Europaparlamentets ändringar antagna den 14 november 2024 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2023/1115 vad gäller bestämmelserna om den första tillämpningsdagen (COM(2024)0452 – C10-0119/2024 – 2024/0249(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Nuvarande lydelse   Ändring Ändring 3 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1 – led -1 (nytt) Förordning (EU) 2023/1115 Skäl 68 (-1)  Skäl 68 ska ersättas med följande: (68)  Därutöver börkommissionen bedöma risken för avskogning och skogsförstörelse för ett land eller delar av ett land på grundval av en rad kriterier som återspeglar både kvantitativa, objektiva och internationellt erkända data och indikationer på att länderna aktivt bekämpar avskogning och skogsförstörelse. Denna riktmärkningsinformation bör göra det lättare för verksamhetsutövare i unionen att iaktta tillbörlig aktsamhet och för behöriga myndigheter att övervaka och säkerställa efterlevnaden. Samtidigt ger informationen producentländerna incitament att öka hållbarheten i sina system för jordbruksproduktion och se till att de i mindre utsträckning leder till avskogning. Detta bör bidra till att göra leveranskedjorna mer transparenta och hållbara. Riktmärkningssystemet bör baseras på ett system för klassificering med tre kategorier, låg, normal eller hög risk. För att säkerställa tillräcklig insyn och tydlighet bör kommissionen offentliggöra de uppgifter som ligger till grund för riktmärkningen, skälen till den föreslagna ändringen av klassificeringen och det berörda landets svar. I fråga om relevanta produkter från länder eller delar av länder med låg risk, bör verksamhetsutövare få tillämpa ett förenklat förfarande för tillbörlig aktsamhet. För relevanta produkter från länder eller delar av länder med hög risk bör behöriga myndigheter vara skyldiga att genomföra en skärpt kontroll. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa förteckningen över länder eller delar av länder som utgör en låg respektive hög risk. ”(68) Därutöver bör kommissionen bedöma risken för avskogning och skogsförstörelse för ett land eller delar av ett land på grundval av en rad kriterier som återspeglar både kvantitativa, objektiva och internationellt erkända data och indikationer på att länderna aktivt bekämpar avskogning och skogsförstörelse. Denna riktmärkningsinformation bör göra det lättare för verksamhetsutövare i unionen att iaktta tillbörlig aktsamhet och för behöriga myndigheter att övervaka och säkerställa efterlevnaden. Samtidigt ger informationen producentländerna incitament att öka hållbarheten i sina system för jordbruksproduktion och se till att de i mindre utsträckning leder till avskogning. Detta bör bidra till att göra leveranskedjorna mer transparenta och hållbara. Riktmärkningssystemet bör baseras på ett system för klassificering med fyra kategorier, låg risk, normal risk, hög risk och riskfria. För att säkerställa tillräcklig insyn och tydlighet bör kommissionen offentliggöra de uppgifter som ligger till grund för riktmärkningen, skälen till den föreslagna ändringen av klassificeringen och det berörda landets svar. I fråga om relevanta produkter från länder eller delar av länder med låg risk, bör verksamhetsutövare få tillämpa ett förenklat förfarande för tillbörlig aktsamhet. För relevanta produkter från länder eller delar av länder med hög risk bör behöriga myndigheter vara skyldiga att genomföra en skärpt kontroll. Relevanta produkter från riskfria länder och delar av sådana länder bör inte omfattas av dessa villkor. Kommissionen bör ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa förteckningen över länder eller delar av länder som utgör en låg respektive hög risk.” Ändring 4 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1 – led -1a (nytt) Förordning (EU) 2023/1115 Skäl 86 (-1a)  Skäl 86 ska ersättas med följande: (86)  Verksamhetsutövare, handlare och behöriga myndigheter bör ges en rimlig frist för att förbereda sig för att uppfylla kraven i denna förordning. ”(86) Verksamhetsutövare, handlare och behöriga myndigheter bör ges en rimlig frist för att förbereda sig för att uppfylla kraven i denna förordning. Under fristen inför den första tillämpningsdagen, och för att undvika förseningar, bör kommissionen prioritera en optimering av plattformen för informationsutbyte mellan berörda parter och behöriga myndigheter. Kommissionen åtar sig också att offentliggöra riskklassificeringen så att berörda parter kan förbereda sig för det fastställda obligatoriska tillämpningsområdet för denna förordning. Både plattformen för informationsutbyte och riskklassificeringen bör vara tillgänglig och fungera fullt ut minst sex månader före den första tillämpningsdagen. Vid ytterligare förseningar bör den första tillämpningsdagen senareläggas i enlighet med detta. ” Ändring 5 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1 – led -1b (nytt) Förordning (EU) 2023/1115 Artikel 3 – inledningen (-1b)  I artikel 3 ska inledningsfrasen ersättas med följande: Relevanta råvaror och relevanta produkter får inte släppas ut, eller tillhandahållas på marknaden eller exporteras om inte samtliga följande villkor är uppfyllda: ”1. Relevanta råvaror och produkter från länder eller delar av länder med låg, normal eller hög risk i enlighet med artikel 29 får inte släppas ut eller tillhandahållas på marknaden eller exporteras om inte samtliga följande villkor är uppfyllda:” Ändring 6 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1 – led -1c (nytt) Förordning (EU) 2023/1115 Artikel 3 – punkt 1a (ny) (-1c)  I artikel 3 ska följande punkt läggas till: ”1a. Relevanta råvaror och produkter från riskfria länder eller delar av länder i enlighet med artikel 29 får inte släppas ut eller tillhandahållas på marknaden eller exporteras om inte samtliga följande villkor är uppfyllda: a)  De har producerats i enlighet med relevant lagstiftning i produktionslandet. b)  De uppfyller de krav på dokumentation som anges i artikel 5.1a. Ändring 7 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1 – led -1d (nytt) Förordning (EU) 2023/1115 Artikel 4 – punkt 10a (ny) (-1d)  I artikel 4 ska följande punkt läggas till: ”10a. Genom undantag från punkterna 1–10 i denna artikel ska verksamhetsutövare som släpper ut eller tillhandahåller på marknaden eller exporterar relevanta råvaror och produkter som producerats i riskfria länder eller delar av länder i enlighet med artikel 29 endast vara skyldiga att uppfylla de krav på dokumentation som anges i artikel 5.1a. För relevanta produkter och delar av relevanta produkter som har producerats i riskfria länder eller delar av länder i enlighet med artikel 29 ska verksamhetsutövare visa tillbörlig aktsamhet i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.” Ändring 9 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1 – led -1e (nytt) Förordning (EU) 2023/1115 Artikel 5 – punkt 1a (ny) (-1e)  I artikel 5 ska följande punkt läggas till: ”1a. Verksamhetsutövare som släpper ut eller tillhandahåller på marknaden eller exporterar relevanta råvaror och produkter som producerats i riskfria länder eller delar av länder i enlighet med artikel 29 ska uppfylla dokumentationskraven genom att på begäran göra följande handlingar tillgängliga för de behöriga myndigheterna: a)  De relevanta produkternas handelsnamn och typ. b)  Kvantiteten av de relevanta produkterna; c)  Produktionsland och, i förekommande fall, delar därav. d)  Namn, adress och e-postadress till alla företag eller personer från vilka de har tagit emot leveranser av de relevanta produkterna. e)  Namn, adress och e-postadress till alla företag, verksamhetsutövare eller handlare som de relevanta produkterna har levererats till. f)  Tillräckligt entydig och verifierbar information om att de relevanta produkterna inte bidrar till skogsförstörelse. g)  Tillräckligt entydig och verifierbar information om att de relevanta råvarorna har producerats i enlighet med relevant lagstiftning i produktionslandet.” Ändring 10 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1 – led -1f (nytt) Förordning (EU) 2023/1115 Artikel 16 – stycke 10a (nytt) (-1f)  I artikel 16 ska följande punkt läggas till: ”10a. Varje medlemsstat ska säkerställa att de årliga kontroller som utförs av dess behöriga myndigheter enligt punkt 1 i denna artikel omfattar minst 0,1 % av de verksamhetsutövare som släpper ut eller tillhandahåller på marknaden eller exporterar relevanta produkter som innehåller eller har framställts med användning av relevanta råvaror som har producerats i länder eller delar därav som klassificerats som riskfria i enlighet med artikel 29.” Ändring 11 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1 – led -1g (nytt) Förordning (EU) 2023/1115 Artikel 29 – punkt 1 (-1g)  I artikel 29 ska punkt 1 ersättas med följande: 1.  Genom denna förordning inrättas ett system med tre kategorier för bedömning av länder eller delar därav. I detta syfte ska medlemsstater och tredjeländer, eller delar därav, placeras i någon av följande riskkategorier: ”1. Genom denna förordning inrättas ett system med fyra kategorier för bedömning av länder eller delar därav. I detta syfte ska medlemsstater och tredjeländer, eller delar därav, placeras i någon av följande riskkategorier: a)  hög risk: länder eller delar därav för vilka den bedömning som avses i punkt 3 leder till att det identifieras en hög risk för att det i sådana länder eller delar därav ska produceras relevanta råvaror för vilka de relevanta produkterna inte uppfyller kraven i artikel 3 a. a)  hög risk: länder eller delar därav för vilka den bedömning som avses i punkt 3 leder till att det identifieras en hög risk för att det i sådana länder eller delar därav ska produceras relevanta råvaror för vilka de relevanta produkterna inte uppfyller kraven i artikel 3 a. b)  låg risk: länder eller delar därav för vilka den bedömning som avses i punkt 3 fastställer att det finns tillräckliga garantier för att fall av produktion av relevanta råvaror för vilka de relevanta produkterna inte uppfyller kraven i artikel 3 a är exceptionella i sådana länder eller delar därav. b)  låg risk: länder eller delar därav för vilka den bedömning som avses i punkt 3 fastställer att det finns tillräckliga garantier för att fall av produktion av relevanta råvaror för vilka de relevanta produkterna inte uppfyller kraven i artikel 3 a är exceptionella i sådana länder eller delar därav. c)  normal risk: länder eller delar därav som inte tillhör antingen kategorin hög risk eller kategorin låg risk. c)  normal risk: länder eller delar därav som inte tillhör antingen kategorin hög risk, låg risk eller kategorin riskfria. ca)  riskfria: länder eller delar därav som uppfyller följande bedömningskriterier: i)  Skogsområdesutvecklingen har förblivit stabil eller ökat jämfört med 1990. ii)  Parisavtalet och internationella konventioner om mänskliga rättigheter och förebyggande av avskogning har undertecknats av dessa länder eller delar därav. iii)  Bestämmelser om förebyggande av avskogning och bevarande av skogar på nationell nivå genomförs och verkställs med fullständig insyn och övervakning.”

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 60.4 fjärde stycket i arbetsordningen.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2024 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller det elektroniska intyget om undantag från mervärdesskatteplikt (COM(2024)0278 – C10-0083/2024 – 2024/0152(CNS))

P10_TA(2024)0032 A10-0012/2024

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2024)0278),

–  med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C10‑0083/2024),

–  med beaktande av artikel 84 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A10‑0012/2024).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november2024 om utkastet till rådets direktiv om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt (09925/2024 – C10-0002/2024 – 2023/0187(CNS))

P10_TA(2024)0033 A10-0011/2024

(Särskilt lagstiftningsförfarande – nytt hörande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (09925/2024),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2023)0324),

–  med beaktande av parlamentets ståndpunkt av den 28 februari 2024(1),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet på nytt har hörts av rådet (C10‑0002/2024),

–  med beaktande av artiklarna 84 och 86 i arbetsordningen.

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A10‑0011/2024).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Antagna texter, P9_TA(2024)0102.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2024 om förslaget till rådets beslut om ändring av EIB:s stadga (13182/24 – C10-0105/2024 – 2024/0803(CNS))

P10_TA(2024)0034 A10-0013/2024

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens förslag till rådet om att ändra Europeiska investeringsbankens stadga (13182/2024),

–  med beaktande av artikel 308 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C10‑0105/2024),

–  med beaktande av artikel 84 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A10-0013/2024).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen, Europeiska investeringsbanken och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2024 om FN:s klimatkonferens 2024 i Baku, Azerbajdzjan (COP29) (2024/2718(RSP))

P10_TA(2024)0035 B10-0156/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–  med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a konferensen för parterna i UNFCCC (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

–  med beaktande av den 28:e konferensen för parterna i UNFCCC (COP28), den 18:e partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Kyotoprotokollet (CMP18) och den femte partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (CMA5) samt klimatpakten från Glasgow, som antogs vid den 26:e konferensen för parterna i UNFCCC (COP26) i Glasgow den 13 november 2021,

–  med beaktande av överenskommelsen vid den 27:e konferensen för parterna i UNFCCC (COP27) om att skapa en särskild fond för förluster och skador, inrättandet vid COP28 av en övergångskommitté när det gäller operationaliseringen av de nya finansieringsarrangemangen i syfte att hantera förluster och skador, och Santiagonätverket för förluster och skador,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 november 2023 om FN:s klimatkonferens 2023 i Dubai, Förenade arabemiraten (COP28)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 april 2024 om Azerbajdzjan, särskilt förtrycket av civilsamhället och fallen Gubad Ibadoghlu och Ilhamiz Guliyev(2), och alla sina tidigare resolutioner om Azerbajdzjan,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och av målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2023 om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling(3),

–  med beaktande av 2018 års särskilda rapport från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om en global uppvärmning på 1,5 °C, dess särskilda rapport om klimatförändringarna och marken, dess särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat samt dess sjätte utvärderingsrapport (AR6),

–  med beaktande av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, dess rapport Towards EU climate neutrality: progress, policy gaps and opportunities av den 18 januari 2024 och dess rapport Scientific advice for the determination of an EU-wide 2040 climate target and a greenhouse gas budget for 2030–2050 av den 15 juni 2023,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag)(4),

–  med beaktande av den nyligen antagna EU-lagstiftning genom vilken unionens mål om att minska nettoutsläppen med minst 55 % senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer och uppnå EU:s bindande klimatneutralitetsmål senast 2050 (55 %-paketet) omsätts i konkret politik i olika sektorer,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/591 av den 6 april 2022 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 samt Europeiska miljöbyråns övervakningsrapport från 2023 om framstegen för att uppnå målen i det åttonde miljöhandlingsprogrammet och kommissionens halvtidsöversyn av det åttonde miljöhandlingsprogrammet,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Att säkra vår framtid – Europas klimatmål för 2040 och vägen mot klimatneutralitet senast 2050 genom att bygga ett hållbart, rättvist och välmående samhälle av den 6 februari 2024 (COM(2024)0063),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 mars 2024 Hantera klimatriskerna – skydda människor och välstånd (COM(2024)0091),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning av den 24 februari 2021 (COM(2021)0082),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar(6),

–  med beaktande av FN:s miljöprograms (Uneps) rapport om utsläppsklyftan från 2023 Broken Record – Temperatures hit new highs, yet world fails to cut emissions (again) av den 20 november 2023, dess rapport om anpassningsklyftan från 2023 Underfinanced. Underprepared – Inadequate investment and planning on climate adaptation leaves world exposed av den 2 november 2023 och dess rapport om produktionsklyftan från 2023 Phasing down or phasing up? Top fossil fuel producers plan even more extraction despite climate promises av den 8 november 2023,

–  med beaktande av UNFCCC:s sammanfattande rapport av den 14 november 2023 om de nationellt fastställda bidragen enligt Parisavtalet,

–  med beaktande av sammanfattningen av den andra rapporten från den oberoende högnivåexpertgruppen för klimatfinansiering från november 2023 A climate finance framework: decisive action to deliver on the Paris Agreement,

–  med beaktande av Uneps rapport An Eye on Methane: International Methane Emissions Observatory 2023 Report av den 1 december 2023 och Global Methane Assessment: Benefits and Costs of Mitigating Methane Emissions av den 6 maj 2021,

–  med beaktande av Internationella energiorganets rapport Global Methane Tracker 2024 från mars 2024,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 om en EU‑strategi för att minska metanutsläppen (COM(2020)0663),

–  med beaktande av resultatrapporten A shared prospect for farming and food in Europe från den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2021 om en EU-strategi för att minska metanutsläppen(7),

–  med beaktande av Meteorologiska världsorganisationens rapport av den 19 mars 2024 om situationen för världens klimat under 2023,

–  med beaktande av Copernicus klimatförändringstjänst och dess rapport om globala klimathöjdpunkter 2023,

–  med beaktande av det globala registret över utsläpp från och reserver av fossila bränslen,

–  med beaktande av Uneps rapport Making Peace with Nature: a scientific blueprint to tackle the climate, biodiversity and pollution emergencies av den 18 februari 2021,

–  med beaktande av den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 25 november 2019 från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

–  med beaktande av Kunming-Montreal Global Biodiversity-ramen, som man enades om vid det 15:e mötet i partskonferensen för FN-konventionen om biologisk mångfald (COP15),

–  med beaktande av kommissionens meddelande EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv av den 20 maj 2020 (COM(2020)0380),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv(8),

–  med beaktande av rapporten från den workshop om biologisk mångfald och klimatförändringar som den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och IPCC anordnade gemensamt den 10 juni 2021,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2022 om nya impulser för världshaven: stärkande av världshavsförvaltning och den biologiska mångfalden(9),

–  med beaktande av avtalet inom ramen för FN:s havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, som antogs den 19 juni 2023,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2021 om markskydd(10),

–  med beaktande av Europeiska miljöbyråns (EEA:s) rapport The European Environment – State and Outlook 2020 av den 4 december 2019, EEA:s bedömning av den 8 september 2022 av de europeiska markernas potential för kraftfullare klimatåtgärder och EEA:s första europeiska klimatriskbedömning av den 11 mars 2024,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 2020 om EU:s roll för att skydda och återställa världens skogar(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2022 om konsekvenserna av torka, bränder och andra extrema väderfenomen: ökade insatser från EU:s sida för att bekämpa klimatförändringar(12),

–  med beaktande av FN:s World Water Development Report om partnerskap och samarbete om vatten av den 9 maj 2023 och FN:s vattenkonferens den 22−24 mars 2023, FN:s första större konferens om vatten sedan 1977,

–  med beaktande av FN:s miljöförsamlings resolution om effektiva och inkluderande lösningar för att stärka vattenpolitiken i syfte att uppnå hållbar utveckling mot bakgrund av klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2022 om tillgång till vatten som en mänsklig rättighet – den yttre dimensionen(13),

