Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), vilken handlar om EU-industrins konkurrensförmåga och bland annat tar upp åtgärder avsedda att främja ett bättre utnyttjande av den industriella potentialen i innovation och teknisk utveckling,

–  med beaktande av artikel 114 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artiklarna 2 och 16 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan),

–  med beaktande av meddelandet till kommissionen av den 21 oktober 2020 Open source software strategy 2020–2023 (C(2020)7149),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 En EU-strategi för data (COM(2020)0066) och slutrapporten från expertgruppen på hög nivå för datadelning från företag till myndigheter Towards a European strategy on business-to-government data sharing for the public interest,

–  med beaktande av kommissionens inledande konsekvensbedömning av den 2 juli 2020 om en rättslig ram för styrningen av gemensamma europeiska dataområden,

–  med beaktade av kommissionens meddelande av den 17 april 2020 Vägledning om appar till stöd för kampen mot covid-19-pandemin med avseende på dataskydd(1),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2020/518 av den 8 april 2020 om en unionsgemensam verktygslåda för användningen av teknik och data för att bekämpa och komma ut ur covid-19-krisen, särskilt när det gäller mobilapplikationer och användning av anonymiserade rörlighetsdata(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(3) (direktivet om öppna data),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 6 juni 2018 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 (COM(2018)0434),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 april 2018 Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018)0232) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2018)0125),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2018/790 av den 25 april 2018 om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2017 Halvtidsöversynen av genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden: En ansluten digital inre marknad för alla (COM(2017)0228) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2017)0155),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 Att skapa en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2017)0002),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle(COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0110),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178) och de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0106 och SWD(2016)0107),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 av den 14 november 2018 om en ram för det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF(7) (dataskyddsdirektivet för brottsbekämpning),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)0100),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2014)0214),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag(8) (ITS-direktivet) och tillhörande delegerade akter,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktivet om integritet och elektronisk kommunikation)(9),

–  med beaktande av den gemensamma europeiska färdplanen i riktning mot ett upphävande av åtgärderna mot covid‑19 av den 15 april 2020,

–  med beaktande av medlemsstaternas gemensamma uttalande av den 15 oktober 2020 Building the next generation cloud for businesses and the public sector in the EU,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 9 juni 2020 om att forma EU:s digitala framtid(10),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 juni 2019 om framtiden för ett starkt digitaliserat Europa efter 2020: främjande av digital och ekonomisk konkurrenskraft i unionen och digital sammanhållning,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 16 juli 2020 i mål C‑311/18 (Schrems II),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2019 om en övergripande europeisk industripolitik för artificiell intelligens och robotteknik(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2016 om en blomstrande datadriven ekonomi(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om självkörande bilar inom transportsektorn i Europa(16),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om kommissionens meddelande Att skapa en europeisk dataekonomi(17),

–  med beaktande av resultaten i det årliga indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle 2020 av den 11 juni 2020,

–  med beaktande av rapporten från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) av den 5 juni 2020 Building back better: a sustainable, resilient recovery after COVID-19,

–  med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen, och av följande skäl:

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling samt utskottet för kultur och utbildning,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0027/2021), och av följande skäl:

A.  Digitaliseringen fortsätter att omvandla ekonomin, samhället och människors vardag. Data, som fördubblas var 18:e månad, står i centrum för denna omvandling. Mängden data som lagras i världen förväntas öka från 33 zettabyte 2018 till 175 zettabyte 2025(18). Dessa processer kommer att accelerera i framtiden.

B.  Digitaliseringen utgör en ekonomisk möjlighet, men är också relevant för unionens säkerhet, geopolitiska resiliens och strategiska autonomi.

C.  EU behöver driftskompatibel, flexibel, skalbar och tillförlitlig it-arkitektur, som kan stödja de mest innovativa applikationerna. Artificiell intelligens (AI) är en av 2000-talets strategiska tekniker på såväl global nivå som i Europa(19). Det behövs även lämplig infrastruktur i EU, särskilt högpresterande hårdvara för att använda applikationer och lagra data.

