorgan för förhindrande, ansvarsutkrävande och bekämpande av straffrihet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att utse en särskild representant för EU med ansvar för internationell humanitär rätt och internationell rättskipning och med mandat att främja, integrera och företräda EU:s åtagande att bekämpa straffrihet.

28. Europaparlamentet välkomnar EU:s insatser för att främja Romstadgans allmängiltighet under året 2018, då 20-årsdagen av dess antagande firades, och bekräftar än en gång sitt orubbliga stöd för Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Parlamentet noterar att den internationella rätten för närvarande är utsatt för allvarliga påfrestningar. Parlamentet är bekymrat över att det till följd av ICC:s breda jurisdiktion endast är 122 av FN:s 193 medlemsstater som är medlemmar av ICC och att endast 38 av dem har ratificerat Kampalaändringen, som ger ICC befogenhet att lagföra aggressionsbrott. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att uppmuntra samtliga medlemsstater i FN att ratificera och tillämpa Romstadgan och är bestört över att vissa stater dragit sig ur stadgan eller hotat med att göra det. Parlamentet uppmanar även alla de länder som undertecknat Romstadgan att samordna och samarbeta med ICC. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att systematiskt stödja ICC:s undersökningar, utredningar och beslut och att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra fall av bristande samarbete med ICC. Parlamentet efterlyser ekonomiskt stöd till organisationer som samlar in, bevarar och skyddar bevis – digitalt eller i annat format – för de brott som begåtts av olika parter i konflikter, i syfte att underlätta åtal mot dem på internationell nivå. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och EU:s nätverk mot folkmord att stödja FN:s utredningsgrupp i arbetet med att samla in, bevara och lagra bevis på brott som för närvarade begås eller som precis har begåtts så att de inte går förlorade. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att undersöka olika metoder och presentera nya verktyg för att hjälpa dem som utsatts för brott mot den internationella människorätten och humanitära rätten att få tillgång till internationell rättvisa och att få upprättelse och gottgörelse, bland annat genom att bygga upp kapaciteten i länder utanför EU så att de kan tillämpa principen om universell jurisdiktion i sina nationella rättssystem.

29. Europaparlamentet välkomnar de inledande sonderande diskussionerna i rådet, och vill att de ska fortsätta, om inrättandet av en global EU-mekanism för människorättsliga sanktioner, den så kallade Magnitskijlistan, som möjliggör riktade sanktioner mot personer som medverkar i allvarliga människorättskränkningar, något som parlamentet har efterlyst vid flera tillfällen, framför allt i mars 2019. Parlamentet uppmanar rådet att påskynda sina diskussioner för att anta den lagstiftning som krävs, inrätta denna mekanism och snarast möjligt förse den med tillräckliga resurser. Parlamentet betonar vikten av att detta system följer EU:s prövningsmekanism. Parlamentet betonar också, som ett gott exempel, antagandet i vissa EU-medlemsstater av lagar som föreskriver sanktioner mot personer som anses vara ansvariga för människorättskränkningar.

30. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att ägna särskild uppmärksamhet åt människorättssituationen i olagligt ockuperade territorier. Parlamentet upprepar att olaglig ockupation av ett territorium eller en del av det utgör ett fortgående brott mot folkrätten. Parlamentet understryker ockupationsmaktens ansvar gentemot civilbefolkningen enligt internationell humanitär rätt. Parlamentet beklagar att företrädare för ett land som ockuperar ett annat lands territorium återinstallerats i Europarådets parlamentariska församling.

Människorättsförsvarare

31. Europaparlamentet betonar den ovärderliga och viktiga roll som människorättsförsvarare spelar med risk för sina egna liv, särskilt försvarare av kvinnors mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att det behövs en tydlig EU-samordning vad gäller kontakter med tredjeländers myndigheter om människorättsförsvarare. Parlamentet framhåller att det 2018 var 20 år sedan FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna antogs. Parlamentet rekommenderar ett starkare samarbete mellan EU-institutionerna och medlemsstaterna, så att de kontinuerligt kan stödja och skydda människorättsförsvarare. Parlamentet värdesätter ”protectdefenders.eu”, en mekanism som inrättats för att skydda särskilt riskutsatta människorättsförsvarare, och begär att den ska stärkas.