–  med beaktande av FN:s utvecklingsrapport om vattentillgångarna i världen från 2019, Leaving no one behind,

–  med beaktande av FN:s utvecklingsrapport om vattentillgångarna i världen från 2024, Water for prosperity and peace,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa av den 11 mars 2020 (COM(2020)0098),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2021 om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin(14),

–  med beaktande av FN:s miljöprograms globala ramverk för kemikalier – för en planet fri från skador från kemikalier och avfall, som offentliggjordes i mars 2024,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 23 november 2020 om en uppdaterad analys av luftfartens icke koldioxidrelaterade klimatpåverkan och potentiella politiska åtgärder enligt artikel 30.4 i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem (COM(2020)0747),

–  med beaktande av rapporten från juni 2023 från Internationella byrån för förnybar energi World Energy Transitions Outlook 2023: 1.5 °C Pathway,

–  med beaktande av Internationella energiorganets (IEA:s) rapport från maj 2021 Net Zero by 2050 – A Roadmap for the Global Energy Sector och dess uppdatering från september 2023 Net Zero Roadmap: A Global Pathway to Keep the 1,5 °C Goal in Reach,

–  med beaktande av IEA:s särskilda rapport från maj 2024 Strategies for Affordable and Fair Clean Energy Transitions och dess rapport från juni 2024 COP28 Tripling Renewable Capacity Pledge. Tracking countries’ ambitions and identifying policies to bridge the gap,

–  med beaktande av FN:s Sendai-ramverk för katastrofriskreducering 2015–2030,

–  med beaktande av 2023 års rapport från FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) om halvtidsöversynen av genomförandet av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030,

–  med beaktande av UNDRR:s globala bedömningsrapport om katastrofriskreducering 2023,

–  med beaktande av WHO:s rapport av den 20 december 2023 om klimatförändringar och hälsa,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2023 om en EU-dag för offren för den globala klimatkrisen(15),

–  med beaktande av det gemensamma forskningscentrumets rapport Impacts of climate change on defence-related critical energy infrastructure av den 7 juni 2023,

–  med beaktande av den strategiska kompass för säkerhet och försvar som godkändes av rådet den 21 mars 2022,

–  med beaktande av Europeiska utrikestjänstens färdplan för klimatförändringen och försvar från november 2020,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2022 om Europeiska utrikestjänstens färdplan för klimatförändringar och försvar(16),

–  med beaktande av de slutsatser som antogs vid det 66:e mötet i FN:s kvinnokommission den 25 mars 2022 om att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor i samband med politik och program om klimatförändringar och minskning av miljö- och katastrofrisker,

–  med beaktande av den särskilda rapportörens rapport av den 26 juli 2022 om främjande av och skydd för mänskliga rättigheter i samband med klimatförändringarna,

–  med beaktande av resolution 41/21 från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 12 juli 2019 om mänskliga rättigheter och klimatförändringar,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och den allmänna kommentaren nr 26 av den 22 augusti 2023 från FN:s kommitté för barnets rättigheter om barns rättigheter och miljön med särskilt fokus på klimatförändringar,

–  med beaktande av EU:s strategi för barnets rättigheter från 2021,

–  med beaktande av rapporten av den 1 november 2017 från FN:s särskilda rapportör för urbefolkningars rättigheter om klimatförändringarnas och klimatfinansieringens inverkan på urbefolkningars rättigheter och förklaringen om urbefolkningar från Stockholm+50,

–  med beaktande av UNFCCC:s andra rapport av den 29 januari 2024 om fastställande av behoven hos parter som är utvecklingsländer i samband med genomförandet av konventionen och Parisavtalet,

–  med beaktande av resultaten från toppmötet om en ny global finansieringspakt i juni 2023,

–  med beaktande av G20:s gemensamma ram för skuldhantering utöver initiativet om uppskov av skuldavbetalningar,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter 04/2023 Den globala klimatförändringsalliansen(+) Resultaten motsvarade inte ambitionerna av den 15 februari 2023 och 18/2023 EU:s klimat- och energimål Målen för 2020 har uppnåtts, men inte mycket tyder på att åtgärderna för att nå målen för 2030 är tillräckliga av den 26 juni 2023,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 oktober 2023 om förberedelserna inför den 28:e konferensen för parterna i UNFCCC (COP28) (Dubai den 30 november–12 december 2023),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 oktober 2024 om förberedelserna inför den 29:e konferensen för parterna i UNFCCC (COP29) (Baku den 11–22 november 2024),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 8 oktober 2024 om klimatfinansiering inför FN:s 29:e klimatkonferens, COP29, den 11–22 november 2024,

–  med beaktande av frågorna till kommissionen och rådet om FN:s klimatkonferens 2024 i Baku, Azerbajdzjan, (COP29) (O-0010/2024 – B10-0104/2024 och O‑0009/2024 – B10-0105/2024),

–  med beaktande av artiklarna 142.5 och 136.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Europaparlamentet har utlyst ett klimat- och miljönödläge och har åtagit sig att skyndsamt bekämpa och begränsa detta hot.

B.  Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Hittills har 193 stater plus EU, som står för mer än 98 % av de globala utsläppen, anslutit sig till avtalet.

C.  Enligt FN:s miljöprograms rapport från 2023 om utsläppsklyftan skulle världen gå mot att begränsa temperaturökningen till 2,9 °C under detta århundrade om de ovillkorliga nationellt fastställda bidragen inom ramen för Parisavtalet för 2030 genomförs till fullo. Ett fullständigt genomförande av villkorade nationellt fastställda bidrag skulle sänka temperaturökningen till 2,5 °C.

D.  I UNFCCC:s sammanfattande rapport från 2023 om de nationellt fastställda bidragen anges att den totala utsläppsnivån av växthusgaser 2030 beräknas ligga 2 % under 2019 års nivå. Den första globala översynen, som slutfördes 2023 vid COP28, belyser det avgörande behovet av att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C för att avsevärt minska klimatförändringarnas risker och konsekvenser. Tidsfönstret för att stanna kvar under 1,5 °C stängs med oroväckande fart. Utsläppen fortsätter att öka och utsläppsklyftan växer. IPCC drar slutsatsen att växthusgasutsläppen i scenarier där uppvärmningen begränsas till 1,5 °C måste ligga 43 % under 2019 års nivå senast 2030.

E.  Av planetens gränser som analyserats av Stockholm Resilience Centre har sex av nio passerats.

F.  I kommissionens meddelande COM(2024)0063 fastställs ett klimatmål för 2040. Som tillträdande ordförande gjorde Ursula von der Leyen ett åtagande om att föreslå ett klimatmål för 2040 i sina politiska riktlinjer för den nya kommissionen.

G.  EU och dess medlemsstater lämnade den 16 oktober 2023 in sina uppdaterade nationellt fastställda bidrag och åtog sig att minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990, och fortsätter därmed att vara en av de globala ledarna när det gäller klimatåtgärder.

H.  Förenta staterna står för 24,1 % av de sammanlagda globala koldioxidutsläppen, EU-27 står för 16,7 %, Kina för 14,7 %, Ryssland för 6,7 % och Förenade kungariket för 4,5 %.

I.  Alla parter måste arbeta tillsammans för att uppnå de globala klimatmålen. EU står för omkring 6,1 % av världens utsläpp, medan EU:s befolkning utgör 5,7 % av världens befolkning(17), (18), (19). Det kommer inte att räcka med en utfasning av fossila bränslen enbart i EU.

J.  Edgars (Emissions Database for Global Atmospheric Research) gemenskapsdatabas över växthusgaser visar att under 2023 ökade de största ekonomierna, såsom Kina, Indien och Brasilien, sina utsläpp, medan alla sektorer i EU-27 minskade sina växthusgasutsläpp jämfört med 2022.

K.  I den första globala översynen, som slutfördes 2023 vid COP28, betonades det att man i ett bredare sammanhang där målen för hållbar utveckling uppnås måste ta itu med de globala sammanlänkade kriser som klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald utgör, samt den avgörande betydelsen av hållbara klimatåtgärder såsom att skydda, bevara, återställa och använda naturen och ekosystemen på ett hållbart sätt.

L.  Vatten är en grundläggande resurs för mänskligt liv, ekonomisk verksamhet, inbegripet jordbruk, och ekosystem. Vattenrelaterade utmaningar, däribland vattenföroreningar och vattenbrist, ökar. Vatten är ett primärt medium varigenom klimatförändringarna påverkar samhällen och ekosystem, och omvänt, bland annat genom torka, översvämningar, vattenbrist och förändrade nederbördsmönster som ökar i styrka och förekommer oftare. Detta förvärrar klimatförändringarnas effekter och de risker de medför för den biologiska mångfalden, ekosystemens motståndskraft, jordbruket, livsmedels- och energitryggheten och grundläggande mänskliga behov, samtidigt som de hotar utvecklingsvinster som det tagit lång tid att uppnå och den gröna omställningen samt mänskliga rättigheter och fred. 1,42 miljarder människor bor i områden med hög eller extremt hög sårbar vattenförsörjning. Klimatresilient förvaltning av vatten och sanitet är en grundläggande del av begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna. De många ekosystemtjänster som vatten tillhandahåller bör bland annat säkerställas genom vattenplanering, vattenförvaltning, investeringar i vattenrelaterad innovation, inbegripet energi- och vatteneffektivitet, vattenåteranvändning samt återställande och skydd av sötvattensekosystem. Vattenförvaltningen hänger nära samman med annan politik, vilket kräver en konsekvent politik och att åtgärder vidtas i hela avrinningsområden, med hjälp av naturbaserade lösningar.

M.  Mark är den största landbaserade kolpoolen och genom att säkerställa frisk mark stärker man motståndskraften och minskar sårbarheten för klimatförändringar.

N.  Skogen spelar en mycket viktig roll för anpassningen till och begränsningen av klimatförändringarna. Att stoppa avskogningen, att öka skogsskydd, nybeskogning och återbeskogning samt att avverka på ansvarsfullt sätt hör till de viktigaste begränsningsåtgärderna.

O.  Värmeeffekterna kan förvärras i städerna, där mer än hälften av världens befolkning bor, på grund av den urbana värmeöeffekten. Värmeböljor leder till en kraftigt stigande energianvändning, lägre arbetsproduktivitet och ökade hälsorisker, med ett ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Naturliga lösningar, införlivande av grön infrastruktur och inrättande av naturlig skugga bidrar till lägre temperaturer i städerna.

P.  I IPCC:s sjätte utvärderingsrapport och i de vetenskapliga råden från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, för fastställandet av ett klimatmål för 2040 som omfattar hela EU och av en växthusgasbudget för 2030–2050, anges tydligt att för att uppnå klimatmålen enligt Parisavtalet och nettonollutsläpp av växthusgaser krävs i första hand djupgående, snabba och varaktiga minskningar av utsläpp av koldioxid, metan och andra växthusgaser samt både landbaserade och tekniska koldioxidupptag i stor skala.

Q.  Endast 14 länder har godkänt fördraget om icke-spridning av fossila bränslen, och inget av dessa länder är en EU-medlemsstat.

R.  Enligt IEA:s rapport ”Tripling Renewable Capacity Pledge: Tracking countries’ ambitions” skulle de åtaganden för utbyggnad av förnybar energi senast 2030 som ingår i de nationellt fastställda bidragen leda till att endast 12 % av det tredubblade målet för förnybar energi uppnås.

S.  Haven är planetens största kolsänka och absorberar överskottsvärme och energi som frigörs från ökande växthusgasutsläpp. Den marina biologiska mångfalden är allvarligt hotad, trots att haven spelar en unik och avgörande roll som klimatreglerare. Tillbakagången för marina ekosystem såsom korallrev, mangrover och sjögräsängar försämrar havens förmåga att binda koldioxid och anpassa sig till klimatförändringarna, vilket ökar klimatets påverkan.

T.  Metan har stått för omkring 30 % av den globala temperaturökningen sedan den industriella revolutionen. Snabba och varaktiga minskningar av metanutsläppen är avgörande för att begränsa den globala uppvärmningen på kort sikt.

U.  IEA uppskattar att metanutsläppen från fossila bränslen skulle behöva minskas med 75 % senast 2030 för att hålla temperaturökningen under 1,5 °C, och påpekar att de utfästelser som hittills har gjorts av länder och företag skulle leda till en minskning med endast 50 %, samt att de flesta utfästelser ännu inte stöds av genomförandeplaner.

V.  OECD:s sjunde bedömning av framstegen i att uppnå UNFCCC:s klimatfinansieringsmål visade att industriländerna under 2022 tillhandahöll totalt 115,9 miljarder USD i klimatfinansiering till utvecklingsländer, en siffra som fortfarande ligger långt under de faktiska behoven.

W.  I UNFCCC:s första rapport om fastställandet av behoven hos parter som är utvecklingsländer anges att de nationella rapporter som lämnats in av parter som är utvecklingsländer visar att kostnaderna för att tillgodose deras behov i samband med genomförandet av ramkonventionen och Parisavtalet sammanlagt uppgår till 5,8−5,9 biljoner USD fram till 2030.

X.  I Uneps rapport från 2023 om anpassningsklyftan framhålls att finansieringsunderskottet för anpassningen uppskattas till 194–366 miljarder USD per år, en klyfta som kommer att öka allteftersom klimatpåverkan förstärks.

Y.  Det nuvarande målet för klimatfinansiering på 100 miljarder USD per år fram till 2025 finansieras av parter som klassificerades som industrialiserade när UNFCCC undertecknades 1992. Denna klassificering återspeglar inte längre på ett tillfredsställande sätt ländernas respektive finansiella kapacitet eller deras kumulativa historiska utsläpp, som har utvecklats avsevärt sedan dess.

Z.  Att göra globala finansiella flöden förenliga med vägen mot en klimatneutral och klimatsäker ekonomi är ett viktigt mål för den gröna omställningen i enlighet med artikel 2 i Parisavtalet.

AA.  Den första europeiska klimatriskbedömningen (Eucra) har funnit att vissa klimatrisker i Europa redan nu befinner sig på kritiska nivåer, medan många andra risker kan nå kritiska eller till och med katastrofala nivåer under detta århundrade och skada konkurrenskraften hos såväl ekonomier som företag, det geopolitiska landskapet, arbetskraften och den sociala sammanhållningen. Eucra-rapporten rekommenderar att aktuella och framtida klimatrisker integreras inom praktiskt taget alla politikområden, med åtgärder både på EU-nivå och på nationell nivå.

AB.  Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar framhåller behovet av att snabbt och fullständigt fasa ut skadliga subventioner till fossila bränslen i hela EU. Det åttonde miljöhandlingsprogrammet kräver att en tidsfrist för att fasa ut subventioner för fossila bränslen fastställs, i överensstämmelse med ambitionen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Europeiska miljöbyråns övervakningsrapport från 2023 om det åttonde miljöhandlingsprogrammets mål betonar att de flesta medlemsstater inte har några konkreta planer på hur eller till vilken tidpunkt de avser att fasa ut sina subventioner till fossila bränslen. Detta är avgörande för att påskynda omställningen till förnybar energi, säkerställa en rättvis fördelning av resurser och uppnå EU:s klimatmål i enlighet med Parisavtalet.

AC.  Det finns vetenskapligt bevisade kopplingar mellan hälsa och miljö- och klimatkriser. De mest utsatta befolkningsgrupperna påverkas i oproportionerlig grad av klimatförändringarnas konsekvenser, och utsätts för större risker i form av otrygghet i fråga om livsmedel och vatten, hälsorisker, tvångsförflyttning och förlorad försörjning.

AD.  Rysslands anfallskrig mot Ukraina strider inte bara allvarligt mot internationell rätt och orsakar en massiv förlust av människoliv och skada för medborgarna, utan försenar också de välbehövliga åtgärderna mot klimatförändringarna och leder till såväl omedelbar som långsiktig miljöförstöring.

AE.  Klimatförändringarna blir i allt högre grad en stark drivkraft till migration och tvångsförflyttning, och miljontals människor tvingas fly från sina hem på grund av stigande havsnivåer, extrema väderförhållanden, torka och resursbrist. Innan 2050 kan så många som 216 miljoner människor vara interna klimatflyktingar i Afrika, Latinamerika, Asien och Stillahavsområdet samt Östeuropa(20).

Den globala översynen och COP29 i Baku

1.  Europaparlamentet välkomnar att man vid den första globala översynen vid COP28 kom fram till att den utstakade vägen för en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C utan eller med begränsat överskridande och till 2 °C kräver att de globala växthusgasutsläppen når sin topp senast 2025, och att en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C utan eller med begränsat överskridande kräver djupgående, snabba och varaktiga minskningar av globala växthusgasutsläpp med 43 % senast 2030 och med 60 % senast 2035 jämfört med 2019 års nivåer, och att nettonollutsläpp av växthusgaser nås globalt senast 2050.

2.  Europaparlamentet välkomnar de viktiga åtaganden och åtgärder som EU tillkännagav vid COP28 för att avsevärt öka de globala klimatambitionerna. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter till uppföljning genom ett ambitiöst genomförande och ett utökande av nationellt beslutade åtgärder. Parlamentet understryker det särskilda ansvar som alla parter med stora utsläpp och G20-länderna har för att gå främst i ledet. Parlamentet betonar att det krävs gemensamma insatser och ytterligare åtgärder från alla länder, särskilt från alla stora ekonomier och tillväxtekonomier. Parlamentet uppmanar EU och likasinnade partner att samarbeta med alla parter för att säkerställa ett framgångsrikt resultat vid COP29.

3.  Europaparlamentet stöder uppmaningen från COP28 till parterna i UNFCCC att bidra till den globala insatsen mot att tredubbla den globala kapaciteten för förnybar energi och fördubbla den genomsnittliga årliga takten för förbättring av energieffektiviteten fram till 2030. Parlamentet uppmanar alla parter att anta konkreta mål och konkret politik för att uppnå dessa mål och återspegla dem i sina nationellt fastställda bidrag. Parlamentet understryker vikten av att EU och medlemsstaterna spelar en ledande roll genom att påskynda utbyggnaden av och öka investeringarna i infrastruktur för förnybar energi och genom att främja innovation inom energilagringsteknik.

