FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det europeiska medborgarinitiativet ”End the cage age”det europeiska medborgarinitiativet ”End the cage age”

B9‑0296/2021

Europaparlamentets resolution om det europeiska medborgarinitiativet ”End the cage age”

(2021/2633(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av det europeiska medborgarinitiativet End the cage age (ECI(2018)000004) (Sätt stopp för djur i bur), som fick 1,4 miljoner validerade underskrifter från samtliga medlemsstater i dåvarande EU-28 och som är det första giltiga europeiska medborgarinitiativet om produktionsdjur,

– med beaktande av den offentliga utfrågningen om det europeiska medborgarinitiativet End the cage age den 15 april 2021,

– med beaktande av Särskild Eurobarometer 442, Attitudes of Europeans towards Animal Welfare (Européers attityder till djurs välbefinnande),

– med beaktande av artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur[1],

– med beaktande av rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns[2],

– med beaktande av rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar[3],

– med beaktande av rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning[4],

– med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande över den gemensamma jordbrukspolitiken (CDR 3637/2018), som antogs den 5 december 2018,

– med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande över agroekologi (CDR 3137/2020), som antogs den 5 februari 2021,

– med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) Health and welfare of rabbits farmed in different production systems (Hälsa och välmående för kaniner uppfödda i olika produktionssystem) av den 21 november 2019,

– med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2017 om miniminormer för skydd av kaniner i uppfödning[5],

– med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om djurs välbefinnande, användning av mikrobiella medel och miljöpåverkan av industriell slaktkycklingproduktion[6],

– med beaktande av arbetsdokumentet av den 31 mars 2021 från kommissionens avdelningar om utvärdering av EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015 (SWD(2021) 0077),

– med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 31/2018 om djurs välbefinnande i EU,

– med beaktande av studien från Europaparlamentets utredningstjänst från november 2020 End the Cage Age: Looking for Alternatives (Sätt stopp för djur i bur: jakten på alternativ),

– med beaktande av artikel 222.8 i arbetsordningen,

– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, och av följande skäl:

A. I EU-fördraget inrättas unionsmedborgarskapet och förstärks unionens demokratiska funktion ytterligare, bland annat genom att det föreskriver att varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv genom ett europeiskt medborgarinitiativ.

B. Det europeiska medborgarinitiativets betydelse för utformningen av EU:s politiska initiativ och utveckling bör erkännas, liksom avsaknaden av åtgärder för att följa upp tidigare framgångsrika medborgarinitiativ.

C. I artikel 13 i EUF-fördraget erkänns tydligt djur som kännande varelser. Vidare anges det att unionen och medlemsstaterna ska ta full hänsyn till djurskyddskraven vid utformningen och genomförandet av unionens jordbrukspolitik.

D. De höga djurskyddsnormer som redan finns i EU och som är bland de högsta i världen bör erkännas.

E. I strategin från jord till bord erkänns det akuta behovet av att förbättra djurskyddet och bredda dess omfattning, vilket belyser de fördelar som det medför för djur och livsmedelskvalitet, minskar behovet av läkemedel och bevarar den biologiska mångfalden samt stämmer överens med de senaste vetenskapliga utlåtandena.

F. Enligt en studie från Europaparlamentets utredningstjänst som beställts av Europaparlamentets utskott för framställningar, End the Cage Age: Looking for Alternatives (Sätt stopp för djur i bur: jakten på alternativ), kan burfria djurhållningssystem uppnås i Europa. I studien rekommenderas finansiella och politiska åtgärder på kort sikt och lagstiftning på lång sikt. Studien bekräftar att EU kan se till att animaliska produkter som inte uppfyller EU:s normer inte kan importeras till EU.

G. Det föreslagna medborgarinitiativet avser hundratals miljoner produktionsdjur i EU som hålls i burar under största delen av livet.

H. Kaniner är de djur som oftast hålls i burar, och av dem hålls ungefär 85 procent i oinredda och 9 procent i inredda burar, medan omkring 50 procent av värphönsen i EU hölls i inredda burar 2019, med betydligt högre procentandelar i de flesta av EU:s östligaste, mest centrala och sydligaste medlemsstater. Inom grisköttssektorn placeras de flesta suggor i boxar under vissa stadier av reproduktionscykeln.

I. Det föreslagna europeiska medborgarinitiativet syftar till att förbättra djurskyddet.

J. Djurhållning i burar såsom ett system för animalieproduktion uppstod på grund av flera faktorer, nämligen behovet av att identifiera de bästa djuren för genetiskt urval, bättre hygienförhållanden och bättre förvaltning som möjliggjorde automatisering och därmed effektivare användning av allt knappare arbetskraft för att kompensera för högre markpriser eller kostnader för anläggningar.