32. Parlamentet understryker behovet av en strategisk, synlig och konsekvensorienterad EU-strategi för att skydda människorättsförsvarare. Rådet uppmanas att utfärda årliga slutsatser från rådet (utrikes frågor) om EU:s åtgärder för att främja och skydda människorättsförsvarare i EU:s utrikespolitik. Rådet och kommissionen uppmanas att inrätta ett samordnat förfarande för beviljande av viseringar till människorättsförsvarare, och i tillämpliga fall bidra till tillfälligt boende. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att säkerställa tillräcklig finansiering för skydd av människorättsförsvarare i de berörda tematiska programmen inom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) och att se till att det är tillgängligt för och når de mest behövande som är mest marginaliserade. Parlamentet uppmanar kommissionen att i framtiden utnyttja den ekonomiska kapaciteten hos detta instrument fullt ut och insisterar att EU:s delegationer och medlemsstater bör öka sin finansiering och kapacitet för nödåtgärder och stöd till riskutsatta människorättsförsvarare. Parlamentet fördömer att människorättsaktivister som vill närvara vid möten i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève och andra internationella institutioner fortfarande beläggs med reseförbud. Parlamentet uppmanar de berörda regeringarna att häva dessa förbud.

Kvinnors rättigheter och jämställdhet

33. Europaparlamentet stöder helhjärtat EU:s strategiska engagemang för jämställdhet och dess pågående insatser för att förbättra situationen för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, i enlighet med målen för hållbar utveckling fram till år 2030. Parlamentet betonar att jämställdhet bör vara en central prioritering i alla EU:s arbetsförbindelser, politikområden och yttre åtgärder, eftersom det enligt fördragen är en princip för själva EU och dess medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU att anta en heltäckande jämställdhetsstrategi så snart det strategiska engagemanget löper ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och anta ett meddelande för att förnya handlingsplanen för jämställdhet efter 2020, som ett viktigt EU-verktyg för att bidra till kvinnors och flickors rättigheter i hela världen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa sig bakom handlingsplanen för jämställdhet III i rådets slutsatser. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att bidra ännu mer till jämställdhet och flickors och kvinnors egenmakt genom ett nära samarbete med internationella organisationer, länder utanför EU och det civila samhället med syfte att utveckla och genomföra nya rättsliga ramar för jämställdhet.

34. Europaparlamentet betonar den alarmerande ökningen av våld mot kvinnor och flickor. Parlamentet fördömer alla former av könsrelaterat, fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över den upptrappade användningen av tortyr i form av sexuellt och könsrelaterat våld som ett vapen i krig. Parlamentet betonar att sexualbrott och könsrelaterat våld betraktas i Romstadgan som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och handlingar som ingår i folkmord eller tortyr. Parlamentet uppmanar eftertryckligen länder att förbättra sin lagstiftning för att ta itu med dessa problem. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s medlemsstater och de medlemsstater i Europarådet som inte har gjort det, att ratificera och genomföra Istanbulkonventionen så snart som möjligt. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att utrota alla former av könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor som riktar sig mot kvinnor och flickor, t.ex. tvångsäktenskap och tidiga äktenskap, kvinnlig könsstympning, sexuellt våld samt religiös tvångskonvertering. Parlamentet stöder en fortsättning på det gemensamma Spotlight-initiativet mellan EU och FN. Parlamentet uppmanar EU:s delegationer att se till att det samlas in uppgifter om våld mot kvinnor, att utarbeta landsspecifika rekommendationer och att främja skyddsmekanismer och stödstrukturer för offren.