4.  Europaparlamentet stöder uppmaningen från COP28 till parterna att påskynda insatserna för att fasa ut kolkraft utan utsläppsminskande åtgärder och att ställa om från fossila bränslen i energisystemen på ett rättvist, välordnat och jämlikt sätt. För att påskynda åtgärderna under detta kritiska årtionde i syfte att uppnå nettonollutsläpp senast 2050, i enlighet med vetenskapen, beklagar parlamentet att de globala energirelaterade koldioxidutsläppen nådde en ny rekordhög nivå 2023. Inom ramen för UNFCCC:s dialog om den globala översynen efterlyser parlamentet en sammankomst som ägnas åt de utmaningar som länderna står inför när det gäller att sätta stopp för utbredningen av fossila bränslen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla parter att utarbeta ett fördrag om icke-spridning av fossila bränslen.

5.  Europaparlamentet noterar att den globala temperaturen vid jordytan redan har ökat med nästan 1,3 °C jämfört med förindustriella nivåer, och att 2023 och sommaren 2024 var det varmaste året och den varmaste sommaren som uppmätts i världen och i Europa(21). Parlamentet understryker att rekordnivåer vad gäller värmeböljor, torka och skogsbränder redan under 2023 ledde till en global BNP-förlust på omkring 0,6 %, och att extrema väder- och klimatrelaterade händelser orsakade förluster för 650 miljarder EUR i Europa under perioden 1980–2022. Parlamentet betonar att klimatriskerna kommer att förstärkas om man dröjer med att genomföra effektiva åtgärder för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, vilket kommer att leda till ökade förluster och skador.

6.  Europaparlamentet uttrycker oro över slutsatserna i FN:s miljöprograms rapport om utsläppsklyftan från 2023, att med ett fullt genomförande av de nuvarande ovillkorliga nationellt fastställda bidragen går världen mot en global uppvärmning på 2,9 °C, medan ett ytterligare genomförande och en fortsatt tillämpning av de villkorade nationellt fastställda bidragen skulle leda till en global uppvärmning på 2,5 °C detta århundrade. Parlamentet påpekar att denna utveckling är långt ifrån målet på 1,5 °C som alla parter enades om vid den globala översynen under COP28, vilket innebär att världen befinner sig på en väg mot en oåterkallelig klimatförändring och överträdelse av kritiska brytpunkter.

7.  Europaparlamentet noterar att parternas nuvarande nationellt fastställda bidrag som helhet är långt ifrån vad som behövs för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål. Parlamentet uppmanar alla parter att hålla sig till beslutet som togs under COP26 om gemensamma tidsramar, att under 2025 meddela ett nationellt fastställt bidrag för 2035 och att lämna in detta nationellt fastställda bidrag inom den tidsfrist som anges i Parisavtalet. Parlamentet påminner om att alla parter skyndsamt bör utöka sina klimatmål och åtföljande politik för att uppnå en snabb och rättvis omställning till klimatneutrala ekonomier och fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C i enlighet med Parisavtalet och resultatet av den första globala översynen. Parlamentet välkomnar ”Roadmap to Mission 1.5°C” som syftar till att öka ambitionerna i nästa omgång av nationellt fastställda bidrag och som lanserats av COP-ordförandeskapstrojkan. Parlamentet efterlyser stöd inom ramen för dialogen om den globala översynen till parternas uppdatering av sina nationellt fastställda bidrag genom kartläggning av verktyg, metoder och sektorsspecifik vägledning. Parlamentet betonar vikten av ett heltäckande och tidsplanenligt genomförande av den sjunde bedömningscykeln för nästa globala översyn.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter att i sina nästa nationellt fastställda bidrag till 2035 lägga fram ambitiösa och kvantifierade absoluta, snarare än relativa, mål för utsläppsminskningar inom hela ekonomin, som omfattar alla växthusgaser, sektorer och kategorier och är anpassade till målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C, enligt den senaste vetenskapen och mot bakgrund av olika nationella omständigheter. Parlamentet betonar att dessa reviderade nationellt fastställda bidrag bör inbegripa transparenta mekanismer för övervakning och ansvarsskyldighet för att säkerställa att utvecklingen kan följas på ett effektivt sätt när det gäller nationella klimatåtaganden och sektorsmål. Parlamentet understryker att alla klimatmål måste vara tydliga och transparenta och uppmanar kommissionen att föreslå separata delmål för bruttoutsläppsminskningar, markbaserade upptag och teknikupptag som en del av målet för 2040. Parlamentet uppmanar alla andra parter att också ha en liknande tydlighet i sina nationellt fastställda bidrag.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter att delta konstruktivt i COP29 för att nå en överenskommelse om robusta och strikta regler för samarbetsmekanismer enligt artikel 6 som bidrar till Parisavtalets långsiktiga mål, främjar den privata sektorns deltagande och ökar mobiliseringen av finansiella och icke-finansiella resurser för klimatåtgärder, inbegripet frivilliga koldioxidmarknadsåtgärder och icke‑marknadsbaserade strategier. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i förhandlingarna strikt försvara en hög nivå av klimatintegritet, baserad på bästa tillgängliga vetenskap. Parlamentet betonar att samarbetsmekanismer måste ha den allra högsta graden av ansvarsskyldighet, övervakning och öppenhet samt förhindra dubbelräkning och kryphål som skulle kunna undergräva klimatambitionen, samtidigt som de uppnår verkliga och kontrollerbara utsläppsminskningar och stöder omställningen till förnybar energi, särskilt i utvecklingsländer. Parlamentet betonar att tillhandahållandet av finansiering och annat icke-marknadsbaserat stöd för genomförandet av nationellt fastställda bidrag bör vara omfördelningsbart, hållbart och förutsägbart under lång tid.

10.  Europaparlamentet insisterar på att regler enligt artikel 6 som rör koldioxidupptag måste säkerställa miljöintegritet genom att fastställa strikta kriterier för kvantifiering, additionalitet och referensscenarier, ansvar, varaktighet och hållbarhet samt respekt för mänskliga rättigheter, och att dessa måste genomföras med hjälp av oberoende certifiering och kontroll, liknande EU:s nyligen antagna certifieringsram. Parlamentet understryker att en strikt åtskillnad mellan tillfälliga och permanenta upptag måste göras i linje med EU:s ram. Parlamentet välkomnar överenskommelsen om att undvikande av utsläpp inte kommer att berättiga till att skapa tillgodohavanden enligt artikel 6 och insisterar på att denna regel måste upprätthållas strikt.

Internationell klimatfinansiering och hållbar finansiering

11.  Europaparlamentet är medvetet om att EU, medlemsländerna och EIB tillsammans är de största givarna av offentlig klimatfinansiering och står för ungefär en tredjedel av den globala offentliga klimatfinansieringen, samt att den europeiska klimatfinansieringen under 2022 nådde rekordhöga 28,5 miljarder EUR från offentliga källor – hälften av det från bidrag och hälften från instrument som inte utgjorde bidrag, framför allt lån – och mobiliserade ytterligare totalt 11,9 miljarder EUR i privat finansiering.

12.  Europaparlamentet noterar att industriländerna tillhandahöll och mobiliserade totalt 115,9 miljarder USD i klimatfinansiering till utvecklingsländer under 2022, varav 69 % erbjöds som lån och 28 % som bidrag, vilket översteg UNFCCC:s årliga klimatfinansieringsmål på 100 miljarder USD för första gången(22). Parlamentet uppmanar med kraft länder att säkerställa att man fortsätter att arbeta för att målet på 100 miljarder USD uppnås fram till 2025. Parlamentet påminner om resultatet från COP26 som uppmanar industriländerna att åtminstone fördubbla sitt gemensamma tillhandahållande av anpassningsfinansiering från 2019 års nivåer senast 2025, för att uppnå balans mellan anpassning och begränsning i linje med Parisavtalet.

13.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att vid COP29 enas om ett nytt gemensamt kvantifierat mål för klimatfinansiering efter 2025, som bör vara baserat på en global insats och en rad olika källor, instrument och kanaler, inbegripet offentliga, privata och innovativa finansieringskällor. Parlamentet uppmanar alla parter att säkerställa att det nya gemensamma kvantifierade målet behandlar begränsning, anpassning, förluster och skador på ett balanserat sätt, vilket kan inbegripa att utforska fristående mål.

14.  Europaparlamentet påminner om att många utvecklingsländers nationellt fastställda bidrag är beroende av internationell klimatfinansiering. Parlamentet betonar därför att det är avgörande att tillhandahålla tillräcklig klimatfinansiering för att uppnå Parisavtalets mål. Europaparlamentet noterar att behoven av klimatfinansiering ökar avsevärt, med uppskattningar av de kostnadsbehov som identifierats av UNFCCC:s ständiga finansutskott som konsekvent ligger långt över det nuvarande målet på 100 miljarder USD, och som i genomsnitt uppgår till över 1 biljon USD per år fram till 2030, med uppskattningar som varierar beroende på typ av behov och undergrupp av utvecklingsländer. Parlamentet understryker därför att det nya gemensamma kvantifierade målet tydligt bör återspegla det ökade behovet av klimatfinansiering globalt, särskilt för små östater under utveckling och för de minst utvecklade länderna, bör fastställas på ett vetenskapsbaserat sätt samt vara nytt och komplettera det offentliga utvecklingsbiståndet.

15.  Europaparlamentet anser att ansvaret för att genomföra det nya gemensamma kvantifierade målet för klimatfinansiering efter 2025 bör omfatta en breddad bidragsgivarbas som återspeglar parternas framväxande finansiella kapacitet och historiska utsläppsnivåer. Parlamentet insisterar på att tillväxtekonomier med höga utsläppsnivåer och hög BNP bör bidra till det nya målet.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att det nya gemensamma kvantifierade målet för klimatfinansiering differentierar finansieringsnivåerna på ett sätt som bättre återspeglar behoven och prioriteringarna i de länder som är mest utsatta för global uppvärmning och har begränsad kapacitet, särskilt de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling.

17.  Europaparlamentet upprepar sin efterlysning av en förutsägbar EU-mekanism för finansiering som ger ytterligare och tillräckligt stöd samt säkerställer att EU levererar sin skäliga andel av de internationella klimatfinansieringsmålen. Parlamentet efterlyser att EU-medlemsstaternas förhandlare i klimatfinansieringsfrågan ska få tydliga mandat från sina respektive finansministerier för att kunna ge meningsfulla ekonomiska bidrag till det nya gemensamma kvantifierade målet.

18.  Europaparlamentet anser att kärnmålet för det nya gemensamma kvantifierade målet tydligt bör prioritera bidragsbaserad finansiering. Parlamentet framhåller behovet av att identifiera nya och innovativa finansieringskällor. Parlamentet betonar att sådana bör vara socialt rättvisa och anpassade till principen att förorenaren betalar samt bör säkerställa att kostnaderna för klimatförändringarna bärs av dem som har störst kapacitet att betala och det största ansvaret för att de har uppstått. Parlamentet framhåller möjliga ekonomiska bidrag från försörjningskedjan för fossila bränslen. Parlamentet begär att det nya gemensamma kvantifierade målet ska ha en struktur som motsvarar lärdomarna från det årliga målet på 100 miljarder USD och vara utrustat med solida mekanismer för insyn och ansvarsskyldighet för att följa upp att den överenskomna omfattningen levereras inom de avtalade tidsfristerna, och för att undvika dubbelräkning och grönmålning.

19.  Europaparlamentet konstaterar med oro att många klimatutsatta länder har eller löper stor risk att få skuldproblem, då de upplever en dubbel kris med en ökande skuldbörda och eskalerande påverkan från klimatförändringarna. Parlamentet konstaterar också med oro att kostnaderna för och behoven av begränsning och anpassning ökar, vilket leder till ett ökande finansieringsgap, samtidigt som utvecklingsländerna har särskilda finanspolitiska begränsningar. Parlamentet understryker därför behovet av att gemensamt hantera klimat- och skuldkriserna. Parlamentet efterlyser att internationell klimatfinansiering ska prioritera bidragsbaserade instrument och åtgärder som inte leder till skuldsättning för att säkerställa att dessa länder har möjlighet att genomföra nödvändiga begränsnings- och anpassningsåtgärder utan att öka sin skuldbörda, inbegripet i utformningen i det nya gemensamma kvantifierade målet. Parlamentet efterlyser dessutom en effektiv skuldsaneringsmekanism, inbegripet principen om jämförbar behandling av fordringsägare, samt införandet av skuldklausuler om klimatresiliens i multilaterala utvecklingsbankers framtida utlåning.

20.  Europaparlamentet påminner om slutsatserna från COP27, som fastslog att tillhandahållandet av den nödvändiga finansieringen för klimatomställningen kommer att kräva en omvandling av det finansiella systemet samt dess strukturer och processer, under medverkan av regeringar, centralbanker, affärsbanker, institutionella investerare och andra finansiella aktörer. Parlamentet anser att underlättande av insatser för klimatomställning globalt kräver inblandning av inhemska och internationella finansiella system för att undanröja hinder för tillgång till finansiering av ren teknik och för att leda offentliga och privata finansiella flöden bort från utsläppsintensiva verksamheter.

21.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att utan dröjsmål gå vidare med Bridgetown-initiativet. Parlamentet anser att det nya gemensamma kvantifierade målet utgör en avgörande möjlighet att snabba på reformer av den internationella finansiella arkitekturen genom ett införlivande av principerna i Bridgetown-initiativet. Parlamentet uppmanar alla större internationella finansinstitut och multilaterala utvecklingsbanker att anpassa sina portföljer och sin utlåningspolitik till Parisavtalet.

22.  Europaparlamentet påminner om Europeiska investeringsbankens (EIB) roll som EU:s klimatbank, dess färdplan för en klimatbank och dess uppdaterade energiutlåningspolitik, samt Europeiska investeringsfondens ytterligare ansträngningar för att gå i spetsen för klimatinvesteringar. Parlamentet välkomnar att Europeiska centralbanken har åtagit sig att integrera klimatförändringshänsyn i sin penningpolitiska ram.

23.  Europaparlamentet konstaterar att många länders höga riskprofil hämmar deras förmåga att locka till sig och mobilisera privata investeringar för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar internationella finansinstitut, multilaterala utvecklingsbanker och regeringar att samordna och föreslå lämpliga planer för att minska de finansiella riskerna i projekt för klimatbegränsning och klimatanpassning i samband med COP29. Parlamentet uppmanar länder och multilaterala utvecklingsbanker, inklusive EIB, att anta skuldklausuler om klimatresiliens vid framtida utlåning.

24.  Europaparlamentet påminner om att fossila bränslen står för över 75 % av alla växthusgaser och därför är den största bidragande faktorn till klimatförändringarna, och utsläppen från dem ökar fortfarande. Parlamentet noterar att fossila bränslen fortfarande används för att möta mer än 80 % av världens energibehov. Parlamentet betonar att en utfasning av fossila bränslen både är nödvändig och tekniskt genomförbar. Parlamentet noterar att vägen, enligt IEA:s färdplan för nettonollutsläpp senast 2050 för att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 °C, kräver att ingen ny utvinning av olja, gas eller kol görs.

25.  Europaparlamentet betonar att ett av målen för COP29 bör vara att samordna en otvetydig signal som följer upp resultatet av den första globala översynen vid COP28 för att övergå från fossila bränslen till förnybar energi och energieffektivitet på ett rättvist, välordnat och rimligt sätt. Parlamentet betonar vikten av att införa tydliggörande kvantifieringar och tidsplaner för att påskynda åtgärderna under detta årtionde. Parlamentet uppmanar alla parter, inbegripet EU, att anta planer för att fasa ut fossila bränslen i enlighet med temperaturmålet i Parisavtalet. Parlamentet uppmanar alla parter att undersöka alternativ för att öka fossilbränsleföretagens bidrag till Parismålen.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att fasa ut fossila bränslen så snart som möjligt. Parlamentet konstaterar att EU i sin strävan att uppnå detta mål bör sikta på att maximera sin energitrygghet, sin industriella konkurrenskraft och medborgarnas välfärd genom att sänka energikostnaderna och bygga upp en energieffektiv ekonomi baserad på förnybar energi. Parlamentet noterar särskilt det akuta behovet av att stoppa import av ryska fossila bränslen till EU, inbegripet naturgas, som subventionerar Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmanar G7-länderna att föregå med gott exempel i energiomställningen och uppmanar alla parter att fasa ut fossila bränslen i sina energisystem och att stoppa alla nya investeringar i utvinning av fossila bränslen. Parlamentet välkomnar alla initiativ för att minska EU:s beroende av fossila bränslen och öka mångfalden bland dess energileverantörer. Parlamentet noterar EU:s pågående arbete med internationella partner för att diversifiera energiförsörjningen.

27.  Europaparlamentet noterar med oro att subventionerna till fossil energi i EU låg på samma nivå mellan 2010 och 2020, på omkring 50 miljarder EUR per år, och till och med ökade till 123 miljarder EUR under 2022. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna behöver genomföra kravet enligt det åttonde miljöhandlingsprogrammet att ”fastställa en tidsfrist för utfasningen av subventioner av fossila bränslen, i överensstämmelse med ambitionen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C”. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla medlemsstater att förbättra sin nationella rapportering av alla direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen och planera för en utfasning av dem utan dröjsmål genom konkreta strategier, tidsplaner och åtgärder på ett sätt som stöder unionens energi- och livsmedelstrygghet, den industriella konkurrenskraften och medborgarnas välfärd samt minskar energikostnaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende utveckla en ram i linje med kravet i det åttonde miljöhandlingsprogrammet.

28.  Europaparlamentet är bekymrat över att regeringar världen över spenderade 620 miljarder USD på subventioner till fossila bränslen under 2023, betydligt mer än de 70 miljarder USD som spenderades på stöd till ren energi. Parlamentet uppmuntrar alla parter att fasa ut alla direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen så snart som möjligt och att omfördela dessa skadliga subventioner till klimatåtgärder, inbegripet internationell klimatfinansiering för de mest utsatta utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar alla parter att säkerställa en transparent rapportering av sina subventioner till fossila bränslen och att anta konkreta planer för att fasa ut dem så snart som möjligt.

29.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för det arbete som utförs av finansministerkoalitionen för klimatåtgärder och uppmanar alla regeringar att anta koalitionens åtaganden att anpassa all politik och praxis inom finansministeriernas ansvarsområden till målen i Parisavtalet och att anta en effektiv koldioxidprissättning.

