Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2023,

–  med beaktande av artikel 10.3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 15, 24.3, 228 och 298.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets förordning (EU, Euratom) 2021/1163 av den 24 juni 2021 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (Europeiska ombudsmannens stadga) och om upphävande av beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom(1),

–  med beaktande av artiklarna 11, 41, 42 och 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av den europeiska kodexen för god förvaltningssed, som antogs av Europaparlamentet den 6 september 2001,

–  med beaktande av det ramavtal om samarbete som ingicks av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen den 15 mars 2006 och som trädde i kraft den 1 april 2006,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska ombudsmannens verksamhet,

–  med beaktande av artikel 55 och artikel 148.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A10-0016/2024), och av följande skäl:

A.  Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2023 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman den 18 april 2024, och ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram rapporten för utskottet för framställningar den 4 september 2024 i Bryssel.

B.  Artiklarna 20, 24 och 228 i EUF-fördraget ger Europeiska ombudsmannen befogenhet att ta emot klagomål om missförhållanden i unionens institutioners, organs eller byråers verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol när den utövar sina domstolsfunktioner.

C.  I artikel 15 i EUF-fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska ”utföra sitt arbete så öppet som möjligt” för att främja en god förvaltning och se till att det civila samhället kan delta, och att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar”.

D.  I artikel 41 i stadgan anges att ”var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer”.

E.  I artikel 43 i stadgan anges att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs eller byråers verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner”.

F.   Enligt artikel 298.1 i EUF-fördraget ska unionens institutioner, organ och byråer när de fullgör sina uppgifter stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration.

G.  Europeiska ombudsmannen kan komma med rekommendationer och föreslå avhjälpande åtgärder och förbättringar som syftar till att komma till rätta med olika aspekter av administrativa missförhållanden.

H.  Ombudsmannen inledde 398 undersökningar 2023, varav 393 var klagomålsbaserade och 5 var undersökningar på eget initiativ, och avslutade 372 undersökningar (369 klagomålsbaserade och 3 undersökningar på eget initiativ).

I.  2023 rörde merparten av undersökningarna kommissionen (250 undersökningar eller 62,81 %), följt av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) (47 undersökningar eller 11,81 %), Europaparlamentet (16 undersökningar eller 4,02 %) och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) (11 undersökningar eller 2,76 %). De återstående undersökningarna var fördelade på följande sätt: Europeiska unionens råd (7 undersökningar eller 1,76 %), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (7 undersökningar eller 1,76 %), Europeiska utrikestjänsten (6 undersökningar eller 1,51 %), Europeiska datatillsynsmannen (6 undersökningar eller 1,51 %), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (5 undersökningar eller 1,26 %), andra EU-byråer (33 undersökningar eller 8,27 %) och andra EU-institutioner eller EU-organ (12 undersökningar eller 3,01 %).

J.  2023 rörde den största andelen av ombudsmannens undersökningar kommissionen, som ju är EU:s verkställande organ och vars administrativa verksamhet därför får stor uppmärksamhet av allmänheten.

K.  I de undersökningar som avslutades av ombudsmannen 2023 konstaterades inga administrativa missförhållanden i 99 (26,6 %) av fallen, en lösning uppnåddes, uppnåddes delvis eller gjordes upp av institutionen i 206 (55,4 %) av fallen, inga fortsatta undersökningar var motiverade i 46 (12,4 %) av fallen och administrativa missförhållanden konstaterades i 27 (7,3 %) av fallen.

L.  De tre viktigaste frågorna i de undersökningar som ombudsmannen avslutade 2023 gällde öppenhet och ansvarsskyldighet (t.ex. tillgång till information och handlingar) (34,2 %), serviceanda (21,5 %) och rekrytering (15,3 %). Andra frågor rörde god förvaltning i personalfrågor, korrekt användning av skönsmässig bedömning (även i överträdelseförfaranden), korrekt hantering av överträdelseförfaranden, respekt för grundläggande rättigheter, respekt för processuella rättigheter, bidrag, upphandling, kontrakt, etik, allmänhetens deltagande i EU:s beslutsfattande och sund ekonomisk förvaltning.