D.  Data är en viktig källa till hållbar ekonomisk återhämtning, tillväxt och skapande av kvalitativa arbetstillfällen. Datadriven teknik kan utgöra en möjlighet att minska människors exponering för skadliga och farliga arbetsförhållanden och främja samhälleliga framsteg, och kan spela en viktig roll i omställningen till gröna och klimatneutrala samhällen och för att stärka Europas och dess företags globala konkurrenskraft.

E.  EU-strategin för data bör vara i överensstämmelse med strategin för små och medelstora företag samt för industristrategin, eftersom den kommer att vara viktig för att bland annat uppnå målen för industripolitiken och kommer att vara till nytta för europeiska företag, däribland små och medelstora företag, genom att hjälpa dem att klara den digitala omställningen. Det råder fortfarande en klyfta mellan stora företag och små/medelstora företag när det gäller avancerad digital teknik. Att uppmuntra användningen av data och ökad åtkomst och tillgång till data, kombinerat med ökad rättssäkerhet, kan ge en konkurrensfördel för mikroföretag, små och medelstora företag samt uppstartsföretag så att de kan dra fördel av den digitala omställningen.

F.  Data som genereras av myndigheter och den offentliga sektorn på nationell och lokal nivå är en resurs som kan fungera som en kraftfull motor för att främja ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen som kan utnyttjas i utvecklingen av AI-system och dataanalys och bidra till en starkare, konkurrenskraftigare och mer sammanlänkad industri.

G.  Olika initiativ har tagits för att uppmuntra kvinnors deltagande och mångfald inom IKT. Det råder fortfarande en könsklyfta inom alla sektorer för digital teknik, där AI och it-säkerhet hör till områdena med störst klyftor. Denna könsklyfta har en konkret inverkan på utvecklingen av AI, som främst har utformats av män, vilket befäster och främjar stereotyper och fördomar.

H.  Kommissionen anger i sitt meddelande om en EU-strategi för data att IKT-sektorns miljöavtryck uppskattningsvis står för mellan 5 % och 9 % av den globala elförbrukningen och över 2 % av de globala växthusgasutsläppen. Den digitala sektorn har betydande potential att bidra till minskade globala koldioxidutsläpp. Enligt en studie om AI från 2018 från kommissionens gemensamma forskningscentrum kan datacentraler och dataöverföring stå för mellan 3 % och 4 % av unionens totala elförbrukning. Kommissionen förväntar sig en ökning av datacentrumens förbrukning mellan 2018 och 2030 på 28 %(20). Konsumentutrustning såsom datorer, smarta telefoner, surfplattor och andra anslutna föremål står för 47 % av de digitala koldioxidutsläppen. Det är nödvändigt att minimera den digitala teknikens ekologiska avtryck och i synnerhet mängden elektriskt och elektroniskt avfall.

I.  Unionen måste agera å det snaraste för att utnyttja fördelarna med data genom att bygga ett konkurrenskraftigt, innovationsvänligt, etiskt hållbart, människocentrerat, pålitligt och säkert datasamhälle och en ekonomi som respekterar mänskliga rättigheter, grundläggande rättigheter, arbetstagarrättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen och som syftar till att skapa en ny öppen och inkluderande kunskapsekonomi, i samarbete med utbildningssystemet och kulturföretagen, som säkerställer rätten till utbildning av god kvalitet och företagande, särskilt bland de nya generationerna, och som främjar social innovation och nya affärsmodeller. Investeringar i färdigheter inom molntjänster och stordata kan hjälpa företag som ännu inte tagit till sig tekniken att komma igång med den digitala omställningen av sin verksamhet. Företag som anses ligga i teknisk framkant måste kontinuerligt uppdatera sig om de senaste tekniska innovationerna för att inte förlora sin konkurrensfördel.