35. Europaparlamentet slår fast att tillgång till hälsa är en mänsklig rättighet, att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bygger på grundläggande mänskliga rättigheter och att de utgör väsentliga delar av människovärdet. Parlamentet påpekar att otillräcklig tillgång till grundläggande sektorer och sociala tjänster (t.ex. vatten, kost, hälsa, utbildning och sanitet), liksom svårigheter att få tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa utgör en oacceptabel kränkning av mänskliga rättigheter. Parlamentet fördömer kränkningarna av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, inbegripet nekad tillgång till relevanta tjänster. Parlamentet betonar att ordentlig och överkomlig hälso‑ och sjukvård, inbegripet psykisk vård i form av exempelvis psykologiskt stöd, och universell respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt utbildning bör garanteras alla kvinnor, och att de bör kunna fatta fria och ansvarsfulla beslut om sin hälsa, inklusive sexuella och reproduktiva hälsa. Parlamentet noterar att dessa tjänster är viktiga för att rädda kvinnors liv och minska spädbarns- och barnadödligheten. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter fortfarande är en konfliktfylld fråga, även i multilaterala sammanhang. Parlamentet betonar att kvinnor och flickor som är offer för väpnade konflikter har rätt att få nödvändig medicinsk vård. Parlamentet betonar kvinnors betydelsefulla roll i konfliktförebyggande och konfliktlösning, i fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och återuppbyggnad efter konflikter samt i främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska reformer.

36. Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med andra länder för att öka sina insatser på områdena utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster, uppgiftsinsamling, finansiering samt programplanering för att bättre kunna förebygga och bemöta sexuellt och könsrelaterat våld runtom världen. Parlamentet påpekar att utbildning är ett viktigt redskap för att bekämpa diskriminering av och våld mot kvinnor och barn. Parlamentet efterlyser åtgärder för att underlätta tillträdet för kvinnor och flickor till utbildning och arbetsmarknaden och vill att företag ska vara särskilt uppmärksamma vad gäller en jämn könsfördelning då man tillsätter chefsposter. Parlamentet kräver också att flickors utbildning inkluderas i EU:s avtal med utvecklingsländerna.

Barnets rättigheter

37. Europaparlamentet betonar att minderåriga ofta utsätts för specifika former av övergrepp, t.ex. påtvingade barnäktenskap, barnprostitution, användning av barnsoldater, könsstympning, barnarbete och handel med barn, särskilt under humanitära kriser och väpnade konflikter, och därför kräver stärkt skydd. Parlamentet uppmärksammar särskilt statslösa barn, migranter och flyktingbarn. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med länder utanför EU för att få ett slut på tidiga äktenskap, barnäktenskap och tvångsäktenskap genom att göra 18 år till den lagstadgade minimiåldern för äktenskap och kräva en kontroll av båda makarnas ålder samt deras fulla och fria samtycke, införa obligatoriska äktenskapsregister och säkerställa att dessa regler följs. Parlamentet efterlyser nya EU-initiativ för att främja och skydda barnets rättigheter, inbegripet att förebygga och bekämpa övergrepp mot barn runt om i världen, rehabilitera och återintegrera barn som drabbats av konflikter, i synnerhet barn som fallit offer för extremistiska grupper och barn som utsatts för diskriminering på flera grunder och intersektionell diskriminering, och ge dem en skyddad, familje- och samhällsbaserad miljö som det naturliga sammanhanget för deras liv, där omsorg och utbildning utgör grunden. Parlamentet begär att EU tar initiativ till en internationell rörelse för att framhäva barnets rättigheter, bland annat genom att anordna en internationell konferens om skydd av barn i sårbara miljöer. Parlamentet bekräftar än en gång att FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll snabbt måste ratificeras och effektivt tillämpas.

Rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer)

38. Europaparlamentet fördömer de godtyckliga gripandena, tortyren, förföljelsen och dödandet av hbti-personer. Parlamentet noterar att hbti-personer i ett antal länder runtom i världen fortfarande utsätts för förföljelse och våld på grund av sin sexuella läggning. Parlamentet beklagar att homosexualitet fortfarande är straffbart i många länder, och att vissa tillämpar dödsstraff för homosexualitet. Parlamentet anser att våldsamma metoder och våldshandlingar mot enskilda på grund av deras sexuella läggning bör straffas och måste utrotas. Parlamentet efterlyser ett genomförande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

39. Europaparlamentet välkomnar ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet ger på nytt uttryck för vikten av ett ändamålsenligt genomförande från både EU-medlemsstaternas och EU-institutionernas sida. Parlamentet betonar betydelsen av icke-diskriminering och anser att principen om allmän tillgänglighet bör integreras på ett trovärdigt sätt och att alla rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste säkerställas i all relevant EU-politik, även i utvecklingspolitiken. Parlamentet efterlyser ett globalt kompetenscentrum för framtidssäkrade och företagarinriktade färdigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kampen mot kastdiskriminering