M.  2023 genomförde ombudsmannen också mer omfattande strategiska undersökningar och initiativ i frågor på systemnivå inom EU:s institutioner. Dessa rörde tillgång till handlingar, grundläggande rättigheter, etiska frågor, ansvarsskyldighet i beslutsprocessen och rekrytering av EU-tjänstemän.

N.  EU-medborgarna har omfattande rättigheter att få tillgång till handlingar som innehas av EU:s förvaltning. Ombudsmannen har inlett en undersökning på eget initiativ och uppmanat kommissionen att snarast ta itu med systemrelaterade förseningar i behandlingen av begäranden om tillgång till handlingar för att se till att den håller sig till de tidsfrister som fastställs i EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång (förordning (EG) nr 1049/2001(2)). Denna undersökning visade att när enskilda personer ansöker om omprövning av ett beslut om tillgång, en så kallad bekräftande ansökan, missar kommissionen de lagstadgade tidsfristerna i 85 % av fallen, och majoriteten av svaren kommer efter 60 dagar. Dessa förseningar gjorde ofta att den information som de fick inte längre var användbar för sökandena, vilket hindrade dem från att vid relevanta tidpunkter få yttra sig i beslutsprocessen.

O.  2023 offentliggjorde ombudsmannen en särskild rapport efter sin strategiska undersökning av hur lång tid det tar för kommissionen att behandla begäranden om att ge allmänheten tillgång till handlingar. Ombudsmannen överlämnade denna rapport till Europaparlamentet i syfte att få dess stöd för att förmå kommissionen att följa hennes rekommendationer, eftersom ombudsmannen anser att medborgarna har rätt att förvänta sig bättre metoder från en öppen, modern och serviceinriktad EU-förvaltning.

P.  Den särskilda rapporten diskuterades i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utmynnade i en resolution från Europaparlamentet om den tid det tar för Europeiska kommissionen att behandla begäranden om allmänhetens tillgång till handlingar(3), som antogs den 14 mars 2024, där parlamentet uttryckte stor oro över de extrema förseningarna i kommissionens process för att bevilja allmänheten tillgång till begärda handlingar och uppmanade kommissionen att åtgärda dessa systematiska och betydande förseningar. Parlamentet påpekade att det skulle överväga att använda alla tillgängliga parlamentariska instrument för att ta upp frågan. Resolutionen handlade också om förhandlingarna om inköp av covid-19-vaccin, att kommissionen ska lämna ut handlingar på lämpligt sätt, en mer proaktiv transparens med mer öronmärkta personalresurser för att hantera bekräftande ansökningar samt en mer öppen och konstruktiv inställning till sökande.

Q.  Ombudsmannen har betonat behovet att ordentligt övervaka och verkställa genomförandet av parlamentets nya etiska regler.

R.   Ombudsmannen har erkänt betydande framsteg med att stärka de etiska reglerna i parlamentet efter Qatargate, men uttryckt oro över genomförandet och verkställandet av dem. Ombudsmannen har inlett en separat undersökning om resekostnader som betalats av tredje part för kommissionen sedan 2021.

S.  Transparens är en central del av ett demokratiskt samhälle och ett viktigt verktyg i kampen mot korruption. EU-medborgarna har rätt till största möjliga insyn, och den allra högsta graden av tillgång till offentliga handlingar är avgörande för att säkerställa ansvarsskyldighet.

T.  2023 ökade ombudsmannens kontor ytterligare allmänhetens medvetenhet om ombudsmannens roll i arbetet med att upprätthålla höga arbetsnormer inom EU:s förvaltning och skydda medborgarnas rättigheter och grundläggande friheter.

1.  Europaparlamentet godkänner Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2023 och välkomnar den utmärkta redogörelsen för de viktigaste faktauppgifterna och siffrorna avseende ombudsmannens arbete 2023.

2.  Europaparlamentet berömmer Emily O’Reilly för hennes anmärkningsvärda arbete och outtröttliga insatser för att stödja demokrati genom att öka ansvarsskyldigheten och öppenheten i EU:s institutioner, organ och byråer, och för att se till att EU-förvaltningen är lyhörd för medborgarnas oro.