K. Man bör erkänna att djurens hälsa och välmående är en komplicerad fråga. Olika djurs särdrag bör beaktas vid utformningen av djurhållningssystem som lämpar sig för deras behov.

L. Varje år sätts över 300 miljoner produktionsdjur i bur under en del av eller för resten av livet, och överallt i EU förekommer allvarliga farhågor om välbefinnandet för de djur som hålls och föds upp i bur, eftersom djuren inte ens kan stå upprätt, sträcka sig eller vända sig, och det är omöjligt för djur i bur att uppföra sig på ett naturligt sätt.

M. Jordbrukarna har gjort stora investeringar för att förbättra djurens välbefinnande och har ännu inte kunnat täcka kostnaderna för sina investeringar helt och hållet. Dessa system har utvecklats gemensamt av jordbrukare, veterinärer, forskare och icke-statliga organisationer för att säkerställa att kraven på välbefinnande för varje art uppfylls.

N. Jordbrukarnas marknadsdrivna insatser bör erkännas, liksom behovet av att få avkastning från marknaden för att kunna fortsätta investera i hållbarhet.

O. Man bör inse risken med att flytta djurproduktionen och därmed även flytta grundläggande frågor om djurs hälsa och välbefinnande till tredjeländer.

P. Omställningen till fullständigt burfria uppfödningssystem kommer att kräva ytterligare investeringar och leda till ökade produktionskostnader, i synnerhet i början av denna övergång till följd av jordbrukarnas oundvikliga investeringskostnader. Sanitetsfrågor måste alltid beaktas i samband med djurhållning.

Q. Den gemensamma jordbrukspolitikens ackumulerade utgifter för djurskyddsåtgärder under 2014–2020 utgjorde endast 1,15 procent av den gemensamma jordbrukspolitikens anslag enligt medlemsstaternas deklarationer i slutet av 2019[7].

R. Alla förändringar av djurhållningssystemen bör ge upphov till balans mellan olika hållbarhetsaspekter, dvs. djurskydd, djurhälsa, miljöskydd och jordbrukarnas konkurrenskraft.

S. De fullständigt burfria djurhållningssystemen måste ha lämpliga mikroklimatförhållanden och vara lämpliga för varje geografisk region i hela EU och under alla klimatförhållanden, inbegripet extrema väderförhållanden.

T. Ett fåtal medlemsstater har redan gått längre än EU:s miniminormer och förbjudit användning av inredda burar för värphöns, både oinredda och inredda burar för kaniner eller suggboxar och grisningsboxar, medan andra medlemsstater har utfasningslagstiftning som ska träda i kraft senast 2030.

U. Före varje eventuell förändring av djurhållningssystemen måste kostnaderna för den nödvändiga omställningen bedömas, både på kort och på lång sikt. En konsekvensbedömning måste beakta behoven inom olika sektorer utifrån djurarterna, inbegripet ekonomiska och sanitära aspekter.

V. Omställningen av djurhållningssystemen kommer att öka risken för att djuren sprider smittsamma sjukdomar och utvecklar social stress på grund av dominans och konkurrens, vilket påverkar deras hälsa och kan öka behovet av läkemedel.

W. För att underlätta en sådan omfattande omställning måste man säkerställa lämpliga ekonomiska investeringsstöd och ersättningar för högre produktionskostnader för jordbrukarna.

X. Djurens välbefinnande har inkluderats som ett särskilt mål i den gemensamma jordbrukspolitiken och medlemsstaterna kan därför göra finansieringen tillgänglig för övergången från burar, till exempel genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Y. Det bör erkännas att vissa former av burar för djurhållning ibland medför större fördelar för djurens välbefinnande än negativa effekter för det berörda djuret. Burarna måste under alla omständigheter stå i proportion till djurets storlek och det syfte som ska uppnås.

Z. I Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om djurskydd i EU konstaterades att medlemsstaterna endast i begränsad utsträckning utnyttjade medel från den gemensamma jordbrukspolitiken för att uppfylla djurskyddsmålen.

AA. Djurskyddsregler och förbättringar av burarnas storlek har planerats i flera landsbygdsutvecklingsprogram under årens lopp. Målet med denna åtgärd inlemmades automatiskt i ett antal program med hjälp av åtgärder för att öka storleken på en bur eller en box.

AB. Om det planeras eventuella ändringar av de rättsliga förpliktelserna avseende djurstallar måste genomförandegraden för djurskyddsreglerna i EU:s medlemsstater beaktas och en artspecifik strategi måste antas.

AC. Europeiska unionen importerar produkter av djur för vilka man i allmänhet inte kan kontrollera uppfödningsvillkoren.