J.  Datamolnmarknaderna (dvs. infrastruktur, plattform och programvara som en tjänst – IaaS, PaaS och SaaS) kännetecknas av en hög grad av marknadskoncentration, vilket kan medföra en konkurrensnackdel för uppstartsföretag, små och medelstora företag och andra europeiska aktörer i dataekonomin. Kommissionen bör säkerställa konkurrenskraftiga marknader genom interoperabilitet, portabilitet och öppen infrastruktur, och vara vaksam på dominerande aktörers eventuella maktmissbruk.

K.  EU:s jordobservationssystem Copernicus bör tjäna som ett exempel på de socioekonomiska fördelar som stora mängder fritt och öppet tillgängliga data kan innebära för europeiska medborgare och företag.

L.  All användning av personuppgifter och blandade industriella data bör vara förenlig med den allmänna dataskyddsförordningen och direktivet om integritet och elektronisk kommunikation. Enligt en Eurobarometerundersökning vill 46 % av européerna mer aktivt kunna kontrollera användningen av sina personuppgifter, däribland uppgifter om hälsa, energiförbrukning och köpvanor.

M.  I enlighet med artikel 8.1 i EU-stadgan och artikel 16.1 i EUF-fördraget har var och en rätt till skydd av sina personuppgifter.

N.  I stadgan föreskrivs också att var och en har rätt till yttrandefrihet, inbegripet åsiktsfrihet och frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.

O.  Behandlingen av arbetstagares data har blivit alltmer komplex. I ett ökande antal sammanhang kommer arbetstagare i kontakt med teknik, applikationer, programvara, spårningsutrustning, sociala medier eller utrustning i fordon som övervakar deras hälsa, biomedicinska data, kommunikationer och interaktioner med andra samt deras engagemangs- och koncentrationsnivå eller beteende. Arbetstagare och fackföreningar bör delta mer i utformningen av sådan databehandling. Endast artikel 88 i den allmänna dataskyddsförordningen ägnas åt sysselsättning.

P.  Initiativ för datadelning mellan företag (B2B) och från företag till myndigheter (B2G) kan bidra till att hantera samhälls- och miljöutmaningar. Uppmuntran till datadelning kan bland annat inbegripa skälig kompensation, utbyte av bästa praxis och program för offentligt erkännande.

Q.  Efterlevnaden bör kontrolleras, särskilt när det gäller ändamålsbegränsning och uppgiftsminimeringsaspekter. Skyddet av den personliga integriteten bör prioriteras. Det finns andra data än personuppgifter och data från den offentliga sektorn som är förenliga med förordning (EU) 2018/1807 om det fria flödet av andra data än personuppgifter och direktivet om öppna data.

R.  Behandling av personuppgifter är särskilt känsligt när det gäller hälsa, och ingen personlig information om en patients hälsa får förmedlas utan patientens fullständiga och informerade samtycke. Det är särskilt viktigt att på hälsoområdet säkerställa en hög skyddsnivå när det gäller individers rättigheter och respektera principerna om uppgiftsbegränsning och uppgiftsminimering.

S.  En gemensam EU-strategi för data bör ge fördelar för transport- och turismsektorn i Europa och bidra till omställningen till ett säkert, hållbart och effektivt transportsystem, samtidigt som tillräcklig interoperabilitet med andra sektorer säkerställs.

T.  Datadelningen inom transportsektorn syftar till att förbättra trafikledningen och därmed säkerheten, hållbarheten, minimeringen av data och effektiviteten för både passagerar- och godstrafiken.

U.  Unionen har redan börjat vidta åtgärder för att reglera hur data bör användas och lagras inom transportsektorn, bland annat genom förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation(21), direktiv (EU) 2019/1936 om förvaltning av vägars säkerhet(22), förordning (EU) 2019/1239 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart(23), samt förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/757 för att ta vederbörlig hänsyn till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygs förbrukning av eldningsolja (COM(2019)0038).

