FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Europaparlamentets granskning av kommissionens och rådets pågående bedömning av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna

B9‑0334/2021

Europaparlamentets resolution om Europaparlamentets granskning av kommissionens och rådets pågående bedömning av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna

(2021/2738(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 174 och 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens[1] (förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens),

– med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2021 om parlamentets rätt till information om den pågående bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens[2],

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens antogs enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

B. Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett helt unikt instrument i fråga om volym och finansieringssätt. Kommissionen förbereder sig för att för första gången emittera gemensamma skuldpapper, eftersom alla EU-medlemsstater nu framgångsrikt har ratificerat beslutet om egna medel[3].

C. Demokratisk och parlamentarisk kontroll av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens är endast möjlig om parlamentet deltar fullt ut i alla skeden.

D. Genom artikel 26 i förordningen inrättas en dialog om återhämtning och resiliens för att säkerställa större insyn och ansvarsskyldighet och för att kommissionen ska informera parlamentet om bland annat medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens och sin bedömning av dessa.

E. Parlamentet uttrycker sin ståndpunkt i de frågor som diskuteras inom ramen för dialogen om återhämtning och resiliens, bland annat genom resolutioner och diskussioner med kommissionen. Kommissionen måste ta hänsyn till parlamentets ståndpunkt.

F. Faciliteten grundar sig på artikel 175 i EUF-fördraget, som syftar till att uppnå de mål som anges i artikel 174 i EUF-fördraget.

G. När det gäller fondens sociala dimension fastställs det i förordningen att det allmänna målet är att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser, särskilt för kvinnor, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och till ökad social konvergens samt främja skapande av sysselsättning av god kvalitet.

H. Det särskilda målet i förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens är att ge medlemsstaterna ekonomiskt stöd för att hjälpa dem att uppnå de delmål och mål avseende reformer och investeringar som anges i deras nationella planer för återhämtning och resiliens. Detta innebär att alla åtgärder i planerna (inbegripet digitala och gröna investeringar) och överenskomna reformer och investeringar måste bidra till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, skapande av sysselsättning av god kvalitet och ökad social konvergens. Åtgärder som inte bidrar till dessa sociala mål överensstämmer inte med kraven i förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens.

I. Medlemsstaterna skulle i princip ha lämnat in sina nationella planer för återhämtning och resiliens till kommissionen senast den 30 april 2021. Hittills har 23 medlemsstater lämnat in sina planer för återhämtning och resiliens till kommissionen.

1. Europaparlamentet anser att faciliteten för återhämtning och resiliens utgör ett historiskt EU-instrument för att hjälpa medlemsstaterna att lindra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin, få deras ekonomier på en stark och hållbar tillväxtbana, förbereda EU på att ta itu med långsiktiga utmaningar såsom den rättvisa, gröna omställningen och den digitala omvandlingen för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens och skapa ett europeiskt mervärde.

2. Europaparlamentet begär att kommissionen tillhandahåller djupgående och heltäckande bedömningar före antagandet av de relevanta utkasten till rådets genomförandebeslut, samtidigt som den välkomnar kommissionens ansträngningar för att säkerställa ett snabbt antagande av relevanta rådsbeslut om genomförande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens före sommaren, och dess fortsatta samarbete med medlemsstaterna för att hjälpa dem att utarbeta planer av hög kvalitet.

3. Europaparlamentet understryker att faciliteten för återhämtning och resiliens enligt artikel 175 i EUF-fördraget måste bidra till att uppnå de sammanhållningsmål som fastställs i artikel 174 i EUF-fördraget.

4. Europaparlamentet är övertygat om att medlen måste fördelas rättvist mellan samhällena för att få största möjliga effekt på den ökade ekonomiska, sociala och territoriella konvergensen, välfärden och den ekonomiska stabiliteten. Parlamentet efterlyser full transparens och ansvarsskyldighet i tilldelningen och användningen av medlen.

5. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att säkerställa parlamentets rätt till information om den pågående bedömningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, för att parlamentet ska kunna göra en oklanderlig demokratisk kontroll i kommissionens bedömning och genomförande av faciliteten.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om innehållet i de strukturreformer som förhandlats fram med medlemsstaterna inom ramen för deras nationella planer för återhämtning och resiliens, särskilt när dessa inte ingick i de ursprungliga planerna.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant bedöma om och i vilken utsträckning varje nationell plan för återhämtning och resiliens på ett övergripande och balanserat sätt verkligen bidrar till alla de sex pelare som avses i artikel 3 i förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet påminner om att varje åtgärd bör bidra till ett eller flera av de politikområden av europeisk betydelse som bygger på de sex pelarna.

8. Europaparlamentet konstaterar att alla formellt inlämnade planer enligt kommissionen uppfyller investeringsmålen i fråga om klimat och digitalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att även bedöma den kvalitativa aspekten av de föreslagna investeringarna för att se till att de uppfyller både de kvantitativa och kvalitativa målen.

9. Europaparlamentet påminner om att faciliteten för återhämtning och resiliens, i enlighet med förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, inte får finansiera återkommande nationella utgifter, utom i vederbörligen motiverade fall, och måste skapa europeiskt mervärde, särskilt för, men inte begränsat till, gränsöverskridande projekt.

Grön omställning

10. Europaparlamentet välkomnar att gröna investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens delvis kommer att finansieras genom emissioner av gröna obligationer.

11. Europaparlamentet betonar att alla planer, i enlighet med den metod som anges i bilaga VI till förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, bör avsätta minst 37 procent av den totala tilldelningen (bidrag och lån) till klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara uppmärksam vid bedömningen av klimatutgiftsmålet på 37 procent för att undvika dubbel eller felaktig märkning av åtgärder och för att förhindra grönmålning. Parlamentet är bekymrat över att vissa investeringar betecknas som gröna, trots att de inte omfattas av den spårningsmetod som avses i bilaga IV. Parlamentet föreslår en ytterligare granskning av en eventuell utvidgning av den metod för grön märkning som anges i bilaga VI.

12. Europaparlamentet påminner om att bestämmelserna om att ”inte orsaka betydande skada” är ett viktigt verktyg för att stödja den gröna omställningen, jämte kravet på att minst 37 procent av utgifterna (bidrag och lån) för investeringar och reformer i varje nationell plan för återhämtning och resiliens bör stödja klimatmålen, och för att undvika finansiering av åtgärder som strider mot unionens klimatmål. Parlamentet påminner om att principen om att inte orsaka betydande skada är en horisontell princip i förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens och att alla åtgärder därför måste respektera denna princip i den mening som avses i artikel 17 i taxonomiförordningen. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över den bristande överensstämmelsen med denna princip i bedömningen av planerna och uppmanar kommissionen att säkerställa full respekt för principen om att inte orsaka betydande skada och att offentliggöra alla bedömningar av de kriterier som avser denna princip för alla planer.

13. Kommissionen uppmanas att offentliggöra en grundlig översikt över de utgifter och/eller åtgärder som rör biologisk mångfald i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. Europaparlamentet är bekymrat över att de flesta planer för återhämtning och resiliens innehåller mycket begränsade eller inga åtgärder alls till förmån för biologisk mångfald. Parlamentet förväntar sig att kommissionen strikt ska tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada i detta avseende också och framför allt avvisa reformer eller investeringar som skulle kunna skada den biologiska mångfalden eller som inte åtföljs av lämpliga kompletterande åtgärder.

