Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Innovation för en hållbar framtid – Handlingsplanen för miljöinnovation (COM(2011)0899),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020‑strategin Innovationsunionen (COM(2010)0546),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Ett resurseffektivt Europa – flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin (COM(2011)0021),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Främjande av teknik för hållbar utveckling: Europeiska unionens handlingsplan för miljöteknik (COM(2004)0038),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En strategisk vision för europeiska standarder: bättre och snabbare hållbar tillväxt i den europeiska ekonomin före 2020 (COM(2011)0311),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning (COM(2011)0363),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (COM(2011)0809),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (COM(2011)0808),

–  med beaktande av kommissionens vitbok Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram (COM(2009)0147),

–  med beaktande av kommissionens grönbok Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation (COM(2011)0048),

–  med beaktande av det nya instrumentet ”Ungdomsgarantin”,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om europeiska innovationspartnerskap inom ramen för huvudinitiativet ”Innovationsunionen”(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 om ett resurseffektivt Europa(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 september 2011 om att utarbeta en gemensam ståndpunkt inom EU inför Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2012 om färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(6),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (COM(2011)0811),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (COM(2011)0874),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om Innovationsunionen: Ett nytt Europa i världen efter krisen(7),

–  med beaktande av resolution av den 14 juni 2012 om Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om kvinnors roll i den gröna ekonomin(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2010 om kommissionens vitbok Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om kommissionens grönbok Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation(12),

–  med beaktande av rapport nr 315 i ”Flash Eurobarometer” Attitudes of European entrepreneurs towards eco-innovation från mars 2011,

–  med beaktande av rapporten Analysing and reporting on the results achieved by CIP Eco‑Innovation market replication projects som offentliggjordes av Executive Agency for Competitiveness and Innovation (EACI) i maj 2013,

–  med beaktande av initiativet 2008 för gröna jobb från UNEP, ILO, IOE och IFS Green Jobs Towards Decent Work in a Sustainable, Low-Carbon World,

–  med beaktande av rapporten 2009 från Greenpeace och Europeiska rådet för förnybar energi (EREC) Working for the climate renewable energy and the green job revolution,

–  med beaktande av rapporten 2007 från Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) och Social Development Agency (SDA) Climate Change and Employment: Impact on employment in the European Union-25 of climate change and CO2 emission reduction measures by 2030,

–  med beaktande av rapporten från Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) i januari 2013 Greening of industries in the EU: Anticipating and managing the effects on quantity and quality of jobs, och dess databas med fallstudier,

–  med beaktande av rapporten från Eurofound 2011 Industrial relations and sustainability: the role of social partners in the transition towards a green economy,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor samt utskottet för regional utveckling (A7-0333/2013), och av följande skäl:

A.  Fortsatt välstånd och hög livskvalitet i Europa förutsätter en ren och hälsosam miljö, men också en stark och konkurrenskraftig ekonomi.

B.  Miljöproblem som klimatförändringar, råvarubrist och minskad biologisk mångfald kräver en radikal förändring av vår ekonomi, där ren teknik får en central roll.

C.  Krisens omfattning erbjuder ett enastående och historiskt tillfälle till en omläggning av våra ekonomier som bereder väg för en hållbar utveckling på lång sikt.

D.  Av den gröna teknikens tillväxt under de senaste åren har det framgått att investeringar i grön tillväxt inte är någon kostsam skyldighet utan en enorm ekonomisk möjlighet. Fastän recessionen orsakat stora förluster inom snart sagt alla sektorer fortsätter den gröna sektorn att växa, om än tillväxten inom den avmattats.

E.  Dagens resursintensiva ekonomi måste ersättas med en resurseffektiv ekonomi genom att etablerade industrier omvandlas till gröna industrier med högt förädlingsvärde som skapar arbetstillfällen samtidigt som de skyddar miljön.

F.  Miljövänliga lösningar kommer att locka till sig en ny generation av högteknologiska industrigrenar och tjänster, så vi får ett konkurrenskraftigare Europa med nya högkvalificerade arbetstillfällen.

G.  Miljöinnovation stöder nya processer som gör produktionen renare, tillsammans med nya företagsledningsmetoder, nya former av teknik och nya tjänster som gör näringslivet miljövänligare, och hjälper således Europa att göra det mesta av sina möjligheter, samtidigt som aktuella utmaningar åtgärdas.