Klimatanpassning

30.  Europaparlamentet understryker behovet av att intensifiera åtgärderna för klimatanpassning inom EU och globalt för att minimera klimatförändringarnas negativa effekter och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet påpekar att även om finansieringen och genomförandet av begränsningsåtgärderna har gått framåt släpar insatserna för klimatanpassning fortfarande efter, med en växande brist på både finansiering och konkreta åtgärder. Parlamentet betonar att de finansiella flödena för klimatanpassning har minskat sedan 2020 och att klyftan håller på att öka. Parlamentet erkänner att utan omedelbara åtgärder kommer kostnaderna för klimatanpassningen att fortsätta att öka på grund av allvarliga väderhändelser och klimatrelaterade extrema skeenden.

31.  Europaparlamentet välkomnar den första europeiska klimatriskbedömningen(23) och kommissionens meddelande av den 12 mars 2024 om att hantera klimatriskerna, som belyser behovet av resiliens mot ökade klimatrisker. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram en europeisk klimatanpassningsplan, inbegripet konkreta lagstiftningsförslag och åtgärder, särskilt när det gäller infrastrukturens resiliens, vattenförvaltning och naturbaserade lösningar, samtidigt som skyddet av utsatta samhällen prioriteras, för att göra EU mer resilient och för att föregå med gott exempel. Parlamentet betonar vikten av utvecklingen, genomförandet och den regelbundna uppdateringen av nationella anpassningsplaner, bland annat med fokus på ekonomiskt och tekniskt stöd. Parlamentet uppmanar de parter som ännu inte har gjort så att införa nationella anpassningsplaner senast 2025 och att göra framsteg i genomförandet av dem senast 2030.

32.  Europaparlamentet integreringen av naturbaserade lösningar i stadsområden för att förbättra luftkvaliteten för att bromsa stigande temperaturer, åtgärda den urbana värmeöeffekten och förbättra luftkvaliteten för att skydda allmänheten och minska energikostnaderna.

33.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om den ram för det globala anpassningsmålet som antogs vid COP28, nämligen Förenade Arabemiratens ram för global klimatresiliens. Parlamentet betonar behovet av att omsätta ramen i mätbara resultat med tillförlitliga system på plats för att övervaka framstegen mot att uppnå målen. Parlamentet uppmuntrar alla parter att snabbt komma överens om indikatorer för att mäta de framsteg som gjorts mot målen som en del av det tvååriga arbetsprogram för Förenade Arabemiraten–Belém som upprättades vid COP28. Parlamentet betonar vikten av inkluderande indikatorer för att säkerställa att klimatanpassningen sker på ett socialt rättvist sätt.

34.  Europaparlamentet betonar att system för tidig varning är livsviktiga för effektiv klimatanpassning och efterlyser ett snabbt genomförande av dels initiativet för klimatrisker och system för tidig varning, som är inriktat mot sårbara länder såsom de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, dels initiativet för tidig varning för alla, som syftar till att säkerställa global tillgång till system för tidig varning senast 2027.

35.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de extrema väderhändelsernas ökande intensitet och frekvens såväl i EU som globalt, inbegripet skogsbränder, torka, värmeböljor och översvämningar, deras inverkan på människors hälsa samt de allt större förlusterna av människoliv som de orsakar, vilket uttrycktes i de resultat som framkom i den första europeiska klimatriskbedömningen. Parlamentet betonar det överhängande behovet av att stärka de gemensamma, globala insatserna mot klimatförändringarna under detta kritiska årtionde genom ambitiösa begränsnings- och anpassningsåtgärder genomförda av alla parter i syfte att skydda människor, deras försörjningsmöjligheter, ekonomin och våra ekosystem. Europaparlamentet påminner om behovet av att ta hänsyn till framtida klimatförhållanden vid investeringar i infrastruktur och tillgångar.

Förluster och skador

36.  Europaparlamentet välkomnar beslutet vid COP28 att inrätta fonden för förluster och skador för att hantera och reagera på klimatförändringarnas ekonomiska och icke‑ekonomiska konsekvenser för särskilt utsatta utvecklingsländer. Europaparlamentet uppskattar de framsteg som gjorts sedan COP28 för att operationalisera fonden, bland annat genom att den filippinska regeringens erbjudande att fungera som värd för fonden godtagits. Parlamentet betonar vikten av att fonden får finansiering från en rad olika källor på ett samordnat sätt, bland annat från nya och innovativa källor. Parlamentet är fast övertygat om att finansiering av förluster och skador bör prioritera bidrag samt såväl komplettera som särskiljas från offentligt utvecklingsbistånd.

37.  Europaparlamentet uppmanar styrelsen för fonden för förluster och skador att komma överens om alla nödvändiga arrangemang så att fonden kan tillhandahålla finansiering till drabbade samhällen, om inte under 2024 så åtminstone i början av 2025. Parlamentet efterlyser förberedelser av en inledande kapitaliseringsinsats samt en långsiktig strategi för kapitalanskaffning och påfyllnad innan COP29. Parlamentet begär att företrädare för berörda lokalsamhällen ska kunna bidra till utformningen av fonden och uppmanar fonden att ge stöd till lokalsamhällen på ett snabbt och målinriktat sätt.

38.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla länder med stora utsläpp att bidra med sin skäliga andel till fonden för att säkerställa global klimaträttvisa. Parlamentet välkomnar EU:s och dess medlemsstaters utfästelser om en initial kapitalisering av fonden på mer än 400 miljoner EUR, vilket täcker mer än hälften av de ursprungliga totala utfästelserna om finansiering.

39.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att förluster och skador ska vara en stående punkt på partskonferensernas dagordning, så att man övervakar och gör framsteg i dessa frågor, och att Santiago-nätverket ska operationaliseras fullt ut så att det på ett effektivt sätt kan katalysera tekniskt stöd för att hantera förlust och skador på ett korrekt sätt.

40.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att i samband med nästa omgång av nationellt fastställda bidrag bedöma och kvantifiera sin sårbarhet för förluster och skador samt sina behov för att kunna stå emot klimatförändringarnas allra allvarligaste konsekvenser. Parlamentet uppmanar alla parter att fastställa och genomföra regler om insyn i utgifterna inom ramen för förluster och skador, för att säkerställa konsekvenserna av och effektiviteten i det finansiella stödet.

Berörda parters deltagande vid COP29

41.  Europaparlamentet påminner om vikten av att alla parter fullt ut är delaktiga i UNFCCC:s beslutsprocesser. Parlamentet uppmanar ordförandeskapet för COP29 och de kommande ordförandeskapen att i större utsträckning möjliggöra deltagande av utvecklingsländer och delegater från de minst utvecklade länderna och att anslå ytterligare resurser till detta. Parlamentet uppmuntrar parterna att inbegripa ungdomar i sina delegationer för att säkerställa att framtida generationer har en aktiv roll i utformningen av beslut som rör deras framtid. Parlamentet vill se en ökad användning av virtuella plattformar vid partskonferenser för att stärka den globala inkluderingen och deltagandet bland delegater och företrädare för det civila samhället.

42.  Europaparlamentet betonar att klimatmålen inte kan uppnås utan allmänhetens stöd och deltagande. Parlamentet uppmanar alla parter att öka medvetenheten om och allmänhetens förståelse av klimatförändringar och därmed sammanhängande frågor, bekämpa såväl felaktig information som desinformation och samarbeta med offentliga företrädare för att få allmänhetens stöd för begränsnings- och anpassningsåtgärder.

43.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 25 april 2024 om Azerbajdzjan. Parlamentet understryker sin djupa oro över människorättssituationen i Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att respektera rättigheterna för alla politiska fångar, människorättsförsvarare och journalister och att omedelbart och förbehållslöst försätta dem på fri fot och insisterar på att detta tillsammans med en förbättring av den allmänna människorättssituationen i landet bör fungera som villkor för partnerskapsavtal. Parlamentet anser att de pågående kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan är oförenliga med landets roll som värd för COP29. Parlamentet uppmanar med kraft EU att använda COP29 som ett tillfälle för världssamfundet att påminna Azerbajdzjan om dess internationella skyldigheter och att fördöma och på ett meningsfullt sätt ta upp landets människorättskränkningar i alla kontakter med de azerbajdzjanska myndigheterna i Baku i samband med COP29.

44.  Europaparlamentet begär att arrangörerna ser till att mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, fullständigt och obehindrat deltagande för medborgare och civilsamhällesorganisationer och rättvis tillgång till denna och framtida partskonferenser fullt ut förankras och garanteras i värdlandsavtalet, som bör offentliggöras så snart som möjligt efter att ha undertecknats. Parlamentet uppmanar UNFCCC:s sekretariat att övervaka efterlevnaden och att vidta åtgärder vid överträdelser av sådana människorättskriterier.

Intressekonflikter, transparens och integritet

45.  Europaparlamentet välkomnar utarbetandet av de första tvåårsrapporterna om transparens inom ramen för Parisavtalet. Parlamentet betonar vikten av finkornig och transparent rapportering för att bedöma framstegen med de nationellt fastställda bidragen. Parlamentet noterar lanseringen av den globala plattformen för klimattransparens från Baku.

46.  Europaparlamentet uttrycker oro över att mer än 2 400 lobbyister för fossila bränslen var ackrediterade deltagare vid COP28. Parlamentet uppmanar UNFCCC och parterna att säkerställa att beslutsprocessen skyddas mot intressen som strider mot Parisavtalets mål. Parlamentet uppmanar eftertryckligen UNFCCC att gå före med att föreslå en ambitiös ram för ansvarsskyldighet som kan skydda UNFCCC-arbetet mot otillbörlig påverkan från aktörer med bevisade egenintressen, baserat på mallen i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll när det gäller tobaksindustrin.

47.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att Azerbajdzjans minister för ekologi och naturresurser, Mukhtar Babajev, som innan han blev minister arbetade för Azerbajdzjans statliga oljebolag Socar i 26 år, har utnämnts till ordförande för COP29. Parlamentet uttrycker djup oro över Azerbajdzjans president Ilham Alijevs uttalande att han skulle försvara intressena hos de länder som är rika på fossila bränslen i fråga om att fortsätta med sina investeringar och sin produktion. Parlamentet anser att detta utgör en allvarlig risk för intressekonflikter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kommande ordförandeskap i partskonferenser är fria från intressekonflikter.

EU:s klimatpolitik förenlig med Parisavtalet

48.  Europaparlamentet noterar EU:s uppdaterade nationella fastställda bidrag, som är unionens svar på begäran i klimatpakten från Glasgow om att parternas nationellt fastställda bidrag för 2030 skulle ses över och skärpas. Parlamentet betonar att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser förväntas minska med omkring 57 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer genom EU:s nuvarande klimatlagstiftning, om den tillämpas fullt ut. Parlamentet betonar därför behovet av att det befintliga regelverket för 2030 under de kommande åren genomförs på ett enkelt, rättvist och kostnadseffektivt sätt, samtidigt som medborgarna och de ekonomiska sektorerna får fortsatt stöd under hela denna omställning. Parlamentet betonar vikten av en stabil och förutsägbar politisk ram för att ge tydlighet till investerare, företag och medborgare. Parlamentet noterar att ytterligare eventuella ansträngningar över 55 % avsevärt skulle minska unionens samlade utsläpp fram till 2050. Parlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna och den privata sektorn att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att målet uppnås. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang oro över ambitionsgapet i de nuvarande nationella energi- och klimatplaner som lämnats in av medlemsstaterna och uppmanar alla medlemsstater att trappa upp sina klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att se till att medlemsstaternas nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga strategier innehåller tillräckliga åtgärder och finansiella medel för att uppnå EU:s 2030-mål och långsiktiga mål.

49.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av de nationellt fastställda bidrag för 2035 som nu föreslås i den förberedande fasen inför COP2030 i enlighet med UNFCCC:s gemensamma femåriga tidsramar och med respekt för inlämningsfristen enligt Parisavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett nationellt fastställt bidrag för 2035 i god tid som håller kvar EU på en fast kurs mot 2040 och mot nettonollustläpp 2050 och baseras på en ordentlig bedömning.

50.  Europaparlamentet understryker behovet av att anta ett vetenskapligt baserat EU‑klimatmål för 2040 i enlighet med den europeiska klimatlagen och med respekt för slutsatserna från den första globala översynen och påminner om rekommendationerna från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att föreslå ett klimatmål för 2040 tillsammans med möjliggörande politik.

51.  Europaparlamentet anser det viktigt att EU förblir en ledare i de internationella klimatförhandlingarna, och uppmanar EU att intensifiera sin gröna klimatdiplomati för att uppmuntra andra parter att trappa upp sina klimatåtgärder för ett uppnående av målen i Parisavtalet, vilket även kommer att hjälpa till att skapa lika villkor på internationell nivå, undvika koldioxidläckage och öka allmänhetens stöd för klimatåtgärderna.

52.  Europaparlamentet upprepar behovet av att integrera klimatambitioner i all EU-politik och i de åtgärder genom vilka politiken genomförs, och understryker att artikel 6.4 i den europeiska klimatlagen ålägger kommissionen att bedöma överensstämmelsen mellan åtgärds- eller lagstiftningsförslag, inklusive budgetförslag, och EU:s klimatmål. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fullt ut genomföra denna bestämmelse på samma sätt som den genomför konsekvensbedömningar inom alla EU:s politikområden.

53.  Europaparlamentet upprepar principen om en konsekvent politik för utveckling, som EU och dess medlemsstater har åtagit sig att följa och som syftar till att minimera motsägelser och skapa synergier mellan olika EU-politikområden. Parlamentet insisterar på en sammanhängande strategi för genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling, både i den inre och yttre politiken.

54.  Europaparlamentet betonar att den rådande geopolitiska situationen ytterligare tydliggör det akuta behovet av att minska EU:s beroende av fossila bränslen och behovet av att ställa om från en ekonomi baserad på fossila bränslen och främja utbyggnaden av förnybara och koldioxidsnåla energikällor. Parlamentet betonar att EU måste undvika ett beroende av energi från länder utanför EU. Parlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts sedan lanseringen av REPowerEU när det gäller båda dessa aspekter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skynda på omställningen. Parlamentet understryker att detta kommer att kräva att målen höjs för förnybar energi och energieffektivitet som en del av ramen för perioden efter 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fasta på rekommendationen från EU:s vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar för att se till att EU:s politik är samstämd med behovet av att ställa om från en ekonomi baserad på fossila bränslen och samtidigt undvika inlåsningar i koldioxidintensiva strukturer och strandade tillgångar.

55.  Europaparlamentet påminner om att det den 24 april 2024 gav sitt godkännande till rådets beslut om godkännande av Europeiska atomenergigemenskapens frånträde från energistadgefördraget(24).

Den tredubbla planetkrisen: klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald

56.  Europaparlamentet understryker att kriserna i form av klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald alla hänger ihop och att svaren på dessa kriser måste ligga i linje med varandra. Parlamentet pekar på deras allvarliga konsekvenser, såsom ökenspridning, vattenbrist och försämrat tillstånd i haven. Parlamentet betonar vikten av att skydda, bevara och återställa den biologiska mångfalden och ekosystemen och av att förvalta naturresurserna på ett hållbart sätt för att stärka en naturbaserad begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, undvika extrema väderhändelser och bygga upp resiliens.

57.  Europaparlamentet understryker vikten av att investera effektivare i innovativa och naturbaserade lösningar, såsom beskogning, återbeskogning, landskap med naturlig vattenhållande funktion, återställande av våtmarker och regenerativa jordbruksmetoder, för att stärka klimatanpassningen, särskilt för att begränsa översvämningar och torka. Parlamentet betonar att sådana tillvägagångssätt bör få positiva effekter för den biologiska mångfalden när det är möjligt samt minska koldioxidutsläppen från marken och de indirekta effekterna på vattenförekomster, minska markpackningen och underlätta skogens anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet noterar vilken betydelse kommissionsförslagen om skogsförvaltning och skogsövervakning har i detta avseende. Parlamentet uttrycker oro över det stora gapet mellan det mål för förbättring av kolsänkor som fastställs i förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk(25) och åtgärderna för att uppfylla målen i de nationella energi- och klimatplanerna. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att höja sina ambitioner.

58.  Europaparlamentet konstaterar att sunda ekosystem och en rik biologisk mångfald tillhandahåller livsnödvändiga tjänster, och betonar att klimatförändringarna är en av de direkta orsakerna till förlust av biologisk mångfald. Parlamentet pekar på hur klimatförändringarna redan har förändrat ekosystemen på land, i sötvatten och i hav över hela världen och orsakat artförluster och minskningar av viktiga ekosystemtjänster.

59.  Europaparlamentet understryker att en lång rad fördelar för begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna erbjuds genom bevarande och återställande av ekosystem med riklig kolbindning, såsom torvmarker, våtmarker, skogar (däribland primärskogar), traditionella system för skogsjordbruk, betesmarker och ekosystem med blått kol, såsom saltträsk, sjögräs och mangroveträsk, samt de arter som gör det möjligt för dessa ekosystem att fungera. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla kartläggningen av dessa ekosystem och att utveckla metoder för precis, robust och transparent redovisning av koldioxidupptag och utsläpp från dessa ekosystem på ett sätt som inte undergräver målen för biologisk mångfald, och understryker att kvaliteten på de skyddade områdena bör respekteras. Parlamentet varnar för att motstridiga investeringar och incitament, såsom finansiering för att dränera våtmarker följd av finansiering för att återställa samma områden, undergräver effektiviteten i EU:s finansiella resurser och skapar osäkerhet för jordbrukarna och jordbrukssektorn.

60.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter att när de vidtar åtgärder för att bemöta klimatförändringarna förbinda sig att skydda, respektera och främja de mänskliga rättigheterna och att fullgöra sina skyldigheter därvidlag, däribland rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö, liksom även ursprungsbefolkningars rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om urfolks rättigheter, samt lokalsamhällenas rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att stödja och skydda miljöförsvarare och att ställa dem som hotar dem till svars. Parlamentet betonar vikten av jämställdhet och rättvisa mellan generationerna i hanteringen av klimatkrisen. Parlamentet uppmanar alla parter att upprätthålla dessa värden och att säkerställa allmänhetens meningsfulla deltagande, tillgång till information och ett fritt, på förhand inhämtat och informerat samtycke.

61.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att vid COP29 göra framsteg i fråga om ett beslutsfattande som skapar jämvikt mellan de sociala, miljömässiga och ekonomiska pelarna.