Digital omställning

14. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i sina planer, vad gäller investeringar i digital kapacitet och konnektivitet, bör tillhandahålla en självbedömning avseende säkerhet på grundval av gemensamma objektiva kriterier som fastställer eventuella säkerhetsproblem och redogör för hur dessa problem kommer att hanteras för att efterleva relevant unionsrätt och nationell rätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla nationella återhämtnings- och resiliensplaner som innehåller sådana investeringar tillhandahåller en sådan bedömning och att de respektive åtgärderna inte strider mot unionens strategiska intressen.

15. Europaparlamentet anser att gröna och digitala investeringar har en stor potential att skapa sysselsättning av hög kvalitet och minska ojämlikheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de mest utsatta samhällena och regionerna, såsom stenkols- och brunkolsregioner i omställning och deras arbetstagare, och de som påverkas mest av klimatförändringarna, gagnas av gröna och digitala investeringar. Parlamentet betonar att den förväntade sociala avkastningen av gröna och digitala investeringar bör fastställas på förhand i de nationella planerna för återhämtning och resiliens för att säkerställa maximal effekt.

Främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och välstånd

16. Europaparlamentet välkomnar särskilt åtgärderna i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna som lagts fram för att stödja smart och hållbar tillväxt för alla, förbättra skapandet av sysselsättning av hög kvalitet, bekämpa fattigdom och ojämlikhet, främja kultur och utbildning, utveckla utbildningskvalifikationer och färdigheter, stödja barn och ungdomar, öka krisberedskapen och krishanteringsförmågan samt lindra covid-19-krisens effekter på ekonomin.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att åtgärder för barn och ungdomar ägnas tillräcklig uppmärksamhet i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, särskilt i länder där strukturella problem har identifierats på områden såsom avhopp från skolan, ungdomsarbetslöshet och barnfattigdom. Parlamentet insisterar på att reformer och investeringar i ungdomar, särskilt till förmån för färdigheter och utbildning, bör anpassas till ungdomsgarantin och inriktas på att utveckla utbildningskvalifikationer vid sidan av inköp av utrustning. Parlamentet betonar att reformer och investeringar till förmån för barn bör anpassas till principerna för barngarantin och fokusera på rätten till tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård, kostnadsfri utbildning, gratis barnomsorg, anständiga bostäder och tillräcklig näring för alla barn som lever i fattigdom.

18. Europaparlamentet framhäver det sociala toppmöte som hölls i Porto den 7–8 maj 2021, där EU:s ledare erkände den europeiska pelaren för sociala rättigheter som ett grundläggande inslag i återhämtningen och i Portoförklaringen underströk sin beslutsamhet att fortsätta att stärka genomförandet på EU-nivå och nationell nivå.

19. Europaparlamentet välkomnar det stöd till medlemsstaterna som ingår i genomförandeåtgärderna i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s initiativ på områdena sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social omsorg för att stärka den sociala sammanhållningen, stärka de sociala trygghetssystemen och minska ojämlikhet och sårbarhet. Parlamentet påminner kommissionen om att de nationella planerna för återhämtning och resiliens måste uppfylla bedömningskriterierna på ett tillfredsställande sätt och uppmanar den att noggrant bedöma varje åtgärds sociala konsekvenser och inverkan för att säkerställa efterlevnad av förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet insisterar därför på att kommissionen ska säkerställa att varje plan återspeglar dessa kriterier på ett adekvat sätt.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa att jämställdhet och lika möjligheter för alla och integreringen av dessa mål beaktas och främjas under utarbetandet och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet är djupt oroat över att de flesta nationella planer för återhämtning och resiliens inte i någon avsevärd utsträckning bidrar till och integrerar dessa mål och underlåter att inkludera uttryckliga och konkreta åtgärder för att ta itu med frågan om bristande jämställdhet, vilket riskerar dessa planers förmåga att mildra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser för kvinnor.