H.  Råvarupriserna har stigit rejält de senaste åren och företagens konkurrenskraft är därför alltmer beroende av deras resurseffektivitet.

I.  Det har historiskt sett visat sig vara svårt för myndigheterna att förutse vilka innovativa tekniker som kommer att bli konkurrenskraftiga på marknaden.

J.  Skatteincitament kan vara ett användbart sätt att främja miljöinnovationer i Europa.

K.  Europa går i spetsen för utvecklingen av ny teknik. Men det är mycket som hindrar att miljötekniken utvecklas och tas i mer allmänt bruk. Hit hör bland annat att man bundit upp sig till den nuvarande tekniken, att prissignalerna brukar gynna mindre miljöeffektiva lösningar, att det är svårt att få kapital och att medvetenheten på konsumenthåll är låg. Utmaningen består därför i att förbättra produkternas övergripande miljöprestanda under deras livscykel, att främja efterfrågan på bättre produkter och produktionsteknik och hjälpa konsumenterna att göra välgrundade val.

L.  Miljömärkning av produkter och tjänster måste ge tydlig och objektiv information och får inte vilseleda konsumenterna (s.k. greenwashing).

M.  Miljöindustrin erbjuder i dag 3,4 miljoner arbetstillfällen och har en beräknad årsomsättning på 319 miljarder euro. I många länder är grön teknik redan den största arbetsgivaren eller kommer snart att bli det.

N.  Hörnstenen för EU:s utveckling av en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxtstrategi heter miljöinnovation, som leder till arbetstillfällen av hög kvalitet i en rad olika sektorer.

O.  Av resultattavlan för miljöinnovation 2010 framgår det att flera medlemsstater gjort bra ifrån sig på miljöinnovationens område, men trots detta kan inte ett enda EU-land eller någon grupp av EU-länder för närvarande fungera som resultatmodell för miljöinnovation inom EU.

P.  Av rapport nr 315 i ”Flash Eurobarometer” från 2011 om de europeiska företagarnas inställning till miljöinnovation framgår det att de små och medelstora företagen står inför ökade materialkostnader, fastän de flesta av dem infört nya eller avsevärt förbättrade miljöinnovativa produktionsprocesser eller produktionsmetoder för att minska materialkostnaderna, och att de inte heller i tillräcklig grad kommer åt att dra nytta av nuvarande subventioner eller skatteincitament samt att efterfrågan på marknaden är osäker.

Q.  Analysen av miljöinnovationsinitiativen inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation visar att nyttan för miljön, ekonomin och sysselsättningen väntas uppväga de offentliga kostnaderna flera gånger om.

R.  Att mäta miljöinnovationen är en oeftergivlig förutsättning för att man ska kunna övervaka och utvärdera EU:s medlemsstaters resultat och framsteg på väg mot smart och hållbar tillväxt i Europa, men tillgången till uppgifter om miljöinnovation är begränsad och uppgifternas kvalitet varierar åtskilligt mellan olika indikatorer.

S.  Politiska beslutsfattare och andra berörda parter har olika syn på vad miljöinnovation är och vad den bör syfta till.

T.  Begreppen ”miljöinnovation” och ”smarta gröna arbetstillfällen” definieras med hjälp av olika utvärderingskriterier (såsom i definitionerna från Internationella arbetsorganisationen (ILO), FN:s miljöprogram (Unep), Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop), OECD respektive Eurostat), något som skulle kunna leda till olikheter inom statistiken om gröna arbetstillfällen och grön tillväxt.

U.  I parlamentets resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi hänvisas det till ILO:s definition på hållbara jobb och det betonas att miljöinnovation spelar en viktig roll inom alla industri- och tillverkningssektorer.

V.  Över 240 projekt finansieras just nu av miljöinnovationsprogrammet och i maj 2013 utlyste kommissionen en ny ansökningsomgång för att välja ytterligare 45 miljöinnovationsprojekt med nyskapande miljölösningar Driften och finansieringen av miljöinnovationsinitiativet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation har hjälpt lovande europeiska utvecklare av miljöinnovationer genom att tillhandahålla riskkapital som annars inte skulle finnas till hands.