62.  Europaparlamentet betonar vikten av att genomföra det globala Kunming−Montreal‑ramverket för biologisk mångfald inom ramen för konventionen om biologisk mångfald, bland annat behovet av att maximera naturens förmåga att bidra till begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna och minimera klimatåtgärdernas negativa inverkan på den biologiska mångfalden. Parlamentet påminner om att bevarandet av intakta ekosystem med stor biologisk mångfald på land och i havet är den mest kostnadseffektiva naturbaserade åtgärden för att hantera klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar alla parter att intensifiera arbetet med att fullgöra sina internationella skyldigheter när det gäller biologisk mångfald, och påminner om misslyckandet med att uppnå Aichi-målen. Parlamentet välkomnar inlämnandet av EU-mål inom detta ramverk.

63.  Europaparlamentet betonar att marken är den största kolsänkan på land med en oumbärlig roll i den globala klimatcykeln. Parlamentet understryker de gränsöverskridande effekterna av markförstöring. Parlamentet välkomnar alla de insatser som gjorts av regeringar och icke-statliga aktörer för att maximera markens potential att begränsa klimatförändringarna och förbättra vattentillgången. Parlamentet noterar betydelsen av EU-förslaget till direktiv om markövervakning och markresiliens

64.  Europaparlamentet framhåller de förödande miljömässiga, sociala, ekonomiska och jordbruksmässiga konsekvenserna av ökenspridning, vattenföroreningar, torka, översvämningar och skogsbränder, som intensifieras av klimatförändringarna. Parlamentet betonar vikten av att skydda, bevara och återställa vatten och vattenrelaterade ekosystem som viktiga delar av klimatresiliensen och bevarandet av den biologiska mångfalden. Parlamentet bekräftar behovet av en vattenförvaltning där vattenbrist och föroreningar undviks och där vatten- och resurskretsloppen till stor del är slutna för att främja en cirkulär ekonomi och optimal resurseffektivitet och återvinning.

65.  Europaparlamentet välkomnar att ordförandeskapet för COP29 satt strålkastarljuset på vattenrelaterade utmaningar, vilket ger parterna en global plattform under COP29 för att samarbeta och leverera lösningar när det gäller vatten. Parlamentet välkomnar lanseringen av den första systemövergripande FN-strategin för vatten och sanitet som ett viktigt verktyg för att främja samhällens resiliens mot klimatförändringar.

66.  Europaparlamentet efterlyser ett förstärkt internationellt samarbete, inklusive på avrinningsområdesnivå, för att hantera den växande vattenkrisen, säkerställa rent vatten av hög kvalitet, främja hållbar vattenförvaltning och genomföra naturbaserade lösningar. Parlamentet uppmanar alla parter att anta vattenstrategier som är i linje med deras klimatpolitik för att uppnå en trygg vattenförsörjning samt hållbarhet och resiliens på vattenområdet och att samtidigt säkerställa allmän tillgång till vatten och sanitet och dessutom se till att ingen halkar efter och prioritera skyddet av sårbara grupper.

67.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av en europeisk strategi för vattenresiliens och uppmanar kommissionen att snabbt tillhandahålla denna strategi för att se till att källor hanteras korrekt och att bristsituationer åtgärdas och även se till att vi stärker den innovativa konkurrensfördelen hos vår vattenindustri och teknik. Parlamentet uppmanar med kraft EU att leda arbetet med att skydda och återställa vattenekosystemen i linje med vattenramdirektivet, EU:s strategi för biologisk mångfald och den europeiska gröna given.

68.  Europaparlamentet konstaterar att vatten är universellt och en resurs för alla sektorer, t.ex. de som ansvarar för energi, livsmedelstrygghet och digitala tjänster av kritisk betydelse. Parlamentet inser de digitala verktygens roll i all verksamhet för att begränsa klimatförändringarna som en del av ett vattenresilient samhälle.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa en effektiv vatteninfrastruktur som ett verktyg för att bekämpa klimatförändringarna och stärka resiliensen.

70.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av FN-fördraget om det fria havet (avtalet om biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion). Parlamentet uppmanar parterna att fortsätta att arbeta med FN:s havs- och klimatförändringsdialog. Parlamentet betonar att klimatmekanismerna är beroende av hälsotillståndet för havens ekosystem och de marina ekosystemen, som för närvarande påverkas av global uppvärmning, föroreningar, överexploatering av den marina biologiska mångfalden, försurning, syreminskning och kusterosion. Parlamentet uppmanar alla parter att förbättra resiliensen hos och skyddet av kolsänkor till havs, inbegripet värnandet av marina ekosystem såsom mangroveträsk, sjögräsängar och korallrev. Parlamentet välkomnar kommissionsordförande von der Leyens åtagande att lansera en europeisk havspakt.

71.  Europaparlamentet betonar att alla sektorer måste bidra till utsläppsminskningen.

72.  Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att bekämpa plastföroreningar globalt, då dessa utgör ett allvarligt hot mot de marina ekosystemen, den biologiska mångfalden och människors hälsa och då uppskattningsvis 8 miljoner ton plast hamnar i havet varje år. Parlamentet betonar vikten av att hantera mikroplaster, särskilt i havs- och sötvattenekosystem. Parlamentet välkomnar det pågående arbetet med det globala plastfördraget. Parlamentet uppmanar med kraft EU att gå före genom att förespråka ett fördrag som uppnår hållbara nivåer av plastproduktion, fasar ut skadlig engångsplast, främjar innovation i fråga om hållbara alternativ och verkar för den cirkulära ekonomins principer, samt genom att driva på för ett utökat producentansvar för att säkerställa att plastprodukters hela livscykel beaktas och genom att prioritera de grupper som påverkas mest av plastföroreningar. Parlamentet efterlyser ett globalt mål för att eliminera plastföroreningar i miljön senast 2040.

73.  Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa kemiska föroreningar. Parlamentet efterlyser skyndsamma åtgärder för att förverkliga den omfattande plan som anges i den globala ramen för kemikalier i riktning mot ”en planet fri från de skadliga effekterna av kemikalier och avfall”.

74.  Europaparlamentet framhåller behovet av att skydda hälsan och välbefinnandet hos personer och grupper som påverkas av klimatförändringarnas negativa effekter. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa rättvis tillgång till en hållbar, resilient och sund miljö för framtida generationer.

75.  Europaparlamentet anser att miljöpolitiken bör utformas helt i linje med One health-modellen. Parlamentet påminner om vikten av att anordna en hälsodag vid COP29 för att arbeta på lösningar på gemensamma hälsoutmaningar.

76.  Europaparlamentet framhåller den nära kopplingen mellan luftföroreningar och klimatförändringar. Parlamentet välkomnar det internationella arbetet med att hantera både klimatförändringar och luftkvalitet genom initiativ såsom Uneces konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och koalitionen för klimat och ren luft. Parlamentet uppmanar alla parter att stärka samarbetet i denna fråga och att lägga luftkvalitetspolitiken i linje med klimatåtgärderna för att skydda folkhälsan och miljön globalt.

77.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna kommer att bidra till ökad antibiotikaresistens. Parlamentet betonar i detta avseende att det behövs brådskande åtgärder mot antimikrobiell resistens och efterlyser en global överenskommelse mellan parterna för att minska användningen av antimikrobiella medel och bekämpa risken för resistens.

78.  Europaparlamentet påminner om att städer i världen står för 70 % av de globala växthusgasutsläppen(26). Parlamentet betonar att lokala och regionala styren är nyckelaktörer i klimatarbetet. Parlamentet betonar därför behovet av att underlätta deras tillgång till finansiella mekanismer och behovet av ett förstärkt samarbete med lokala och regionala styren i utarbetandet, finansieringen och genomförandet av nationellt fastställda bidrag inför COP30, liksom även nationella anpassningsplaner, nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald samt långsiktiga strategier.

Insatser inom alla sektorer

79.  Europaparlamentet välkomnar att 158 länder hittills har undertecknat den globala utfästelsen om metan. Parlamentet uppmanar undertecknarna av den globala utfästelsen om metan att skynda på åtgärderna för att minska och få ner metanutsläppen fram till 2030 och att förbättra styrningen i metanfrågor genom att utarbeta en övergripande ram i syfte att göra framsteg på väg mot ett kollektivt åtagande. Parlamentet uppmanar i synnerhet de stora metanutsläppande parter som inte har anslutit sig till utfästelsen att göra detta så snart som möjligt. Parlamentet efterlyser en kvantifierad, vetenskapligt baserad bedömning av vilka framsteg som gjorts sedan utfästelsen antogs vid COP26.

80.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att även inkludera specifika mål för metanminskning i sina nationellt fastställda bidrag.

81.  Europaparlamentet påminner om EU:s förordning om minskade metanutsläpp inom energisektorn(27), som från och med den 1 januari 2027 även kommer att gälla för EU‑importörer av råolja, naturgas och kol. Parlamentet framhåller behovet av att minska metanutsläppen i alla sektorer i EU.

82.  Europaparlamentet betonar att transportsektorn är den enda sektor där utsläppen har ökat på EU-nivå sedan 1990 och att detta inte är förenligt med EU:s klimatmål. Parlamentet betonar att uppnåendet av EU:s klimatmål kommer att kräva större och snabbare utsläppsminskningar av alla delsektorer på transportområdet, inklusive delsektorerna luft- och sjöfart. Parlamentet välkomnar sjöfartsutsläppens inkludering i EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet framhåller betydelsen av att stödja trafikomställningen och intermodala transporter och av att göra rena transportalternativ attraktivare genom förbättrad internalisering av externa effekter och samtidigt se till att fullgoda alternativ finns tillgängliga, vidta åtgärder för efterfrågestyrning och fastställa effektivitets- och cirkularitetskrav.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att åtgärder för utfasning av fossila bränslen i transportsektorn är socialt rättvisa, bland annat genom att inbegripa utsläpp från lyxjakter, privata jetflygplan och affärsflygplan i EU:s klimatpolitik.

84.  Europaparlamentet uppmanar Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) att vidta åtgärder för att minska sjöfartens utsläpp i linje med de vetenskapligt baserade målen och den gräns på 1,5 °C som fastställs i Parisavtalet. Parlamentet är bekymrat över IMO:s långsamma framsteg med att ta itu med utsläppen från internationell sjöfart. Parlamentet uppmanar EU att förorda strängare globala mål och tidsfrister. Parlamentet påminner om att EU, i linje med bestämmelserna i utsläppshandelsdirektivet(28), bör se över tillämpningsområdet för den sjöfartslagstiftning som omfattas av utsläppshandelssystemet om IMO-förhandlingarna inte leder till åtgärder i linje med Parisavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att återuppta UNFCCC-förhandlingarna om tilldelning av utsläpp från internationell sjöfart i de nationella inventeringarna för att spegla tillämpningsområdet för utsläppshandelssystemet och FuelEU Maritime(29).

85.  Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av att luftfartssektorn lägger sig i linje med de globala klimatmålen, särskilt 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet. Parlamentet är bekymrat över Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) långsamma framsteg med att ta itu med utsläppen från internationell luftfart. Parlamentet uppmanar Icao att anta ambitiösare åtgärder inom ramen för sitt system för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart för att minska dessa utsläpp. Parlamentet påminner om att kommissionen, om Icao inte åstadkommer utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet, har en skyldighet att undersöka en utvidgning av tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem så att det omfattar flygningar till flygplatser utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i linje med bestämmelserna i utsläppshandelsdirektivet.

86.  Europaparlamentet påminner om att flygets klimatpåverkan från annat än koldioxid beräknas vara dubbelt så hög(30) som enbart koldioxidens påverkan. Parlamentet belyser vikten av att samla kunskap om påverkan från annat än koldioxid vid både flygningar inom EU och flygningar från och till andra destinationer än EU-destinationer och av att undersöka behovet av åtgärder för att minska denna påverkan i enlighet med reglerna och tidsfristerna i EU:s utsläppshandelssystem.

87.  Europaparlamentet manar till snabbare utveckling och ibruktagande av hållbara bränslen i luft- och sjöfartssektorerna.

88.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till alla parter, däribland EU:s medlemsstater, att vidta åtgärder för att göra det mindre lockande att använda privata jetplan. Parlamentet framhåller den oproportionellt höga klimatpåverkan från privata jetplan, som är upp till 14 gånger mer förorenande per passagerare än kommersiellt flyg. Parlamentet understryker vikten av att föregå med gott exempel och uppmanar alla deltagare vid COP29, även från EU:s institutioner, att avstå från att använda privata jetplan och att välja det minst förorenande transportalternativ som är möjligt för att nå sin destination.

89.  Europaparlamentet noterar att jordbrukssektorn stod för 10–12 % av de globala antropogena utsläppen och 11 % av EU:s totala utsläpp under 2020(31). Parlamentet noterar att jordbruksutsläppen på EU-nivå har minskat med 25 % sedan 1990(32) men har legat relativt stabilt under de senaste två årtiondena.

90.  Europaparlamentet betonar emellertid att jordbrukarna och jordbrukssektorn samtidigt står under ökat tryck från klimatförändringarnas konsekvenser, däribland stigande temperaturer, torka, ojämn nederbörd och översvämningar, och konstaterar att de är oumbärliga partner för att trygga livsmedelsförsörjningen, bevara en levande landsbygd och nå klimatneutralitetsmålen. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att fortsätta arbetet med hållbara och resilienta livsmedelssystem och inser både potentialen för minskade växthusgasutsläpp i jordbrukssektorn och jord- och skogsbrukares potentiella bidrag till det naturliga upptaget och den naturliga lagringen av koldioxid i mark och skog. Parlamentet betonar vikten av att ge jordbrukare möjlighet att aktivt bidra till och delta i utarbetandet av en politik för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och för bevarande av ekosystem. Parlamentet välkomnar i detta avseende den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk och kommissionsordförande Ursula von der Leyens åtagande att lägga fram en vision för jordbruk och livsmedel under de första 100 dagarna av den nya kommissionens mandatperiod i syfte att säkra den långsiktiga konkurrenskraften och hållbarheten för EU:s jordbrukssektor inom planetens gränser.

91.  Europaparlamentet betonar att en omställning till mer hållbara jordbruksmetoder och kortare leveranskedjor och en omställning till hälsosammare livsmedel, matvanor och livsstilar och minskat matsvinn väsentligt kommer att minska utsläppen från livsmedelskedjan, stärka begränsnings- och anpassningsarbetet, minska påfrestningarna på den biologiska mångfalden och marken, minska föroreningarna i luft och vatten och bidra till att återställa markens kvalitet och ekosystemen. Parlamentet upprepar att överkonsumtionen av ultraprocessade produkter måste hanteras.

92.  Europaparlamentet framhåller behovet av politiska ramar som dels stöder jordbrukare, med särskilt fokus på småskaliga jordbrukare, i omställningen till hållbara jordbruksmetoder genom att tillhandahålla verktyg, mekanismer, tekniker, möjligheter, utbildning och ekonomiska incitament för att införa klimatsmarta jordbruksmetoder som förbättrar produktiviteten och samtidigt bidrar till klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna, dels belönar jordbrukare och skogsbrukare som hjälper till att skapa en fossilfri ekonomi och som arbetar med naturen och bevarar den biologiska mångfalden och de naturliga ekosystemen. Parlamentet understryker betydelsen av att förse jordbrukssektorn med övergripande metoder för att inrätta ett redovisningssystem för växthusgasutsläpp som omfattar olika typer av jordbruk. Parlamentet uppmanar EU att öka investeringarna i grön teknik och innovation inom jordbrukssektorn, såsom precisionsjordbruk, hållbara bevattningssystem, klimatsmarta jordbruksmetoder och agroekologiska metoder som möjliggör effektivare användning av resurser som vatten och energi. Parlamentet understryker vidare betydelsen av en politik som underlättar tillgången till sådana innovativa lösningar och digitala verktyg. Parlamentet understryker vikten av att utveckla ett mer hållbart jordbruk genom att ge jordbrukarna alternativ för att minska användningen och produktionen av syntetiska gödselmedel och bekämpningsmedel. Parlamentet konstaterar att detta, tillsammans med en ökning av den naturliga koldioxidbindningen i marken och organiskt material i marken, kan erbjuda många fördelar genom att öka markens bördighet, återställa den biologiska mångfalden och tillhandahålla betydande begränsningspotential. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra inriktningen på resiliens genom att stödja riskhanteringen vid långvarig torka, satsa på mindre vatteninvasiva grödor och främja hållbara metoder som förbättrar ekosystemens resiliens.

93.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att fortsätta att arbeta för genomförandet av förklaringen från COP28 i Förenade Arabemiraten om hållbart jordbruk, resilienta livsmedelssystem och klimatåtgärder.

94.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att säkerställa lika villkor på global nivå för en jordbruksproduktion som bygger på höga standarder för miljöskydd, djurskydd och regelövervakning.

95.  Europaparlamentet betonar att försvarssektorn måste bidra till utsläppsminskningen, samtidigt som den fortsätter att vara operativt effektiv, och att utvecklingen av teknik och strategier för minskade koldioxidutsläpp i försvarssektorn bör påskyndas. Parlamentet noterar att uppgifter om disaggregerade militära utsläpp i rapporter till UNFCCC är frivilliga, och att det för närvarande inte är möjligt att identifiera rapporterade militära utsläpp av växthusgaser utifrån de uppgifter som lämnats in till UNFCCC. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen och rådet att utarbeta ett förslag om transparent redovisning av militära utsläpp till UNFCCC, där antagandet av den strategiska kompassen för säkerhet och försvar erkänns, och i syfte att fullt ut genomföra färdplanen för klimatförändringar och försvar.

96.  Europaparlamentet betonar att EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) är ett viktigt verktyg för att effektivt prissätta utsläpp från produkter som importeras till EU, minska utsläppen från dessa produkter och ta itu med koldioxidläckage, samtidigt som man stöder ett internationellt införande av koldioxidprissättning, med åtföljande åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från industrin i de minst utvecklade länderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att utvidga CBAM:s tillämpningsområde i överensstämmelse med bestämmelserna i CBAM-förordningen(33), och att samtidigt samarbeta med länder utanför EU för att underlätta ett korrekt genomförande av mekanismen och uppmuntra införandet av koldioxidprissättning.