V.  Unionen bör vara en aktiv global aktör när det gäller att fastställa regler och standarder baserade på dess värden.

W.  Minst 20 % av finansieringen inom faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att göras tillgänglig för digital infrastruktur och digital kapacitet, vilket kommer att främja unionens digitala omställning och därmed stödja dataekonomin.

Allmänt

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en EU-strategi för data. Strategin kommer att vara en grundförutsättning för de europeiska företagens livskraft och deras globala konkurrenskraft och för framsteg för universitet, forskningscentrum och framväxande AI, och den kommer att utgöra ett viktigt steg i uppbyggnaden av ett datasamhälle som bygger på rättigheter och EU:s värden samt fastställa och konsolidera unionens ledande roll i dataekonomin, vilket kommer att leda till bättre tjänster, hållbar tillväxt och kvalitativa arbetstillfällen. Ett säkerställande av förtroendet för digitala tjänster och säkra smarta produkter är avgörande för att den digitala inre marknaden ska växa och blomstra, och detta säkerställande bör stå i centrum för både den offentliga politiken och affärsmodellerna.

2.  Europaparlamentet noterar att covid-19-krisen har belyst betydelsen av och behovet av högkvalitativa databaser, som kan leverera information och datadelning i realtid, samt brister i infrastrukturen och interoperabilitet mellan lösningar i medlemsstaterna. Parlamentet betonar den effekt som den digitala omställningen och tillgången till en lång rad olika tekniker kommer att få för unionens ekonomi och samhälle. Parlamentet välkomnar åtagandet att inrätta sektorsvisa dataområden. Det är nödvändigt att påskynda inrättandet av ett gemensamt europeiskt hälsodataområde, bland andra initiativ.

3.  Europaparlamentet understryker att framtida datalagstiftning måste utformas så att den underlättar teknisk utveckling, innovation, dataåtkomst, interoperabilitet och gränsöverskridande dataportabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta hänseende göra en grundlig utvärdering och kartläggning av befintlig lagstiftning för att bedöma vilka anpassningar och ytterligare krav som behövs för att stödja datasamhället och dataekonomin samt säkerställa rättvis konkurrens och klarhet angående rättsläget för alla berörda aktörer. EU bör vara ledande när det gäller att upprätta en internationell ram för data, samtidigt som internationella regler respekteras.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra förhandskonsekvensbedömningar av huruvida den datadrivna digitala ekonomin kräver några ändringar eller justeringar av det nuvarande immaterialrättsliga regelverket för att främja innovation och spridning av ny digital teknik. Parlamentet välkomnar kommissionens föresats att se över databasdirektivet(24) och ytterligare förtydliga tillämpningen av direktiv (EU) 2016/943 om skydd av företagshemligheter(25).

5.  Europaparlamentet anser att det fria flödet av data i unionen måste fortsätta att vara den grundläggande principen och understryker dess avgörande roll för att tillvarata dataekonomins fulla potential. Parlamentet framhåller att den betydande ökningen av mängden tillgängliga data, huvudsakligen som en följd av smarta anslutna föremål, och bredare åtkomst till och användning av data, kan medföra utmaningar med avseende på datakvalitet, vinklade data och i fråga om dataskydd och datasäkerhet eller orättvisa handelsvillkor som måste åtgärdas. Uppnåendet av målen i datastrategin får inte medföra oskälig snedvridning av konkurrensen på marknaderna i unionen.

6.  Europaparlamentet påminner om att behandlingen av personuppgifter, inbegripet överföring av dem, alltid måste vara förenlig med unionens regelverk om uppgiftsskydd och att all framtida sektorsspecifik eller ändamålsenlig lagstiftning måste respektera dem.

