Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Azerbajdzjan, särskilt resolutionerna om situationen för mänskliga rättigheter och rättsstaten,

–  med beaktande av det etablerade förhållandet mellan EU och Azerbajdzjan, som tog sin början 1999 i form av ett avtal om partnerskap och samarbete (nedan kallat partnerskaps- och samarbetsavtalet), inrättandet av det östliga partnerskapet och Azerbajdzjans deltagande i den parlamentariska församlingen Euronest,

–  med beaktande av det beslut som antogs av Republiken Azerbajdzjans Milli Majlis den 30 september 2016 om att upphäva sitt tidigare beslut av den 14 september 2015 om att säga upp sitt medlemskap och deltagande i den parlamentariska församlingen Euronest, genom vilket man alltså valde att stanna kvar och delta,

–  med beaktande av det mandat som antogs den 14 november 2016 för kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att på EU:s och dess medlemsstaters vägnar förhandla om ett övergripande avtal med Republiken Azerbajdzjan och att inleda förhandlingarna om detta avtal den 7 februari 2017,

–  med beaktande av besöket av Azerbajdzjans president, Ilham Aliyev, i Bryssel den 6 februari 2017,

–  med beaktande av besöket av delegationen från utskottet för utrikesfrågor i Azerbajdzjan den 22 maj 2017,

–  med beaktande av den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden,

–  med beaktande av rapporten Freedom in the World 2017 från Freedom House, som anser att pressen i Azerbajdzjan inte är fri och att internet bara är delvis fritt,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten om domen mot Mehman Hüseynov i Azerbajdzjan den 7 mars 2017,

–  med beaktande av associeringsavtalet/avtalet om ett djupgående och omfattande frihandelsområde mellan EU och Georgien, som trädde i kraft den 1 juli 2016,

–  med beaktande av tidigare uttalanden från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Nils Muižnieks, om förföljelsen av journalister, aktivister från det civila samhället/människorättsaktivister och medlemmar av oppositionen i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av uttalandet från direktören för OSSE/ODIHR, Michael Georg Link, om att den azerbajdzjanske journalisten och människorättsförsvararen Afgan Mukhtarli den 8 juni 2017 ska ha bortförts och misshandlats i fängsligt förvar,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordförandens/den höga representantens talesperson om olagligt fängslande av azerbajdzjanska medborgare bosatta i Georgien,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Afgan Mukhtarli, en azerbajdzjansk undersökande journalist i exil som flyttade till Tbilisi 2015, försvann i Tbilisi den 29 maj 2017 och dök upp några timmar senare i Baku.

B.  Enligt sin advokat blev Afgan Mukhtarli gripen av oidentifierade män som ska ha burit georgiska kriminalpolisuniformer, intvingad i en bil, misshandlad och körd till den azerbajdzjanska gränsen, där 10 000 euro ska ha stoppats på honom.

C.  Afgan Mukhtarli står nu åtalad för olaglig gränspassage, smuggling och våld mot polisen. Dessa anklagelser skulle kunna leda till ett fängelsestraff på flera år. Den 31 maj 2017 dömdes han av en domstol till tre månaders frihetsberövande före rättegång.

D.  Afgan Mukhtarli har arbetat för flera oberoende medier, bland annat Radio Free Europe/Radio Liberty, och är känd för sin kritiska journalistiska bevakning av de azerbajdzjanska myndigheterna. Han gick i exil i Georgien för att undkomma repressalier för sitt arbete från de azerbajdzjanska myndigheterna.

E.  Georgien är part i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, och det är därför Georgiens ansvar att garantera säkerheten för azerbajdzjaner som är bosatta på landets territorium och att förhindra alla ofrivilliga återvändanden till hemlandet. Azerbajdzjanska medborgare har dock allt oftare förvägrats en förlängning av sina uppehållstillstånd i Georgien.

F.  Georgiens president, Giorgi Margvelasjvili, har förklarat att bortförandet av Afgan Mukhtarli utgjorde ”en allvarlig utmaning för [Georgiens] stat och suveränitet”.

G.  Det georgiska inrikesministeriet har inlett en utredning enligt artikel 143 i strafflagen – olagligt fängslande – av fallet Afgan Mukhtarli och har hört av sig till sin azerbajdzjanska motpart i detta ärende.

H.  Den allmänna situationen för de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan har under de senaste åren alltjämt varit mycket bekymmersam, med fortsatt hot och förtryck, förföljelse, rapporter om tortyr, reseförbud och restriktioner av den fria rörligheten för ledare för icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare, medlemmar av oppositionen, journalister och andra företrädare för det civila samhället.

I.  Den 17 maj 2017 beordrade appellationsdomstolen i Baku att Leyla och Arif Yunus, som har beviljats politisk asyl i Nederländerna, ska återsändas till Azerbajdzjan för förnyade domstolsförhandlingar.

J.  Den 12 maj 2017, efter en begäran från ministeriet för transport, kommunikationer och högteknologi, fastställde distriktsdomstolen i Sabail beslutet att blockera fem internetmedier, däribland den azeriska versionen av Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL), azadliq.info, Meydan TV samt satellit‑tv‑kanalerna Turan TV och Azerbajdzjan saati.

K.  Nystarten för förbindelserna mellan Republiken Azerbajdzjans Milli Majlis och Europaparlamentet, liksom Azerbajdzjans förnyade medlemskap och deltagande i den parlamentariska församlingen Euronest och dess verksamhet, har visat sig vara värdefulla.