3.  Europaparlamentet uppskattar det konstruktiva samarbetet mellan Europeiska ombudsmannen och Europaparlamentet, särskilt utskottet för framställningar, samt övriga EU-institutioner.

4.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens offentliggörande av en vägledning för tillgång till EU-handlingar som syftar till att öka medborgarnas medvetenhet om deras rätt till tillgång till handlingar och att göra det möjligt för dem att granska EU:s beslutsfattande. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att fortsätta att förse medborgarna med lämplig information om ombudsmannens roll och omfattningen av dess verksamhet samt dess inflytande på EU-institutionernas utveckling.

5.  Europaparlamentet välkomnar rekommendationerna efter ombudsmannens undersökning på eget initiativ av hur lång tid det tar för kommissionen att behandla begäranden om att ge allmänheten tillgång till handlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sitt sätt att hantera sådana begäranden, att snarast hantera sina systematiska förseningar och att respektera de tidsfrister som fastställs i förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Parlamentet delar ombudsmannens uppfattning att de handlingar och den information som efterfrågas ofta behövs inom en viss tid och kan förlora sin relevans för sökandena om förseningar uppstår. Parlamentet anser att kommissionen proaktivt måste publicera dokument och statistik om hur den hanterar begäranden om tillgång till handlingar, eftersom sådan information är avgörande för att förbättra transparensen i denna fråga och stärka kommissionens ansvarsskyldighet gentemot medborgarna. Parlamentet understryker att insyn i beslutsprocessen har stått i fokus för många av ombudsmannens undersökningar, i synnerhet när det gäller lobbyverksamhet.

6.   Europaparlamentet understryker att allmänhetens tillgång till handlingar är en grundläggande rättighet för EU-medborgarna och en hörnsten i den europeiska demokratin. Den tekniska utveckling och samhällsförändring som ägt rum sedan förordning (EG) nr 1049/2001 antogs gör att denna behöver anpassas till den nya digitala kontexten. I detta avseende erkänner parlamentet behovet att revidera förordningen och uppmanar kraftfullt rådet att inleda konstruktiva förhandlingar med parlamentet och kommissionen om en revidering för att omvandla dessa tre centrala EU-institutioner till förebilder i fråga om öppenhet och offentlig ansvarsskyldighet för hela EU. Parlamentet är fast övertygat om att alla förhandlingar om revideringen av förordning (EG) nr 1049/2001 bör baseras på den ståndpunkt som parlamentet redan antagit och att dess tillämpningsområde bör utvidgas till alla EU:s institutioner, organ och byråer, så att ansvarsskyldigheten i beslutsprocessen stärks. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin utgångspunkt att ”handling” bör avse allt datainnehåll, oberoende av medium (på papper eller lagrat i elektronisk form eller som ljudupptagning, bildupptagning eller audiovisuell inspelning), som rör en fråga som omfattas av ansvarsområdet för en av unionens institutioner, organ eller byråer(4). Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att institutionerna är transparenta i sina kontakter med medborgarna, så som ombudsmannen också erkänt i sin undersökning avseende insyn i trepartsdialogerna(5), där ombudsmannen uttryckte förståelse för de särskilda utmaningarna och känsligheterna inom EU:s system för interinstitutionella förhandlingar men uppmanade institutionerna att anstränga sig för att bemästra dessa utmaningar så att medborgarna kan utöva sina demokratiska rättigheter i praktiken.

7.  Europaparlamentet stöder slutsatserna i ombudsmannens särskilda rapport(6) till Europaparlamentet om hur lång tid det tar för Europeiska kommissionen att behandla begäranden om att ge allmänheten tillgång till handlingar, och är bekymrat över ombudsmannens bedömning att dessa systematiska och betydande förseningar i kommissionens behandling av begäranden om tillgång till handlingar utgör ett administrativt missförhållande. Parlamentet understryker hur viktigt det är att kommissionen avsätter mer resurser för att behandla bekräftande ansökningar enligt förordning (EG) nr 1049/2001, liksom behovet av mer proaktiv transparens och en mer konstruktiv inställning till sökande. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda denna situation som en prioriterad fråga genom att reformera sin hantering av allmänhetens tillgång till handlingar. Parlamentet påminner kommissionen om att det har rätt att väcka talan mot den inför Europeiska unionens domstol (domstolen) och förväntar sig ett tydligt och otvetydigt åtagande från det nya kommissionskollegiets sida för att komma till rätta med situationen.

8.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens undersökning av i vilken utsträckning Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen tillämpar EU-rätten och domstolens beslut när det gäller begäranden om tillgång för allmänheten till lagstiftningshandlingar. I denna betonade ombudsmannen behovet att säkerställa allmänhetens tillgång till lagstiftningshandlingar i god tid samt att underlätta EU‑medborgarnas deltagande i EU:s lagstiftningsprocess. Parlamentet erkänner vikten av att alla institutioner behandlar begäranden om tillgång till handlingar i god tid, för att främja en känsla av förtroende för EU:s lagstiftningsprocess, som bygger på huvudprinciperna om öppenhet och allmänhetens tillgång till information, så som bekräftas i domstolens rättspraxis. Parlamentet påminner om att EU-institutionerna enligt domstolens rättspraxis kan vägra att lämna ut lagstiftningshandlingar endast under exceptionella omständigheter och att deras motivering för detta måste baseras på specifika och konkreta sakförhållanden.

9.   Europaparlamentet noterar ombudsmannens avsikt att genomföra en mer omfattande undersökning av hur räckvidden för miljöinformation och information gällande utsläpp i miljön tolkas av kommissionen. Parlamentet är särskilt oroat över att ombudsmannen konstaterade att administrativa missförhållanden förelåg i samband med kommissionens vägran att ge tillgång till handlingar om växthusgasutsläpp från keramikindustrin som rapporterats inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet beklagar att kommissionen avvisade ombudsmannens föreslagna lösning och inte säkerställde nödvändig insyn eller gav full verkan åt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ(7) och Århuskonventionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation, i enlighet med EU-rätten och relaterad rättspraxis från domstolen, och att främja allmänhetens deltagande i beslutsfattande som rör miljön. Det är bekymmersamt att kommissionens vägran att ge tillgång till alla efterfrågade handlingar om de växthusgasutsläpp som rapporterats inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter gäller industrianläggningar även utanför keramikindustrin, och parlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta att öka medvetenheten om resultaten av undersökningarna i syfte att öka transparensen. Parlamentet påminner om att ett stort antal framställningar till Europaparlamentet rör bristen på eller den begränsade tillgången till miljöinformation.

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet att ge allmänheten fullständig tillgång till det rättsliga yttrandet om Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022(8) om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen, i enlighet med rekommendationen från ombudsmannen, som fann bevis på administrativa missförhållanden i detta ärende.

11.   Europaparlamentet stöder ombudsmannen i hennes ansträngningar att ytterligare bidra till att klargöra vad som utgör en EU-handling och betonar att EU-institutionerna bör följa ombudsmannens rekommendationer för att anpassa sin administrativa praxis så att den beaktar nya kommunikationsmedel. Parlamentet understryker att allmänhetens rätt till tillgång till information gäller såväl skriftliga fysiska och elektroniska dokument som ljudupptagningar och audiovisuella inspelningar som rör EU-institutionernas politik, verksamhet och beslut, och påminner om att arbetsrelaterade textmeddelanden och snabbmeddelanden betraktas som ”handlingar” enligt förordning (EG) nr 1049/2001. Parlamentet beklagar de fall där kommissionen underlåtit att ge allmänheten tillgång till handlingar i form av e-postmeddelanden eller textmeddelanden, såsom de som rör utkasten till EU:s strategier för mark, skog och klimatanpassning eller utbyten mellan kommissionens ordförande och den verkställande direktören för ett läkemedelsföretag i samband med inköp av covid-19-vaccin.

12.  Europaparlamentet uppskattar ombudsmannens åtagande att upprätthålla de grundläggande rättigheterna i migrationsrelaterade åtgärder. Parlamentet noterar att ombudsmannen begärde ytterligare förtydliganden från kommissionen om hur den avser att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna inom ramen för samförståndsavtalet mellan EU och Tunisien, i ett försök att se till att EU uppfyller sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att alla EU:s institutioner, organ och byråer är skyldiga att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i enlighet med fördragen och stadgan.

