FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Afghanistan

B9‑0321/2021

Europaparlamentets resolution om situationen i Afghanistan

(2021/2712(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av sina tidigare betänkanden och resolutioner om Afghanistan,

– med beaktande av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan,

– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

– med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

– med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

– med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

– med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998,

– med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 29 mars 2021 om konfliktrelaterat sexuellt våld,

− med beaktande av resolution 2131 (xx) från FN:s generalförsamling Declaration on the Inadmissibility of Intervention in the Domestic Affairs of States and the Protection of their Independence and Sovereignty (Förklaring om förbud mot ingripande i staters inre angelägenheter och om skydd av staters oberoende och suveränitet),

− med beaktande av artikel 2.4 i FN-stadgan,

− med beaktande av resolution 1514 (xv) från FN:s generalförsamling Declaration on the Granting of Independence to Colonial Countries and Peoples (Förklaring om beviljande av självständighet åt koloniserade länder och folk),

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I februari 2020 undertecknade Förenta staterna och talibanerna ett avtal som banade väg för de första direkta samtalen mellan talibanerna och företrädare för Afghanistan sedan 2001. I fredsavtalet mellan Förenta staterna och talibanerna stod ingenting om mänskliga rättigheter eller om kvinnor. Enligt avtalet kvarstod alla parters straffrihet för handlingar som folkrättsligt sett är grova brott. Den 13 april 2021 tillkännagav Förenta staternas president Joe Biden att alla återstående trupper skulle dras tillbaka från Afghanistan senast den 11 september 2021.

B. Tjugo år har gått sedan det olagliga ingripandet under Förenta staternas och Natos ledning, vilket lett till oräkneliga förluster, massiv tvångsförflyttning, en förstörd ekonomi, en vilt florerande handel med droger, egenmakt för väpnade milisstyrkor och en allmän militarisering av samhället. Resultatet har blivit en situation där ingen suverän makt faktiskt styr landet och var och en av de talrika politiska och väpnade grupperna har förbindelser med utländska makter, av vilka de ofta är beroende när det gäller finansiering och råd.

C. I tidningen Washington Post offentliggjordes resultaten av en undersökning där politiska och militära ledare inom Förenta staternas erkände att de vetat om att de inte kunde vinna kriget i Afghanistan, fastän det inför offentligheten hette att en seger var möjlig. De hävdade att det gjordes ”ständiga framsteg” i kriget, ibland som motivering till att det skulle sändas mer trupper, och de var mycket väl medvetna om att ockupationen blivit ett fiasko.

D. Alltsedan 2001 har den amerikanska hemliga underrättelsetjänsten (Central Intelligence Agency, CIA) bedrivit en operation mot terrorister i Afghanistan. CIA har värvat, utrustat och utbildat afghanska halvmilitära styrkor och satt in dem dels mot al-Qaidas och talibanernas styrkor, dels, sedan 2004, mot milisstyrkor anknutna till Islamiska staten. Dessa grupper har dödat, frihetsberövat och bortfört civilpersoner under nattliga angrepp och gått till anfall mot hälso- och sjukvårdsinrättningar för att dessa påståtts ha behandlat kämpar ur rebellstyrkorna. Jämsides med dessa operationer har det gjorts flyganfall och anfall med drönare.

E. I en undersökning från BBC angavs det att Storbritanniens försvarsministerium och somliga inom landets väpnade styrkor gång på gång dolt bevis på krigsförbrytelser inom Irak och Afghanistan.

F. Under 2019 utpekades Afghanistan som det mest drönarbombade landet i världen. Attacker och vedergällningsattacker har krävt många människoliv.

G. Säkerhetssituationen i hela landet är fortfarande mycket svår. Enligt Globalt fredsindex 2020 är Afghanistan världens farligaste land.

H. Enligt Internationella organisationen för migration fanns det under 2020 fyra miljoner internflyktingar i Afghanistan, vilket innebar en ökning från 1,2 miljoner 2016 och en halv miljon under 2013. Många av dem lider av osäker livsmedelsförsörjning, bristfällig inkvartering, otillräcklig tillgång till sanitet och hälso- och sjukvårdsinrättningar samt bristande skydd, och många är barn som betecknats såsom särskilt utsatta för risken för barnarbete, sexuella övergrepp eller potentiell rekrytering till kriminella grupper och terroristgrupper. Det finns nästan 2,5 miljoner registrerade flyktingar från Afghanistan. De utgör den största flyktingbefolkningen i Asien och den näst största flyktingbefolkningen i hela världen.