L.  Den 7 februari 2017 inledde EU och Azerbajdzjan förhandlingarna om ett nytt avtal som kommer att följa de principer som bekräftas i 2015 års översyn av den europeiska grannskapspolitiken och erbjuda en ny grundval för politisk dialog och samarbete mellan EU och Azerbajdzjan.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt bortförandet av Afgan Mukhtarli i Tbilisi och det efterföljande godtyckliga frihetsberövandet av honom i Baku. Parlamentet anser att detta är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna och fördömer denna grova lagöverträdelse.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de georgiska myndigheterna att genomföra en snabb, noggrann, insynsvänlig och verkningsfull utredning av Afgan Mukhtarlis påtvingade försvinnande i Georgien och olagliga överföring till Azerbajdzjan och att ställa de skyldiga inför rätta.

3.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att de georgiska myndigheterna gör allt de kan för att bortom allt tvivel reda ut varje misstanke om inblandning av georgiska statliga agenter i det påtvingade försvinnandet.

4.  Europaparlamentet påminner om att det är de georgiska myndigheternas ansvar att ge skydd åt alla tredjelandsmedborgare som är bosatta i Georgien eller begär politisk asyl där och som riskerar allvarliga rättsliga konsekvenser i sina ursprungsländer för verksamhet med anknytning till de mänskliga rättigheterna eller politisk verksamhet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om artikel 3 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, som Georgien är part i.

5.  Europaparlamentet fördömer skarpt åtalet mot Afgan Mukhtarli, vilket vilar på falska grunder, och upprepar att han förföljs för sitt arbete som oberoende journalist.

6.  Europaparlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst lägga ned åtalet mot och frige Afgan Mukhtarli, liksom alla som fängslats för att ha utövat sina grundläggande rättigheter, däribland yttrandefriheten. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att i fallet Afgan Mukhtarli vidta alla nödvändiga åtgärder gentemot de azerbajdzjanska myndigheterna för att han ska kunna återförenas med sin familj.

7.  Europaparlamentet är djupt oroat över att fallet Afgan Mukhtarli är ytterligare ett exempel på hur de azerbajdzjanska myndigheterna riktar in sig på och förföljer kritiker som lever i exil och deras släktingar som är kvar i landet. Parlamentet påminner om de tidigare fallen med internationella arresteringsorder som begärts för azerbajdzjanska medborgare som lever i exil och som är kritiska mot myndigheterna.

8.  Europaparlamentet efterlyser en omedelbar, fullständig, insynsvänlig, trovärdig och opartisk utredning av den azerbajdzjanske bloggaren och aktivisten Mehman Galandarovs död den 28 april 2017. Han hölls då i fängsligt förvar av de azerbajdzjanska myndigheterna.

9.  Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av alla politiska fångar, inbegripet journalister, människorättsförsvarare och andra aktivister från det civila samhället, nämligen Afgan Mukhtarli, Ilkin Rüstamzade, Rashad Ramazanov, Seymur Hazi, Giyas Ibrahimov, Mehman Hüseynov, Bayram Mammadov, Ilgar Mammadov, Araz Guliyev, Tofig Hasanli, Elgiz Qahraman, Afgan Sadigov med flera, inbegripet, men inte begränsat till, de som omfattas av relevanta domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Parlamentet begär att alla åtal mot dem ska läggas ned och att de ska återfå sina fullständiga politiska och medborgerliga rättigheter, vilket också ska gälla tidigare fängslade och sedan frigivna politiska fångar, såsom Intigam Aliyev och Khadija Ismayilova med flera.

10.  Europaparlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att upphöra med den pågående förföljelsen mot Leyla och Arif Yunus, och uppmärksammar Interpol på att detta fall är politiskt motiverat.

11.  Europaparlamentet upprepar sin enträgna uppmaning till de azerbajdzjanska myndigheterna att upphöra med de selektiva åtalen mot och fängslandena av journalister, människorättsförsvarare och andra som kritiserar regeringen, och att se till att alla frihetsberövade, däribland journalister och aktivister inom politiken och det civila samhället, åtnjuter fullständig rättssäkerhet och skyddas av normer för en rättvis rättegång.

12.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de azerbajdzjanska myndigheterna att se till att oberoende grupper och aktivister inom det civila samhället kan verka utan otillbörliga hinder eller rädsla för förföljelse, bland annat genom att upphäva lagar som allvarligt begränsar det civila samhället, häva frysningen av bankkonton som tillhör icke-statliga grupper och deras ledare samt tillåta tillgång till utländsk finansiering.

13.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Azerbajdzjans regering att fullständigt rätta sig efter Europadomstolens samtliga domar och att samarbeta med och genomföra rekommendationerna från Europarådets Venedigkommission och dess kommissarie för mänskliga rättigheter, liksom FN:s särskilda förfaranden i fråga om människorättsförsvarare, rätten till föreningsfrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster, yttrandefrihet samt skydd mot godtyckligt frihetsberövande, i syfte att ändra sin lagstiftning och anpassa sin praxis i fullständig överensstämmelse med de sakkunnigas slutsatser.

14.  Europaparlamentet välkomnar frigivningen i Azerbajdzjan av flera framträdande människorättsförsvarare, journalister och aktivister under 2015 och 2016.

15.  Europaparlamentet understryker vikten av ett gott politiskt klimat mellan regeringen, oppositionen och det civila samhället i stort.

16.  Europaparlamentet betonar betydelsen av det nya partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Azerbajdzjan. Demokratiska reformer, rättsstatlighet, god samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste stå i centrum för det nya avtalet. Parlamentet påminner om att det noga kommer att följa situationen under hela förhandlingarna om ett nytt avtal, innan det beslutar om det ska ge sitt godkännande.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska utrikestjänsten, Europeiska rådet, kommissionen, Azerbajdzjans och Georgiens presidenter, regeringar och parlament, Europarådet, OSSE och FN:s människorättsråd.