AD. Det finns alternativa system som är kommersiellt bärkraftiga och som redan används, t.ex. ladusystem samt frigående och ekologiska system för höns, golvhållningssystem samt frigående eller ekologiska system för kaniner, system för frigående inomhus och utomhus samt grupphållningssystem för suggor, ladu- och aviariesystem för vaktlar liksom grupphållningssystem för kalvar.

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2022 tillhandahålla information om sin pågående kontroll av ändamålsenligheten i EU:s nuvarande djurskyddslagstiftning.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en mer omfattande livsmedelspolitik för att stödja omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem som tar hänsyn till de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna och erbjuder jordbrukarna lämpligt stöd för att förhindra att i synnerhet små och medelstora jordbruk alltmer drar sig tillbaka från animalieproduktionen och för att förhindra att den koncentreras ytterligare.

3. Europaparlamentet erkänner att alternativ till buruppfödning genomförs framgångsrikt i ett antal medlemsstater. Parlamentet anser att alternativa system bör utvecklas, förbättras och uppmuntras.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att enbart basera nya djurskyddsinitiativ på oberoende vetenskaplig forskning och även ta hänsyn till eventuella negativa effekter, såsom risken för sjukdomar, bröstbensfraktur eller kannibalism inom fjäderfäsektorn.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa korrekt införlivande av kraven i det europeiska medborgarinitiativet End the cage age i samband med den aktuella översynen av direktiv 98/58/EG, i linje med EU:s gröna giv och strategin från jord till bord.

6. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att avskaffa byråkrati och rättsliga begränsningar för att göra det möjligt för djuruppfödarna att genomföra de nödvändiga strukturförändringarna i sina anläggningar och därmed integrera nya djurskyddsbestämmelser.

7. Europaparlamentet betonar att marknaden för animaliska produkter av burfria, frigående och ekologiska system samt marknaden för växtbaserade alternativ blir allt större i EU.

8. Europaparlamentet konstaterar att EU har banat väg för vissa förbud mot burar för produktionsdjur, särskilt ett partiellt förbud mot kalvboxar 2007, ett förbud mot oinredda burar för värphöns 2012 och ett partiellt förbud mot suggboxar 2013 samt ett totalförbud mot burar i allt ekologiskt jordbruk i hela EU.

9. Europaparlamentet påminner om att vissa EU-medlemsstater redan har antagit nationell lagstiftning för att förbjuda vissa former av djurhållning i burar, vilket går längre än EU:s miniminormer och ökar behovet av lagstiftning på EU-nivå för att få slut på praxis att hålla djur i bur och säkerställa lika villkor för jordbrukare i hela EU.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftningsinstrument om rättvist och hållbart jordbruk, och särskilt att föreslå en översyn av rådets direktiv 98/58/EG i syfte att fasa ut användningen av burar inom EU:s djurhållning och utvärdera en eventuell utfasningsperiod senast 2027.

11. Europaparlamentet betonar att denna utfasning bör baseras på en vetenskapligt grundad konsekvensbedömning och säkerställa en lämplig övergångsperiod.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en artspecifik strategi som tar hänsyn till och bedömer särdragen hos varje enskilt djur och som bör omfatta djurhållningssystem lämpade för djurens särskilda behov.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva handelsavtal med tredjeländer för att säkerställa att de uppfyller samma djurskydds- och produktkvalitetsnormer.

14. Europaparlamentet betonar att kaniner är den näst mest uppfödda arten i EU när det gäller antalet djur, och lejonparten av dem föds upp i burar som inte uppfyller djurskyddsnormerna i tillräcklig omfattning. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att föreslå särskild EU-lagstiftning om miniminormer för skydd av hängnade kaniner.

15. Europaparlamentet efterlyser kortare leveranskedjor när det gäller djurs och människors näring genom att utnyttja lokalt eller regionalt producerade proteingrödor för djurfoder och livsmedel. Parlamentet konstaterar att strategin från jord till bord stöder hållbar animalieproduktion och införandet av kortare leveranskedjor för livsmedelsprodukter samt en rättvisare handelspolitik där europeiska normer intar en mer framträdande ställning.

16. Europaparlamentet erkänner de steg framåt som EU har tagit under senare år, som en omfattande förbättring av djurskyddsvillkoren, införandet av förbud mot burar för vissa produktionsdjur och förbud mot burar i allt ekologiskt jordbruk.