7.  Europaparlamentet påminner om att alla framtida förslag som inbegriper behandling av personuppgifter omfattas av dataskyddsmyndigheternas tillsyn i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), i syfte att säkerställa att innovation också tar hänsyn till inverkan på medborgarnas rättigheter. Parlamentet kräver att rättsakterna bygger på och anpassas till den befintliga lagstiftningen, särskilt GDPR.

8.  Europaparlamentet påpekar att befintliga direktiv, såsom ITS-direktivet, inte bör försvagas av en övergripande uppsättning regler, och att ett underlättande av en datadelningsmiljö kommer att vara avgörande för EU under de kommande åren. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera datadelning, särskilt inom biljett- och bokningssystem, i den kommande översynen av ITS-direktivet.

Värderingar och principer

9.  Europaparlamentet anser att unionen måste sträva efter EU-omfattande dataförvaltning och ett människocentrerat datasamhälle och en ekonomi som bygger på EU-värden som integritet, öppenhet, respekt för grundläggande rättigheter och friheter, och som ger medborgarna möjlighet att fatta meningsfulla beslut om de data som produceras av eller rör dem.

10.  Europaparlamentet understryker att enskilda personer bör ha full kontroll över sina uppgifter och få ytterligare hjälp med att genomdriva sina rättigheter i fråga om skydd av personuppgifter och integritet när det gäller de uppgifter de genererar. Parlamentet understryker den rätt till dataportabilitet och den registrerades rätt att få tillgång till, erhålla rättelse av eller radera uppgifter som föreskrivs i GDPR. Parlamentet förväntar sig att framtida förslag stöder åtnjutandet och ett meningsfullt utövande av dessa rättigheter. Parlamentet betonar att det fria utbytet av data enligt GDPR:s princip om ändamålsbegränsning måste begränsas till andra data än personuppgifter, såsom industriella eller kommersiella data, eller personuppgifter som har anonymiserats på ett säkert, ändamålsenligt och oåterkalleligt sätt, inbegripet när det gäller blandade dataset. Parlamentet betonar att missbruk av uppgifter, bland annat genom massövervakning, måste uteslutas.

11.  Europaparlamentet konstaterar att ett välkonstruerat datasamhälle och en välbyggd dataekonomi bör utformas så att de gynnar alla konsumenter, arbetstagare, entreprenörer, uppstartsföretag och små och medelstora företag samt forskare och lokalsamhällen, och att de bör respektera arbetstagarrättigheter, skapa kvalitativa arbetstillfällen utan att försämra arbetsvillkoren och förbättra EU-medborgarnas livskvalitet, och bör minska befintliga digitala klyftor utan att skapa nya, särskilt för utsatta grupper och personer som är missgynnade i fråga om förmåga och tillgång till digitala verktyg.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka konsumenternas inflytande, med särskild uppmärksamhet på vissa grupper av konsumenter som anses vara utsatta. Industri- och medborgardata kan bidra till utvecklingen av innovativa digitala och hållbara lösningar för produkter och tjänster som skulle gynna europeiska konsumenter och företag.

13.  Europaparlamentet betonar att den ökande volymen, utvecklingen, delningen, lagringen och behandlingen av industriella och offentliga data i unionen är en källa till hållbar tillväxt och innovation som bör utnyttjas, med iakttagande av unionens och medlemsstaternas lagstiftning om bl.a. dataskydd, konkurrens och immateriella rättigheter. Parlamentet noterar att data värderas allt högre av marknaden. Ekonomisk tillväxt kan uppnås genom en rättvis och konkurrenskraftig marknadsekonomi med lika spelregler och många olika aktörer, samtidigt som interoperabilitet och åtkomst till data säkerställs för aktörer i alla storlekar, i syfte att motverka obalanser på marknaden.

