FÖRSLAG TILL RESOLUTION om systematiskt förtryck i Belarus och dess konsekvenser för säkerheten i Europa efter bortföranden från ett civilt EU-flygplan som stoppats av de belarusiska myndigheterna

B9‑0339/2021

Europaparlamentets resolution om systematiskt förtryck i Belarus och dess konsekvenser för säkerheten i Europa efter bortföranden från ett civilt EU-flygplan som stoppats av de belarusiska myndigheterna

(2021/2741(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus, särskilt resolutionerna av den 26 november 2020 om de fortsatta människorättskränkningarna i Belarus, särskilt mordet på Raman Bandarenka[1], och av den 17 september 2020 om situationen i Belarus[2], och sin rekommendation av den 21 oktober 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om förbindelserna med Belarus[3],

– med beaktande av uttalandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på EU:s vägnar, av den 24 maj 2021 om den omledning till Minsk som Ryanairs flyg FR4978 tvingades göra den 23 maj 2021,

– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 maj 2021 om Belarus,

– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 27 maj 2021 från G7-ländernas utrikesministrar och den höga representanten,

– med beaktande av rapporten av den 5 november 2020 från rapportören för Moskvamekanismen inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om påstådda människorättskränkningar i samband med presidentvalet den 9 augusti 2020 i Belarus,

– med beaktande av Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart, undertecknad den 7 december 1944, och Montrealkonventionen om bekämpande av brott mot den civila luftfartens säkerhet, som ingicks den 23 september 1971,

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den 23 maj 2021 stoppade de belarusiska myndigheterna, på direkt order av Alexander Lukasjenko, Ryanairs flyg FR4978 från Aten strax innan planet lämnade det belarusiska luftrummet för landning i Vilnius och omdirigerade det till en flygplats i Minsk under förevändning av ett falskt bombhot, och äventyrade därmed det internationella luftfartsskyddet och säkerheten för alla passagerare och besättningsmedlemmar ombord.

B. Efter landningen greps den belarusiska journalisten Raman Pratasevitj och hans flickvän, den ryska studenten Sofia Sapiega, och de hindrades från att fortsätta sin flygning till Vilnius tillsammans med övriga 170 passagerare som enligt uppgift fanns ombord på planet.

C. Raman Pratasevitj – medgrundare och tidigare chefredaktör för oppositionens kanal Nexta, en viktig källa till oberoende information för belarusiska medborgare – har bidragit till att avslöja regimens systematiska förtryck och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och har levt i exil i Polen och Litauen sedan 2019 för att undvika förföljelse och fabricerade åtal. Den belarusiska regimens olagliga frihetsberövande och omänskliga behandling av honom, inbegripet framtvingade erkännanden i en iscensatt intervju som sänts i den belarusiska statstelevisionen, är mycket oroväckande för det internationella samfundet och understryker det brådskande behovet av samordnade internationella åtgärder, särskilt som Belarus är det enda europeiska land som fortfarande tillämpar dödsstraff och därför inte är medlem av Europarådet.

D. Att ett civilt flygplan stoppats är statsterrorism, och utgör inte endast en allvarlig överträdelse av internationella konventioner på flygsäkerhetsområdet, utan belyser även vilka internationella konsekvenser det kontinuerliga och oupphörliga förtrycket i Belarus kan få för säkerheten i Europa och visar otvetydigt att regimen har blivit ett hot mot internationell fred och säkerhet.

E. Till följd av bortförandet av Raman Pratasevitj från ett civilt EU-flygplan som flög mellan två av EU:s huvudstäder fruktar nu de belarusiska oppositionsaktivisterna i EU:s medlemsstater för sin personliga säkerhet, medan det belarusiska folket fortsätter att riskera livet för politisk och personlig frihet och utsätts för kontinuerligt våld och förtryck från de statliga myndigheternas sida, inbegripet väldokumenterad tortyr och misshandel.

