FÖRSLAG TILL RESOLUTION om människorättssituationen och den politiska situationen i Kuba

B9‑0342/2021

Europaparlamentets resolution om människorättssituationen och den politiska situationen i Kuba

(2021/2745(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Republiken Kubas konstitution,

– med beaktande av de principer som fastställs i FN-stadgan,

– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och övriga internationella konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter,

– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, särskilt artikel 1,

– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 7 november 2019 om nödvändigheten av att upphäva Förenta staternas ekonomiska, handelsmässiga och finansiella blockad mot Kuba och av generalförsamlingens tidigare resolutioner i denna fråga,

– med beaktande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan[1],

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Förenta staternas ekonomiska, handelsmässiga och finansiella blockad mot Kuba utgör en kränkning av det kubanska folkets mänskliga rättigheter, som kan betraktas som en ekonomisk krigshandling som hindrar det kubanska folkets utveckling och ett fullständigt uppnående av FN:s mål för hållbar utveckling. Förenta staternas Helms‑Burton-lag kränker flera folkrättsliga principer och reglerna i det multilaterala handelssystemet. Den extraterritoriella tillämpningen av Förenta staternas blockad strider mot andra länders suveränitet, däribland medlemsstaterna.

B. Konsekvenserna av Förenta staternas ekonomiska, handelsmässiga och finansiella blockad har förvärrats av de svårigheter som orsakats av covid-19-pandemin, eftersom blockaden hindrar Kubas tillgång till livsviktiga läkemedel och medicinska förnödenheter.

C. Antalet ensidiga tvångsåtgärder som Förenta staterna har infört mot Kuba har ökat under de senaste åren. Trumpadministrationen införde 243 ensidiga tvångsåtgärder mot Kuba under sin mandatperiod, vilka inte har ändrats av den nuvarande Bidenadministrationen.

D. Den 12 januari 2021 fördes Kuba upp på Förenta staternas lista över länder som anses stödja terrorism utan något logiskt skäl. Detta kommer att förvärra blockadens förödande sociala, ekonomiska och handelsmässiga konsekvenser.

E. Det kubanska folkets samlade ekonomiska förluster till följd av Förenta staternas ekonomiska, handelsmässiga och finansiella blockad beräknas uppgå till 1 099 miljarder USD. De ekonomiska förluster som orsakats av denna olagliga blockad under 2020 har beräknats till omkring 5 570 miljoner USD.

F. De amerikanska myndigheternas genomförande av avdelningarna III och IV i Helms‑Burton-lagen påverkar direkt EU:s medborgare och företag och utgör en överträdelse av de åtaganden som gjorts enligt avtalen mellan EU och Förenta staterna från 1997 och 1998.

G. I 27 år har FN:s generalförsamling nästan enhälligt fördömt Förenta staternas blockad mot Kuba.

H. Förenta staterna ockuperar fortfarande kubanskt territorium i Guantánamobukten, där Förenta staterna har en flottbas och ett militärfängelse. Frihetsberövade personers mänskliga rättigheter kränks systematiskt i militärfängelset i Guantánamobukten. Nio fångar har dött i fångenskap. Flera rapporter och tidigare fångar har bekräftat att tortyr och sexuella övergrepp rutinmässigt används mot fångar. Trots att de flesta fångarna flyttades i januari 2021 hålls vissa fångar fortfarande fängslade utan rättegång i Guantánamo.

I. Avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba har varit ett viktigt steg framåt mot en normalisering av förbindelserna mellan de båda parterna och utvecklingen av ömsesidigt fördelaktiga förbindelser på olika områden.

J. Avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba har tillämpats provisoriskt sedan den 1 november 2017 i väntan på att alla medlemsstater ska ratificera det. Litauen, som inte uttryckte några invändningar mot avtalet, är den enda medlemsstat som inte har ratificera det.

K. Avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba har hittills varit en framgång och har gjort det möjligt att konsolidera institutionaliseringen av förbindelserna och samarbetet mellan EU och Kuba på en mycket hög nivå, särskilt kring avtalets tre huvudkapitel om politisk dialog, sektorsvis dialog och samarbete.

L. Kuba är en global referens i det så kallade syd-syd-samarbetet och samarbetar nära med länder i regionen och över hela världen i projekt som främjar mänskliga rättigheter, inbegripet sociala och ekonomiska rättigheter och uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling.

M. Kubas samarbete på hälso- och sjukvårdsområdet är särskilt relevant med tanke på dess viktiga humanitära roll i flera länder. Henry Reeve-brigaden spelar för närvarande en grundläggande roll med över 1 500 läkare och sjuksköterskor som kämpar mot covid‑19. Sedan pandemin bröt ut har den skickat 57 uppdrag till 40 olika länder, däribland EU:s medlemsstater.

N. Trots de ekonomiska och handelsmässiga svårigheter som orsakats av Förenta staternas ekonomiska, handelsmässiga och finansiella blockad har Kuba lyckats utveckla egna vaccin, Soberana 02 och Abdala, som befinner sig i slutfasen av de kliniska prövningarna. Uppskattningsvis har kostnaden för att utveckla dessa vaccin varit mellan 50 och 65 procent högre än vad som skulle ha varit fallet utan Förenta staternas blockad, med tanke på Kubas svårigheter att få tillträde till internationella marknader.

O. Kuba ändrade sin konstitution 2019 genom en deltagandeprocess som avslutades med en folkomröstning. Den nya konstitutionen fick stöd av över 86 procent av de kubanska medborgarna.