I. Efter undertecknandet av avtalet mellan Förenta staterna och talibanerna i februari vållade ett antal amerikanska flyganfall förluster bland civilbefolkningen, framför allt flyganfallet den 17 februari i distriktet Kushk i Herat, där ett hus förstördes så att tre kvinnor och fem barn dödades.

J. Talibanstyrkorna och andra väpnade grupper har ofta begått krigsförbrytelser och människorättskränkningar, bland annat i form av urskillningslösa anfall där talrika civila dödats och skadats. Sådant kan emellertid aldrig berättiga våldet från Afghanistans eller Förenta staternas regerings sida.

K. President Ashraf Ghani utfäste sig visserligen i september 2019 att förbjuda nattliga angrepp, men dessa operationer som utförs av speciella styrkor, har det oaktat fortsatt.

L. Den 24 maj 2021 inträffade kraftiga sammandrabbningar mellan regeringsstyrkor och motståndare till dem i östra delen av provinsen Laghman. Därvid kom eldhandvapen och granatgevär till bruk och eldgivningen kom direkt att drabba privata bostadsområden så att tre civilpersoner påstås ha dödats och 1 600 familjer drivits på flykt till staden Mehtarlam i provinsen Laghman.

M. Så länge sammandrabbningarna pågår har Världslivsmedelsprogrammet årstidsbundna stöd till livsmedelstrygghet i distrikten Alishang och Alingar tillfälligt inställts. Dessa sammandrabbningar är en del av de upptrappade stridshandlingarna, i samband med vilka minst fem centrum för administrativa distrikt fallit i regeringsmotståndarnas händer sedan början av maj.

N. Den 12 maj 2020 gjordes ett angrepp mot förlossningsavdelningen på sjukhuset Dasht‑e Barchi i Kabul. Angreppet på en avdelning som drivs av Läkare utan gränser resulterade i minst 24 dödsoffer, bland dem fem kvinnor under pågående förlossning, tio nyförlösta kvinnor, en hälsoarbetare och tre nyfödda barn, varjämte fjorton andra personer skadades. Samtidigt gjorde Islamiska staten i provinsen Khorasan (ISKP) ett självmordsanfall mot en polisbefälhavares begavning i Nangarhar, varvid 24 dödades och 82 skadades. Till följd av det här angreppet inställde Läkare utan gränser sitt stöd till sjukhuset och anförde som skäl till detta att myndigheterna inte gjort tillräckligt för att utreda angreppet.

O. Enligt den första kvartalsrapporten för 2021 från Förenta nationernas biståndsuppdrag i Afghanistan (Unama) har antalet civila förluster ökat med 38 % under de sex månaderna omedelbart efter att fredsförhandlingarna om Afghanistan inleddes i september 2020, jämfört med samma period ett år tidigare. Regeringsmotståndare svarade fortfarande för merparten av alla civila förluster under de första tre månaderna av 2021 (61 %), medan de regeringstrogna styrkorna fortsättningsvis orsakade 27 % av civilbefolkningens sammanlagda förluster. Under 2020 uppgick de civila förlusterna till sammanlagt 8 820: 3 035 dödade och 5 785 skadade. Under 2020 svarade kvinnor och barn tillsammans för 43 % av alla civila förluster.

P. Den väpnade konflikten fortsätter att vålla psykiska skador och fattigdom och har lett till att många civila blivit beroende av humanitärt bistånd och att deras tillgång till utbildning och rättslig prövning inskränkts.

Q. Sedan covid-19-pandemin utbröt har antalet civila förluster och likaså angreppen på personal och anläggningar inom hälso- och sjukvården ökat.

R. Afghanistans svaga infrastruktur för hälso- och sjukvård kunde inte alls klara av den situation som uppstod när covid-19 drog fram över landet. Inalles registrerades 52 011 sjukdomsfall och 2 237 dödsfall, men detta motsvarade nästan med full säkerhet inte sjukdomens faktiska omfattning i landet. I de flesta provinser i Afghanistan kan man inte testa sig för covid-19, och de prover som tas fraktas till huvudstaden.