F. Belarus tillkännagav den 31 maj 2021 en kraftig skärpning av redan strikta regler som begränsar medborgarnas möjligheter att lämna landet, och i allt väsentligt blockeras alla gränsövergångar till lands. Ryssland har gripit flera belarusiska oppositionsaktivister som flytt till Moskva, och fortsätter att stödja den belarusiska regimen. Den senaste utvecklingen, och att ett civilt EU-plan stoppats, kan ytterligare äventyra den personliga säkerheten, hälsan och livet för de belarusiska medborgare som utsätts för förtryck och flyr landet.

G. Det belarusiska folket har utstått statligt beordrat våld och förtryck, inbegripet tortyr och misshandel, alltsedan protesterna bröt ut efter det kraftigt riggade presidentvalet den 9 augusti, således i tio månader redan. Detta har skett genom fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, däribland arbetstagarnas rättigheter, och kontinuerliga tillslag mot det civila samhällets organisationer och oberoende medier, onlineplattformar och journalister, exempelvis tillslaget mot den mest inflytelserika nätmediekanalen Tut.by.

H. Föredraganden för OSSE:s Moskvamekanism bedömde i sin rapport av den 5 november 2020 att de allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som de belarusiska myndigheterna begått som svar på fredliga demonstrationer och protester är omfattande, systematiska och obestridliga.

I. Människorättscentrumet Viasna har dokumenterat att det systematiska förtrycket i Belarus redan har lett till över 470 politiska fångar, över 35 000 personer som har frihetsberövats eller bötfällts, över 3 000 åtal mot fredliga medborgare för deltagande i protester mot regeringen, över 4 000 dokumenterade fall av tortyr och misshandel och redan flera dödsfall.

J. Det finns många uppgifter på ett ökat förtryck av politiska fångar i Belarus, och att de utsätts för omänskliga och livshotande fängelseförhållanden och tortyr. Aktivisten och politiska fången Vitold Ashurak dog i fängelset av en påstådd hjärtinfarkt, och Stsiapan Latypou försökte begå självmord i rättssalen efter att utredare hotat att åtala hans familj och grannar om han inte erkände att han uppviglat till oroligheter.

K. Människorättsaktivister och oppositionsföreträdare såsom Pavel Sevyarynets, Yauhen Afnahel, Andrei Voynich, Maksim Vinyarski, Pavel Yehknevich, Zmitser Kazlou och Iryna Schasnaya har dömts till upp till sju års fängelse på fabricerade anklagelser om extremism, medan andra aktivister sannolikt kommer att dömas till liknande straff inom kort.

1. Europaparlamentet uppmanar med kraft de belarusiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige den belarusiska journalisten Raman Pratasevitj och hans flickvän Sofia Sapiega samt alla andra politiska fångar och personer som frihetsberövats för att ha deltagit i protester mot valfusk, våld och förtryck eller för att de uttryckt sitt stöd för dessa protester. Parlamentet fördömer kraftfullt och kräver ett omedelbart upphörande av de belarusiska myndigheternas våld och förtryck, särskilt olagliga frihetsberövanden, tortyr, misshandel och lagföring av fredliga medborgare, och uttrycker sitt stöd och sin solidaritet med det belarusiska samhället.

2. Europaparlamentet efterlyser en grundlig och noggrann bedömning av vilka konsekvenser bortföranden från ett stoppat civilt flygplan kan få, inte bara för den internationella luftfarten och flygsäkerheten, utan även för den övergripande säkerheten i Europa och framför allt säkerheten för belarusiska medborgare som emigrerat eller söker skydd eller asyl i EU:s medlemsstater. Parlamentet noterar i detta avseende det säkerhetsdirektiv som Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) utfärdade den 2 juni 2021, där EU:s medlemsstater uppmanas att beordra undvikande av vitryskt luftrum, och rådets beslut av den 4 juni 2021 om förbud mot överflygning av EU:s luftrum och tillträde till EU:s flygplatser för alla slags belarusiska lufttrafikföretag.

3. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det systematiska förtryck i Belarus som har pågått sedan protesterna inleddes efter det kraftigt riggade presidentvalet den 9 augusti 2020, liksom över den direkta terrorn mot hela befolkningen och den atmosfär av straffrihet som råder i landet.