W.  Under perioden 2014–2020 är EU:s nya program Horisont 2020 för forskning och innovation det finansieringsinstrument som används för att förverkliga innovationsunionen. Inom den kommande fleråriga budgetramen 2014–2020 kommer initiativet om miljöinnovation också att omfattas av Life (programmet för miljö och klimatpolitik 2014–2020).

X.  Ungdomsarbetslösheten växer i oroande grad och dessutom råder det ett akut behov av en politik som leder till fler och bättre arbetstillfällen för ungdomar.

Y.  Parlamentet har välkomnat kommissionens initiativ om ny kompetens för nya arbetstillfällen, i vilket samarbete med medlemsstaterna erkänns.

Allmän politik för att skapa smart och hållbar tillväxt och smarta och hållbara arbetstillfällen

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen till fortsatt arbete för en EU-omfattande vision om miljöinnovation i samband med övergången till ett resurseffektivt utsläppssnålt samhälle, men också att ta sikte på konkreta mål, prioriterade områden och milstolpar.

2.  Europaparlamentet stöder kommissionens flaggskeppsinitiativ inom ramen för Europa 2020-strategin, som syftar till att ta steget mot en hållbar ekonomi nu. Parlamentet framhåller också att investeringar inriktade på en grön övergång i EU:s regioner är ett mycket användbart verktyg för att uppnå de strategiska målen om regional konvergens och territoriell sammanhållning.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en potential för att direkt och indirekt skapa arbetstillfällen av hög kvalitet om Europa 2020-strategin genomförs fullt ut. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna till ökade insatser inom detta område. Parlamentet ser positivt på att kommissionen främjar en integrerad strategi för grön tillväxt i enlighet med flaggskeppsinitiativet ”Innovationsunionen” och särskilt handlingsplanen för miljöinnovation och betraktar detta som ett steg i rätt riktning.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av lagstiftning för att öka efterfrågan på miljövänlig teknik. Parlamentet anser att konkurrenskraften inom europeisk produktion är beroende av att Europa är världsledande inom miljöeffektiva varor och produktion.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta strategier för att arbetskraftens färdigheter ska motsvara de möjligheter som finns inom sektorn för grön teknik, genom att se efter vad slags kvalificerad arbetskraft som behövs inom olika delsektorer.

6.  Europaparlamentet belyser de dubbla fördelarna för miljön och ekonomin med en övergång till en hållbar, grön ekonomi, eftersom hållbara arbetstillfällen skapas i både EU och utvecklingsländer genom ökad delaktighet i innovativ produktion av bränslen och material, liksom genom de arbetstillfällen som uppkommer tack vare bearbetning och distribution av biomaterial för företag samt offentliga, privata och inhemska konsumenter. Parlamentet betonar att dessa möjligheter bör skapa hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet för både kvalificerade och okvalificerade arbetstagare. Parlamentet är medvetet om att ett stabilt och långsiktigt regelverk för att främja hållbarhet bör utarbetas genom att befintliga finansieringsinstrument utnyttjas.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar att tryggad livsmedelsförsörjning, klimatförändringar, markkvalitet, knapp råvarutillgång, övergången till system med förnybar energi och till energieffektivitet osv. ger upphov till komplexa utmaningar. Parlamentet erkänner att miljöinnovation kan vara viktig för åtgärdandet av många av dessa utmaningar. Parlamentet upprepar än en gång att en sådan övergång kräver en helhetssyn som inbegriper utbildning, fortbildning, kompetensutveckling, forskning och innovation, investeringar i den privata och offentliga sektorn och utveckling av infrastruktur, vilka samtliga bidrar till diversifierade och hållbara arbetstillfällen.

8.  Europaparlamentet menar att de innovativa företagen i Europa inte bara behöver bidrag utan även bättre lagstiftning, bättre kopplingar till forskningsbasen samt bättre och mångsidigare tillgång till stöd och finansiering, alltifrån bidrag till lån och finansiering med eget kapital. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att ordna med lämpliga förhållanden på nationell och europeisk nivå.

9.  Europaparlamentet betonar att arbetstillfällena inom grön teknik inte bör inskränka sig till produktionen av förnybar energi, arbetet med att öka energieffektiviteten och transportsektorn, eftersom grön tillväxt erbjuder alla sektorer en möjlighet och därför bör man inom alla sektorer undersöka vilka möjligheter det finns att utveckla gröna produkter och öka konsumenternas medvetenhet om vikten av att köpa sådana produkter.