S. Fortfarande lever många människor i fattigdom, nämligen 55 % av befolkningen, och detta antal förväntas stiga till följd av att ekonomin bromsas upp av pandemin.

T. I februari 2020 rapporterade ministeriet för kvinnofrågor en ökning av antalet registrerade fall av våld mot kvinnor, bland annat i form av mord, misshandel och våldtäkt.

U. Uppskattningsvis 87 % av de afghanska kvinnorna råkar ut för könsrelaterat våld. Afghanistan rankas på 153:e plats av 189 länder på FN:s jämställdhetsindex 2019. Det finns uppgifter om att 62 % av kvinnorna i Afghanistan upplevt multipla former av våld, vilket är nästan tre gånger högre än det globala genomsnittet­ som redan i sig anses osedvanligt högt. Fortfarande får de som begår könsrelaterat våld gå ostraffade, Unama rapporterade att till och med fall av mord och våldtäkt ofta inte slutar inför domstol.

V. Kvinnornas deltagande i regeringen har förblivit begränsat. De få kvinnorna i regeringen råkade ut för skrämseltaktik, trakasserier och diskriminering. Kvinnor kan inte få kontorslokaler på likvärdiga villkor som sina manliga kolleger och vägras ofta övertidsarbete och övertidsersättning. Dessutom har kvinnor inte fått tillräckliga möjligheter att delta i beslutsfattandet och de angrepp de utsätts för under sitt arbete i statliga ämbetsverk har sällan utretts, så att gärningsmännen fortfarande får gå ostraffade. Före Förenta staternas ingripande och Mujahidins maktövertagande på 1970‑ och 1980-talet hade kvinnorna i Afghanistan, under den tid Afghanistans folkdemokratiska parti var vid makten, friheter av ett slag som kan jämföras med kvinnorna i EU. Sedan dess har det skett en enorm tillbakagång för kvinnors rättigheter.

W. En icke-statlig organisation, nämligen den sociala och civila institutionen för unga i Logar, har fördömt att det finns ett nätverk av pedofiler i provinsen Logar. Minst 546 barn föll offer för sexuella övergrepp och angrepp, som förövades av lärare och personer från de lokala myndigheterna. Undersökningar pågår i andra sekundärskolor i regionen, eftersom tusentals flera barn tros ha kunnat råka ut för övergrepp. Ett flertal myndigheter, bland dem regionguvernören och den lokala polisen, har förnekat detta. Flera av offren har dödats efter att ha blivit identifierade.

X. De sexuella övergreppen mot barn har fått stor publicitet och den form av övergrepp som kallas ”bacha bazi” och består i att gossar utsätts för sexuella övergrepp av äldre män blev straffbar 2018. Det oaktat har myndigheterna inte gjort särskilt mycket för att få slut på straffriheten och ställa gärningsmännen till svars.

Y. Fortfarande rekryteras barn för insats i strid, framför allt av väpnade grupper och Afghanistans säkerhetsstyrkor – regeringstrogna milisstyrkor och lokal polis – och råkar ut för mångahanda övergrepp, också av sexuellt slag.

Z. Enligt Unama kvarstår Afghanistan som ett av världens mest livsfarliga länder för barn, och de regeringstrogna och regeringsfientliga styrkorna har vardera ansvaret för över 700 offer bland barn.

AA. Enligt Unicef går ännu i dag över två miljoner flickor inte i skola och enligt siffror från regeringshåll har omkring 7 000 skolor i landet inga lokaliteter. Fortfarande drivs många barn in i tvångsarbete eller tiggeri på gatorna.

AB. Förhållandena är svårare för journalister, mediearbetare och aktivister till följd av den allt värre osäkerheten och de riktade dödandena av aktivister och journalister. Regeringen har infört ett förslag till medielag som ytterligare skulle inskränka yttrandefriheten.

AC. Enligt Amnesty International har angreppen på människorättsförsvarare i Afghanistan intensifierats, men dessa angrepp undersöks inte och ibland anklagas människorättsförsvararna för att komma med uppdiktade anklagelser.

AD. En fredlig återuppbyggnad av landet förutsätter ett starkare oberoende rättsväsen, vaktslående om kvinnors och barns rättigheter, skydd för mediefriheten och beslut om hur irreguljära milisstyrkor ska avväpnas. I december 2020 inrättade Afghanistans regering den gemensamma kommissionen för skydd av människorättsförsvarare och civilsamhällesaktivister i Afghanistan.

