Abir Al-Sahlani (Renew). – Fru talman! Visst gör vi framsteg vad gäller personer med funktionsnedsättnings rättigheter. Men räcker det? Det är det som är frågan.

Siffrorna talar sitt väldigt tydliga språk. Överrepresentation i arbetslöshet, överrepresentation i ofärdig utbildning, utsatthet för våld och brott och inte minst – nedprioritering i vården. Det såg vi under covid-pandemin där personer med funktionsnedsättning var längst ner i listan över livräddande insatser.

Och det finns inte en enda medlemsstat som inte får kritik av FN och CRPD för att vi inte lever upp till det vi har lovat. Inte ens mitt eget hemland Sverige. Personer med funktionsnedsättning lever än i dag utan tillgång till utbildning, arbete, fritid och fri rörlighet och allra minst – politiskt deltagande.

Och tro inte någonstans att vi på något sätt är extra goda när vi lever upp till våra egna åtaganden. Vi betalar av en politisk skuld för att vi konsekvent har skapat ett samhälle som inte är tillgängligt för alla våra medborgare. Vi kan inte uppdatera den här strategin utan att gruppen deltar.