97.  Europaparlamentet välkomnar att enligt Världsbanken omfattas nu 24 % av de globala utsläppen av koldioxidprissättning(34). Parlamentet beklagar emellertid att både täckningsgraden och prissättningen är långt ifrån tillräckliga för att uppnå målen i Parisavtalet. Parlamentet välkomnar det faktum att flera av EU:s handelspartner har infört koldioxidhandel eller andra mekanismer för koldioxidprissättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att uppmuntra och stödja andra parter när det gäller att införa eller förbättra liknande mekanismer för koldioxidprissättning och undersöka kopplingar och andra former av samarbete med befintliga mekanismer för koldioxidprissättning i länder utanför EU. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att införa skyddsåtgärder för att säkerställa att eventuella kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem även i fortsättningen leder till ytterligare, permanenta bidrag till begränsningsåtgärderna och inte undergräver EU:s åtaganden när det gäller växthusgasutsläpp på hemmaplan. Parlamentet välkomnar inrättandet av kommissionens arbetsgrupp för internationell koldioxidprissättning och marknadsdiplomati och uppmanar kommissionen att se till att denna arbetsgrupp snabbt blir operativ.

98.  Europaparlamentet konstaterar att den globala översynen belyser vikten av att ställa om till en hållbar livsstil och till hållbara konsumtions- och produktionsmönster i arbetet med att hantera klimatförändringar, även genom strategier för cirkulär ekonomi, och att detta understryker vikten av att fortsätta att utveckla den cirkulära ekonomin i EU, bland annat genom att stödja innovation och investeringar vad gäller cirkulära lösningar och affärsmodeller och marknader för sekundära råvaror, och betonar betydelsen av avfallsminskning och ökad materialåtervinning. Parlamentet påminner om det åtagande som gjorts i det åttonde miljöhandlingsprogrammet om att avsevärt minska EU:s material- och konsumtionsavtryck så att de så snart som möjligt hamnar inom planetens gränser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla åtgärder för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi och en hållbar resursanvändning, samtidigt som man säkerställer en rättvis och inkluderande omställning.

99.  Europaparlamentet understryker behovet av att ta itu med textilsektorns betydande klimat- och miljöpåverkan, som står för omkring 8–10 % av de globala växthusgasutsläppen och för en betydande användning av resurser, särskilt när det gäller vatten och energi(35). Parlamentet erkänner att textilindustrin måste ha en viktig roll i övergången till en cirkulär ekonomi och hantera utmaningar som hör samman med frågor såsom förebyggande av avfall, avfallshantering, mikroplastutsläpp, vattenanvändning, överproduktion, en allmänt hållbar och giftfri produktionsprocess samt återvinningsbara textilprodukter, även genom att säkerställa att textilier designas för att vara varaktiga och återvinningsbara. Parlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att arbeta för globala standarder som fastställer när varumärken kan göra miljöpåståenden om en produkt.

100.  Europaparlamentet understryker behovet av att motverka grönmålning genom att arbeta för att fastställa enhetliga och transparenta globala standarder för miljöpåståenden i syfte att hjälpa konsumenterna att göra välgrundade val och förhindra grönmålning genom att säkerställa att hållbarhetspåståenden stöds av verifierbara bevis.

101.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringar, vattenbrist och miljöförstöring leder till brist på naturresurser, kan förvärra konflikter och spänningar samt livsmedelsbrist och naturkatastrofer, och är några av de främsta orsakerna till tvångsförflyttningen av människor och till förstärkta hot.

102.  Europaparlamentet konstaterar att Medelhavsområdet är en av de regioner som drabbats hårdast av klimatförändringarna – det värms upp 20 % snabbare än det globala genomsnittet – och man beräknar att inom 20 år kommer 250 miljoner människor att bo i områden med vattenbrist(36) och allt oftare drabbas av skogsbränder, vilket får allvarliga konsekvenser för försörjningsmöjligheterna i kustsamhällen, för ekonomiska sektorer och för den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att agera snabbt, samarbeta med partner i Medelhavsområdet för att genomföra ambitiösa anpassningsåtgärder och gå i täten för begränsningsåtgärder, med fokus på vattenförvaltning, återställning av ekosystem och hållbara ekonomiska omställningar.

103.  Europaparlamentet framhåller att klimatförändringarna har påverkat kulturarvet i en aldrig tidigare skådad takt och omfattning. Parlamentet betonar behovet av att stärka insatserna för att skydda och värna världens kultur- och naturarv med fokus på ökad riskberedskap och stärkt klimatresiliens.

104.  Europaparlamentet betonar behovet av att intensifiera EU:s åtgärder för klimatanpassning, resiliens och beredskap genom att stärka EU:s civilskyddsmekanism i syfte att öka EU:s kapacitet att förebygga och hantera omfattande och gränsöverskridande naturkatastrofer som blivit allt vanligare.

105.  Europaparlamentet konstaterar att det finns ett ökat vetenskapligt och politiskt intresse för solstrålningsmodifiering, en uppsättning metoder som föreslås för geoengineering. t.ex. stratosfärisk aerosolinjektion, för att reflektera solljuset och kyla planeten artificiellt. Parlamentet betonar att solstrålningsmodifiering inte tar itu med den grundläggande orsaken till klimatförändringar, att det inte finns någon vetenskaplig säkerhet om dess effekter och att det äventyrar den klimatmässiga och geopolitiska stabiliteten, möjligen med katastrofala följder. Parlamentet påminner om att en FN‑resolution om global styrning har blockerats. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder mot solstrålningsmodifiering genom att inleda ett avtal om icke‑användning för att stoppa användningen av denna teknik, begränsa dess utveckling och invända mot en framtida institutionalisering av solstrålningsmodifiering i internationella institutioner, i linje med försiktighetsprincipen och i avsaknad av bevis för dess säkerhet och en omfattande global acceptans.

Klimatförändringar och jämställdhet

106.  Europaparlamentet understryker att det behövs inkluderande strategier i UNFCCC‑processen, däribland arbetsprogrammet för en rättvis omställning. Parlamentet uppmanar alla parter, inbegripet EU och dess medlemsstater, att öka insatserna för att integrera jämställdhet i sina reviderade nationellt fastställda bidrag och nationella anpassningsplaner, samt i klimat- och miljöpolitiken, särskilt den som hör samman med begränsning, anpassning och förlust och skada. Parlamentet betonar behovet av mer konkreta åtgärder från alla parters sida för att uppfylla åtagandena i den förnyade handlingsplanen för jämställdhet som man enades om vid COP25 och för att enas om ett nytt arbetsprogram för jämställdhet och tillhörande handlingsplan för perioden efter 2024. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att öka sina ansträngningar för att uppnå de mål som fastställs i EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet.

107.  Europaparlamentet anser att kvinnors tillgång till inkluderande klimatfinansiering måste öka och underlättas, och noterar att kvinnor har oproportionellt mindre tillgång till ekonomiska resurser för projekt för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att redovisa jämställdhetsintegreringen i sina bidrag till klimatfinansieringen och förbättra samstämmigheten mellan stödet till jämställdhet och klimat genom instrumenten för yttre åtgärder och genom EIB.

108.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka kvinnors deltagande i beslutsprocesser i klimatdiplomatiska sammanhang, bland annat i partskonferensens delegationer och i ledande positioner på alla nivåer som rör klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar alla parter att sträva efter jämställdhet i sina delegationer och i alla beslutsprocesser avseende klimatförändringar och klimatförhandlingar. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att utse en nationell kontaktpunkt för frågor om jämställdhet och klimatförändringar och att öka tillhörande resurser, utbildning och stöd, även inom EU.

109.  Europaparlamentet betonar att anpassningsförmågan och sårbarheten skiljer sig beroende på kön, ålder, förmågor, ras- och yrkesmässiga principer. Parlamentet uppmanar därför alla parter att bedöma, reagera på och prioritera sårbara befolkningsgruppers behov i sina nationella anpassningsplaner, anpassningsrapporter och nationellt fastställda bidrag.

110.  Europaparlamentet betonar behovet av att agera snabbt för en jämställd katastrofriskreducering och därmed för ett jämställdhetsintegrerat genomförande av Sendai-ramverket. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att prioritera och beakta könsaspekten i katastrofberedskapen, särskilt genom att använda disaggregerade data om katastrofriskreducering.

Industri, små och medelstora företag och konkurrenskraft

111.  Europaparlamentet ser COP29 som ett viktigt steg sedan undertecknandet av Parisavtalet 2015. Parlamentet betonar att insatserna för att bekämpa klimatförändringar bör syfta till att minska energifattigdomen, öka EU-industrins samt EU:s små och medelstora företags resiliens och konkurrenskraft och skapa möjligheter för EU:s industri och små och medelstora företag som kan förverkligas om lagstiftarna förbinder sig att vidta snabba, skräddarsydda, solidaritetsbaserade och lämpliga politiska åtgärder och skapa en stabil och förutsägbar omställningsram. Parlamentet uppmanar alla parter i UNFCCC att åta sig och genomföra dessa adekvata strategier och åtgärder.

112.  Europaparlamentet betonar att en väl utformad möjliggörande politik kan säkerställa att klimatåtgärder, innovation, minskade fossila bränslen, jobbskapande och konkurrenskraft alla går hand i hand. Parlamentet påminner om att genom investeringar i innovativa, hållbara industrier och tekniker, i linje med en ren och rättvis omställning, kommer vårt klimat, vår ekonomi, en sysselsättning av god kvalitet och socialt välbefinnande att gynnas.

113.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt för EU att skapa en snabb och rättvis omställning för att behålla allmänhetens stöd för klimatåtgärder och föregå med gott exempel, och att säkerställa en fördel med att vara first-mover, samtidigt som den inre marknaden skyddas från illojal konkurrens från länder utanför EU och lika villkor säkerställs för europeiska industrier på internationell nivå – särskilt genom att ta itu med de höga energipriser som för närvarande hämmar deras konkurrenskraft.

114.  Europaparlamentet anser att om Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050, samtidigt som vår konkurrenskraft ökar, krävs det en genomgripande industriell omvandling och anpassning i de flesta sektorer. Parlamentet anser att massiva investeringar kommer att behövas för att stödja en omställning av energisystemet, med tanke på medlemsstaternas olika utgångspunkter. Parlamentet uppmanar EU att överväga en bättre anpassning av budgetramen till Parisavtalet.

115.  Europaparlamentet betonar att EU bör göra sitt yttersta för att dess industrier och små och medelstora företag ska kunna behålla en ledande ställning och vara globalt konkurrenskraftiga i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet betonar behovet av innovativa politiska åtgärder för att återupprätta, upprätthålla och utvidga de områden där EU är ledande.

116.  Europaparlamentet betonar att industrier och små och medelstora företag genomgår en stor omvandling mot en ekonomi med nettonollutsläpp. Parlamentet understryker behovet av att tillhandahålla lämpliga verktyg och stöd under omställningsfasen, samtidigt som innovation främjas och konkurrenskraft säkerställs. Parlamentet påminner om att lagstiftarna måste stödja och stimulera små och medelstora företag under denna omställning, särskilt genom att säkerställa tillgång till finansiering för hållbara tekniker, tjänster och processer, genom att förenkla administrativa förfaranden och tillhandahålla lika möjligheter vid offentlig upphandling.

117.  Europaparlamentet understryker behovet av att fortsätta den snabba minskningen av fossila bränslen i den europeiska industrin, samtidigt som dess konkurrenskraft stärks, och av att EU fortsätter stödja detta arbete. Parlamentet påminner i detta avseende om antagandet av rättsakten om nettonollindustri och noterar att en framtida rättsakt om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin och en ny giv för ren industri har aviserats, med syftet att kanalisera investeringar till infrastruktur och industri, särskilt till energiintensiva sektorer, och stödja pionjärmarknader i utvecklingen, produktionen och spridningen av ren teknik inom industrin. Parlamentet anser att EU:s innovationsfond bör fortsätta att stödja utbyggnaden av ren och innovativ teknik och dess leveranskedjor.

118.  Europaparlamentet betonar att koldioxidhantering kan ha betydelse när det gäller att begränsa processutsläpp i industrier där det är svårt att minska utsläppen, och när det gäller att minska oundvikliga utsläpp. Parlamentet noterar i detta sammanhang den senaste strategin för industriell koldioxidhantering som syftar till att utveckla en EU‑handlingsplan för att öka avskiljningen, lagringen, transporten och användningen av koldioxidutsläpp från industri- och energiproduktionsanläggningar, och avlägsna koldioxid från atmosfären.

119.  Parlamentet betonar att det behövs tillräckliga finansiella resurser för att stödja omställningen inom ramen för nästa fleråriga budgetram, bland annat genom särskilda finansieringsinstrument som effektivt tillgodoser de europeiska industriernas finansieringsbehov.

120.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som små och medelstora företag, särskilt mikroföretag och uppstartsföretag, spelar när det gäller att främja och få till stånd innovation, sysselsättning och tillväxt, och för att visa vägen mot en digital och grön omställning genom innovation och de senaste tekniska lösningarna. Parlamentet betonar att små och medelstora företag behöver tydlig, konsekvent och förutsägbar lagstiftning för att växa och skapa arbetstillfällen. Parlamentet framhåller de specifika hinder som dessa företag ställs inför för att få tillgång till finansiella instrument samt offentligt och privat kapital.

121.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja konkurrenskraftiga marknader för råvaror och sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för den gröna omställningen. Parlamentet betonar att ett fortsatt beroende av ett fåtal leverantörer påverkar EU:s industri negativt och efterlyser en diversifiering av leverantörer. Parlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av förordningen om kritiska råvaror och kommissionens avsikt att föreslå en ny rättsakt om den cirkulära ekonomin. Parlamentet betonar den avgörande betydelsen av en cirkulär ekonomi för att uppnå högsta möjliga resurseffektivitet och resursoberoende när det gäller kritiska råvaror. Parlamentet pekar på behovet av att förbättra internationella leveranser, bland annat genom de kommande partnerskapen för ren handel och rena investeringar, samtidigt som man säkerställer att samma sociala, miljömässiga och människorättsliga normer tillämpas som i EU.

122.  Europaparlamentet betonar behovet av särskilda kvalificeringsprogram, inbegripet omskolningsprogram och kompetenshöjande program, som är ett krav för att stärka arbetskraften och tillgodose den ökande efterfrågan på arbetstagare inom ren och innovativ teknik, energieffektivitet, förnybara energikällor, byggnadsrenovering och energilagring. Parlamentet noterar i detta avseende vikten av nettonollakademier. Parlamentet betonar behovet av att investera i utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnen) för att tillgodose arbetsmarknadens behov och främja EU:s innovationspotential. Parlamentet betonar vikten av att samråda med alla arbetsmarknadens parter när kompetensbrister kartläggs och den politiska verktygslådan för att ta itu med dem utformas.

Energipolitik

123.  Europaparlamentet noterar med oro att subventionerna till fossila bränslen har skjutit i höjden runt om i världen de senaste åren(37). Parlamentet beklagar att subventionerna till fossila bränslen i EU har varit stabila sedan 2008, på omkring 55–58 miljarder EUR per år, och ökade till 123 miljarder EUR under 2022. Parlamentet noterar i detta avseende att de nuvarande investeringstrenderna inte är anpassade till de nivåer som krävs för att världen ska uppnå de överenskomna målen från COP28 om att tredubbla kapaciteten för förnybar energi och fördubbla förbättringstakten i fråga om energieffektivitet, och att det 2030 behövs en fördubbling av de nuvarande årliga utgifterna för produktion, nät och lagring av förnybar energi(38).

124.  Europaparlamentet framhåller den geotermiska energins outnyttjade potential som kan ge ett betydande bidrag för att uppnå målen i Parisavtalet och till EU:s energipolitik. Parlamentet uppmuntrar parterna att utbyta bästa praxis, tekniskt kunnande och resultat från forskning och innovation om geotermisk teknik.

125.  Europaparlamentet påminner om energiaspekterna av resultatet från den första globala inventeringen enligt samförståndet i Förenade Arabemiraten, särskilt omställningen från fossila bränslen för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, i linje med forskningen, genom att tredubbla världens kapacitet av förnybar energi och fördubbla världens genomsnittliga årliga förbättringstakt för energieffektivitet fram till 2030, och om kravet att påskynda genomförandet av och investeringarna i rena, hållbara, säkra och energieffektiva tekniker och system. Parlamentet efterlyser en fortlöpande bedömning av de framsteg som gjorts för att uppnå dessa mål.

126.  Europaparlamentet konstaterar att ett kompletterande globalt mål om en sexfaldig ökning av energilagring i energisektorn till 1 500 GW vore önskvärt, och en mer allmän ökning av systemflexibilitet senast 2030, i linje med de mål som G7-ländernas energiministrar enades om i april 2024. Parlamentet betonar att tekniska lösningar som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären bör ägnas mer uppmärksamhet.

127.  Europaparlamentet betonar vikten av en global minskning av metanutsläppen i leveranskedjorna för fossila bränslen under omställningen till rena energisystem för att uppnå den globala minskningsnivån på 75 % av metanutsläppen senast 2030, vilket återspeglas i IEA:s scenario med nettonollutsläpp senast 2050. Parlamentet uppmanar undertecknarna av den globala utfästelsen om metan att påskynda åtgärderna för att bekämpa metanutsläppen senast 2030. Parlamentet noterar att metanförordningen(39) inför globala övervakningsverktyg för att öka öppenheten vad gäller metanutsläpp till följd av import av olja, gas och kol till EU och för att säkerställa lika villkor för alla aktörer i och utanför EU, samtidigt som försörjningstryggheten beaktas.

128.  Europaparlamentet understryker att effekterna av klimatförändringar och extrema väderhändelser på våra energisystem blir alltmer allvarliga, även på produktionen av vattenkraft, vinsten av bioenergi, effektiviteten i värmekraftverk och behoven av uppvärmning och kylning. Parlamentet konstaterar att produktionsnivån för förnybar energi ofta kan variera, vilket visar på behovet av att utveckla lagringskapaciteten.

129.  Europaparlamentet framhåller den djupgående översyn av EU:s energilagstiftning inom ramen för 55 %-paketet som har inneburit en anpassning av den till EU:s skärpta mål för minskade växthusgasutsläpp med minst 55 % senast 2030 för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet betonar att uppnåendet av våra klimat- och energimål är beroende av ett effektivt genomförande av 55 % -paketet. Parlamentet anser att andra parter bör vidta liknande och relevanta åtgärder med stöd av och i samarbete med EU.

130.  Europaparlamentet begär att den aviserade given för ren industri ska säkerställa industrins konkurrenskraft och öka arbetstillfällen av hög kvalitet med hjälp av sektorsspecifika och sektorsövergripande åtgärder genom att förenkla, investera i och säkerställa tillgång till överkomlig, hållbar och trygg energiförsörjning och råvaror, i partnerskap med industrin, arbetsmarknadens parter, finansinstitut och alla berörda parter, i syfte att stödja våra industrier på deras väg mot en klimatneutral framtid med ekonomiska incitament.