40. Europaparlamentet ser med stor oro på omfattningen och konsekvenserna av kasthierarkier, den diskriminering och de människorättskränkningar som baseras på kasttillhörighet, bland annat i form av förvägrad tillgång till rättsväsendet eller sysselsättning, fortsatt segregering, fattigdom och stigmatisering samt kastrelaterade hinder för grundläggande mänskliga rättigheter och mänsklig utveckling. Parlamentet upprepar sitt krav på utvecklingen av en EU-politik om kastdiskriminering, och uppmanar EU att agera utifrån sin egen allvarliga oro över diskriminering på grund av kasttillhörighet. Parlamentet vill att EU ska anta ett instrument för att förebygga och eliminera kastdiskriminering. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att intensifiera insatser och stödja initiativ på FN- och delegationsnivå för att avskaffa kastdiskriminering. Parlamentet konstaterar att sådana initiativ bland annat bör främja särskilda indikatorer, disaggregerade data och specialåtgärder för att bekämpa kastdiskriminering i genomförandet och övervakningen av 2030 års mål för hållbar utveckling samt efterlevnad av FN:s nya vägledande verktyg om diskriminering baserad på härkomst, och stöd till stater.

Urbefolkningar

41. Europaparlamentet är djupt oroat över att urbefolkningar utsätts för omfattande och systematisk diskriminering samt förföljelse runt om i världen, och över de godtyckliga gripandena av och morden på människorättsförsvarare samt över tvångsförflyttningar, markrofferi och företagens kränkningar av deras rättigheter. Parlamentet konstaterar att urbefolkningar i de flesta fall lever under fattigdomsgränsen. Parlamentet uppmanar alla stater att inkludera ursprungsbefolkningar i beslut som gäller strategier för att bekämpa klimatförändringar. Länderna uppmanas att ratificera ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk.

Tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet

 

42. Europaparlamentet betonar att rätten till tankefrihet, samvetsfrihet, religions- och trosfrihet, som omfattar rätten att inte tro, rätten till en teistisk, icke-teistisk, agnostisk eller ateistisk åskådning och rätten till apostasi samt rätten att inte ha någon religion, måste garanteras världen över och ovillkorligen upprätthållas. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att intensifiera arbetet i fråga om religions- och trosfrihet och att initiera en dialog med stater och företrädare för det civila samhället och trossamfund, konfessionslösa, humanistiska och filosofiska grupper och kyrkor, religiösa sammanslutningar och samfund, i syfte att förhindra våldshandlingar mot, förföljelse av, intolerans mot och diskriminering av personer på grund av tanke- eller samvetsfrågor, filosofiska uppfattningar samt religion eller övertygelse. Parlamentet beklagar djupt alla lagar mot konvertering och hädelse, vilka effektivt begränsar och till och med berövar religiösa minoriteter och ateister deras religions- och trosfrihet. Parlamentet uppmanar också kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att fullt ut tillämpa EU:s riktlinjer för religions- och trosfrihet.

43. Europaparlamentet begär att EU och dess medlemsstater fortsätter att bilda allianser och stärka samarbetet med många olika länder och regionala organisationer för att åstadkomma positiva förändringar när det gäller religions- och trosfrihet, i synnerhet i konfliktområden där trossamfund, såsom kristna i Mellanöstern, är särskilt utsatta. Parlamentet ger sitt fulla stöd till den ledande roll som EU brukar inta i samband med tematiska resolutioner i FN:s råd för mänskliga rättigheter, och vad gäller religions- och trosfrihet i FN:s generalförsamling.

44. Europaparlamentet stöder helhjärtat det arbete och de insatser som gjorts av EU:s särskilda representant för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet och kommissionen att genomföra en öppen och heltäckande bedömning av ändamålsenligheten och mervärdet av det särskilda sändebudets ställning i samband med att kommissionen förnyar och förstärker deras mandat och ställning. Parlamentet insisterar på att deras arbete måste ges tillräckliga resurser för att EU ska bli effektivare på detta område. Parlamentet påminner rådet och kommissionen om behovet av att, i ständigt samråd med religiösa och filosofiska organisationer, ge tillräckligt stöd till det särskilda sändebudets institutionella mandat, roll och skyldigheter när det gäller att främja religions- och trosfrihet utanför EU genom att undersöka möjligheten till ett flerårigt mandat som är föremål för en årlig granskning, och genom att utveckla fungerande nätverk inom alla relevanta EU‑institutioner, i linje med sin resolution av den 15 januari 2019 om EU:s riktlinjer och mandatet för EU:s särskilda sändebud för främjandet av religions- och trosfrihet utanför EU.

Yttrandefrihet, mediefrihet och rätten till information

45. Europaparlamentet fördömer starkt och är kritiskt till att många journalister, bloggare och visselblåsare dödats, kidnappats, fängslats och utsatts för hotelser och angrepp, bland annat med fysiska och rättsliga medel, och de hot som de stod inför 2018. Parlamentet uppmanar EU att göra allt för att skydda dem i framtiden. Parlamentet påminner om att yttrandefrihet och mediefrihet främjar en pluralistisk kultur och är väsentliga delar av grunden för ett demokratiskt samhälle. Parlamentet påminner om att journalister fritt bör få utöva sitt yrke, utan fruktan för lagföring eller fängelse. Parlamentet betonar att varje inskränkning av yttrandefriheten och mediefriheten, till exempel avlägsnande av onlineinnehåll, måste vara ett undantag, med särskild hänsyn till principerna om nödvändighet och proportionalitet, och att det måste vara lagstadgat och ha beslutats i domstol.

46. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och särskilt EU:s särskilda representant att särskilt uppmärksamma skyddet av yttrandefriheten och mediernas frihet, oberoende och mångfald i hela världen, att bättre övervaka alla former av inskränkningar – online eller offline – av yttrandefriheten och mediefriheten, att systematiskt fördöma sådana inskränkningar och att använda alla tillgängliga diplomatiska medel och verktyg för att sätta stopp för dem. Parlamentet betonar vikten av att fördöma och bekämpa hatpropaganda och uppmaningar till våld online och offline, eftersom dessa handlingar utgör ett direkt hot mot rättsstatsprincipen och de värden som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet stöder initiativ som bidrar till att göra åtskillnad mellan falska nyheter eller felaktig propagandainformation och den information som samlats in genom genuint och oberoende journalistiskt arbete. Parlamentet framhåller att man måste se till att EU:s riktlinjer för yttrandefrihet, såväl på som utanför internet, genomförs effektivt och systematiskt och att resultaten av dem regelbundet övervakas.

Dödsstraff, tortyr och andra former av misshandel

47. Europaparlamentet fördömer användningen av tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling och dödsstraff, som fortsätter att tillämpas i många länder över hela världen. Parlamentet ser med oro på antalet fällande domar och avrättningar som verkställs av skäl som inte överensstämmer med definitionen av allvarliga brott, vilket strider mot internationell rätt. Parlamentet uppmanar de länder som inte redan har gjort det att utfärda ett omedelbart moratorium för dödsstraff som ett steg mot dess avskaffande. Parlamentet uppmanar EU att intensifiera sina insatser för att avskaffa tortyr och dödsstraff. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vara särskilt vaksamma när det gäller stater som hotar med att återinföra dödsstraffet i lagstiftningen eller i praktiken. Parlamentet efterlyser ett stopp av den globala handeln med varor som används för tortyr och dödsstraff.

48. Europaparlamentet anser att man måste bekämpa alla former av tortyr och misshandel, inklusive psykologisk misshandel, av personer som sitter i fängelse eller i andra anläggningar för frihetsberövande, öka insatserna för att se till att relevant internationell rätt på detta område respekteras, och garantera ersättning för offren. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över de förhållanden som råder i fängelser och häkten i ett antal länder, bland annat över tillgången till vård och läkemedel, särskilt när det gäller sjukdomar som hepatit eller hiv. Parlamentet påminner om att det är misshandel eller till och med tortyr att neka fångar tillgång till hälso- och sjukvård och att det kan likställas med underlåtenhet att hjälpa en person i fara. Parlamentet välkomnar EU:s reviderade politik gentemot tredjeländer vad gäller tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera garantier mot tortyr och annan misshandel i alla åtgärder och i all politik.