10.  Europaparlamentet anser att det behövs en snabb utveckling av ren teknik för att företagens konkurrenskraft ska kunna stärkas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att prioritera miljöinnovationer i sin industripolitik.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utarbetandet av märkningsstandarder och tydliga definitioner som syftar till att fastställa och ge information om produkters och tjänsters miljöpåverkan.

12.  Europaparlamentet anser att en ny hållbar ekonomi för EU måste säkerställa en väl avvägd ekonomisk och social utveckling. Parlamentet efterlyser en ambitiös och hållbar industripolitik med tonvikt på resurseffektivitet. Parlamentet påminner om att resurs- och råvarueffektivitet kommer att sänka kostnaderna för näringslivet och hushållen, frigöra resurser till andra investeringar och göra EU:s ekonomi mindre beroende av knappa råvaror och mycket volatila råvarumarknader. Parlamentet framhåller att den gröna ekonomin måste erbjuda möjligheter till anständiga och välbetalda arbeten med lika möjligheter för både män och kvinnor och fokusera på miljöskyddet.

13.  Europaparlamentet betonar att miljöindustrin i dag visserligen står för 3,4 miljoner arbetstillfällen och har en beräknad årsomsättning på 319 miljarder euro, men att potentialen för att skapa regional tillväxt, arbetstillfällen och miljövinster till stor del är outnyttjad. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att kostnaden för passivitet kommer att bli hög.

14.  Europaparlamentet betonar att det behövs mer målinriktade och långsiktiga investeringar för att man ska lyckas med miljöinnovationer och att dessa särskilt måste inrikta sig på områdena utbildning och fortbildning, forskning och utveckling, infrastruktur osv.

15.  Europaparlamentet välkomnar dagens program vid universiteten eller inom yrkesutbildningen med tyngdpunkten lagd vid miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet och betonar att utvecklingen av hållbara arbetstillfällen skapar nya utbildningsbehov som måste tillgodoses.

16.  Europaparlamentet är fast övertygat om att en miljöskyddspolitik baserad på marknadsekonomi kan bli tillväxt- och sysselsättningsdrivande i alla näringsgrenar och betonar att förutsägbara och investeringsvänliga ramvillkor är en förutsättning för att innovativa företag ska kunna utnyttja dessa tillfällen på bästa sätt i miljöns och arbetstagarnas intresse.

17.  Europaparlamentet konstaterar att en omläggning av ekonomin i riktning mot nya affärsnischer kan vara attraktivt för den unga generationen arbetstagare och leda till nya arbetstillfällen inom området miljöinnovation.

Begreppet miljöinnovation

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Innovation för en hållbar framtid – Handlingsplanen för miljöinnovation (COM(2011)0899).

19.  Europaparlamentet betonar de potentiella synergieffekterna av miljöinnovation för skapandet av hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet, samt för miljöskyddet och minskningen av ekonomiska beroendeförhållanden.

20.  Europaparlamentet understryker att miljöinnovation är ett omfattande begrepp, med tanke på att det definieras som varje typ av innovation som syftar till framsteg mot målet hållbar utveckling, genom minskad miljöpåverkan och genom effektivare och mer ansvarsfullt utnyttjande av resurser.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga olika uppfattningar av begreppet miljöinnovation och de därmed sammanhängande utmaningarna och skapa samförstånd om vilka olika strategiska framtidsmöjligheter miljöinnovationen erbjuder.

22.  Europaparlamentet anser att Eurostats definition av ”gröna arbetstillfällen” (inom sektorn för miljövänliga varor och tjänster), där det bland annat föreskrivs att ”grön” teknik och ”gröna” produkter måste ha miljöskydd eller resurshushållning som huvudändamål, bidrar till att olikheter inom statistiken undviks, men anser att det behöver vidareutvecklas en EU-omfattande enhetlig definition av gröna arbetstillfällen och grön tillväxt, där till exempel också kollektivtrafiken skulle kunna ingå. Parlamentet menar att det vore nyttigt att överväga en mer omfattande definition av ”gröna arbetstillfällen”, som inkluderar nya arbetstillfällen/verksamheter som nästa steg.