17. Europaparlamentet välkomnar de beprövade metoder som redan har genomförts av flera medlemsstater genom antagandet av nationell lagstiftning som går utöver EU:s miniminormer om djurskydd, nämligen förbud mot vissa former av djurhållning i bur. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alla medlemsstater att snabbt anta åtgärder för att ersätta buruppfödning med alternativa system utan burar.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja jordbrukare i deras insatser för att förbättra djurens välbefinnande, särskilt som en del av EU:s gröna giv, strategiska planer inom ramen för GJP och strategin från jord till bord, i syfte att undvika förlust av konkurrenskraft och därmed omlokalisering av EU:s produktion till tredjeländer med lägre djurskyddsambitioner. Parlamentet anser att alla EU:s produktionssystem bör ges en chans att investera i hållbarhet och djurskydd.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bistå jordbrukare och lagerhållare genom att vid behov tillhandahålla rådgivning och utbildning för att underlätta övergången till burfria system.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att effektiva kontroller och tullkontroller genomförs för att säkerställa ömsesidigheten i  kvalitets- och säkerhetskraven och EU:s djurskyddsnormer i syfte att stärka EU:s konkurrenskraft inom jordbruket på den globala marknaden för alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter som importeras till EU.

21. Europaparlamentet upprepar vikten av verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling i alla EU:s handelsavtal som ett sätt att garantera att unionens större lagstiftningsambitioner är förenliga med dess handelspolitik och efterlevs av tredjeländer som har undertecknat handelsavtal med EU.

22. Europaparlamentet understryker att kapitel om handel och hållbar utveckling också bör ta hänsyn till likvärdiga produktionsstandarder, särskilt djurskydd.

23. Europaparlamentet anser att en rättvis handelspolitik som säkerställer lika villkor är en förutsättning för högre europeiska normer. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att öka sina insatser för att kontrollera importerade livsmedelsprodukter.

24. Europaparlamentet kräver att alla animaliska produkter som importeras till EU produceras i fullständig överensstämmelse med relevant EU-lagstiftning, inbegripet lagstiftningen om användning av burfria jordbrukssystem.

25. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa tillräckligt stöd och en övergångsperiod för gradvis anpassning av jordbrukare och boskapsuppfödare, som tar hänsyn till jordbrukarnas investeringscykel, samt finansieringsmekanismer för att underlätta omställningen, samtidigt som konkurrenskraften och den sociala motståndskraften hos EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor upprätthålls.

26. Europaparlamentet anser att detta stöd och en övergångsperiod bör säkerställas innan några lagändringar föreslås i fråga om sanitära garantier för djur och människor och skydd av arbetstagarna, för att förhindra att mark läggs ned och att fler lämnar animalieproduktionen (särskilt små och medelstora jordbruksföretag utan resurser att anpassa sig på vederbörligt sätt).

27. Europaparlamentet upprepar att kommissionen också bör stödja jordbrukare i att utbilda konsumenter och informera dem om befintliga höga djurskyddsnormer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla lämpligt ekonomiskt stöd och lämplig vägledning för att säkerställa en smidig övergång för de berörda europeiska jordbrukarna.

28. Europaparlamentet betonar att djurhållningssektorn är mycket dynamisk och kan anpassas till förändringar både i lagstiftningen och i konsumenternas preferenser. Parlamentet betonar dock att sektorn för detta ändamål måste belönas för sina insatser med direkt stöd, så att produktionens hållbarhet och jordbrukens bärkraft inte äventyras.

29. Europaparlamentet betonar den övergripande betydelsen av en rättvis fördelning av kostnader och fördelar i livsmedelskedjan samt marknadens uppgift att göra det möjligt för jordbrukare att bli mer hållbara. Parlamentet anser i detta avseende att en frivillig djurskyddsmärkning vore lämplig för att uttrycka engagemanget i kedjan från jord till bord när det gäller att bidra till det europeiska medborgarinitiativet End the cage age, samtidigt som lämplig prissättning säkerställs.

30. Europaparlamentet betonar vikten av att stödja jordbrukare och hjälpa dem att gå över till ett mer hållbart jordbruk, genom att erbjuda lämpliga rådgivnings- och utbildningstjänster, incitament och ekonomiska program för att stödja deras levnadsstandard och konkurrenskraft i landsbygdsområden samt främja investeringar och organisation av livsmedelskedjan, stärka små lokala bearbetningsföretag och bidra till en kort leveranskedja.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på det internationella planet främja djurs välbefinnande och ta initiativ för att öka medvetenheten i länder utanför EU, inbegripet genom åtgärder såsom ytterligare ömsesidigt bistånd och påskyndat informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater och i tredjeländer.

32. Europaparlamentet påminner om att djuruppfödare är innovativa och ständigt investerar i att förbättra sin infrastruktur och sina metoder för att hålla jämna steg med färska vetenskapliga rön och konsumenternas förväntningar.

33. Europaparlamentet efterlyser utveckling av en lämplig efterfrågemarknad där det är möjligt att marknadsföra alla produkter som produceras med högre kvalitetsnormer till högre priser.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram eventuella omställningsprogram för snabbare utfasning av buruppfödning, inbegripet en bedömning av uppföljningskostnaderna.

35. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.