Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2018 om EU-initiativet om pollinatörer (COM(2018)0395),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2016 om halvtidsöversynen av strategin för biologisk mångfald i EU(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel(3),

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.  Kommissionen lanserade EU-initiativet om pollinatörer den 1 juni 2018 som svar på Europaparlamentets och rådets uppmaning av att ta itu med det minskande antalet pollinerande insekter.

B.  Det har redan genomförts mycket forskning om orsakerna till att de pollinerande insekterna blir färre. Tillämpningen av forskningsresultaten lämnar mycket i övrigt att önska.

C.  Vilda pollinerande insekter spelar en viktig roll vid pollinering av grödor. Honungsbin stöder detta bidrag.

D.  Pollinering från honungsbin kompletterar endast, men ersätter inte, pollinering från en bred uppsättning insektsarter(4), däribland solitära bin, fjärilar, blomflugor och skalbaggar.

E.  Den 11 oktober 2019 efterlyste Internationella naturvårdsunionen (IUCN) brådskande åtgärder för att kraftigt öka insatserna för skydd av arter som svar på den tilltagande krisen för den biologiska mångfalden. IUCN vädjade till världens regeringar att stoppa artdöden och förhindra människodriven utplåning före 2030, samt förbättra bevarandestatusen för hotade arter för att få till stånd en omfattande återhämtning senast 2050.

F.  Pollinerande insekter erbjuder viktiga och indirekta ekosystemtjänster såsom pollinering, skadedjursbekämpning, bevarande av mark- och vattenkvalitet och landskapsestetik.

G.  Fortsatta ansträngningar krävs för att pollinerande insekters betydelse för jordbrukets produktivitet ska erkännas.

H.  Endast i EU är 78 % av de vilda blomarterna åtminstone delvis beroende av djurpollinering(5).

I.  Det saknas tillräckliga data och upplysningar om andra pollinerande insekter än bin och fjärilar.

J.  Pollinatörer inbegriper insekter såsom bin, blomflugor, fjärilar, mott, skalbaggar, getingar, trips samt däggdjur såsom fladdermöss och fåglar.

K.  Friska pollinatörer är avgörande för jordbruket i EU, eftersom 84 % av arterna av grödor(6) och 76 % av den europeiska livsmedelsproduktionen är beroende av insektpollinering. Uppemot 15 miljarder euro av EU:s årliga jordbruksproduktion kan direkt tillskrivas pollinatörer(7).

L.  Pollinatörer är en av de viktigaste indikatorerna för vår miljös hälsa. Statistik och tendenser från hela Europa, om även ibland partiska, pekar alla på en oroväckande minskning av populationerna av pollinatörer.

M.  Det är uppenbart att bevarandestatusen för fjärilar och deras delvis naturliga gräsmarkslivsmiljöer är svag, vilket är en bra indikator på situationen för vilda bin, blomflugor, mott och andra pollinerande insekter.

N.  Endast 56 pollinerande arter skyddas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet)(8), och för 67 % av dessa arter är bedömningarna ogynnsamma.

O.  Parlamentet har inlett flera pilotprojekt och förberedande åtgärder för att ytterligare undersöka minskningen av antalet pollinerande insekter och utveckla konkreta lösningar för att avhjälpa den oroväckande minskningen av populationer av pollinatörer(9).

P.  För att man ska kunna ge tillräckligt skydd åt pollinerande insekter, och låta dessa återhämta sig, måste användningen av sådana bekämpningsmedel som skadar pollinerande insekter och deras föda minska kraftigt.

Q.  Användningen av vissa bekämpningsmedel har kopplats till negativa miljökonsekvenser, bland annat stora risker för både tama honungsbin och vilda bin, som pollinerar större delen av världens grödor.

R.  Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden(10) ska yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel under minst tre år föra register över de växtskyddsmedel som de använder, med uppgift om växtskyddsmedlets namn, tidpunkten för och den använda dosen vid appliceringen, det område där växtskyddsmedlet använts och den gröda som det använts för.

S.  I april 2018 beslutade unionen om ett totalförbud mot utomhusbruk av imidakloprid, klotianidin och tiametoxam, även kända som neonikotinoider.