13.  Europaparlamentet noterar kommissionens beslut att samarbeta med nationella och lokala myndigheter för att utarbeta en konsekvensbedömning avseende de grundläggande rättigheterna i fråga om EU-finansierade anläggningar för migrationshantering, till följd av en undersökning som ombudsmannen gjort på eget initiativ.

14.   Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökningar efter Qatargate‑skandalen i parlamentet. Parlamentet stöder helhjärtat ombudsmannens slutsatser att EU:s regler för etik och korruptionsbekämpning måste respekteras och stärkas av EU-institutionerna och att parlamentets genomförande av reformer på detta område måste övervakas och verkställas ordentligt på alla nivåer. Parlamentet betonar att parlamentet och kommissionen alltid måste ägna stor uppmärksamhet åt direkt och indirekt lobbyverksamhet för att identifiera luckor och svagheter som kan äventyra transparensen och ansvarsskyldigheten och öka risken för potentiella intressekonflikter. Parlamentet välkomnar de betydande framsteg som gjorts med den nuvarande uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter när det gäller integritet och transparens, och uppmuntrar ombudsmannen att vid behov fortsätta att övervaka genomförandeprocessen. Parlamentet understryker att etiska regler måste följas strikt för att stärka medborgarnas förtroende för EU-institutionerna.

15.  Europaparlamentet betonar att insyn, god förvaltning och institutionella kontroller och motvikter har en grundläggande roll i EU-institutionernas arbete.

16.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens undersökningar av risker för intressekonflikter inom kommissionen, särskilt när det gäller Europeiska försvarsfonden, inbegripet det faktum att kommissionen inte är skyldig att offentliggöra namnen på de experter som den samråder med om projekt som rör försvarsfonden. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till ombudsmannens förslag om att kommissionen proaktivt bör offentliggöra intresseförklaringarna från ledamöterna i nämnden för lagstiftningskontroll och vid behov ändra de relevanta reglerna för nämnden.

17.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens uppmaning till Europeiska investeringsbanken (EIB) att förbättra sina regler om intressekonflikter och att stärka tillsynsrollen för dess etik- och efterlevnadskommitté, efter att dess vice ordförande gick vidare till att bli verkställande direktör för en nationell utvecklingsbank. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att i detta avseende fortsätta att fokusera på frågan om karensperioder och svängdörrsproblematik för högre tjänstemän från alla EU:s institutioner, byråer och organ för att säkerställa högsta möjliga etiska standarder för transparens och offentlig ansvarsskyldighet.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ändringar av sin interna vägledning för offentlig upphandling, som bedömts positivt i ombudsmannens undersökning, och som stärker dess hantering av potentiella yrkesmässiga intressekonflikter i anbudsinfordringar.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att öka sina insatser för att öka insynen i faciliteten för återhämtning och resiliens och uppmanar kommissionen att förbättra sin behandling av begäranden om att ge allmänheten tillgång till handlingar som rör faciliteten för återhämtning och resiliens och att fortsätta att offentliggöra preliminära bedömningar av medlemsstaternas betalningsansökningar.

20.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens beslut att inleda en undersökning på eget initiativ om kommissionens förseningar i samband med riskhantering av farliga kemikalier, vars syfte är att undersöka förseningar i införandet av restriktioner som minskar riskerna med specifika kemikalier och i uppförandet av kemikalier på förteckningen över ämnen för vilka det krävs förhandstillstånd för användning.

21.  Europaparlamentet är oroat över att ombudsmannen har identifierat flera farhågor om insynen i kommissionens interaktioner med tobaksindustrin. Parlamentet noterar dock att kommissionen har åtagit sig att ytterligare bedöma hur dess avdelningar utsätts för tobaksindustrins lobbyverksamhet. Parlamentet påminner kommissionen om att EU och alla dess medlemsstater har undertecknat Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll och att de därför vid fastställandet och genomförandet av sin folkhälsopolitik i fråga om tobakskontroll är skyldiga att vidta åtgärder för att skydda denna politik från påverkan av kommersiella och andra särintressen inom tobaksindustrin.