4. Europaparlamentet efterlyser en snabb och effektiv utredning av och konsekvent lagföring av alla som utövat exceptionell brutalitet mot demonstranter, personer som stöder protesterna, oberoende journalister, bloggare som rapporterar om dem och personer som råkat befinna sig i närheten samt mot fackföreningsmedlemmar, studenter, kvinnoorganisationer och företrädare för nationella minoriteter.

5. Europaparlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet att, med hänsyn till de belarusiska myndigheternas ovilja att införa rättsstatlighet och ansvarsskyldighet, vidta åtgärder för att säkra bevis för brott och säkerställa utredning och lagföring av de ansvariga genom hela befälsordningen och fram till högsta statliga nivå.

6. Europaparlamentet välkomnar de initiativ som flera EU-medlemsstater har tagit för att tillämpa principen om universell jurisdiktion och sammanställa och förbereda rättegångar mot belarusiska utövare av förtryck, och uppmanar alla övriga EU‑medlemsstater att följa deras exempel. Parlamentet efterlyser aktivt stöd till alla internationella initiativ som syftar till att ta itu med straffriheten i Belarus, såsom den internationella plattformen mot straffrihet och Justice Hub i Vilnius. Parlamentet begär att Belarus medlemskap i Interpol ska upphävas.

7. Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt enas om och genomföra ekonomiska sanktioner, som måste vara omfattande och så långt som möjligt ha en omedelbar effekt på den belarusiska regimen, dess anhängare och de ekonomiska aktörer som fortsätter att säkerställa regimens överlevnad. De ekonomiska sanktionerna bör riktas mot statsägda banker och företag som direkt kontrolleras av regimen eller som är nära förbundna med regimens affärsintressen genom ett personligt nätverk eller är kända för att ha sagt upp sina anställda för att de deltagit i strejker eller protester. Parlamentet efterlyser sektorsvisa sanktioner som särskilt inriktas på råolja och oljeprodukter samt kaliumklorid-, stål- och träbearbetningsindustrin, och även att cigarettsmugglingen utreds och åtgärdas, eftersom den har blivit en viktig inkomstkälla för den belarusiska regimen. Parlamentet efterlyser dessutom ett stopp för samarbetet med och finansieringen av belarusiska statsägda banker och en begränsning av krediterna från internationella banker till dotterbanker i Belarus.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt neka allt ekonomiskt stöd till den belarusiska regimen och att därför inte bevilja nya krediter till belarusiska banker och att stoppa alla investeringar i infrastrukturprojekt eller företag i Belarus. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förhindra att europeiska finansinstitut förvärvar obligationer eller andra finansiella instrument som utfärdats av Belarus regering och anknutna offentliga institutioner. Parlamentet välkomnar att Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har avbrutit finansieringen av projekt inom Belarus offentliga sektor och efterlyser en undersökning av hur de outnyttjade medlen kan riktas om till det civila samhället och den privata sektorn där de inte är kopplade till regimen. Parlamentet uppmanar Internationella valutafonden och EU:s medlemsstater att inte under några omständigheter ge direkt budgetstöd till regimen och att avstå från att använda den särskilda dragningsprocess som aviserats för 2021.

9. Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till alla EU-företag med verksamhet i Belarus att uppvisa särskild aktsamhet och ta sitt ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar dem också att avstå från nya investeringar och att offentligt protestera mot de belarusiska myndigheternas pågående förtryck i landet. Parlamentet understryker att ingen programvara, kravallutrustning eller annan typ av utrustning som regimen skulle kunna använda för att ytterligare utöva våld och förtryck bör exporteras från EU:s territorium till Belarus eller från EU-företags dotterbolag som är verksamma i tredjeländer.

10. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att i hög grad samordna de ekonomiska och sektorsvisa sanktionerna med likasinnade partner såsom Förenta staterna, Kanada och Förenade kungariket och att söka samarbete och bred samstämmighet med EU:s partner, särskilt i det europeiska grannskapet såsom Ukraina, för att sanktionerna ska få största möjliga effekt på den belarusiska regimen.

11. Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt anta ytterligare restriktiva åtgärder mot väsentligt fler belarusiska tjänstemän som är ansvariga för förtryck, tortyr och misshandel, däribland domare, åklagare, poliser, fängelsepersonal, parlamentsledamöter och regeringsmedlemmar samt regimtrogna inom områdena propaganda, medier, desinformation och hatpropaganda, med beaktande av att över 35 000 fredliga belarusiska medborgare redan har frihetsberövats eller bötfällts och över 3 000 åtal inletts mot ett fredligt deltagande i protester mot regeringen, samtidigt som inte ett enda åtal inletts mot statstjänstemän som är involverade i förtrycket. Parlamentet rekommenderar att rådet inkluderar personer som deltog i stoppandet av ett civilt EU‑flygplan nyligen, såsom underrättelsetjänstemän och luftfartsmyndigheter.

12. Europaparlamentet understryker behovet av att upprätthålla och utöka kontakterna och samarbetet med företrädare för belarusiska demokratiska krafter i Minsk, Vilnius och Warszawa, särskilt med Svjatlana Tsichanouskaja och medlemmar av samordningsrådet och nationella krishanteringsrådet. Parlamentet ansluter sig därför till meningen att deras företrädare bör bjudas in i samband med G7-toppmötet den 11–13 juni 2021 och toppmötet inom det östliga partnerskapet 2021, och rekommenderar att man fortsätter att bjuda in dem till bilaterala högnivåmöten på regeringsnivå, till parlamentariska sessioner och interparlamentariska möten, och att man inrättar Belarusgrupper i alla EU-medlemsstaters nationella parlament.

13. Vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen, rådet och EU:s medlemsstater uppmanas att fortsätta att ta upp situationen i Belarus i alla relevanta europeiska och internationella organisationer, såsom OSSE eller FN och dess specialiserade organ, i syfte att säkerställa skyndsamma internationella åtgärder mot situationen i Belarus och övervinna Rysslands och andra länders hinder för sådana åtgärder.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att ge akut humanitärt bistånd till alla personer som utsätts för förtryck samt till deras familjer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras konsulat i Belarus att fortsätta att bevilja visum av humanitära skäl och utbildningsskäl. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra rekommendationerna från föredraganden för OSSE:s Moskvamekanism när det gäller beviljande av asyl vid förföljelse som omfattas av Genèvekonventionen och att ytterligare förenkla förfarandet för utfärdande av nödviseringar och tillhandahållandet av tillfälligt skydd i EU-länderna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s delegation och de nationella diplomatiska beskickningarna i Belarus att noga övervaka situationen för och rättegångarna mot politiska fångar, att erbjuda dem och deras familjer allt stöd de kan behöva och att samordna sina insatser för ett snabbt frigivande. Parlamentet uppmanar i detta avseende regimen att omedelbart upphöra med alla åtgärder som syftar till att skrämma eller trakassera medlemmar av nationella eller europeiska diplomattjänster, i överensstämmelse med Belarus internationella skyldigheter enligt Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser, och särskilt när det gäller diplomattjänsters uppdrag att samla in information om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och politiserade rättegångar mot aktivister.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att tillsammans med FN, OSSE och internationella partner fastställa vilket konkret stöd som EU kan bistå med till internationella insatser för anordnandet av en internationell högnivåkonferens om en lösning av krisen i Belarus, för utredning och lagföring av brott som begåtts av de belarusiska myndigheterna mot det belarusiska folket och för en OSSE-ledd medlarroll.

16. Europaparlamentet upprepar att EU bör leda anordnandet av en internationell givarkonferens för ett demokratiskt Belarus som skulle sammanföra internationella finansinstitut, G7-länder, EU:s medlemsstater och institutioner och övriga som är villiga att göra utfästelser om finansieringspaket på flera miljarder euro till stöd för framtida reformansträngningar och omstrukturering av ekonomin. Parlamentet beklagar att inga åtgärder hittills har vidtagits i detta avseende. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett ekonomiskt stödpaket på tre miljarder euro till stöd för ett framtida demokratiskt Belarus.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt stöd till oberoende belarusiska medier, inklusive projekt på youtube- och telegramkanaler.

18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Republiken Belarus myndigheter.