AE. Strax före invasionen av Afghanistan 2001 hade de styrande i Afghanistan gjort opiumproduktionen olaglig och närapå slutfört ett framgångsrikt program för utrotning av opium, där de erbjöd subventioner till jordbrukare för att de skulle sluta producera opium. Omedelbart efter invasionen ökade produktionen dramatiskt. Största delen av produktionsökningen skedde under direkt kontroll av de krigsherrar som var partner till Förenta staternas regering och stöddes av den. Enligt uppgifter från FN stammade 82 % av världsproduktionen av opium från Afghanistan under 2018. Den olagliga handeln med opiater ger nytt bränsle åt instabilitet och uppror samt ökar finansieringen av terroristgrupper i Afghanistan.

AF. Avtalet mellan EU och Afghanistan om en gemensam väg framåt i migrationsfrågor infördes som ett sätt att villkora bistånd i utbyte mot att landet återtar afghanska medborgare från EU, och det gick igenom utan Europaparlamentets godkännande eftersom EU inte har något formellt återtagandeavtal. Afghaner utgör fortfarande en av de största grupperna asylsökande i EU. Medlemsstaterna har försatt tusentals afghanska asylsökande, inklusive ensamkommande barn, i en farlig situation genom att med tvång återsända dem till ett land där risken är stor att de torteras, kidnappas, dödas eller utsätts för andra människorättskränkningar.

AG. Enligt kommissionen har EU sedan 2002 gett över 4 miljarder euro i utvecklingsbistånd till Afghanistan, vilket gör Afghanistan till världens största mottagare av utvecklingsbistånd från EU. Trots detta förblir ekonomin allvarligt skadad och beroende av utländskt bistånd.

AH. I enlighet med rekommendationerna från IMF och andra aktörer har den afghanska regeringen infört en rad strikta nyliberala reformer, däribland en platt skatt, och sänkt tullarna på importerade varor från 43 procent till 5,3 procent. Dessa reformer har inte lett till någon större ökning av statens inkomster, vilket har lett till budget- och handelsunderskott. I april 2021 nådde IMF fram till ett avtal på tjänstemannanivå om Afghanistans program för ekonomiska reformer med stöd av den förlängda kreditfaciliteten.

AI. Natos övergripande strategi har misslyckats, och resultatet är att utvecklingsbistånd har underställts politiska och militära mål. Detta upplägg kan göra att rebellerna kan dra in vissa civila aktörer i konflikten, eftersom de ser dem som en del av konflikten.

AJ. I mars 2020 beslutade domarna vid Internationella brottmålsdomstolens appellationskammare enhälligt att bemyndiga chefsåklagare Fatou Bensoudas åklagarkontor att inleda en undersökning av de brott som påstås ha begåtts på Afghanistans territorium sedan den 1 maj 2003 samt även av andra påstådda brott som har en koppling till den väpnade konflikten i Afghanistan, men som begåtts sedan den 1 juli 2002 på territoriet för andra stater som är parter i Internationella brottmålsdomstolen. Förenta staternas administration har påfört sanktioner, även i form av tillgångsfrysning, mot Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare, som stod i begrepp att inleda en undersökning av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begångna av alla konfliktparter sedan 2003.

AK. Afghanistan verkar vara på väg in i ett skede av allt större instabilitet. Bara den här veckan har det kommit talrika rapporter om flera mord och dödanden av regeringsstyrkors medlemmar, i och med att talibanerna dramatiskt ökat sin kontroll över områden som tidigare stod under regeringens herravälde. Utsikterna till en fredlig lösning genom nya nationella val framstår som alltmer osannolika.

1. Europaparlamentet påpekar att på tjugoårsdagen av det av Förenta staterna och Nato ledda ingripandet i Afghanistan, som lett till otaliga offer, är landets förmåga att klara sig självt och vara en suverän stat ännu inte garanterad. Parlamentet påminner om att denna militära närvaro, och särskilt dess offensiva operationer, har underblåst delar av konflikten ytterligare. Parlamentet välkomnar att Förenta staterna under president Joe Bidens ledning ställt upp den 11 september 2021 som den dag då alla trupper ska ha dragits tillbaka från Afghanistan.