22.  Europaparlamentet påminner om att EU-institutionerna har en tvingande skyldighet att säkra tjänster från oberoende och välkvalificerade tjänstemän som rekryteras på ett öppet sätt och med vederbörlig geografisk balans mellan nationaliteter och språk. Parlamentet påpekar att ombudsmannen gjort en undersökning av hur Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) genomfört prov för ett ”första urval” som en del av ett förfarande för att rekrytera ny personal till EU:s offentliga förvaltning och identifierat problem i samband med anordnandet av prov som uteslutande genomförs på distans. Parlamentet uppmanar Epso att förbättra sina rekryteringsförfaranden genom att säkerställa att tekniska krav inte missgynnar vissa kandidater och att ge tydlig information till kandidaterna. Parlamentet anser att kandidaterna bör ges möjlighet att, om de så väljer, delta i dessa prov när de är fysiskt närvarande vid ett testcentrum, vilket var gängse praxis före covid-19-pandemin.

23.  Europaparlamentet välkomnar att Europeiska ombudsmannens kontor under 2023 fortsatte att presentera sin roll och sitt arbete för en så bred publik som möjligt och deltog i det europeiska ungdomsevenemanget (EYE2023). Parlamentet betonar vikten av den diskussion som anordnas av ombudsmannen med deltagande av kommissionen och parlamentet om efterlevnaden av EU-förvaltningens integritetsram.

24.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökningar efter klagomål från personer med funktionsnedsättning och uppmuntrar hennes arbete som aktiv deltagare i EU-ramen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar vikten av ombudsmannens åtagande att övervaka EU‑förvaltningens genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och uppmanar alla EU-institutioner att ägna största möjliga uppmärksamhet åt ombudsmannens rekommendationer i de undersökningar som rör rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppskattar ombudsmannens ordförandeskap 2023 för EU-ramen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hennes kontinuerliga arbete som medlem av ramen.

25.  Europaparlamentet betonar att det europeiska tillgänglighetsdirektivet(9) antogs den 17 april 2019 och att den tidsfrist som anges i det för medlemsstaternas införlivande var den 28 juni 2022. Parlamentet understryker att huvudsyftet med det europeiska tillgänglighetsdirektivet var att göra livet lättare för minst 87 miljoner personer med funktionsnedsättning och underlätta deras tillgång till bland annat kollektivtrafik, banktjänster, datorer, tv-apparater, e-böcker och onlinebutiker. Parlamentet beklagar djupt att inte en enda medlemsstat har införlivat det på ett fullständigt och konsekvent sätt och att förseningarna bara fortsätter, vilket bekräftas av de pågående överträdelseförfaranden som kommissionen inlett mot samtliga medlemsstater. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att lyfta denna mycket allvarliga överträdelse av EU-rätten, som allvarligt undergräver rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, som en del av den övergripande verksamhet som bedrivs inom EU:s ramar för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i syfte att hjälpa till att komma till rätta med detta som en prioriterad fråga.

26.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökning av hur kommissionen tillämpar regeln enligt EU:s tjänsteföreskrifter om fördubblingen av barntillägget för att bistå med vård av barn med funktionsnedsättning. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens initiativ att för hela EU:s förvaltning fortsätta att se över de gällande reglerna i syfte att säkerställa en individuell saklig bedömning av alla ansökningar om denna typ av ersättning.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av Europeiska ombudsmannanätverket och de årliga möten som anordnas med nationella och regionala ombudsmän genom nätverket för att ytterligare höja medvetenheten om vad Europeiska ombudsmannen kan göra för EU‑medborgarna. Parlamentet uppmuntrar ombudsmannen att fortsätta att delta i utbytet av erfarenheter och bästa praxis med nationella ombudsmän via Europeiska ombudsmannanätverket. Parlamentet noterar att Europeiska ombudsmannanätverkets årliga konferens 2023 inriktades på skyddet av de mänskliga rättigheterna och på att hantera fördelarna och de potentiella nackdelarna med användning av AI i den offentliga förvaltningen. Parlamentet uppmuntrar det civila samhällets organisationer att bättre utnyttja Europeiska ombudsmannens tjänster för att granska EU-institutionerna, garantera transparens och hantera fall av bristande efterlevnad av unionsrätten. Parlamentet välkomnar att Bosnien och Hercegovinas institution för ombudsmannen för mänskliga rättigheter har anslutit sig till Europeiska ombudsmannanätverket. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att stärka samarbetet med de nationella ombudsmannakontoren i EU:s kandidatländer för att öka kapaciteten hos dessa länders offentliga myndigheter att anpassa sig till EU:s normer för god förvaltning, integritet och ansvarsskyldighet.