49. Parlamentet välkomnar att EU:s samordningsgrupp mot tortyr inrättades 2017. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang uppdateringen av EU:s lagstiftning vilket man efterlyste i sin lagstiftningsresolution av den 29 november 2018 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym eller förnedrande behandling eller bestraffning[12]. Parlamentet betonar vikten av att ytterligare stärka samarbetet med FN-mekanismer, regionala organ och relevanta aktörer såsom ICC, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare i kampen mot tortyr och annan misshandel.

Företag och mänskliga rättigheter

50. Europaparlamentet bekräftar att alla företag, oavsett om de är verksamma i sina hemländer eller över gränserna, måste driva sin verksamhet i full överensstämmelse med internationella människorättsnormer. Parlamentet bekräftar dessutom än en gång vikten av att främja företagens sociala ansvar. Parlamentet understryker vikten av att europeiska företag går i spetsen för att främja internationella normer i fråga om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner om företagens ansvar när det gäller att se till att deras verksamhet och leveranskedjor inte är inblandade i kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom tvångsarbete och barnarbete, kränkningar av urfolks rättigheter, markrofferi, hot mot och angrepp på människorättsförsvarare samt miljöförstöring.

51. Parlamentet betonar behovet av att inrätta ett internationellt bindande instrument för att inom ramen för internationell människorätt, reglera transnationella bolags och andra företags verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om företags mänskliga rättigheter och tillbörliga miljöhänsyn för att förhindra brott i deras globala verksamhet, och för att förbättra offrens tillgång till rättslig prövning. Parlamentet betonar betydelsen av att alla länder genomför FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter fullt ut och uppmanar de EU‑medlemsstater som ännu inte har gjort det att anta nationella handlingsplaner om företags rättigheter så snart som möjligt. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att på ett konstruktivt sätt delta i arbetet vid FN:s mellanstatliga arbetsgrupp för transnationella bolag och andra företag med respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser att detta är ett nödvändigt steg för främjandet av mänskliga rättigheter.

52. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att de projekt som stöds av Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) ligger i linje med EU:s politik för och åtaganden om mänskliga rättigheter och att det finns mekanismer för ansvarsutkrävande som enskilda personer kan använda för att offentliggöra överträdelser i samband med EIB:s och EBRD:s verksamhet. Parlamentet anser att en interinstitutionell arbetsgrupp inom EU om företag och mänskliga rättigheter skulle vara ytterligare ett användbart verktyg. Parlamentet uppmanar den privata sektorn, i synnerhet finans-, försäkrings- och transportbolagen, att tillhandahålla sina tjänster till humanitära aktörer som bedriver biståndsverksamhet, i full överensstämmelse med humanitära undantag och undantag som föreskrivs i EU-lagstiftningen. Parlamentet välkomnar inrättandet av den oberoende kanadensiska ombudsmannen för ansvarsfulla företag.

53. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det allmänna preferenssystemet GSP plus är ett sätt att stimulera ett effektivt genomförande av de 27 centrala internationella konventionerna om mänskliga rättigheter och arbetsnormer. Parlamentet erkänner att de globala värdekedjorna bidrar till att stärka grundläggande internationella arbetsnormer, miljönormer och sociala normer och att de utgör en möjlighet att uppnå hållbara framsteg, särskilt i utvecklingsländerna och i länder som är mer riskutsatta på grund av klimatförändringarna. Parlamentet betonar att länder utanför EU som omfattas av det allmänna preferenssystemet GSP plus bör uppvisa framsteg när det gäller alla aspekter av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar att förstärkta och effektiva övervakningsmekanismer skulle kunna stärka hävstångspotentialen hos system för handelsförmåner för att hantera människorättskränkningar. Parlamentet stöder införandet och genomförandet av villkorsklausuler avseende mänskliga rättigheter i internationella avtal mellan EU och länder utanför EU, inbegripet för handel och investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt övervaka genomförandet av dessa klausuler för att se till att mottagarländerna respekterar dem, och att regelbundet rapportera till parlamentet om partnerländernas respekt för de mänskliga rättigheterna.

Ny teknik och mänskliga rättigheter

54. Europaparlamentet betonar vikten av att utarbeta en EU-strategi för att ny teknik, såsom artificiell intelligens, ska kunna tjäna allmänheten, och för att ta itu med det potentiella hotet från ny teknik mot mänskliga rättigheter, inbegripet desinformation, massövervakning, falska nyheter, hatpropaganda, statsunderstödda restriktioner och missbruk av artificiell intelligens. Parlamentet betonar vidare det specifika hot som denna teknik kan utgöra när det gäller att kontrollera, begränsa och undergräva legitim verksamhet. Parlamentet understryker betydelsen av att hitta rätt balans mellan mänskliga rättigheter, i synnerhet rätten till integritet och andra legitima överväganden, såsom säkerhet eller kampen mot brottslighet, terrorism och extremism. Parlamentet uttrycker sin oro över att viss it-övervakningsteknik med dubbla användningsområden allt oftare används mot människorättsaktivister, journalister, oppositionspolitiker och advokater.

55. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att samarbeta med regeringar i tredjeländer för att få ett slut på repressiv rättslig praxis och lagstiftning för cybersäkerhet och terrorismbekämpning. Parlamentet påminner om skyldigheten att årligen uppdatera bilaga I till rådets förordning (EG) nr 428/2009, som innehåller en förteckning över produkter med dubbla användningsområden som kräver tillstånd. Parlamentet betonar behovet av effektivt digitalt samarbete mellan regeringar, den privata sektorn, civilsamhället, den akademiska och tekniska världen, arbetsmarknadens parter och andra intressenter för att säkerställa en trygg och inkluderande digital framtid för alla, i enlighet med internationell människorättslagstiftning.

Migranter och flyktingar

56. Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsströmmar, såsom krig, konflikter, auktoritära regimer, förföljelse, nätverk för irreguljär migration, människohandel, smuggling, fattigdom, ekonomisk ojämlikhet och klimatförändringar, och att hitta långsiktiga lösningar som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och människans värdighet. Parlamentet understryker behovet av att skapa lagliga kanaler och vägar för migration och underlätta frivilligt återvändande, där så är möjligt, även i enlighet med principen om ”non‑refoulement”.

57. Parlamentet kräver att man tar itu med flyktingkrisens externa dimension, bland annat genom att hitta hållbara lösningar på konflikter genom att bygga upp samarbete och partnerskap med de berörda tredjeländerna. Parlamentet anser att efterlevnaden av internationell flykting- och människorättslagstiftning är en viktig byggsten för samarbetet med tredjeländer. Parlamentet betonar behovet av genuina åtgärder, i linje med de globala flykting- och migrationspakterna, för att förbättra flyktingars möjligheter att försörja sig, öka tillgången till lösningar från tredjeländer, förbättra människorättssituationen i migrationshanteringen, särskilt i ursprungs- och transitländer, och garantera ett tryggt återvändande under värdiga former. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vara helt öppna om samarbetsstrategier med och tilldelning av medel till tredjeländer när det gäller migrationssamarbete. Parlamentet anser att det är viktigt att resurser för utveckling och samarbete inte används för andra ändamål och att de inte får gynna dem som är skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU att stödja UNHCR:s initiativ att avskaffa statslöshet fram till 2024 inom och utanför EU.

58. Europaparlamentet fördömer det faktum att flyktingar och migranter har dött och utsatts för människorättskränkningar i Medelhavet. Parlamentet fördömer också att icke-statliga organisationer som hjälper dessa människor angrips. EU och dess medlemsstater ska öka det humanitära biståndet till fördrivna personer, Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ge stöd till flyktingarnas värdsamhällen. Parlamentet insisterar på att genomförandet av de globala flykting- och migrationspakterna därför måste gå hand i hand med genomförandet av FN:s Agenda 2030, i enlighet med de strategiska utvecklingsmålen, samt med ökade investeringar i utvecklingsländerna.