2. Europaparlamentet tar avstånd från att Nato under så lång tid på ett misslyckat och olagligt sätt ingripit militärt på olika håll, vilket fört med sig så mycket av förstörelse, destabilisering, tvångsförflyttning och död, framför allt i Västasien och Nordafrika och lett till att extremiststyrkor fått mera att säga till om. Parlamentet yrkar på att Nato upplöses, det militärindustriella komplexet avvecklas och diplomatiska förbindelser byggda på ömsesidig respekt, fakta och folkrätt främjas.

3. Europaparlamentet välkomnar fredsavtalet, också fast det saknar garantier för mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att fredsprocessen måste vara en sak för afghanernas själva och ledas av dem. Parlamentet uppmanar EU att stödja den afghanska regeringen i dess strävan efter en heltäckande och inkluderande, afghanledd och afghanstyrd freds- och försoningsprocess där man aktivt inkluderar alla aktörer i det civila samhället och alla konfliktparter, inbegripet – efter en vapenvila – stridande grupper, rebellgrupper och milisgrupper, eftersom en varaktig lösning på konflikten annars inte kan uppnås.

4. Europaparlamentet oroar sig för att säkerhetssituationen i hela landet fortfarande är allvarlig, med omfattande våld mot civilpersoner och afghanska säkerhetsstyrkor, även om talibanerna har avstått från att attackera amerikanska styrkor.

5. Europaparlamentet fördömer det amerikanska flyganfallet den 17 februari i distriktet Kushk i Herat, där ett hus förstördes så att tre kvinnor och fem barn dödades, bara några få dagar efter att fredsavtalet undertecknats.

6. Europaparlamentet oroar sig över den nuvarande politiska situationen i Afghanistan. Parlamentet konstaterar att flertalet afghaner vill ha fred, men de vill också ha kvar dagens konstitutionella system som garanterar demokrati, personliga friheter, fria medier och kvinnors rättigheter. Parlamentet är djupt oroat över att talibanerna knappast alls gjort något för att lugna medborgarna med försäkringar om att de ändrat åsikt, sedan sin tid vid makten på nittiotalet med alla de extrema tvångsmetoder som då brutalt genomfördes.

7. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skyndsamt göra mer för att stödja landets fyra miljoner internflyktingar som hamnat i en svårt utsatt situation under covid-19-pandemin.

8. Europaparlamentet framhåller att covid-19 har orsakat både humanitärt och ekonomiskt lidande ovanpå den rådande situationen av svår fattigdom, osäker livsmedelsförsörjning och klimatsårbarhet i ett redan bräckligt ekonomiskt och socialt system. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ge ekonomiskt och socialt bistånd till Islamiska republiken Afghanistan.

9. Europaparlamentet uppmanar Afghanistan att inom det område där landets lagar tillämpas skydda alla barn från alla former av övergrepp, också av sexuellt slag, och att ställa gärningsmännen till svars, i enlighet med internationella normer för barns rättigheter, såsom i FN:s konvention om barnets rättigheter, vilken Afghanistan ratificerat år 1994. Parlamentet uppmanar med kraft de afghanska myndigheterna att fullt ut genomföra handlingsplanen mellan FN och Afghanistan som undertecknades i Kabul den 30 januari 2011 om företeelsen ”bacha bazi” och rehabilitering av barn som utsatts för sexuella övergrepp.

10. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att genast genomdriva att landets straffrättsligt förankrade förbud mot övergrepp mot barn efterlevs och att i praktiken utrota dessa övergrepp. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att samtliga fall av sexuellt våld mot gossar, också de fall som tjänstemän varit inblandade i, skyndsamt och opartiskt utreds och att gärningsmännen ställs till svars. Parlamentet anser att den allmänna straffriheten för övergrepp mot barn skulle kunna anses som tortyr och misshandel. Parlamentet uppmanar med kraft Afghanistans regering att inleda en landsomfattande kampanj för att utbilda samhället om förbudet mot ”bacha bazi” och om underårigas rättigheter att skyddas mot sådan misshandel.

11. Europaparlamentet fördömer angreppen på människorättsförsvarare, aktivister och icke-statliga organisationer och uttrycker sin djupa oro över de juridiska trakasserier och förtalskampanjer som riktas mot framstående människorättsförsvarare och deras organisationer. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att se till att de här grupperna kan utföra sin legitima verksamhet för mänskliga rättigheter, utan fruktan för repressalier och fritt från alla inskränkningar, också i form av juridiska trakasserier.

12. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja Afghanistan regering i dess strävan efter en heltäckande och inkluderande, afghanledd och afghanstyrd freds- och försoningsprocess där man aktivt inkluderar alla aktörer i det civila samhället och alla konfliktparter, inbegripet – efter en vapenvila – stridande grupper, rebellgrupper och milisgrupper, eftersom en varaktig lösning på konflikten annars inte kan uppnås.

13. Europaparlamentet uppmanar alla konfliktparter att följa internationell humanitär rätt och respektera alla samhällsmedlemmars rättigheter, framför allt minoriteters, kvinnors och barns, vilka i oproportionerlig grad påverkas av situationen.

14. Europaparlamentet uppmanar EU att aktivt stödja afghanskledda insatser för att avväpna, demobilisera och återanpassa före detta rebeller. Parlamentet uppmanar också till att Afghanistan ska få stöd dels i arbetet med att omedelbart upplösa och avväpna alla halvmilitära styrkor som fungerar utanför den sedvanliga militära kommandokedjan, dels för att kunna samarbeta med oberoende undersökningar av alla påstådda krigsförbrytelser och andra människorättskränkningar. Parlamentet yrkar särskilt på att dagens påståenden om hemliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden genast ska bli föremål för opartiska undersökningar samt till att de frihetsberövade ska spåras upp och omedelbart släppas och att de ansvariga lagförs, också om de handlat under befälsansvar.

15. Europaparlamentet kräver att EU, dess medlemsstater och Förenta staterna ser till att de krigsförbrytelser som militärpersoner eller tjänstemän från deras länder påstås ha medverkat i utreds genomgripande och effektivt av ett fullständigt oberoende organ och att, i förekommande fall, de skyldiga lagförs utan någon politisk inblandning från regeringshåll. Parlamentet kräver att alla ansvariga ska ställas till svars, däribland alla ansvariga i den direkta och indirekta kommandokedjan, såsom högre tjänstemän och ministrar med ansvar för de väpnade styrkorna.

16. Europaparlamentet håller fast vid att vi kan bekämpa terroristgrupper effektivt endast om vi tar itu med orsakerna till dem, närmare bestämt problemen med anknytning till ojämlikhet, arbetslöshet och fattigdom. Parlamentet framhåller att terroristangrepp inte bör tas som förevändning för avkall på rättsstatsprincipen och inskränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet anser att terroristangrepp, framför allt utomrättsliga dödanden, inte får användas som ett medel att bekämpa något slags opposition.

17. Europaparlamentet påminner om att Pakistan utmärker sig både genom sina vittsyftande mål och omfattande insatser, exempelvis i form av penninginsamlingar för talibanerna och bekostande av deras operationer, diplomatiskt stöd såsom talibanernas virtuella sändebud utomlands, utbildning av talibankämpar, rekrytering av utbildad och icke-utbildad arbetskraft för att tjäna i talibanernas arméer, planering och ledning av anfallsoperationer, tillhandahållande och underlättande av ammunitions- och bränsleförsändelser och ofta även genom direkt stöd till krigshandlingar. Parlamentet uppmanar med kraft Pakistan att respektera Afghanistans suveränitet och sluta upp med att underlätta talibanernas och andra militanta gruppers arbete i regionen. Parlamentet uppmanar de direkt angränsande länderna att inleda fredliga och resultatrika diskussioner med Afghanistans regering för att bekämpa framväxten av terroristgrupper i regionen.

18. Europaparlamentet välkomnar ICC:s beslut om att låta sin chefsåklagare Fatou Bensoudas åklagarkontor inleda en undersökning av de brott som påstås ha begåtts på Afghanistans territorium sedan den 1 maj 2003. Parlamentet fördömer Förenta staternas hotelser mot dem som samarbetar med ICC:s undersökningar. Parlamentet fördömer här det beslut som ICC:s domare fattade om att avslå chefsåklagarens begäran om att inleda en undersökning av krigsförbrytelser och människorättskränkningar i Afghanistan, vilket motiverades med att det saknades fullständigt stöd från statligt håll och att budgeten var ansträngd. Parlamentet beklagar att detta beslut ytterligare skulle kunna försvaga ICC:s trovärdighet.