21. Europaparlamentet betonar att skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, tillsammans med skadlig skattekonkurrens, minskar medlemsstaternas skatteintäkter. Parlamentet påminner om de landsspecifika rekommendationerna för medlemsstaterna som underlättar aggressiv skatteplanering. Parlamentet oroar sig för att dessa system skulle kunna undergräva den solidaritet som är inbyggd i faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bedöma nationella planer för återhämtning och resiliens, när det gäller att ta itu med nationella åtgärder som anses underlätta aggressiv skatteplanering, skatteundandragande eller skatteflykt, eller ineffektiva åtgärder mot penningtvätt.

22. Europaparlamentet påminner kommissionen om att de nationella planerna för återhämtning och resiliens måste ta itu med kritiska flaskhalsar i medlemsstaternas ekonomier. Parlamentet betonar att alla åtgärder, särskilt de som är kopplade till den digitala och gröna omställningen, också bör bedömas ur ett socialt perspektiv för att undvika risken för förlust av arbetstillfällen, störningar på arbetsmarknaden och polarisering på arbetsmarknaden på grund av att medelkvalificerade arbetstillfällen försvinner och för att säkerställa att digitaliseringen och den gröna omställningen i företag inte används som ursäkt för strategier för att minska arbetskraftskostnaderna.

23. Europaparlamentet betonar att skapande av sysselsättning av god kvalitet är ett av målen i förordningen om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens och att detta bör ske genom ett omfattande reform- och investeringspaket samt åtgärder som säkerställer stabila avtal, anständiga löner, täckningsgraden för kollektivavtal samt socialt grundskydd, inbegripet anständiga pensioner över fattigdomsgränsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med dessa indikatorer i riktlinjerna för bedömning av de sociala framstegen inom ramen för de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet påpekar att de arbetsmarknadsreformer som genomförs som en del av de nationella planerna för återhämtning och resiliens måste vara förenliga med uppnåendet av dessa mål.

24. Europaparlamentet oroar sig över den begränsade samordningen mellan de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna och partnerskapsavtalen och EU-programmen. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna främjar synergieffekter och komplementaritet mellan faciliteten för återhämtning och resiliens, partnerskapsavtalen och EU-programmen.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma i vilken utsträckning de reformer och investeringar som görs inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att göra det möjligt att överbrygga investeringsgapet i EU, enligt kommissionens beräkningar, i syfte att uppnå målen för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, inbegripet Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.

Intressenters medverkan

26. Europaparlamentet påminner om att det i artikel 152 i EUF-fördraget fastställs att unionen ska erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och respektera deras självständighet. Parlamentet understryker att ett adekvat deltagande av nationella intressenter, såsom de nationella parlamenten, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och organisationer i det civila samhället, kommer att vara avgörande i utarbetandet och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens för att de nationella planerna och faciliteten som helhet ska lyckas, för att stärka det nationella egenansvaret för planerna, säkerställa ett snabbt, transparent, effektivt och lämpligt utnyttjande av medlen, öka transparensen och förhindra överlappning, luckor och dubbelfinansiering. Parlamentet upprepar de farhågor som framförts av Europeiska regionkommittén och många intressenter när det gäller den totala frånvaron eller det mycket begränsade deltagandet av intressenter i utarbetandet och genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet varnar för att alla åtgärder inom ramen för de nationella planerna för återhämtning och resiliens fullt ut bör respektera nationella lagar och nationell praxis samt intressenternas roll, särskilt vid utformningen och genomförandet av reformer och investeringar.

Snabbt antagande och genomförande

27. Europaparlamentet insisterar på att alla relevanta åtgärder som godkänts av kommissionen måste kompletteras med delmål, mål och kostnadsberäkningar som är relevanta, tydliga, detaljerade och övervakas på lämpligt sätt, och att de utgör tydliga åtaganden från medlemsstaternas sida.

28. Europaparlamentet påminner kommissionen om att investeringar bör åtföljas av reformer och uppmanar den med kraft att se till att alla godkända retroaktiva investeringar klart och tydligt åtföljs av motsvarande delmål och mål. Parlamentet noterar att avsaknaden av projekt med verklig additionalitet som finansieras av faciliteten skulle kunna begränsa dess makroekonomiska effekter.

29. Europaparlamentet understryker att det för att faciliteten för återhämtning och resiliens och de nationella planerna för återhämtning och resiliens ska nå framgång krävs total transparens och ansvarsskyldighet från kommissionens, medlemsstaternas och alla genomförandepartners sida. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behoven hos de berörda avdelningarna och EU-organ, såsom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), och att förse dem med nödvändiga ekonomiska resurser och personalresurser för att effektivt granska genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

30. Europaparlamentet betonar att faciliteten för återhämtning och resiliens och var och en av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna fullt ut bör respektera förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen[4], och uppmanar kommissionen att noggrant bedöma de arrangemang som medlemsstaterna föreslår för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter när de använder de medel som tillhandahålls inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa full transparens när det gäller tidsplanen för godkännande av delegerade akter efter förordningen om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens, och att beakta de relevanta komponenterna i dialogen om återhämtning och resiliens för ett snabbt godkännande, närmare bestämt de delegerade akterna om resultattavlan för återhämtning och resiliens och metoden för rapportering av sociala utgifter, inbegripet utgifter för barn och ungdomar.

32. Europaparlamentet betonar vikten av att komma överens om en social spårningsmetod för att utvärdera de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna på förhand, för att se till att de åtgärder som fastställs i planerna bidrar till de sociala mål som fastställs i förordningen om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet anser att den sociala spårningsmetoden måste följa strukturen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och analysera åtgärdernas bidrag till genomförandet av var och en av de 20 principerna i pelaren. Parlamentet konstaterar att den resultattavla och de gemensamma indikatorer som behövs för att utvärdera framstegen i genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens inom var och en av de sex pelarna i riktning mot uppnåendet av de allmänna och särskilda målen måste vara effektiva. Parlamentet insisterar på att den europeiska planeringsterminens sociala resultattavla är den bästa utvärderingsmekanismen för att följa framstegen mot uppåtgående social konvergens, och föreslår därför att denna resultattavla integreras i de gemensamma indikatorerna som ett verktyg för att övervaka de sociala framstegen.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera de sociala indikatorerna från den sociala resultattavlan, särskilt de som rör anständigt arbete, social rättvisa, lika möjligheter, stabila välfärdssystem och rättvis rörlighet, i de gemensamma indikatorer som ska användas i faciliteten för återhämtning och resiliens för att rapportera om framsteg och för att övervaka och utvärdera planerna samt i den sociala spårningsmetoden, bland annat för den europeiska barngarantin och ungdomsgarantin. Parlamentet betonar att det noggrant kommer att analysera de delegerade akter som kommissionen lägger fram i denna fråga, för att fastställa om de sociala indikatorerna, den sociala resultattavlan och den sociala metoden är förenliga med målen, och kontrollera att inga invändningar behöver göras.

Slutsatser

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de inlämnade planerna på ett adekvat sätt och i enlighet med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet är allvarligt bekymrat över huruvida flera åtgärder i de nationella planerna för återhämtning och resiliens uppfyller kraven i den underliggande förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, och uppmanar kommissionen att tillhandahålla detaljerade motiveringar och förklaringar.

35. Europaparlamentet påminner rådet, framför allt i samband med antagandet av genomförandebeslut, om att ”relevanta resultat av de diskussioner som förs i rådets förberedande organ ska delges Europaparlamentets behöriga utskott”.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa ett öppet, transparent och konstruktivt tillvägagångssätt under dialogerna om återhämtning och resiliens.

37. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt från 2020 till stöd för en starkare återhämtningsplan och uppmanar kommissionen och rådet att bedöma huruvida ytterligare medel och/eller utökandet eller det permanenta inrättandet av faciliteten för återhämtning och resiliens skulle behövas för att hantera krisen.

 

°

° °

38. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska rådet och kommissionen.