131.  Europaparlamentet framhåller den centrala roll som energieffektivitet, förnybara energikällor, ett diversifierat energisystem och koldioxidsnåla energikällor spelar i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Parlamentet erkänner dock vikten, såsom EU har gjort inom ramen för 55 % -paketet, av att anpassa politik och åtgärder för förnybar energi och energieffektivitet för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och följa Parisavtalet, genom att ta vara på den möjlighet som de minskade kostnaderna för förnybar energi och energilagringsteknik just nu ger. Parlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av den angelägna och riktade reformen av elmarknadens utformning vars syfte bland annat är att bidra till att främja produktionen av förnybar energi, stärka och skydda konsumenterna och göra konsumenternas och företagens energiräkningar mindre beroende av kortsiktiga prisfluktuationer.

132.  Europaparlamentet påminner om att unionen åtagit sig att följa principen om energieffektivitet först, som beaktar kostnadseffektivitet, systemeffektivitet, lagringskapacitet, flexibilitet på efterfrågesidan och försörjningstrygghet.

133.  Europaparlamentet betonar behovet av betydande offentliga och privata investeringar i EU:s energinät och tillhörande infrastruktur för att möjliggöra en modernisering och utbyggnad av dem och en fortsatt flexibel integrering av förnybara energikällor, effektivitetsåtgärder och lagringslösningar för att tillhandahålla en ren, tillräcklig, säker och överkomlig energi för våra medborgare och vår industri. Parlamentet understryker särskilt behovet av att uppgradera EU:s elnät för att anpassa det till en betydande ökning av förnybar kapacitet, variationer i produktionen, ändrade flödesmönster för el i hela Europa och nya krav. Parlamentet påminner om vikten av att undanröja hinder, inbegripet svårigheter i tillståndsförfaranden för elinfrastruktur, för att fortsätta att integrera medlemsstaternas energisystem, vilket ökar unionens möjligheter att producera ren energi, och av att främja utbyggnaden av sammanlänkningar. Parlamentet understryker att medlemsstaterna måste uppfylla elsammanlänkningsmålet på 15 % senast 2030.

134.  Europaparlamentet betonar att uppnåendet av globala nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 kommer att kräva samordnade globala insatser och utvecklingsländerna kommer att behöva internationellt stöd för att uppnå sin gröna omställning. Parlamentet betonar vikten av att öka det nära gränsöverskridande samarbetet och utbytet av bästa praxis med internationella partner när det gäller politiska beslut samt överföring av vetenskap och teknik.

135.  Europaparlamentet betonar att partnerskap med länder utanför EU om energipolitikens externa dimensioner måste främjas. Parlamentet noterar EU:s ansträngningar för att bygga energiallianser med ett hållbart utvecklingsperspektiv.

136.  Europaparlamentet noterar deklarationen från COP28(40) som mer än 20 länder står bakom, däribland 12 EU-medlemsstater och Ukraina, om att senast 2050 tredubbla den globala kärnenergikapaciteten.

137.  Europaparlamentet framhåller den centrala roll som medborgare och lokalsamhällen måste spela för att åstadkomma en framgångsrik global energiomställning, och de specifika hinder som de möter i samband med tillgången till finansieringsinstrument samt offentligt och privat kapital. Parlamentet understryker vikten av en EU-lagstiftning som sätter ramen för deras produktion, egenförbrukning, lagring och försäljning av förnybar energi och deras möjligheter att erbjuda medborgare och andra enheter efterfrågeflexibilitet och energieffektivitetstjänster. Parlamentet betonar att EU:s regelverk är en god praxis som kan överföras till internationella partner som försöker påskynda sin ekologiska omställning på ett socialt rättvist och demokratiskt sätt.

Forskning, innovation, digital teknik och rymdpolitik

138.  Europaparlamentet välkomnar hur Copernicusprogrammet och EU:s nya kunskapscentrum för jordobservation bidrar till övervakningen av mark, atmosfär och havsmiljö. Parlamentet understryker betydelsen av kapacitet för satellitövervakning för att övervaka, forma, förutsäga och stödja politiska beslut om klimatförändringar, inbegripet övervakning av metanutsläpp, händelser med mycket stora utsläpp och kolsänkor. Parlamentet betonar behovet av att främja gemensamma forskningsprogram för att utveckla teknik och infrastruktur som omfattar skydd av både rymden och klimatet. Parlamentet betonar vikten av offentlig-privata partnerskap för att främja samarbete mellan statliga och kommersiella rymdorganisationer. Parlamentet understryker behovet av att uppnå verkligt strategiskt oberoende för EU på satellitområdet och att ytterligare investera i rymdekonomin.

139.  Europaparlamentet påminner om vikten av att forskning och innovation bidrar till att uppnå målen i Parisavtalet och i den europeiska gröna given. Parlamentet understryker att den största delen av den forskning och innovation som krävs för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050 fortfarande ligger framför oss. Parlamentet beklagar att EU fortfarande inte har uppfyllt sitt långvariga mål att årligen investera 3 % av BNP i forskning och utveckling, och efterlyser nya strategier för att öka utgifterna för industriell forskning och utveckling.

140.  Europaparlamentet välkomnar, framför allt i detta avseende, den roll som Horisont Europa och dess partnerskap, såsom de gemensamma företagen och kunskaps- och innovationsgrupperna vid Europeiska institutet för innovation och teknik, spelar för att främja samarbete mellan den offentliga och privata sektorn, i syfte att bidra till klimatneutralitet och den gröna omställningen, samtidigt som man säkerställer att innovationerna är hållbara, tillgängliga och överkomliga för alla.

141.  Europaparlamentet framhåller att det krävs mer investeringar, både offentliga och privata, i forskning, innovation och spridning av ny hållbar teknik, även inom arbetskraftsintensiva branscher och i uppgraderingen av befintliga och, vid behov, nya infrastrukturnät och projekt som bidrar till målen i den europeiska gröna given och Parisavtalet.

142.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa samstämmiga och konsekventa incitament som främjar ren och innovativ teknik i syfte att uppnå målen för 2030 och 2050, att ta itu med införandet av redan mogen teknik samt med investeringar i ny teknik som kan behöva utvecklas för att unionens mål om klimatneutralitet ska kunna uppnås senast 2050.

143.  Europaparlamentet betonar att EU måste samarbeta kring forskning i teknik, industri och innovativ vetenskap för att viktiga bidrag ska kunna göras till Parisavtalet. Parlamentet begär att den aviserade strategin för europeisk livsvetenskap ska genomföras. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja strategiska forskningspartnerskap för att möjliggöra lika villkor i Europa.

144.  Europaparlamentet framhåller att digitalisering är en avgörande faktor för att integrera energisystemen eftersom den kan möjliggöra dynamiska och sammankopplade flöden av energibärare, låta olika marknader kopplas samman samt tillhandahålla de data som krävs för att anpassa utbud till efterfrågan och optimera nätstyrning. Parlamentet framhåller den digitala teknikens potential när det gäller att öka energieffektiviteten och därmed minska de totala växthusgasutsläppen, samtidigt som man erkänner det akuta behovet av att anta hållbara metoder för att minimera det allt större koldioxid- och resursavtrycket från sektorn för digitalisering och informations- och kommunikationsteknik, särskilt datacentraler och annan datorinfrastruktur. Parlamentet erinrar om EU:s mål att göra datacentraler klimatneutrala och mycket energieffektiva senast 2030, i linje med dess digitala strategi.

Europaparlamentets roll vid COP29

145.  Europaparlamentet bör ingå som en integrerad del i EU:s delegation vid COP29, med tanke på att parlamentet måste ge sitt godkännande till internationella avtal och spelar en central roll i det interna genomförandet av Parisavtalet som en av EU:s medlagstiftare. Parlamentet förväntar sig därför att få närvara vid EU:s samordningsmöten vid COP29 i Baku och att garanteras tillgång till alla förberedande handlingar. Parlamentet förbinder sig att agera oberoende och fritt från intressekonflikter.

o
o   o

146.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, med begäran om att den vidarebefordras till alla konventionsparter som inte är medlemmar i EU.

(1) EUT C, C/2024/4210, 24.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4210/oj. (2) Antagna texter, P9_TA(2024)0369. (3) EUT C, C/2024/493, 23.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/493/oj. (4) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj. (5) EUT C 232, 16.6.2021, s. 28. (6) EUT C 445, 29.10.2021, s. 156. (7) EUT C 184, 5.5.2022, s. 105. (8) EUT C 67, 8.2.2022, s. 25. (9) EUT C 132, 14.4.2023, s. 106. (10) EUT C 506, 15.12.2021, s. 38. (11) EUT C 385, 22.9.2021, s. 10. (12) EUT C 125, 5.4.2023, s. 135. (13) EUT C 132, 14.4.2023, s. 54. (14) EUT C 465, 17.11.2021, s. 11. (15) EUT C, C/2024/488, 23.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/488/oj. (16) EUT C 493, 27.12.2022, s. 19. (17) Meddelande från kommissionen av den 31 oktober 2024 med titeln EU Climate Action Progress Report 2024 (COM(2024)0498). (18) FN:s miljöprograms rapport om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) från 2024. (19) Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, utsläppsdatabasen för global atmosfärforskning (Edgar), GHG emissions of all world countries – 2024. (20) Världsbanken, Groundswell Part 2: Acting on Internal Climate Migration, Washington, DC, 2021. (21) Europeiska miljöbyrån, Economic losses from weather- and climate-related extremes in Europe, oktober 2023. (22) OECD, Climate Finance Provided and Mobilised by Developed Countries in 2013-2022, 29 maj 2024. (23) Europeiska miljöbyråns rapport nr 1/2024, European Climate Risk Assessment, 11 mars 2024. (24) Rådets beslut (EU) 2024/1677 av den 30 maj 2024 om godkännande av Europeiska atomenergigemenskapens frånträde från energistadgefördraget (EUT L, 2024/1677, 13.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2024/1677/oj). (25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/841/oj). (26) Shukla, P. R. och Skea, J. (redaktörer), Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change – Working Group III Contribution to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, 2022. (27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1787 av den 13 juni 2024 om minskade metanutsläpp inom energisektorn och om ändring av förordning (EU) 2019/942 (EUT L, 2024/1787, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1787/oj). (28) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/87/oj). (29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1805 av den 13 september 2023 om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 234, 22/09/2023, s. 48, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1805/oj). (30) Transport & Environment, Murphy, A. och Simon, V., ”Private jets: can the super rich supercharge zero-emission aviation?”, European Federation for Transport and Environment, Bryssel, 2021. (31) Europeiska miljöbyrån, ”Progress and prospects for decarbonisation in the agriculture sector and beyond”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2022. (32) Europeiska miljöbyrån, ”EEA greenhouse gases – data viewer”, 13 augusti 2024. (33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956 av den 10 maj 2023 om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (EUT L 130, 16.5.2023, s. 52, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/956/oj). (34) Världsbanken, State and Trends of Carbon Pricing 2024, Världsbanken, Washington DC, 21 maj 2024. (35) Internationella finansieringsbolaget Strengthening sustainability in the textile industry, Internationella finansieringsbolaget, Washington DC, 2023. (36) Sakkunniga på klimat- och miljöförändringar (MedECC), Risks associated to climate and environmental changes in the Mediterranean region. A preliminary assessment by the MedECC Network Science-policy interface – 2019, 2019. (37) IEA, Fossil Fuels Consumption Subsidies 2022, februari 2023. (38) IEA, World Energy Investment 2024: Overview and key findings, juni 2024. (39) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1787 av den 13 juni 2024 om minskade metanutsläpp inom energisektorn och om ändring av förordning (EU) 2019/942, EUT L, 2024/1787, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1787/oj. (40) Ministerdeklaration om tredubbel kärnenergi, undertecknad den 2 december 2023.

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2024 om EU:s åtgärder mot Rysslands skuggflottor och säkerställande av ett fullständigt verkställande av sanktionerna mot Ryssland (2024/2885(RSP))

P10_TA(2024)0036 RC-B10-0161/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina, särskilt sedan upptrappningen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari 2022,

–  med beaktande av de 14 på varandra följande sanktionspaket mot Ryssland som EU har antagit sedan februari 2022,

–  med beaktande av FN-stadgan och Förenta nationernas havsrättskonvention,

–  med beaktande av den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg (Marpol), den internationella konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning, den internationella konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja samt andra relevanta konventioner från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO),

–  med beaktande av IMO:s resolution A.1192(33), Urging member states and all relevant stakeholders to promote actions to prevent illegal operations in the maritime sector by the “dark fleet” or “shadow fleet”, som antogs den 6 december 2023,

–  med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 6 december 2023,

–  med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ryssland har fört ett olagligt, oprovocerat och omotiverat fullskaligt anfallskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022 och fullföljer därmed det som landet inledde 2014 i och med annekteringen av Krim och den därpå följande ockupationen av delar av regionerna Donetsk och Luhansk. EU har med kraft fördömt Rysslands anfallskrig mot Ukraina alltsedan det inleddes och har uppmanat Ryssland att upphöra med dessa angrepp och respektera Ukrainas territoriella integritet.

B.  Ryssland är en av världens största oljeproducenter. Landet är i hög grad beroende av försäljning av olja för exportinkomster och budgetintäkter, och olja är därför en viktig källa för att finansiera dess krig i Ukraina.

C.  EU och de andra medlemmarna i G7+-gruppens pristakskoalition har fastställt ett pristak för råolja och petroleumprodukter med ryskt ursprung i syfte att upprätthålla den globala försörjningen och samtidigt begränsa de intäkter som Ryssland använder för att finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina. Som svar på detta har Ryssland spenderat omkring 9 miljarder euro på att bygga upp sin så kallade skuggflotta. Oljetankfartyg fyllda med rysk olja trafikerar dagligen europeiska farvatten som ett led i Rysslands försök att kringgå EU:s och G7:s sanktioner.

D.  Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes den 24 februari 2022 har EU infört kraftfulla och aldrig tidigare skådade sanktioner mot Ryssland i syfte att urholka Rysslands ekonomiska, finansiella och militära förmåga att upprätthålla krigsinsatserna. Rådets sjätte sanktionspaket innebär bland annat ett förbud mot inköp, import och överföring sjövägen av råolja och vissa petroleumprodukter från Ryssland till EU. I rådets elfte och tolfte sanktionspaket behandlas de risker för kringgående som skuggflottan medför. I sitt 14:e sanktionspaket mot rysk olja införde rådet en ny åtgärd mot specifika fartyg som bidrar till Rysslands krig mot Ukraina: de omfattas nu av ett förbud mot tillträde till hamnar och ett förbud mot tillhandahållande av tjänster. Hittills har EU fört upp endast 27 fartyg på denna förteckning, däribland tankfartyg som transporterar rysk olja och tillämpar farliga och olagliga sjöfartsmetoder. I oktober 2024 införde den brittiska regeringen sanktioner mot 18 ryska oljetankfartyg och fyra tankfartyg med flytande naturgas. Att föra upp skuggflottans fartyg på denna förteckning är det som hittills har haft den största effekten på skuggflottans verksamhet.

E.  Skuggflottor har redan utnyttjats av fientliga länder som Iran, Venezuela och Nordkorea. Omfattningen och den sofistikerade utformningen av Rysslands verksamhet gör den emellertid unik. Rysslands skuggflotta beräknas nämligen använda omkring 160–200 tankfartyg varje månad för att transportera olja, och den har en uppskattad total flotta på 600 fartyg som spelar en central roll för att upprätthålla den ryska råoljeexporten.

F.  Den skuggflotta som Ryssland använder för att kringgå sanktionerna har gjort sanktionssystemet betydligt mindre effektivt och Ryssland har kunnat fortsätta att använda dessa inkomster för att finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina. Detta tydliggör behovet av att stärka och bredda den internationella samordningen av sanktionerna.

G.  Skuggflottan uppskattas bestå av minst 600 tankfartyg över hela världen. Det rör sig om äldre tankfartyg som ofta saknar försäkring som uppfyller industristandarder och ofta byter namn och flaggregistreringar, vilket innebär att Ryssland kan sälja en stor del av sin olja till ett pris som överstiger pristaket och gör det svårt för regeringar att utkräva skadestånd från tankfartygens ägare för sanering vid utsläpp. Fartygen är i allmänhet olämpliga för trafik och bidrar till den ökande risken för kollisioner till havs på internationella handelsrutter. De utgör därför ett stort miljöhot på grund av den höga risken för oljeutsläpp som skadar marina ekosystem och kustområden, däribland i marina skyddsområden med särskilt känsliga vilda djur och växter, där oljeutsläpp skulle få katastrofala konsekvenser. Erfarenhet av tidigare oljeutsläpp från tankfartyg visar att skador på kust- och undervattensekosystem och på ytlevande djur och havsfåglar kan bestå i årtionden. En utvidgning av Europeiska sjösäkerhetsbyråns (Emsa) flotta med ytterligare insatsfartyg skulle ligga i linje med EU:s åtagande gällande miljöskydd, resiliens i enlighet med den europeiska gröna given och målen för EU:s civilskyddsmekanism om att öka kapaciteten för snabba insatser och katastrofberedskap.

H.  De ryska skuggtankfartygen överför regelbundet rysk råolja och ryska oljeprodukter mellan fartyg i territorialvatten, bland annat i Medelhavet. De överför och blandar då rysk olja mellan fartyg utan att gå in i någon hamn, i syfte att dölja oljans ursprung. Att göra detta så nära kusten medför stora risker för miljöskador. Fartygens transpondrar för det satellitbaserade automatiska identifieringssystemet (AIS) stängs ofta av för att de ska undgå övervakning och officiella inspektioner. Europas kustländer skulle drabbas särskilt hårt. Vid eventuella olyckor med oljeutsläpp från skuggflottans fartyg kan kuststater och deras skattebetalare behöva stå för miljardtals euro i saneringskostnader, eftersom det ofta inte går att spåra fartygens ägare. Oljeutsläpp kan också medföra stora ekonomiska förluster, bland annat till följd av minskad turism och fiskeverksamhet. Sådana utsläpp utgör allvarliga hot mot vattenkvaliteten och mot de vilda djuren och växterna i området eftersom de skadar marina ekosystem, förorenar konsumentprodukter såsom skaldjur och därmed utgör ett hot mot människors hälsa, orsakar ytterligare föroreningar och stör fiskarnas fortplantning.