T.  Flera medlemsstater anmälde nödfallsundantag gällande användningen av dessa neonikotinoider på sina territorier. Sådana anmälningar bör vara av god kvalitet och offentliggöras. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har fastställt att det skulle ha funnits alternativ för cirka en tredjedel av de produkter för vilka nödfallsundantag hade beviljats. Efsa kan spela en roll när det gäller att undersöka produktgodkännanden i nödsituationer(11).

U.  Användningen av glyfosat har visat sig vara skadlig för honungsbinas bakteriestam, vilket bidrar till ett minskat antal pollinatörer och förlust av livsmiljöer. Vissa fungicider kan fördubbla insekticiders akuta toxicitet(12).

V.  Efsas vägledning om riskbedömning av växtskyddsmedel med avseende på bin (Efsas vägledning om bin 2013), som godkändes 2013, och som är den mest uppdaterade vetenskapliga metoden om riskerna av bekämpningsmedel för Apis mellidera, Bombus spp. och solitärbin, har inte fått medlemsstaternas fullständiga godkännande. Denna situation undergräver en korrekt tillämpning av kriterierna för godkännande enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och därmed ett bättre skydd av dessa arter.

W.  Utöver de verkningar som bekämpningsmedel har på pollinerande insekter förstör bredspektrumbekämpningsmedel som används på landskapsnivå, för exempelvis ogräsbekämpning före groning eller som bladdödningsmedel, födokällorna för pollinerande insekter utanför grödornas viktigaste blomningsperioder och bidrar till att populationer kollapsar.

X.  Även om Efsas vägledning om bin från 2013 tillämpades fullt ut, skulle fjärilar, mott och blomflugor sakna skydd från systemet för godkännande av bekämpningsmedel.

Y.  Sammanlänkade livsmiljöer för pollinerande insekter, såsom buffertremsor, buskvallar och gräsbevuxna vattenvägar, kan bidra till erosionskontroll och överlag till att förbättra den biologiska mångfalden och de är potentiellt användbara för att förbättra kvaliteten på föda för både tambin och vilda pollinerande insekter.

Z.  Många livsmiljöer för pollinerande insekter har fragmenterats kraftigt och specialiserade arter är allt mer hotade på grund av dålig förvaltning och klimatförändringar.

AA.  Förekomst, bevarande och återställande av områden med inhemska blommor, även i stadsområden, är avgörande för friska populationer av vilda pollinerande insekter.

AB.  Vilda pollinatörer och biodlare i Europa tillhandahåller pollineringstjänsten nästan helt gratis. Detta står i skarp kontrast till andra delar av världen, där kostnaden för pollinering är jämförbar med andra jordbruksinsatsvaror såsom utsäde, gödselmedel och bekämpningsmedel.

AC.  Pollinerande insekter är gynnsamma i socialt och kulturellt hänseende genom preparat, produkter, konst och traditioner.

AD.  Denna mestadels kostnadsfria pollineringstjänst kompletterar pollinering från vilda pollinatörer och är endast möjlig tack vare att försäljning av honung och andra biodlingsprodukter är den huvudsakliga inkomstkällan för biodlare. Import av förfalskad honung hotar den ekonomiska grunden för biodlingen i EU.

AE.  Miljöåtgärder i jordbruket har inte införts i tillräcklig omfattning i hela EU för att kompensera förlusten av livsmiljöer för pollinerande insekter och nedgången i livsmiljökvaliteten. Miljöanpassningsåtgärder har inte resulterat i väsentliga förbättringar.

AF.  Ett införande av en effektindikator för pollinatörer begärdes i ståndpunkterna från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i samband med förslaget till förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken (COM(2018)0392).

AG.  Införandet av en indikator för pollinatörer kan bidra till en optimal beslutsprocess, effektivare användning av offentliga utgifter samt öka ansvarsskyldigheten och förståelsen av konsekvenserna av politik och lagstiftning.

AH.  En övergödning av grödor bidrar till att minska förekomsten av blommande växter, vilka utgör en potentiell födokälla för pollinatörer.

AI.  Nitratutsläpp orsakar eutrofiering och tät gräsvegetation, som tränger undan örterna och blommorna på gräsmarker, täcker den bara marken, som av många pollinerande insekter används som en bomiljö, och orsakar ett skuggigt område nära jordytan, som skapar ett kallt mikroklimat som är olämpligt för många inhemska arter.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet erkänner mervärdet i EU-initiativet om pollinerande insekter när det gäller att fastställa strategiska mål och en rad åtgärder som ska vidtas av EU och dess medlemsstater för att skydda pollinatörer. Parlamentet välkomnar det arbete som redan utförts på lokal nivå för att skydda pollinatörers livsmiljöer.

2.  Europaparlamentet anser dock att initiativet inte i tillräcklig utsträckning tar itu med de många orsakerna till det sjunkande antalet pollinerande insekter, till exempel förändrad markanvändning, förlust av livsmiljöer och deras sammanlänkning, intensiva jordbruksmetoder, växtskyddsmedel, förorening av miljön, verkningarna av patogener och parasiter såsom varroakvalster, klimatförändringar och invasiva främmande arter(13). Parlamentet anser att genomförandet av ”Prioritering II: Att hantera orsakerna till minskningen av pollinatörer” är ytterst brådskande.

3.  Europaparlamentet anser att pollinerande insekter är en mycket viktig del av den biologiska mångfalden och oumbärliga för de flesta växtarters reproduktion. Parlamentet erkänner att en minskande population av pollinatörer påverkar jordbruksproduktionens kvalitet och kvantitet och den ekonomiska avkastningen för jordbrukarna.

4.  Europaparlamentet framhåller pollinerande insekters betydelse för jordbruket, det hot som den nuvarande nedgången utgör för livsmedelsproduktionen och behovet av att vidta brådskande och omdanande insatser för skydd och återhämtning av pollinerande insekter och deras tjänster.

5.  Europaparlamentet framhåller vikten av att anta ett helhetsperspektiv och att utvärdera effekterna av befintliga politiska åtgärder för att effektivt kunna motverka minskningen av antalet pollinerande insekter i unionen. Parlamentet betonar att man måste tillämpa försiktighetsprincipen för att skydda pollinerande insekter i allmänhet, såväl tama som vilda.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda mångfalden av pollinerande arter i Europa – inbegripet cirka 2 000 vilda biarter och andra insekter, bl.a. flugor, skalbaggar, mott och fjärilar – och i resten av världen.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att vidta åtgärder för att främja den biologiska mångfalden både i stads- och landsbygdsområden, med tanke på att pollinerande insekters hälsa och överlevnad är beroende av artrika livsmiljöer som tillhandahåller diversifierad och kontinuerlig föda, såsom nektar och pollen i tillräckligt stora mängder samt livsmiljöer för bobygge, parning och övervintring.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera EU-initiativet för pollinerande insekter och dess resultat i utvecklingen av EU:s strategi för biologisk mångfald för tiden efter 2020, och att omvandla initiativets mål till ett fullskaligt handlingsprogram för pollinatörer med tillräckliga öronmärkta resurser för ändamålet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med minskningen av pollinerande insekter på internationell nivå, och förespråka kraftfulla åtgärder för att skydda pollinatörer och deras livsmiljöer i hela världen.

Biologisk mångfald och jordbruksmetoder

10.  Europaparlamentet betonar att ökad biologisk mångfald och därmed främjande av förekomsten av och kvaliteten på livsmiljöer för pollinerande insekter på jordbruksmark måste bli ett centralt mål vid utformningen av framtidens gemensamma jordbrukspolitik, som i synnerhet måste stödja bevarandet av jordbruksområden med höga naturvärden, skapandet av reserver för naturen, minskningen av användningen av bekämpningsmedel och mineralgödselmedel samt uppmuntra flerskiftesbruk och växelbruk.

11.  Europaparlamentet konstaterar målet att minska beroendet av bekämpningsmedel är ett centralt mål för direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel(14). Parlamentet betonar att en plan för minskad användning av bekämpningsmedel, med tydliga mål, delmål och tidsplaner bör ingå i alla medlemsstaternas nationella handlingsplaner som antas i enlighet med detta direktiv, och att minskning av bekämpningsmedel bör fastställas som en gemensam indikator för att mäta framsteg. Parlamentet anser att obligatoriska minskningsmål för hela EU bör inkluderas i den kommande översynen av direktiv 2009/128/EG efter en lämplig konsekvensbedömning.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de reviderade nationella handlingsplaner som antagits i enlighet med direktiv 2009/128/EG och att vidta alla tillgängliga åtgärder för att se till att medlemsstaterna på ett adekvat sätt förbinder sig till målen för en minskad användning av bekämpningsmedel och den nödvändiga övervakningen.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att jordbrukare, genom nationella och regionala system för jordbruksrådgivning, erbjuds högkvalitativ rådgivning om främjande och skydd av biologisk mångfald och pollinatörer.