14.  Europaparlamentet betonar att datastrategin måste stödja och bidra till hållbarhet, den gröna given och unionens klimatmål, inbegripet klimatneutralitet senast 2050, och en resilient återhämtning av unionens ekonomi och sociala sammanhållning. Parlamentet påpekar att IKT kan spela en positiv roll för att minska koldioxidutsläppen inom många sektorer. Parlamentet efterlyser åtgärder för att minska IKT-sektorns koldioxidavtryck genom energi- och resurseffektivitet, inte minst med tanke på databehandlingens exponentiella ökning och dess miljöeffekter, och påminner i detta avseende om unionens mål att minska växthusgasutsläppen fram till 2030.

Dataförvaltning och dataområden

15.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en dataförvaltningsram och gemensamma europeiska dataområden, som bör omfattas av EU:s regler och täcka in transparens, interoperabilitet, delning, åtkomst, portabilitet och säkerhet med avseende på data, för att stärka flödet och vidareutnyttjandet av icke-personuppgifter eller personuppgifter som är helt i överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen och anonymiserade på ett säkert sätt i såväl industriell som offentlig miljö och både inom och på tvärs över specifika sektorer.

16.  Europaparlamentet insisterar på att dataförvaltningsmodellen, inklusive gemensamma europeiska dataområden, måste bygga på en decentraliserad datadriftsmiljö för att stödja skapandet och framväxten av interoperabla och säkra dataekosystem. Parlamentet framhåller att dessa områden bör utnyttja potentialen hos befintliga och framtida dataområden eller datadelningssystem, som kan vara organiserade på ett distribuerat eller decentraliserat sätt.

17.  Europaparlamentet anser att datahanteringstjänster och dataarkitektur som utformas för att lagra, utnyttja, vidareutnyttja och kuratera data är viktiga komponenter i värdekedjan i den europeiska digitala ekonomin. Parlamentet inser att en betydande del av databehandlingen kommer att gå i riktning mot behandling i utkanten (edge processing), t.ex. för smarta uppkopplade föremål. Parlamentet stöder ytterligare användning av decentraliserad digital teknik, som gör det möjligt för privatpersoner och organisationer att hantera dataflöden baserat på självbestämmande, t.ex. teknik för distribuerade liggare. Parlamentet betonar att kostnaderna och färdigheterna när det gäller åtkomst till och lagring av data avgör i vilken takt, omfattning och skala digitala infrastrukturer och produkter anammas, särskilt i små och medelstora företag och uppstartsföretag.

18.  Europaparlamentet vill att det tillsätts en kommissionsledd expertgrupp som har kapacitet att hjälpa kommissionen och ge den råd vid fastställandet av gemensamma, EU-omfattande riktlinjer för dataförvaltning för att göra interoperabilitet och datadelning till verklighet i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet försöka involvera medlemsstater, berörda byråer och andra organ och intressenter, såsom medborgare, civilsamhälle och näringsliv, i ett försök att förbättra förvaltningsramen. Parlamentet betonar vikten av att samordna tillsynsmyndigheter som är inblandade i dataekonomin.

19.  Europaparlamentet betonar att gemensamma europeiska dataområden bör prioritera viktiga ekonomiska sektorer, den offentliga sektorn och andra områden av allmänt intresse. Parlamentet stöder inrättandet av fler sådana områden i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda dels fragmenteringen av den inre marknaden, dels obefogade skillnader mellan reglerna i olika medlemsstater, för att säkerställa utvecklingen av gemensamma dataområden inom EU.

20.  Europaparlamentet konstaterar att gemensamma europeiska dataområden behöver vara tillgängliga för alla marknadsaktörer, både kommersiella och icke-kommersiella, däribland uppstartsföretag och små och medelstora företag, och dra nytta av möjligheterna till samarbete med små och medelstora företag, forskningsinstitutioner, offentlig förvaltning och civilsamhälle, samtidigt som rättssäkerheten i dataanvändningsförfarandena måste stärkas för privata och offentliga aktörer i alla storlekar. Parlamentet anser det mycket viktigt att undvika all risk för obehörig åtkomst till gemensamma europeiska dataområden och att skapa verktyg för att motverka eventuell misskötsel. Parlamentet framhåller vikten av cybersäkerhet, bland annat samarbete med EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och EU:s kompetenscentrum för cybersäkerhet.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bygga upp interoperabla, sektorsspecifika dataområden som följer gemensamma riktlinjer, rättskrav och datadelningsprotokoll för att undvika att det uppstår vattentäta skott och möjliggöra sektorsövergripande innovation. Parlamentet betonar att förvaltningen av sektorsspecifika dataområden bör ske med beaktande av de krav och förfaranden som fastställs i den sektorsspecifika lagstiftningen. Parlamentet håller fast vid att alla aktörer som bedriver verksamhet i EU och drar nytta av europeiska dataområden måste följa EU-lagstiftningen.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att använda gemensamma europeiska dataområden för att stärka tilliten, anta gemensamma standarder och bestämmelser och uppmuntra inrättandet av väl utformade applikationsprogrammeringsgränssnitt (API:er) tillsammans med robusta autentiseringsmekanismer, samt att överväga att använda på förhand överenskomna, tydligt specificerade och tidsbundna ”sandlådor” för att testa innovation och nya affärsmodeller samt nya verktyg för dataförvaltning och databehandling inom både offentlig och privat sektor.

23.  Europaparlamentet anser att väl utformade API:er skulle ge väsentlig dataåtkomst och interoperabilitet inom dataområdena och möjliggöra automatiserad interoperabilitet i realtid mellan olika tjänster och inom den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förbättra enskildas tillgång till effektiva rättsmedel enligt den allmänna dataskyddsförordningen, garantera digitala tjänsters interoperabilitet och dataportabilitet och i synnerhet utnyttja API:er för att göra det möjligt för användare att koppla samman plattformar och öka valmöjligheterna mellan olika typer av system och tjänster.

24.  Europaparlamentet noterar behovet av att hjälpa privata och offentliga aktörer, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att kartlägga och dra nytta av de data de genererar och har i sin ägo. Parlamentet efterlyser åtgärder som gör det lättare att hitta data att mata in i dataområden genom att underlätta, kuratera, katalogisera och utforma allmänt accepterade taxonomier och rensa ut rutindata. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla vägledning, verktyg och finansiering från befintliga program för att göra metadata inom dataområdena lättare att hitta. Parlamentet framhåller initiativ som programmet Nordic Smart Government, som syftar till att ge små och medelstora företag möjlighet att frivilligt dela data automatiskt och i realtid genom ett decentraliserat digitalt ekosystem.

25.  Europaparlamentet påminner om nyckelrollen för ”dataförmedlare” som de aktörer som strukturellt möjliggör organisering av dataflöden. Parlamentet välkomnar kommissionens planer på klassificering och certifiering av förmedlare för att skapa interoperabla och icke-diskriminerande dataekosystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa interoperabilitet genom att utveckla minimikriterier mellan dataförmedlare. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att arbeta tillsammans med europeiska och internationella standardiseringsorgan i syfte att identifiera och åtgärda datastandardiseringsluckor.

26.  Europaparlamentet framhåller behovet av att ta itu med särskilda frågor som kan uppstå i samband med åtkomst till och kontroll över konsumentdata, särskilt för vissa grupper av konsumenter som anses vara utsatta, såsom underåriga, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att alla konsumenträttigheter alltid respekteras och att alla konsumenter kan utnyttja fördelarna med inrättandet av den inre datamarknaden i lika utsträckning. Parlamentet understryker att man vid databehandling som inbegriper blandade dataset måste behandla dessa i enlighet med gällande lagstiftning, bland annat kommissionens vägledning om förordning (EU) 2018/1807 om det fria flödet av andra data än personuppgifter.