23.  Europaparlamentet lyfter fram de ännu outnyttjade potentiella miljövinsterna med miljöinnovation, som väntas bidra till att minska växthusgasutsläpp och andra föroreningar och avfall genom bland annat ökad användning av återvunna material, tillverkning av kvalitetsprodukter med mindre miljöpåverkan och främjande av miljövänligare tillverkningsprocesser och tjänster. Parlamentet betonar behovet av åtgärder för att ta itu med flaskhalsarna och hindren för att miljöinnovation ska kunna leda till att produkter och tjänster kommer ut på marknaden, även internationellt.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera specifika rekommendationer om miljöinnovationer i den europeiska planeringsterminen för att främja hållbar tillväxt.

25.  Europaparlamentet är medvetet om att miljöinnovation medför tydliga möjligheter för nya nischföretag och erbjuder möjligheter för små och medelstora företag, nya företag, egenföretagare och entreprenörer att dra nytta av nya marknader och affärsmodeller samtidigt som de befintliga traditionella ekonomiska sektorerna stimuleras med möjligheter till omläggning av bestående arbetstillfällen i mera miljövänlig riktning, genom anpassning till ett hållbart och resurseffektivt produktions- och arbetssätt.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett systematiskt grepp på miljöinnovationspolitiken, med sunda ramvillkor så att det skapas likvärdiga möjligheter för miljöinnovation bland företagen och en infrastruktur för att företagen och konsumenterna ska kunna göra hållbara val.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla miljöstandarder för offentliga upphandlingar för att stärka offentliga institutioners roll som föregångskund.

28.  Europaparlamentet konstaterar framför allt hur viktigt det är med lämplig utbildning och lämpliga färdigheter inom miljöinnovationernas område, både för att arbetsgivarna ska få den utbildade arbetskraft de behöver och för att ungdomarna ska få rätt kunskaper, färdigheter och kvalifikationer för att kunna anställas inom de innovativa arbeten som är i färd att växa fram, och göra det lättare för arbetstagare att övergå från sektorer som är på tillbakagång till nya, gröna sektorer. Parlamentet belyser i detta sammanhang att ”lärlingsutbildning på landsbygden” och andra former av yrkesutbildning erbjuder möjligheter till utveckling av dessa nya färdigheter.

29.  Europaparlamentet anser att ungdomars kreativa och innovativa potential att bidra till hållbar utveckling få stimulans och bättre tillgång till finansiering.

EU, medlemsstaterna och regionerna

30.  Europaparlamentet betonar att man måste integrera miljöinnovationsbegreppet i all politik, eftersom miljöinnovation är en tvärpolitisk fråga och uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att sporra till samarbete mellan olika ministerier och olika nivåer inom det politiska beslutsfattandet och att regelbundet övervaka hur politiken genomförs.

31.  Europaparlamentet uppmanar alla viktiga berörda parter att samarbeta kring grön tillväxt, innovation och arbetstillfällen inom alla sektorer och dra nytta av de instrument som finns att tillgå, t.ex. teknikplattformar, paneler av kompetensexperter, gemensamma teknikinitiativ, pionjärmarknader, kluster och högnivågrupper för industrin.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna till ny lagstiftning och förstärkning av nuvarande lagstiftning om utveckling och användning av förnybar energi och om ökad energieffektivitet, så att det skapas ett tydligt rättsläge och likvärdiga förutsättningar och de offentliga och privata investeringarna ökar.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre samordna denna politik och framför allt att stödja såväl regionala partnerskap för tillväxt, innovation, arbetstillfällen och lika möjligheter för kvinnor och män som gränsöverskridande initiativ.

34.  Europaparlamentet framhåller den potential för nya arbetstillfällen som miljöinnovationer står för i en hållbar ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa en plattform så att medlemsstaterna kan samordna sina insatser för att skapa nya hållbara arbetstillfällen och ny hållbar tillväxt.

35.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utbyta erfarenhet och bästa praxis om arbetstillfällen när de behandlar klimatförändringarnas följder för ekonomi, samhälle och miljö.