14.  Europaparlamentet upprepar att pollinering är avgörande för jordbruksproduktionen och att stöd inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare därför inte får leda till försvagade eller förlorade pollineringstjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att endast godkänna sådana strategiska planer där denna faktor beaktas på ett korrekt sätt genom de relevanta villkoren och miljösystemen inom den första pelaren.

15.  Europaparlamentet framhåller att det inom många nationella program för landsbygdsutveckling redan vidtas åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden och hjälper pollinerande insekter. Parlamentet konstaterar att en fortsättning och utbyggnad av sådana program och åtgärder framför allt kräver tillräckliga anslag till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare. Europaparlamentet betonar att hänsyn måste tas till den mångfald som präglar de olika regionerna och livsmiljöerna samt även till den stora mängden pollinerande insekter, vilket kräver en nationell eller regional strategi.

16.  Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att godkänna Europaparlamentets krav på en indikator för pollinatörer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

17.  Europaparlamentet betonar att försäljningen av insekticider(15) ökade under 2017 jämfört med 2016 i 18 EU-länder. Parlamentet uttrycker sin oro över att försäljningen i kategorin andra insekticider(16) under 2017 ökade jämfört med 2016 i 9 av de 13 länder för vilka denna uppdelning var tillgänglig, och att initiativet för pollinerande insekter inte anser att denna tendens är relevant.

18.  Europaparlamentet betonar att åtgärder för att främja biologisk mångfald och minskad användning av bekämpningsmedel också bör ingå som ett mål i medlemsstaternas strategiska planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och att minskning av bekämpningsmedel samt ökad biologisk mångfald bör fastställas som gemensamma indikatorer för att mäta framsteg.

19.  Europaparlamentet betonar att den indikator för att mäta mångfalden och mängden pollinerande insekter som just nu utvecklas kommer att göra det möjligt att utvärdera den gemensamma jordbrukspolitikens resultat på detta område.

20.  Europaparlamentet betonar att det i direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel fastställs att icke-kemiska metoder för skadedjursbekämpning ska användas först, istället för bekämpningsmedel, i syfte att skydda pollinerande insekter.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga förbudet mot imidakloprid, klotianidin och tiametoxam till alla neonikotinoidbaserade bekämpningsmedel.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt begära ett yttrande från Efsa om medlemsstaterna utfärdar produktgodkännanden i nödsituationer för bekämpningsmedel enligt artikel 53 i förordning (EG) nr 1107/2009. Parlamentet anser att det är viktigt att Efsa också undersöker substitutionseffekten och tillgängligheten till icke-kemiska metoder.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att bestämmelserna i förordning (EG) nr 1107/2009 tillämpas korrekt och därmed säkra bland annat en lägsta standard för anmälningar om produktgodkännanden i nödsituationer för bekämpningsmedel som bland annat innebär att medlemsstaterna måste lämna in fullständiga och detaljerade förklaringar samt att offentliggöra anmälningarna. Parlamentet välkomnar Efsas roll vid granskningen av dessa undantag.

24.  Europaparlamentet betonar att yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel under minst tre år bör föra utförliga register över användningen, arealen och dosen av växtskyddsmedel samt tidpunkten för när dessa använts. Parlamentet noterar att de relevanta uppgifter som registreras bör vara tillgängliga för den behöriga myndigheten på begäran, i syfte att övervaka efterlevnaden av reglerna för tvärvillkor och för att följa upp resultaten för den gemensamma jordbrukspolitiken när det gäller minskning av användningen av bekämpningsmedel i hela EU.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma och främja finansieringsmöjligheter inom detta område. Parlamentet framhåller att gemensamma verktyg och modeller för utveckling av strategier och planer för pollinerande insekter, som bygger på befintlig bästa praxis, kommer att främja vidtagandet av ytterligare åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att Efsas vägledning om bin antas i sin helhet så snart som möjligt, även de krav som gäller kronisk toxicitet och toxicitet för larver samt andra arter än honungsbin.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, att i avvaktan på det fullständiga antaget av Efsas vägledning om bin, anpassa sina bedömningar av bekämpningsmedel härmed.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära att Efsa utarbetar ett vägledningsdokument om bekämpningsmedel, där man fastställer test innan godkännande för att skydda fjärilar, mott och blomflugor.