I.  Avsiktliga utsläpp av spillolja överbord är olagliga enligt Marpol, ett internationellt fördrag som syftar till att begränsa föroreningarna från sjöfarten. Ryssland har undertecknat Marpol. Det finns bevis för att överträdelser av Marpol har skett. Att belägga enskilda fartyg med sanktioner har visat sig vara effektivt, eftersom fartyg som tidigare har svartlistats har fått försämrade möjligheter att handla med olja sedan de belagts med sanktioner.

J.  Direktiv 2009/20/EG(1) om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk är i kraft sedan 2009 och säkerställer att alla fartyg som för en EU-medlemsstats flagg har försäkring och medför försäkringsbevis. Ett av målen med direktiv 2009/20/EG är att säkerställa att undermåliga fartyg tas ur bruk. Enligt den internationella konventionen om ingripande på det fria havet vid olyckor som är ägnade att leda till förorening genom olja får länder ”förebygga, minska eller avvärja allvarlig och överhängande fara som förorening av havsvattnet genom olja eller hot om sådan förorening innebär för deras kuster eller därtill knutna intressen, om föroreningen eller hotet därom är en följd av en sjöolycka eller åtgöranden i samband med en sådan olycka”.

K.  Färska rapporter från den svenska marinen har framhållit säkerhetsriskerna med skuggflottans verksamhet och eventuella användning i hybridinsatser mot europeiska länder.

L.  Trots förbudet mot att importera oljeprodukter som har raffinerats i Ryssland finns det inget förbud mot import från raffinaderier i tredjeländer som raffinerar rysk råolja. Skuggflottan levererar rysk råolja till raffinaderier i tredjeländer, och EU och G7-länderna fortsätter att importera oljeprodukter från rysk olja, till exempel från raffinaderier i Turkiet.

M.  Trafiken med dessa fartyg har ökat dramatiskt under 2024, och de ryska skuggfartygen har mer än fördubblat antalet fullbordade resor. En stor del av den ryska oljan transporteras på starkt trafikerade internationella sjöfartsleder. Ryska fartyg transporterar en stor majoritet av sin olja från hamnar i Östersjön och Svarta havet.

N.  De aktörer som transporterar oljan och förvaltar skuggflottan verkar inte isolerat. Deras verksamhet är kopplad till de finansiella transaktioner som stöder dem. Dessa transaktioner kan omfatta enheter som är föremål för ekonomiska sanktioner. Efterlevnaden av sanktionssystemet bör analyseras ur ett helhetsperspektiv för att se till att inte sanktionerna kringgås.

O.  Fartygsoperatörer har visat sig villiga att strunta i sanktionerna genom att registrera sina fartyg i länder som inte deltar i pristaksöverenskommelsen. Ryssland använder förmedlare, organisationer och privatpersoner från tredjeländer för att köpa vissa tankfartyg till skuggflottan. En del ägare och förvaltare av skuggflottans tankfartyg och gasfartyg är också registrerade i EU-medlemsstater.

P.  Rysslands skuggflotta är starkt beroende av flera länders delaktighet och samarbete för att kringgå sanktionerna, särskilt Kina, Indien och Turkiet.

1.  Europaparlamentet upprepar i starkast möjliga ordalag sitt fördömande av Rysslands oprovocerade, olagliga och omotiverade anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmanar Ryssland att omedelbart upphöra med all militär verksamhet i Ukraina och att helt och villkorslöst dra tillbaka alla styrkor, proxystyrkor och militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium, att upphöra med sin tvångsdeportering av ukrainska civila och att frige alla frihetsberövade och deporterade ukrainare, särskilt barn.

2.  Europaparlamentet bekräftar sitt entydiga stöd för EU:s sanktionssystem, som syftar till att undergräva den ryska regimens förmåga att bedriva sitt anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet understryker att syftet med EU:s sanktioner som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina är att strategiskt försvaga den ryska ekonomiska och industriella basen, särskilt det militärindustriella komplexet, i syfte att urholka Rysslands förmåga att fortsätta kriget, attackera civilbefolkningen och kränka Ukrainas territoriella integritet, samt att hindra Rysslands tillgång till militär teknik och militära komponenter. Parlamentet noterar att Ryssland aktivt kringgår EU:s sanktioner och försöker hitta nya sätt att göra det på, bland annat genom att driva en skuggflotta med oljetankfartyg, och därför fortfarande kan vara i stånd att intensifiera sina krigsinsatser mot Ukraina på kort sikt, särskilt under den stundande vintersäsongen.

3.  Europaparlamentet anser att skuggflottan är en viktig finansiell livlina för Ryssland i dess olagliga och oförsvarliga anfallskrig mot Ukraina och ett viktigt verktyg som skapats för att kringgå EU:s sanktionssystem. Parlamentet fördömer den risk som dessa osäkra och oförsäkrade ryska fartyg utgör för säkerheten till havs och för våra europeiska kustmedlemsstater och marina ekosystem. Parlamentet fördömer Ryssland för att avsiktligen skapa enorma risker för sin egen ekonomiska vinnings skull, utan hänsyn till internationell säkerhet eller risken för oåterkalleliga miljöskador. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att intensifiera sina insatser för att hindra Ryssland från att undvika och kringgå sanktioner, och att genomföra konkreta åtgärder för att säkerställa sjösäkerheten och förebygga miljöfaror i europeiska vatten, särskilt i Östersjön. Parlamentet anser att omlastningar mellan fartyg på öppet hav är högriskverksamhet som undergräver internationell sjösäkerhet och miljöskydd.

4.  Europaparlamentet efterfrågar mer riktade sanktioner mot skuggflottan i de nästkommande sanktionspaketen mot Ryssland, såsom att upprätta en förteckning med varje enskildt fartyg i skuggflottan samt deras ägare, fartygsoperatörer, förvaltare, konton, banker, försäkringsbolag osv. Parlamentet efterlyser ett omedelbart förbud mot användning av västerländska fartyg för transport av rysk olja. Parlamentet vill mer allmänt att EU:s nästkommande sanktionspaket ska omfatta systematiska sanktioner mot fartyg med oviss försäkringsstatus som trafikerar EU:s farvatten, i syfte att skydda våra vatten och undvika kostnaderna för sanering efter oljeutsläpp. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten och det internationella särskilda sändebudet för genomförande av EU:s sanktioner att kontakta regeringarna i de länder där företagen som förvaltar skuggtankfartygen är registrerade och i de flaggstater vars närvaro har ökat avsevärt i EU:s farvatten sedan oljepristaket infördes. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vända sig till dessa flaggstater för att informera dem om grunden för förteckningen och konsekvenserna av ett potentiellt införande i förteckningen, belysa riskerna och de negativa miljöeffekterna av oreglerade transportmetoder med hög risk samt påminna dem om deras ansvar som flaggstater. Parlamentet uppmanar flaggstaterna att avföra fartyg som omfattas av sanktioner ur sina fartygsregister.

5.  Europaparlamentet konstaterar att de flaggstater som hjälper den ryska skuggflottan därmed också bidrar till de ryska krigsinsatserna. Parlamentet betonar att om klassiska diplomatiska insatser misslyckas bör EU allvarligt omvärdera sitt bilaterala samarbete med tredjeländer som hjälper Ryssland att kringgå EU:s sanktioner.

6.  Europaparlamentet fördömer de europeiska fartygsägarnas inblandning i skapandet av Rysslands skuggflotta. Parlamentet fördömer agerandet hos stater, leverantörer av juridiska tjänster samt andra enheter och personer som hjälper Ryssland att undvika eller minska effekterna av EU:s sanktioner. Parlamentet påminner om att överträdelser av sanktionerna utgör ett brott på EU-nivå och har en allvarlig inverkan på EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet efterlyser en utvidgning och ett verkställande av restriktioner för fartygsförsäljning och ett förbud mot försäljning av tankfartyg till länder som underlättar handeln med Ryssland.

7.  Europaparlamentet begär starkare EU-omfattande åtgärder för att säkerställa en striktare tillämpning av sanktionerna och en utvidgning av dem till att även omfatta omedelbar inspektion av fartyg som trafikerar EU:s farvatten, för att verifiera att de har rätt försäkringsskydd och följer IMO:s krav. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma och stärka sin administrativa kapacitet för att säkerställa ett snabbt genomförande och strikt verkställande av EU:s sanktioner.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera inom ramen för EU:s samarbete med IMO för att förhindra och begränsa skuggflottans verksamhet. Parlamentet efterlyser ett strikt genomförande av resolution A.1192(33) från IMO:s generalförsamling, som antogs i december 2023, om att bekämpa skadlig sjöfartsverksamhet, i synnerhet vad gäller fartygs skyldighet att meddela sin flaggstat alla överföringar mellan fartyg och skärpta inspektioner i hamn av misstänkta fartyg. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att hindra den ryska skuggflottans fartyg från att få tillträde till EU:s farvatten. Parlamentet understryker att Europeiska sjösäkerhetsbyrån måste utnyttjas till sin fulla potential för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att identifiera vilka fartyg som omfattas av sanktioner och övervaka hur misstänka fartyg förflyttar sig. Parlamentet uppmanar särskilt EU att upprätta en fullständig förteckning över fartyg som tillhör den ryska skuggflottan, att genomföra riktade inspektioner, även till havs, och att införa sanktioner som också leder till att fartyg blockeras permanent eller tillfälligt av administrativa skäl.

9.  Europaparlamentet begär att EU och dess medlemsstater noggrant ska övervaka genomförandet av direktiv 2009/20/EG om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk, för att förhindra att oförsäkrade fartyg trafikerar EU:s farvatten. Parlamentet betonar att det behövs starkare verkställighetsmekanismer, bland annat en möjlighet för EU:s medlemsstater att hindra oförsäkrade fartyg eller fartyg som inte uppfyller gällande krav från att anlöpa hamnar i EU eller använda EU:s farvatten för att tanka eller för andra tjänster, samt att det behövs en ökad övervakning av sådana fartyg. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att fartyg som inte uppfyller kraven inte tillhandahålls på marknaden.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att föra ett nära samarbete med Förenade kungariket i fråga om åtgärder för att begränsa användningen av Engelska kanalen för fartyg från den ryska skuggflottan. Parlamentet uppmanar länder med internationella sund att kräva att fartyg bevisar att de har försäkring för redares ansvarsrisk och att de följer minimisäkerhetsnormerna. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att kräva att alla fartyg som passerar genom eller i närheten av deras vatten visar att de har försäkring som täcker oljeutsläpp, för att säkerställa transparens i försäkringsarrangemangen.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att stärka sin övervakningskapacitet, särskilt drönar- och satellitövervakning, bland annat genom att använda Sentinel-satellitbilder, för att upptäcka fartyg från skuggflottan i EU:s farvatten och övervaka deras verksamhet, såsom omlastning mellan fartyg i strid med EU:s direktiv och Marpol, och att snabbt genomföra undersökningar när risker uppstår för kustområden och marina ekosystem.

12.  Europaparlamentet begär att överföringar av rysk råolja och oljeprodukter mellan fartyg i EU:s farvatten ska förbjudas. Parlamentet begär att man ska använda de resurser som krävs för att upptäcka och stoppa dessa överföringar, inbegripet införa ett förbud för alla sådana fartyg att ligga för ankar och tanka i EU:s farvatten.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta strikta regleringsåtgärder i sina hamnar och sina territorialvatten. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att, när det gäller tankfartyg som kan tänkas transportera rysk olja, fullt ut utnyttja sin rätt att låta fartyg ledas av en ombordvarande lots från den berörda nationella myndigheten för att kontrollera lastens ursprung, fartygets faktiska ägarskap, försäkringshandlingarna och efterlevnaden av säkerhetsnormer samt se till att fartyg som misstänks för kringgående av sanktioner och bristande efterlevnad av miljölagstiftningen flaggas för utredning.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utse hamnar som kan hantera fartyg som omfattas av sanktioner och som transporterar råolja och flytande naturgas samt att beslagta olaglig last utan att lämna ersättning.

15.  Europaparlamentet betonar att effekterna av befintliga sanktioner samt ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina fortsättningsvis kommer att undergrävas så länge EU fortsätter att importera ryska fossila bränslen. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att förbjuda all import av ryska fossila bränslen, inbegripet flytande naturgas. Parlamentet uppmanar EU att införa ett krav på att fartyg som exporterar rysk flytande naturgas ska tas upp på EU:s sanktionsförteckning, så att de inte får tillträde till EU:s hamnar eller sjöfartstjänster. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förbjuda import av ryska kärntekniska produkter, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att inte ingå några nya avtal med Rosatom eller med dess ledning eller dotterbolag.

16.  Europaparlamentet uppmanar G7-länderna att effektivare se till att pristaket för rysk olja som transporteras sjövägen upprätthålls, att sänka pristaket för olja avsevärt och att ta itu med de kryphål som Ryssland utnyttjar för att ompaketera och sälja sin olja och sina oljeprodukter till marknadspriser. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och dess G7-partner att stärka sitt samarbete med handelspartner för att snabbare och effektivare identifiera köpare av rysk olja och sluta köpa oljeprodukter från dem. Parlamentet begär att anläggningar som har identifierats som köpare ska föras upp på förteckningen för riktade sanktioner och att ett fullständigt förbud ska införas mot återexporterade ryska raffinerade oljeprodukter. Parlamentet efterlyser harmoniserad ursprungstestning av import av fossila bränslen, flytande naturgas och raffinerade fossila bränslen för att förhindra att rysk energi återexporteras till EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att grundligt undersöka företagens efterlevnad av exportrestriktioner för förtecknade varor och att införa avskräckande påföljder.

17.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck EU och dess G7-partner att avsevärt utöka sina sanktionsförteckningar till att omfatta ytterligare fartyg som kringgår deras pristak och bedriver verksamhet utan respekt för internationella normer. Parlamentet uppmanar EU och partnerländerna att noggrant kontrollera huruvida försäkringar mot oljeutsläpp är adekvata när de tillämpar sanktionsramen, till exempel när de beviljar eller förnyar registreringar. Parlamentet begär stärkta krav på tillbörlig aktsamhet för att kunna försäkra fartyg, såsom bevis på köpekontrakt som är förenliga med pristaket eller tillförlitliga, verifierade bankutdrag osv.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en tillräckligt god beredskap för miljökatastrofer, särskilt för stora oljeutsläpp, och att se till att medlemsstaternas myndigheter bedriver ett nära samarbete, såväl med varandra som med Europeiska sjösäkerhetsbyrån, för att hantera storskaliga, gränsöverskridande föroreningskatastrofer, bland annat genom att fortsätta att samordna förteckningar över sådan utrustning som behövs för saneringsarbeten. Parlamentet betonar att incidenter av detta slag kommer att leda till allvarlig långsiktig miljöförstöring, vilket i sin tur avsevärt kan komma att påverka turismen, fisket och havsnäringen i de medlemsstater som gränsar till de drabbade haven. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare finansiering för att säkerställa att Europeiska sjösäkerhetsbyrån förfogar över ett tillräckligt antal beredskapsfartyg som kan ingripa vid oljeutsläpp.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/123/EG om ändring av direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser(2) genomförs och verkställs på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast införliva och genomföra direktiv (EU) 2024/1226 om fastställande av brottsrekvisit och påföljder för överträdelse av unionens restriktiva åtgärder(3) och att säkerställa adekvata ekonomiska och tekniska resurser och personal för att på ett korrekt sätt verkställa EU:s restriktiva åtgärder.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta med berörda internationella partner och intressenter, bland annat inom sjöfarts-, energi-, försäkrings- och finanssektorn, för att identifiera bästa praxis för att upptäcka och hantera kringgående av sanktioner och mildra miljöpåverkan i EU:s vatten.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram tydligare riktlinjer och robustare standarder för tillbörlig aktsamhet för företag och finansinstitut i EU, i syfte att undvika oavsiktligt samarbete med enheter som är kopplade till skuggflottor.

22.  Europaparlamentet manar till stöd för det arbete mot kringgående som sändebudet för genomförande av EU:s sanktioner utför i syfte att förhindra systematisk återexport till Ryssland av sanktionsbelagda EU-varor, något som allvarligt undergräver EU-sanktionernas effektivitet och hindrar de internationella ansträngningarna att få slut på kriget. Parlamentet uppmanar i detta avseende alla kandidatländer och potentiella kandidatländer för EU-anslutning att lägga sig strikt i linje med de sanktioner EU infört som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina för att visa att de är beredda att åta sig de skyldigheter som följer av ett EU-medlemskap. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att utvidga Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter så att den kan hantera brott mot EU:s restriktiva åtgärder. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka och centralisera tillsynen på EU-nivå när det gäller genomförandet av sanktioner och att utarbeta en mekanism för att förhindra och övervaka kringgående av sanktioner.

23.  Europaparlamentet vill se globala transparensstandarder för fartygsregistrering för att minska utnyttjandet av skalbolag och bekvämlighetsflagg, i syfte att förbättra transparensen när det gäller ägandet av fartygen.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att anta handelspolitiska verktyg liknande dem som Förenta staterna använder, med inriktning på aktörer som får marknadsfördelar på grund av sanktionssystem och därmed kan agera otillbörligt på EU-marknaden.

25.  Europaparlamentet uttrycker oro över det rapporterade överskottet i rysk oljeproduktion, som ligger avsevärt över den kvot som OPEC+ fastställt för Ryssland och som ytterligare möjliggör kringgående av det fastställda pristaket och gör att Ryssland kan generera ytterligare intäkter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att noga övervaka situationen och att vidta lämpliga åtgärder i samarbete med EU:s internationella partner.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen / unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Ukrainas president, regering och Verkhovna Rada, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Internationella sjöfartsorganisationen och de ryska myndigheterna.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/20/EG av den 23 april 2009 om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk (EUT L 131, 28.5.2009, s. 128). http://data.europa.eu/eli/dir/2009/20/oj. (2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/123/EG av den 21 oktober 2009 om ändring av direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser, EUT L 280, 27.10.2009, s. 52, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/123/oj. (3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1226 av den 24 april 2024 om fastställande av brottsrekvisit och påföljder för överträdelse av unionens restriktiva åtgärder och om ändring av direktiv (EU) 2018/1673, EUT L, 2024/1226, 29.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1226/oj.