P. Kuba är ett av de länder som har ratificerat det största antalet internationella människorättsinstrument, och de mänskliga rättigheterna garanteras i den kubanska konstitutionen, bland annat åsikts- och yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, rätten till jämlikhet, sexuella och reproduktiva rättigheter, icke-diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, tillgång till adekvata bostäder samt fri och allmän hälso- och sjukvård och utbildning.

Q. Kuba spelar en ledande roll på jämställdhetsområdet i regionen. I artikel 43 i den kubanska konstitutionen fastställs jämställdhet på alla områden, bland annat på det ekonomiska, politiska, kulturella, sysselsättningsrelaterade, sociala och familjerelaterade området. 53 procent av platserna i den kubanska nationalförsamlingen innehas av kvinnor. Den kubanska regeringen vidtar positiva åtgärder för att främja jämställdhet för alla kvinnor, även från grupper som historiskt sett har varit särskilt marginaliserade, såsom afrokubanska kvinnor. Kuba är ett av de få länder i Latinamerika och Västindien som garanterar full tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter.

R. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har erkänt Kubas insatser för att utrota hunger och undernäring i hela världen. Kubas jordbruksmodell, som bygger på principen om livsmedelssuveränitet, har säkrat allmän tillgång till basprodukter.

S. Den fria och allmänna tillgången till hälso- och sjukvård och utbildning i Kuba har gjort att landet rankas som ett av världens mest utvecklade länder på dessa områden. Tack vare kvaliteten på utbildningen i Kuba bedriver tusentals studenter från Latinamerika och andra länder högre utbildning i Kuba. Kubas starka offentliga forskningssektor står för viktig utveckling under de senaste åren, såsom att förhindra överföring av hiv och syfilis från mor till barn.

T. Kubas nuvarande nationalförsamling valdes i mars 2018. Nationalförsamlingen valde Miguel Díaz-Canel till president i april 2019 i enlighet med Kubas konstitutionella bestämmelser. Han är den första president som föddes efter revolutionen i Kuba, vilket bekräftar konsolideringen av den kubanska politiska, ekonomiska och sociala modellen.

U. Alla folk har rätt till självbestämmande och kan därför fritt besluta om utvecklingen av sin egen politiska, ekonomiska och sociala modell.

1. Europaparlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med Kubas folk när det gäller de utmaningar som de står inför i förbindelse med landets ekonomiska och sociala utveckling på grund av utländska makters agerande.

2. Europaparlamentet kräver att Förenta staternas ekonomiska, handelsmässiga och finansiella blockad och alla andra ensidiga tvångsåtgärder omedelbart upphävs och att Kuba stryks från listan över länder som anses stödja terrorism.

3. Europaparlamentet fördömer konsekvenserna för EU-medborgarna av den extraterritoriella tillämpningen av Förenta staternas ekonomiska, handelsmässiga och finansiella blockad och avdelningarna III och IV i Helms-Burton-lagen, och uppmanar Förenta staternas myndigheter att omedelbart stoppa denna praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram åtgärder för att motverka effekterna av denna politik i samarbete med andra länder.

4. Europaparlamentet kräver en omedelbar avveckling av flottbasen och militärfängelset i Guantánamobukten och ett tillbakadragande av alla amerikanska styrkor från kubanskt territorium. Parlamentet uppmanar Förenta staternas myndigheter att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna för de fångar som hålls kvar i Guantánamo, inbegripet deras rätt till en rättvis rättegång.

5. Europaparlamentet begär att förbindelserna mellan EU och Kuba stärks på grundval av dialog och samarbete om gemensamma utmaningar såsom klimatförändringar eller ett fullständigt uppnående av målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling.

6. Europaparlamentet betonar vikten av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba som ett viktigt verktyg för att främja förståelse och ömsesidigt fördelaktiga förbindelser mellan EU och Kuba. Parlamentet uppmanar de litauiska myndigheterna att ratificera avtalet utan dröjsmål.

7. Europaparlamentet betonar Kubas roll i främjandet av mänskliga rättigheter på regional och internationell nivå. Parlamentet framhåller de ansträngningar som den kubanska regeringen och det kubanska folket har gjort för att uppnå målen för hållbar utveckling liksom landets viktiga roll för att främja dem.

8. Europaparlamentet lovordar Kubas viktiga roll i den globala kampen mot covid-19-pandemin, särskilt den roll som spelas av Henry Reeve-brigaden, som är ett exempel på solidaritet och som tack vare sina läkare och sjuksköterskor har bidragit till att rädda liv runt om i världen, även i EU. Parlamentet välkomnar utnämningen av Henry Reeve-brigaden till Nobels fredspris.

9. Europaparlamentet fördömer användningen av mänskliga rättigheter i politiska syften för att blanda sig i Republiken Kubas inre angelägenheter av flera politiska krafter i EU och inom Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att fortsätta att föra en oberoende politik baserad på dialog och samarbete och att inte replikera Förenta staternas konfrontationsstrategi.

10. Europaparlamentet betonar att alla nationer har rätt till självbestämmande, vilket ger dem rätt att välja och utveckla sin egen ekonomiska, politiska och sociala modell.

11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, republiken Kubas regering och nationalförsamling, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika samt latinamerikanska regionala organ, bland annat den latinamerikanska samarbetsorganisationen Alba (Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América) och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac).