Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 225, 295, 310, 311, 312, 323 och 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna 2, 3 och 15 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av sitt interimsbetänkande av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2019 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2020 om den nya fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen(3),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 21 juli 2020,

–  med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Covid-19-pandemin har krävt tusentals liv i Europa och världen och har lett till en exempellös kris med katastrofala konsekvenser för människor, familjer, arbetstagare och företag, vilket kräver en lika exempellös respons.

B.  Europas återhämtning bör baseras på den europeiska gröna given. den digitala agendan, den nya industristrategin och på företagande, så att våra ekonomier kommer starkare ur krisen, med större resiliens, hållbarhet och konkurrenskraft.

C.  EU och dess medlemsstater har förbundit sig att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och Parisavtalet.

D.  Det finns risk för permanent snedvridning på den inre marknaden.

E.  Europeiska rådet antog sin ståndpunkt extremt sent, efter tre resultatlösa toppmöten, vilket har lett till att förhandlingarna om den fleråriga budgetramen har dragit ut på tiden.

F.  Den fleråriga budgetramen innehåller EU:s långsiktiga prioriteringar, och de får inte offras på återhämtningens altare.

G.  Parlamentet bör vara fullt ut involverat i genomförandet av återhämtningsinstrumentet, både bidrags- och lånedelen.

H.  Parlamentet är garanten för att återhämtningen blir transparent och demokratisk och måste därför delta i både förhands- och efterhandskontrollen av återhämtningsplanen.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin sorg över covid-19-pandemins dödsoffer och hyllar alla som har arbetat med att bekämpa pandemin. Parlamentet anser att människorna i EU har kollektivt solidaritetsansvar under sådana unika och exceptionella omständigheter.

2.  Europaparlamentet välkomnar EU:s stats- och regeringschefers överenskommelse om en återhämtningsfond för att rivstarta ekonomin, i enlighet med vad parlamentet föreslog i maj. Parlamentet konstaterar att det återhämtningsinstrument som skapats är ett historiskt steg för EU. Parlamentet beklagar dock att bidragsdelen minskat i den slutliga överenskommelsen. Parlamentet erinrar om att den rättsliga grund som valts för återhämtningsinstrumentet inte ger Europaparlamentets folkvalda ledamöter någon formell roll.

3.  Europaparlamentet godtar dock inte den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2021–2027 i sin nuvarande form. Parlamentet är redo att omedelbart inleda konstruktiva förhandlingar med rådet för att förbättra förslaget. Parlamentet påminner om sitt mandat från november 2018. Parlamentet betonar att artikel 312 i EUF-fördraget föreskriver Europaparlamentets godkännande för överenskommelsen om förordningen om den fleråriga budgetramen.

4.  Europaparlamentet beklagar att ensidigt fokus på nationella intressen och ståndpunkter alltför ofta äventyrar försöken att nå gemensamma lösningar i det allmännas intresse. Parlamentet påpekar att nedskärningarna i den fleråriga budgetramen går stick i stäv med EU:s mål. Parlamentet anser till exempel att de föreslagna nedskärningarna i hälso- och forskningsprogram är farliga i ett globalt pandemisammanhang. Parlamentet anser att de föreslagna nedskärningarna på områdena för utbildning, digital omställning och innovationer drar undan mattan under fötterna på Europas unga. Parlamentet anser att de föreslagna nedskärningarna i stödprogram för omställningen i kolberoende regioner motverkar EU:s strategi för den gröna given. Parlamentet anser att de föreslagna nedskärningarna på området för asyl, migration och gränsförvaltning innebär risker för EU:s position i en allt mer föränderlig och osäker värld.

5.  Europaparlamentet anser att EU:s stats- och regeringschefer har försummat återbetalningsfrågan i samband med återhämtningsinstrumentet. Parlamentet påminner om att det bara finns tre alternativ: ytterligare nedskärningar i program med EU‑mervärde till 2058, högre bidrag från medlemsstaterna eller nya egna medel. Parlamentet anser att det bara är nya egna medel som verkligen kan bidra till återbetalning av EU-skulden och samtidigt värna EU:s budget och minska trycket på de nationella finanserna och på allmänheten i EU. Parlamentet påminner om att nya egna medel är den enda återbetalningsmodellen som Europaparlamentet kan godta.

6.  Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet avvisade den föreslagna övergångslösningen, som var tänkt att lösa de akuta finansieringsbehoven för investeringar under 2020 för att ge omedelbar krisrespons till EU-medborgare och stödmottagare och erbjuda nödvändig finansiering efter den första nödhjälpen och i väntan på den långsiktiga återhämtningen.

7.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådets slutsatser om den fleråriga budgetramen bara är en överenskommelse mellan stats- och regeringschefer, inget annat. Parlamentet betonar att det inte kommer att godta överenskommelsen utan vidare, utan tänker vänta med sitt godkännande av den fleråriga budgetramen tills en tillfredsställande överenskommelse har nåtts i parlamentets och rådets kommande förhandlingar. Parlamentet påminner om att beslut om alla de 40 EU-program som finansieras via den fleråriga budgetramen måste fattas tillsammans med parlamentet i egenskap av medlagstiftare.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt parlamentets berörda förhandlingsteam att diskutera relevanta lagstiftningsärenden i enlighet med respektive parlamentsmandat för trepartsförhandlingar. Parlamentet uppdrar åt sitt förhandlingsteam för den fleråriga budgetramen och egna medel att följa nedanstående mandat.

Europaparlamentets prioriteringar för en heltäckande överenskommelse

Rättsstatsprincipen

9.  Europaparlamentet beklagar starkt att Europeiska rådet kraftigt försvagade kommissionens och parlamentets insatser för att värna rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och demokratin inom ramen för den fleråriga budgetramen och återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Parlamentet upprepar sin begäran om att kunna utöva sina lagstiftningsbefogenheter beträffande kommissionens föreslagna mekanism, för att skydda EU:s budget där det finns ett systemhot mot värdena i artikel 2 i EU-fördraget och där unionens ekonomiska intressen står på spel. Parlamentet betonar att mekanismen bör aktiveras genom omvänd kvalificerad majoritet om den ska fungera. Parlamentet understryker att mekanismen inte får påverka statliga organs eller medlemsstaters skyldigheter att göra utbetalningar till slutliga stödmottagare. Parlamentet understryker att förordningen om rättsstatsprincipen kommer att antas inom medbeslutandeförfarandet.

Egna medel

10.  Europaparlamentet upprepar åter igen att det inte kommer att godta den fleråriga budgetramen om ingen överenskommelse om reformering av systemet för EU:s egna medel kommer till stånd, inbegripet införande av en uppsättning nya egna medel senast i slutet av perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, som bör syfta till att täcka åtminstone de kostnader som hör samman med Next Generation EU (huvudkostnader och ränta) för att säkerställa att återbetalningsplanen blir trovärdig och hållbar. Parlamentet understryker att dessa medel också bör eftersträva en minskning av andelen BNI-baserade bidrag.

11.  Europaparlamentet betonar därför att reformen bör inkludera en uppsättning nya egna medel som måste föras in i budgeten den 1 januari 2021. Parlamentet betonar att plastskatten bara är ett första steg mot att uppfylla parlamentets förväntningar. Parlamentet tänker förhandla fram en rättsligt bindande tidsplan, som budgetmyndigheten måste fatta beslut om, för att införa fler egna medel under första halvan av perioden för nästa fleråriga budgetram, till exempel utsläppshandelssystemet (och intäkter därifrån i samband med eventuella framtida utvidgningar), en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna, en skatt på digitala tjänster, en skatt på finansiella transaktioner och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Parlamentet begär att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen ska användas för att vid behov lägga till fler egna medel under den andra halvan av perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att säkerställa att målet kommer att nås i slutet av denna period.

12.  Europaparlamentet upprepar sin bestämda ståndpunkt till förmån för att alla rabatter och korrigeringsmekanismer ska avskaffas helt och hållet, så snart som möjligt. Parlamentet beklagar att Europeiska rådet valde att inte bara behålla utan till och med öka de rabatter som vissa medlemsstater åtnjuter. Parlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt om kostnaderna för uppbärande av tullavgifter, som bör fastställas till 10 %, det ursprungliga värdet.

EU:s flaggskeppsprogram

13.  Europaparlamentet beklagar nedskärningarna i framtidsinriktade program, såväl i den fleråriga budgetramen 2021–2027 som i Next Generation EU. Parlamentet anser att detta kommer att undergräva grundvalarna för en hållbar och resilient återhämtning. Parlamentet anser att en flerårig budgetram 2021–2027 som är lägre än kommissionens förslag varken är genomförbar eller godtagbar. Parlamentet betonar att det senaste kommissionsförslaget redan hade mycket låga finansieringsnivåer för de programmen, som sen skulle fyllas på genom Next Generation EU. Parlamentet beklagar att Europeiska rådet valde ett annat sätt att resonera och tog bort det mesta av påfyllnaden. Parlamentet bekräftar sin beslutsamhet att värna tillräcklig finansiering av nästa fleråriga budgetram och dess långsiktiga investeringar och politiska strategier, som inte bör få äventyras på grund av de akuta finansieringsbehoven för återhämtningsinstrumentet. Parlamentet har för avsikt att förhandla fram riktade förstärkningar av EU:s flaggskeppsprogram i nästa fleråriga budgetram.

14.  Europaparlamentet betonar att de interinstitutionella förhandlingarna bör omfatta beloppen per rubrik och per program i den fleråriga budgetramen. Parlamentet pekar på att flaggskeppsprogrammen nu riskerar ett abrupt finansieringstapp från 2020 till 2021. Parlamentet påpekar också att EU:s totala budget från och med 2024 kommer att ligga under budgetnivåerna för 2020, vilket äventyrar EU:s åtaganden och prioriteringar, särskilt den gröna given och den digitala agendan. Parlamentet insisterar på att de belopp som Europeiska rådet föreslagit måste höjas specifikt för program som rör klimat, digital omställning, hälsa, ungdomar, kultur, infrastruktur, forskning, gränsförvaltning och solidaritet (till exempel Horisont Europa, InvestEU, Erasmus+, barngarantin, Fonden för en rättvis omställning, programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Life+, programmet EU för hälsa, Fonden för integrerad gränsförvaltning, Kreativa Europa, programmet för rättigheter och värden, Europeiska försvarsfonden, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) och humanitärt bistånd), samt relevanta EU-byråer och Europeiska åklagarmyndigheten.

Horisontella frågor

15.  Europaparlamentet betonar att en samordning av politiska prioriteringar och finansieringsprogram kräver att man inför horisontella principer i förordningarna om både den fleråriga budgetramen och Next Generation EU, men också i all annan relevant lagstiftning, FN:s mål för hållbar utveckling, insatserna för konkurrenskraftiga och framtidsinriktade EU-mål på lång sikt, en rättvis och socialt inkluderande omställning samt ett rättsligt bindande finansieringsmål för klimatet på 30 % respektive för biologisk mångfald på 10 %. Parlamentet betonar därför att en transparent, heltäckande och ändamålsenlig spårningsmetod snabbt bör antas, och vid behov justeras vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, vad gäller anslag för såväl klimatet som den biologiska mångfalden. Parlamentet påpekar vikten av att förankra principen om att ”inte vålla skada” i förordningarna om både den fleråriga budgetramen och Next Generation EU. Parlamentet pekar också på vikten av att gradvis fasa ut stöd till fossila bränslen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en hänvisning till taxonomiförordningen för investeringar.

16.  Europaparlamentet ger starkt stöd till klausuler om jämställdhetsintegrering och jämställdhetskonsekvenser (jämställdhetsbudgetering) i förordningarna om både den fleråriga budgetramen och Next Generation EU. Parlamentet anser därför att en transparent, heltäckande och ändamålsenlig spårningsmetod snabbt bör antas, och vid behov justeras vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

17.  Europaparlamentet begär att en rättsligt bindande halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen träder i kraft senast i slutet av 2024. Parlamentet anser att översynen måste omfatta taken för perioden 2025–2027, omfördelningen av anslag till Next Generation EU för vilka det inte gjorts, eller inte längre finns, några åtaganden, införande av fler egna medel och genomförande av målen för klimatet och den biologiska mångfalden.

18.  Europaparlamentet betonar att de flexibilitetsbestämmelser som togs fram vid tidigare förhandlingar om den fleråriga budgetramen visade sig vara avgörande för budgetmyndigheternas möjlighet att möta den exempellösa och överraskande krisen under innevarande period. Parlamentet anser därför att kommissionens föreslagna flexibilitetsbestämmelser för den fleråriga budgetramen är ett absolut minimum för nästa fleråriga budgetram och tänker förhandla i syfte att uppnå ytterligare förbättringar. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang alla försök att dra ner på och slå samman de särskilda instrumenten i den fleråriga budgetramen och slår fast att de bör beräknas högre än taken i den fleråriga budgetramen, för både åtaganden och betalningar. Parlamentet insisterar också på att tak sätts på en nivå som lämnar tillräckligt manöverutrymme för anslag över de totala programanslagen.

Faciliteten för återhämtning och resiliens samt demokratiprincipen

19.  Europaparlamentet noterar överenskommelsen om totalbeloppen för Next Generation EU. Parlamentet beklagar de massiva nedskärningarna i bidragsdelen, vilket rubbar jämvikten mellan bidrag och lån och kommer att undergräva återhämtningsinsatserna, särskilt strykandet av innovativa program som instrumentet för solvensstöd. Parlamentet anser att nedskärningarna kommer att försvaga instrumentet och dess möjlighet att verkligen påverka ekonomin. Parlamentet beklagar åter igen att vissa medlemsstater förhandlade med budgetbalans som huvudsyfte, utan att ägna en tanke åt den samlade nyttan av att ingå i den inre marknaden och EU som helhet. Parlamentet uppmanar rådet att motivera den massiva minskningen av budgetanslagen till ReactEU, Horisont Europa, EU för hälsa och NDICI, med hänvisning till pandemin, och budgetanslagen till InvestEU respektive Fonden för en rättvis omställning, med hänvisning till den gröna given.

20.  Europaparlamentet anser att det bör säkerställas att reformer och investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens skapar synergieffekter med existerande EU-fonder och EU-mål, med verkligt EU-mervärde och långsiktiga mål.

21.  Europaparlamentet motsätter sig Europeiska rådets ståndpunkt att faciliteten för återhämtning och resiliens bör styras med mellanstatliga metoder i stället för gemenskapsmetoden. Parlamentet anser att detta bara gör faciliteten mer komplicerad att genomföra och försvagar dess legitimitet. Parlamentet påminner om sin ställning som den enda direktvalda EU-institutionen. Parlamentet efterlyser demokratisk och parlamentarisk förhandskontroll och begär därför att involveras i delegerade akter liksom i efterhandskontrollen av att pengarna i faciliteten har använts korrekt, i de europeiska medborgarnas och hela EU:s intresse, erbjuder ett genuint EU-mervärde och främjar ekonomisk och social resiliens. Parlamentet begär total transparens vad gäller alla slutliga stödmottagare. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att de kommissionsledamöter som ansvarar för faciliteten för återhämtning och resiliens bör vara fullständigt ansvarsskyldiga gentemot Europaparlamentet.

22.  Europaparlamentet påminner om sin roll som budgetmyndighet, tillsammans med rådet. Parlamentet begär i detta avseende att involveras fullt ut i återhämtningsinstrumentet, i enlighet med gemenskapsmetoden. Parlamentet begär att kommissionen lägger fram en riktad översyn av budgetförordningen och det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, i syfte att förankra budgetmyndighetens roll i samband med godkännande av externa inkomster som anslås via det årliga budgetförfarandet.

23.  Europaparlamentet betonar att en tydlig och realistisk återbetalningsplan är av avgörande betydelse för att Next Generation EU ska lyckas och utgör ett trovärdighetstest för hela EU. Parlamentet anser att skuldåterbetalning inte får belasta framtida EU-budgetar och kommande generationer i Europa, och bör inledas snarast möjligt. Parlamentet anser att det klart och tydligt måste anges att pengarna kommer från faciliteten för återhämtning och resiliens, med lämpliga transparenskrav, till exempel krav på att offentliggöra en förteckning över de slutliga stödmottagarna.

24.  Europaparlamentet betonar att alla kostnader i samband med Next Generation EU (huvudkostnader och ränta) bör budgeteras över taken för den fleråriga budgetramen.

Skyddsnät för EU-programmens stödmottagare eller ”beredskapsplan”

25.  Europaparlamentet har varit redo att förhandla sedan november 2018 och betonar att det inte tänker låta sig tvingas till att godta en dålig överenskommelse. Parlamentet meddelar sin avsikt att delta i meningsfulla förhandlingar med rådet om alla ovannämnda punkter, med slutmålet att kunna ge sitt samtycke till förordningen om den fleråriga budgetramen 2021–2027.

26.  Europaparlamentet anser dock att en politisk överenskommelse om nästa fleråriga budgetram måste nås senast i slutet av oktober 2020 för att möjliggöra en smidig start för de nya programmen från och med den 1 januari 2021. Parlamentet påminner om att artikel 312.4 i EUF-fördraget bland annat föreskriver en tillfällig förlängning av taket i den innevarande budgetramens sista år, om en ny flerårig budgetram inte antas i tid. Parlamentet påpekar att beredskapsplanen för den fleråriga budgetramen är både rättsligt och politiskt kompatibel med återhämtningsplanen och antagandet av programmen i den nya fleråriga budgetramen.

o
o   o

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0449. (2) Antagna texter, P9_TA(2019)0032. (3) Antagna texter, P9_TA(2020)0124.