36.  Europaparlamentet uppmanar till horisontell integration av begreppet miljöinnovation i strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Parlamentet rekommenderar de lokala och regionala myndigheterna att i enlighet med varje medlemsstats rättsväsen och förvaltningsuppbyggnad anta utvecklingsstrategier som är förenliga med Europa 2020-strategins mål för att skapa nya arbetstillfällen inom ramen för en hållbar ekonomi.

37.  Europaparlamentet anser att EU:s nuvarande och föreslagna miljölagstiftning bär på stora möjligheter till skapande av nya arbetstillfällen inom sådana områden som luft-, mark- och vattenvård, energi, offentliga tjänster, jordbruk, transporter, turism, skogsbruk och miljöstyrning och uppmanar medlemsstaterna att genomföra denna lagstiftning.

38.  Europaparlamentet betonar att EU måste få en effektivare koldioxidmarknad för att kunna trygga investeringar i klimatvänlig teknik.

39.  Europaparlamentet efterlyser starkare kopplingar mellan grundforskning och industriell innovation och mellan innovation och tillverkningsprocess. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att för varje medlemsstat ta initiativ till fallstudier inom forskning och konsultverksamhet med anknytning till miljöinnovation.

40.  Europaparlamentet framhåller att EU:s miljöinnovationer sporrar till ökad resurseffektivitet utanför EU:s gränser och således minskar uttömningen av världens resurser. Parlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att förstärka sina nationella strategier för resurseffektivitet och dela med sig av sin kunskap i internationella fora.

41.  Europaparlamentet betonar att god miljöinnovationspraxis måste få en bättre förankring i realekonomin för att framstegen ska komma bättre till synes i människors vardagsliv.

42.  Europaparlamentet understryker att forskningen ligger till grund för innovation och miljöinnovation. Parlamentet påpekar att miljöinnovation för med sig stora möjligheter till tillväxt och att Europa kan bli världsledande inom detta område, vilket kan ge nya arbetstillfällen av hög kvalitet.

43.  Europaparlamentet anser att miljöinnovation ligger helt i linje med investeringsprioriteringarna för forskning, innovation, klimat och miljö i den kommande programplaneringsperioden för strukturfonderna.

44.  Europaparlamentet framhåller att partnerskap och synergieffekter mellan utbildningsväsendet, företagen och de lokala och regionala myndigheterna kan vara viktiga genom att erbjuda relevant utbildning, däribland färdigheter i naturvetenskap, teknik, ingenjörskunskap och matematik för både män och kvinnor, yrkesvägledning, betald praktik av hög kvalitet och möjligheter att varva studier med praktik, för att möjliggöra tillgång på bred bas till de sysselsättningsmöjligheter och de arbetstillfällen med hög kvalitet som tack vare miljöinnovationen nu är i färd med att växa fram.

45.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ge företagen, särskilt de små och medelstora företagen, incitament för att främja ökade investeringar i FoU-aktiviteter i den privata sektorn. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang handlingsplanen för miljöinnovation.

46.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att förbättra det gränsöverskridande samarbetet för att teknik och bästa praxis verkligen ska spridas runtom i EU, och därigenom öka Europas konkurrenskraft.

47.  Europaparlamentet efterlyser arbete för att de bästa miljöinnovationerna mer ska tas i bruk särskilt i utvecklingsländerna, eftersom till exempel effektivare träkolning, mulltoaletter, insats av förnybara energikällor, system för vattenrening jämte många andra innovationer i de länderna kan leda till en avsevärd förbättring av livskvaliteten till jämförelsevis låga kostnader, tillsammans med bättre hälsa och främjande av hållbar företagsverksamhet och sysselsättning.

48.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att så snart som möjligt börja använda Europeiska socialfonden för program för kompetenshöjning, yrkesutbildning och omskolning för arbetstagare, som ett led i insatserna för att erbjuda en socialt ansvarsfull övergång till gröna arbetstillfällen av hög kvalitet.

Finansiering av miljöinnovation

49.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med skattepolitiken och uppmanar medlemsstaterna att lägga om beskattningen från sysselsättning till resursanvändning och miljöförstöring för att främja miljöinnovationer.