29.  Europaparlamentet betonar att förekomsten av livsmiljöer för pollinerande insekter ökar markens produktivitet.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i målen för den gemensamma jordbrukspolitiken införa gränser för ökad produktivitet och att reglera intensiva jordbruksmetoder, och främja miljöanpassningsåtgärder som förbättrar pollinerande insekters livsmiljö och födosöksområde i kvalitativt och kvantitativt hänseende och avvärjer att de europeiska landskapen likriktas.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja användningen av betesmarker och betesmarksmiljöer, däribland trädbevuxna betesmarker och andra skogsjordbrukssystem, eftersom det är en avgörande förutsättning för att skapa substrat för pollinerande insekters bobygge, parning och övervintring, och i synergi med bevarandet av samhällen med gräsmarker med högt naturvärde, som avsatts för bete och traditionella former av extensivt jordbruk.

32.  Europaparlamentet betonar i detta avseende att växelbruk, användning av starka sorter och mekanisk ogräsbekämpning eller biologisk bekämpning av skadedjur bidrar till att återställa livsmiljöer för pollinerande insekter, medan stora åkrar med odling i monokulturer bidrar till ett minskat antal pollinerande insekter.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja grön infrastruktur, som återskapar och återställer mosaiken i livsmiljöer och den funktionella konnektiviteten för pollinerande insekter i landsbygds- och stadslandskap.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja upprätthållandet av välförvaltade buskvallar och konceptet med buffertremsor, inbegripet gräsbevuxna/blommande remsor längs vattendrag och områden med fleråriga blommor som åtgärder som främjar den biologiska mångfalden, för att skydda pollinerande insekters möjligheter att söka efter föda och deras livsmiljöer och skydda biologiska bekämpningsmedel, samt för att åstadkomma bättre erosionskontroll i landsbygdsområden och i tätorts- och stadsområden.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en tidig registrering på EU:s förteckning över arter som utgör en risk för pollinerande insekter, att reagera snabbt i syfte att kontrollera och eliminera sådana arter, öka vaksamheten och vidta restriktiva åtgärder när spridningsvägarna identifierats.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att minska det tryck på pollinerande insekter som kan följa av nedlagda jordbruk.

37.  Parlamentet betonar att effektiva åtgärder för bioskydd måste införas för krukväxter och jord innan de transporteras långa avstånd, och uppmanar offentliga organ som ansvarar för förvaltningen av grönområden att använda lokala växter, för att på så sätt maximera fördelarna för lokala pollinatörer och minimera spridningen av invasiva främmande arter.

38.  Parlamentet uppmanar kommissionen att ange de kriterier som behövs för att fastställa ett EU-miljömärke för pollinerarvänliga krukväxter, som visar växternas ursprungsort, läggs i miljövänliga kärl, och inte använder torv eller innehåller insekticider.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja biodlingsnäringen genom att utöka importkontrollerna för att förhindra import av förfalskad honung, och genom att införa obligatorisk ursprungsmärkning av honung, där namnet på varje land uppges, för honungsblandningar.

40.  Europaparlamentet begär att man främjar och utvecklar livsmiljöer för pollinerande insekter i stadsområden.

Forskning, utbildning och övervakning

41.  När det gäller bin (Apis mellifera) insisterar Europaparlamentet särskilt på betydelsen av forskning om orsakerna till bidrottningarnas minskade förväntade livslängd, som är en oroväckande företeelse.

42.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att stödja utvecklingen av testriktlinjer som inte ännu är tillgängliga, särskilt om akut och kronisk toxicitet på solitärbin, kronisk toxicitet på humlor, subletala effekter, samexponering med flera föreningar (kumulativa och synergistiska effekter), samt tester för andra arter av pollinatörer.