 

59. Europaparlamentet betonar att klimatkrisen och massiv förlust av biologisk mångfald innebär ett stort hot mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att arbeta för en EU-strategi som ska skydda en hälsosam miljö, genom ett nära samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, såsom UNHCR, som nyligen lanserat en gemensam strategi med FN:s miljöprogram (Unep). Parlamentet understryker att FN uppskattar att det kommer att finnas många miljöflyktingar år 2050. Parlamentet påminner om staters och andra ansvariga aktörers skyldigheter och ansvar att begränsa klimatförändringarnas konsekvenser och förhindra att de har en negativ inverkan på de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar det internationella engagemanget för att främja en integrering av miljöfrågor, naturkatastrofer och klimatförändringar med de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU att aktivt delta i den internationella debatten om en möjlig normativ ram för att skydda ”miljö- och klimatflyktingar”.

Demokratistöd

60. Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta att aktivt stödja demokratisk och effektiv politisk mångfald i människorättsinstitutioner, oberoende medier, parlament samt civila samhällen i deras ansträngningar att främja en demokratisering på ett kontextkänsligt sätt, samtidigt som hänsyn tas till de berörda tredjeländernas kulturella och nationella bakgrund för att stärka dialogen och partnerskapet. Parlamentet påminner om att mänskliga rättigheter är en hörnsten i demokratiseringsprocessen. Parlamentet ser positivt på att det europeiska initiativet för demokrati konsekvent visat ett konsekvent engagemang för västra Balkan och EU:s östra och södra grannskap för att främja demokrati och respekt för grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet påminner om att erfarenheterna av och lärdomarna från övergångar till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken kan ge ett positivt bidrag till arbetet med att fastställa bästa praxis som skulle kunna användas för att stödja och befästa demokratiseringsprocesser på andra håll runtom i världen. Parlamentet erinrar om att utvidgningen av EU visat sig vara det effektivaste sättet att stödja demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter på den europeiska kontinenten och att det därför fortfarande bör finnas en möjlighet för de länder som vill och har genomfört reformer av det slag som föreskrivs i artikel 49 i EU-fördraget att ansluta sig till EU. Parlamentet uppmanar EU att noga följa genomförandet av bestämmelserna om skydd för de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter under hela utvidgningsprocessen.

61. Europaparlamentet välkomnar att rådets slutsatser om demokrati av den 14 oktober 2019 ska vara utgångspunkt för en uppdatering och förbättring av EU:s strategi för att stärka demokratin. Parlamentet betonar i detta avseende betydelsen av utbildning i mänskliga rättigheter och demokratisering som viktiga verktyg för att befästa dessa värden både inom och utanför EU. Parlamentet betonar vikten av att anta särskilda finansieringsregler för EU:s demokratistödprogram med beaktande av de demokratiska förändringarnas art. Parlamentet understryker behovet av att investera i tillräckliga resurser för att bättre samordna demokratistödprogram och politiska prioriteringar. Parlamentet stöder insatserna för att garantera öppenhet kring EU:s stöd på detta område. Parlamentet åtar sig att främja större transparens i de demokratiska processerna, särskilt vad gäller finansieringen av politiska och enfrågebaserade kampanjer som bedrivs av olika icke-statliga aktörer.

62 Europaparlamentet upprepar sin positiva syn på EU:s fortsatta stöd till valprocesser och unionens arbete för att hjälpa till vid val och stödja inhemska observatörer. I detta sammanhang välkomnar och stöder parlamentet helhjärtat det arbete som utförs av parlamentets grupp för demokratistöd och valsamordning. Parlamentet påminner om betydelsen av att valobservatörsuppdragens rapporter och rekommendationer får vederbörlig uppföljning, som ett sätt att öka deras inflytande och stärka EU:s stöd till demokratiska normer i de berörda länderna. Parlamentet betonar behovet av att stödja demokrati under hela valcykeln med hjälp av långsiktiga och flexibla program som återspeglar de demokratiska förändringarnas art. Parlamentet efterlyser med kraft en noggrann uppföljning av fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot kandidater i samband med valprocesser, särskilt mot personer som tillhör sårbara grupper eller minoriteter.

°

° °

63. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamlings 74:e session, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och EU:s delegationschefer.