50.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att definiera miljöskadliga subventioner såsom ”ett resultat av myndigheters åtgärder som ger vissa konsumenter och producenter fördelar för att komplettera deras inkomster eller sänka deras kostnader, men som därigenom motverkar miljövänliga metoder”. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på grundval av denna definition utan dröjsmål, anta konkreta planer för utfasning av alla miljöskadliga subventioner.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fram till 2020 successivt utfasa alla miljöskadliga subventioner, inbegripet subventioner och ekonomiskt stöd till fossila bränslen och subventioner som gynnar ineffektiv användning av förnybara resurser, samt att rapportera om framstegen via de nationella reformprogrammen.

52.  Europaparlamentet betonar att miljöinnovation bör kunna stödjas genom de nya instrument och redskap som skapas inom EU:s flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa samt genom sammanhållningspolitiken efter 2013 och Horisont 2020.

53.  Europaparlamentet anser att miljöinnovationer och miljövänlig teknik måste vara ekonomiskt livsdugliga och konkurrenskraftiga på lång sikt. Parlamentet anser att offentligt investeringsstöd bör uppmuntra till miljövänliga produktionsmetoder i de fall då offentligt stöd ges.

54.  Europaparlamentet välkomnar att man inom den gemensamma jordbrukspolitiken och även via programmen Cosme, Horisont 2020 och Life fått möjligheter att finansiera miljöinnovation och efterlyser ökade anslag för att de miljöinnovationer som redan utvecklats i högre grad ska komma till praktisk användning.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra de instrument som behövs och anslå tillräckliga budgetmedel för att övergången mellan ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och Horisont 2020 ska förlöpa friktionsfritt för miljöinnovationens vidkommande och för att förenkla byråkratiska förfaranden och minska de ekonomiska bördorna för små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att det är mycket viktigt att det i alla skeden och aspekter som rör finansiering råder en jämn könsfördelning vid beslutsfattandet.

56.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att inbegripa miljöinnovation i sina strategiska planer för perioden 2014–2020 såsom ett instrument för att utveckla en grön ekonomi, grön tillväxt och nya arbetstillfällen och samtidigt säkra ett ökat företagande genom likabehandling av män och kvinnor och samarbete mellan utbildning, näringsliv och forskning.

57.  De nuvarande prioriterade områdena i inbjudan att lämna förslag på miljöinnovationsprojekt 2012 begränsas visserligen till ett antal fokusområden, men Europaparlamentet betonar att initiativet miljöinnovation är ett sektorsövergripande program som stöder miljöinnovationsprojekt på olika områden. Parlamentet upprepar därför att alla sektorer och branscher bör vara berättigade till finansiering.

58.  Europaparlamentet uppmanar uttryckligen kommissionen att i programplaneringen avsätta klart definierade, fokuserade och utökade resurser till marknadsintroduktionsprojekt, riskkapital, nätverksarbete och internationalisering för att små och medelstora företag ska kunna åstadkomma miljöinnovationer inom EU och marknadsföra dem.

59.  Europaparlamentet anser, i och med att nya affärsmodeller är på väg att skapa omvälvningar i de traditionella leveranskedjorna, att förmågan att beakta globaliseringen och dess verkningar på EU:s ekonomi och leveranskedjor bättre bör komma till synes i prioriteringarna inför initiativet miljöinnovation under nästa finansieringsperiod.

60.  Europaparlamentet anser att små och medelstora företags och kooperativs potential när det gäller att främja miljöinnovationer inte har uttömts. Parlamentet efterlyser därför särskilda finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag och kooperativ avseende miljöinnovationer.

61.  Europaparlamentet är övertygat om att innovativa finansieringsverktyg behövs för förbättrade möjligheter till kapacitetsuppbyggnad och nätverkande.

62.  Europaparlamentet understryker att ökade anslag måste gå hand i hand med enklare finansieringsförfaranden.

63.  Europaparlamentet påpekar att den framtida sammanhållningspolitiken omfattar en strategi för smart specialisering som ett förhandsvillkor för EU:s regioner. Parlamentet uppmuntrar regionerna att inleda informationskampanjer riktade till alla målgrupper i syfte att integrera miljöinnovation i regionala och nationella strategier för smart specialisering.

o
o   o

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 74 E, 13.3.2012, s. 11. (2) EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 59. (3) EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 106. (4) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 75. (5) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 15. (6) EUT C 380E, 11.12.2012, s. 89. (7) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 108. (8) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 81. (9) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6. (10) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 38. (11) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 115. (12) EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 1.