43.  Europaparlamentet understryker att initiativets forskningsområde inte tar hänsyn till de resultatbaserade system som har inbyggd övervakning, som kan visa sig vara användbara och delvis täcka övervakningsbehovet och ge jordbrukarna relevanta incitament. Parlamentet betonar att sådana system kan testas och utökas inom ramen för EU:s olika finansieringsinstrument och politikområden, inklusive den gemensamma jordbrukspolitiken.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka anslagen till grundforskning och tillämpad forskning om pollinerande insekter, och till utveckling av behandlingar mot nya sjukdomar, parasiter och virus som påverkar dem, och investera i förstärkning och utvidgning av poolen av taxonomiska experter, inbegripet genom EU:s ramprogram för forskning och innovation. Parlamentet begär att det läggs större vikt vid fältstudier och andra pollinerande insekter än honungsbin och fjärilar.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en systematisk och standardiserad övervakning under verkliga förhållanden av vilda pollinerande insekter och de största påfrestningarna de utsätts för, för att mäta omfattningen av minskningen av pollinerande insekter och orsakerna därtill och för att möjliggöra en fullständig utvärdering av effektiviteten av relevant EU-politik och nationell politik.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att finansieringsbehoven för övervakning av vilda pollinatörer inkluderas i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, för att säkra tillförlitliga uppgifter för utarbetning av en indikator för pollinatörer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med åtagandet i EU-initiativet om pollinerande insekter.

47.  Europaparlamentet anser att det är lämpligt att stödja miljöinnovation(17) inom jordbruket och uppmuntra partnerskap med den akademiska världen och samarbete med forskare inom olika områden för att stödja utvecklingen av bekämpningsmedel med låg risk som är ofarliga för pollinerande insekter.

48.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stödja forskning om agroekologisk omställning inom jordbruket, och vidareutveckla metoder för skadedjursbekämpning som är ofarliga för pollinerande insekter, såsom lämplig odlingsteknik, växelbruk och balanserad gödsling.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja medborgarvetenskap som fokuserar på registrering och övervakning av pollinerande insekter och utbildning av biodlare för att främja en icke-störande övervakning av bin på unionsnivå genom att ta fram indikatorer på bisamhällenas livskraft.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 35, 31.1.2018, s. 2. (2) EUT C 356, 4.10.2018, s. 38. (3) Antagna texter, P8_TA(2019)0023. (4) Garibaldi, L. A. m. fl., Wild Pollinators Enhance Fruit Set of Crops Regardless of Honey Bee Abundance, 2013. (5) Potts, S. et al., Status and Trends of European Pollinators. Key Findings of the STEP Project, Pensoft Publishers, Sofia, 72 s. (6) Potts, S. et al., Status and Trends of European Pollinators. Key Findings of the STEP Project, Pensoft Publishers, Sofia, 72 s. (7) Gallai, N. m. fl., Economic Valuation of the Vulnerability off World Agriculture Confronted with Pollinator Decline, Ecological Economics, 68:3, 810-821 s. (8) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. (9) Särskilt EU:s övervakning av pollinatörer och indikatorer för pollinatörer, miljöövervakning av bekämpningsmedelsanvändning med hjälp av honungsbin, mätning av den biologiska mångfaldens puls med hjälp av indexet i den röda listan och utveckling av en verktygslåda för jordbrukare med metoder för integrerat växtskydd från hela EU. (10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1). (11) https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/approval_active_substances/approval_renewal/neonicotinoids_en (12) Tsvetkov, N., Samson-Robert, O., Sood, K., Patel, H. S., Malena, D. A., Gajiwala, P. H., Maciukiewicz, P., Fournier, V., Zayed, A. (2017): Chronic exposure to neonicotinoids reduces honey bee health near corn crops, Science, vol. 356, upplaga 6345, s. 1395–1397. https://doi.org/10.1126/science.aam7470 (13) Potts, S.G. m.fl., (2016), The Assessment Report of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services on Pollinators, Pollination and Food Production, Secretariat of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Bonn, Tyskland, 552 s. (14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71) (15) Eurostat har data om kategorin för insekticider och akaricider. Ytterligare uppgifter om olika kategorier av insekticider (pyretroider, klorerat kolväte, organofosfater, karbamater och oxim-karbamater och andra insekticider) finns tillgängliga på http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do (16) Även neonikotinoider. (17) Definierad av kommissionen som all slags innovation som resulterar i betydande framsteg mot målet om hållbar utveckling, genom att minska våra produktionsmetoders påverkan på miljön, öka naturens motståndskraft mot miljötryck, eller uppnå ett mer effektivt och ansvarsfullt utnyttjande av naturresurser.