19. Europaparlamentet anser att det borde göras en oberoende undersökning under FN:s överinseende, också av utomrättsliga dödanden med hjälp av drönare, för att det ska bli slut på straffriheten, något som är av yttersta vikt för en stabiliseringsprocess i Afghanistan och för uppbyggnad av förtroende bland allmänheten.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart stoppa avvisningar till Afghanistan och ge afghanska asylsökande möjlighet att legalisera sin vistelse, eftersom situationen tydligt visar att Afghanistan inte är ett säkert land. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att upphöra med att villkora bistånd i utbyte mot återtaganden och externalisering av EU:s gränskontroller.

21. Europaparlamentet betonar att det behövs ett inkluderande regionalt samarbete som syftar till att främja långsiktig fred, stabilitet och säkerhet i regionen i stort. Parlamentet stöder ett nytt tillvägagångssätt när det gäller säkerhetssituationen i Afghanistan och dess grannländer, vilket omfattar ett multilateralt forum för dialog och förhandlingar mellan berörda länder och regioner och täcker åtaganden som rör politiska frågor, säkerhetsfrågor, sociala och ekonomiska frågor, miljöfrågor och människorättsfrågor. Parlamentet framhåller att ett sådant forum skulle kunna ses som ett nytt och konstruktivt tillvägagångssätt som utgår ifrån egenansvar, självbestämmande och staters ansvar gentemot sina medborgare och gentemot varandra. Parlamentet understryker att detta forum bör initieras i samarbete med Islamiska samarbetsorganisationen och FN.

22. Europaparlamentet konstaterar att det inte har gjorts några väsentliga framsteg på området för mänskliga och grundläggande rättigheter, i synnerhet avseende kvinnor och flickor i Afghanistan. Parlamentet är bestört över att våldet mot kvinnor på nytt blir alltmer framträdande och att deras rättigheter utplånas. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att afghanska kvinnor fortfarande utsätts för diskriminering, våld, sexuella övergrepp och våldtäkt enligt sharialagarna. Parlamentet uppmanar än en gång Afghanistans parlament och regering att upphäva all den lagstiftning som innehåller element av diskriminering av kvinnor, och som står i strid med de internationella fördrag som Afghanistan undertecknat. Parlamentet uppmanar Afghanistans regering att ytterligare genomföra den nationella handlingsplanen för Afghanistans kvinnor och ge den tillräckligt med ekonomiska resurser, och att också genomföra lagen om utrotande av våld mot kvinnor och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Parlamentet ställer sig helt bakom ett fullständigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet samt andra inhemska åtgärder för att främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt i Afghanistan och bekämpa våld mot kvinnor.

23. Europaparlamentet uppmuntrar den afghanska regeringen att delta i inrättandet av ett oberoende rättsväsende och att säkerställa pressfriheten.

24. Europaparlamentet uppmanar de afghanska myndigheterna att omvandla alla dödsdomar och på nytt införa ett moratorium för avrättningar i syfte att uppnå ett fullständigt avskaffande av dödsstraffet. Parlamentet uppmanar också den afghanska regeringen att stoppa alla former av tortyr och övergrepp, särskilt i fängelser.

25. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den höga arbetslösheten, särskilt bland afghanska ungdomar, den bristfälliga tillgången till hälso- och sjukvård och primärundervisning, det dåligt fungerande hälso- och sjukvårdssystemet, samt över att mer än hälften av invånarna lever i fattigdom. Parlamentet understryker att EU:s strategi för Afghanistan främst behöver fokusera på utvecklingspolitik, särskilt på landsbygden, där en majoritet av befolkningen lever, och på fattigdomsbekämpning, samt på att förlägga utvecklingsstödets tyngdpunkt till utvecklingen av offentlig infrastruktur i Afghanistan, i syfte att skapa de arbetstillfällen som brådskande behövs och på så sätt vänja av landet med dess beroende av utländska givare. Parlamentet förblir oroat över att åtgärderna för att avveckla opiumodlingen i Afghanistan hittills inte har gett några större resultat. Parlamentet begär att man ska utveckla realistiska alternativa inkomstmöjligheter och åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren för befolkningen på landsbygden i allmänhet.

26. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Afghanistans regering och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN och Nato.