28.  Europaparlamentet efterlyser ett fortsatt nära samarbete mellan ombudsmannen och Europaparlamentets utskott för framställningar, som har det gemensamma uppdraget att föra EU-institutionerna närmare medborgarna. Parlamentet uttrycker sin stora uppskattning för den uppmärksamhet och uppföljning som ombudsmannen ägnar åt alla klagomål – vilket inbegriper att hänvisa klagomål som inte tillhör hennes ansvarsområde men som rör genomförandet av EU-lagstiftningen till en annan relevant myndighet eller till parlamentets utskott för framställningar. Parlamentet uppmuntrar ombudsmannens kontor att fortsätta sina insatser i detta syfte, eftersom samarbete med utskottet för framställningar, aktuell information och tillgång till handlingar på alla 24 officiella EU-språk kan öka medborgarnas och det civila samhällets faktiska deltagande i beslutsprocessen.

29.  Europaparlamentet uppskattar att EU-institutionernas acceptansgrad för 2023, det vill säga andelen positiva svar på det totala antalet förslag från ombudsmannen om att åtgärda eller förbättra sin administrativa praxis, uppgick till 81 %, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Parlamentet är dock av den bestämda uppfattningen att unionens institutioner, byråer och organ fullt ut och konsekvent måste följa ombudsmannens samtliga lösningar, rekommendationer och förslag.

30.  Europaparlamentet lovordar ombudsmannen för hennes kontinuerliga konstruktiva samarbete med kommissionen, som är den EU-institution som berörs av de flesta av ombudsmannens undersökningar. Parlamentet noterar att denna relation hjälper kommissionen att göra sina administrativa förfaranden mer effektiva och transparenta.

31.  Europaparlamentet uppskattar och välkomnar ombudsmannens och hennes kontors arbete för att ständigt förbättra sina interna förfaranden för att se till att klagande har en optimal upplevelse och att klagomål hanteras så effektivt som möjligt. Parlamentet uppmuntrar ombudsmannens insatser för att ytterligare synliggöra sin verksamhet och välkomnar förbättringarna av ombudsmannens onlinesystem för klagomål, som har gjort det mer användarvänligt. Parlamentet välkomnar ombudsmannens flerspråkiga webbplats, som återspeglar ombudsmannens åtagande att erbjuda stöd på EU:s 24 officiella språk. Parlamentet betonar vikten av att garantera personer med funktionsnedsättning full tillgång till alla de resurser som EU tillhandahåller sina medborgare, särskilt genom systematiska översättnings- och tolktjänster som erbjuds på alla officiella språk, inklusive teckenspråk.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till medlemsstaternas ombudsmän eller motsvarande behöriga organ.

(1) EUT L 253, 16.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1163/oj. (2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, EGT L 145, 31.5.2001, s. 43 (ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2001/1049/oj). (3) EUT C, C/2024/6560, 12.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/6560/oj. (4) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 december 2011 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (omarbetning), artikel 3: https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-7-2011-0580_SV.pdf. (5) https://www.ombudsman.europa.eu/sv/decision/en/69206. (6) Särskild rapport om Europeiska ombudsmannens strategiska undersökning rörande Europeiska kommissionens behandlingstider för begäranden om allmänhetens tillgång till handlingar (OI/2/2022/OAM). (7) EUT 264, 25.9.2006, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1367/oj. (8) EUT L 275, 25.10.2022, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2041/oj. (9) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/882/oj).