27.  Europaparlamentet framhåller behovet av att inrätta gemensamma europeiska dataområden i syfte att säkerställa ett fritt flöde av icke-personuppgifter över gränser och mellan sektorer och därigenom öka dataflödena mellan företagen, den akademiska världen, berörda parter och den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att fullständigt följa förordning (EU) 2018/1807 för att data ska kunna lagras och behandlas i hela EU utan omotiverade hinder och begränsningar.

28.  Europaparlamentet erinrar om att personuppgifter och icke-personuppgifter, såsom industridata, inte alltid går att skilja åt och kan vara svåra och dyra att skilja åt, med följden att en stor mängd data i dag förblir outnyttjade. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att dataset där olika typer av data är oupplösligt sammanlänkade alltid behandlas som personuppgifter, även i fall där personuppgifterna endast utgör en liten del av datasetet. Parlamentet uppmanar kommissionen och de europeiska dataskyddsmyndigheterna att tillhandahålla mer vägledning om laglig behandling av data och om rutiner för användningen av blandade dataset i industrimiljö, med full respekt för den allmänna dataskyddsförordningen och förordning (EU) 2018/1807. Parlamentet anser att användningen av integritetsskyddande teknik bör uppmuntras för att öka rättssäkerheten för företag, bland annat genom tydliga riktlinjer och en förteckning över kriterier för ändamålsenlig anonymisering. Parlamentet betonar att kontrollen över sådana data alltid ligger hos den enskilde och bör skyddas automatiskt. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inrätta ett regelverk för och en tydlig definition av horisontella och övergripande persondataområden vid sidan av andra dataområden och att ytterligare förtydliga utmaningen med blandade dataset. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka medborgarnas och företagens inflytande, t.ex. genom tillförlitliga förmedlare som MyData-operatörer som underlättar dataöverföring med ägarens samtycke och tillhandahåller en adekvat detaljnivå på tillstånden. Parlamentet lyfter fram behovet av att vidareutveckla digitala identiteter, som är en viktig grundval för en tillförlitlig dataekonomi med många olika aktörer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden(26) och att offentliggöra ett lagstiftningsförslag om ett betrott och säkert europeiskt e-ID. Vidare uppmanas kommissionen att analysera om organisationer och saker som t.ex. sensorer skulle behöva digitala identiteter för att underlätta gränsöverskridande användning av betrodda tjänster, som är väsentliga för en dataekonomi med många olika aktörer.

29.  Europaparlamentet framhåller att det finns potential att förbättra brottsbekämpningens kvalitet och motverka eventuell partiskhet genom att samla in tillförlitliga data och göra dem tillgängliga för allmänheten, det civila samhället och oberoende experter. Parlamentet påminner om att all tillgång för brottsbekämpande myndigheter till offentliga eller privatägda personuppgifter i dataområden måste grunda sig på EU:s och medlemsstaternas lagstiftning, strikt begränsas till vad som är nödvändigt och proportionerligt och kombineras med lämpliga skyddsåtgärder. Parlamentet understryker att offentliga myndigheters användning av personuppgifter endast bör tillåtas med strikt demokratisk tillsyn och med ytterligare skyddsåtgärder mot missbruk.

30.  Europaparlamentet konstaterar att datautbyte mellan medlemsstaterna på området rättsliga och inrikes frågor är viktigt för att stärka EU-medborgarnas säkerhet och att lämpliga ekonomiska resurser bör anslås i detta avseende. Parlamentet betonar dock att det behövs kraftfullare skyddsåtgärder när det gäller hur byråerna för rättsliga och inrikes frågor behandlar, använder och hanterar personlig information och personuppgifter i de föreslagna dataområdena.

31.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att främja utvecklingen av nio gemensamma europeiska dataområden för industri (tillverkning), den gröna given, mobilitet, hälsa, finans, energi, jordbruk, offentlig förvaltning och färdigheter. Parlamentet vill att de ska utvecklas i brådskande ordning. Parlamentet är positivt till att konceptet med gemensamma europeiska dataområden ska kunna utvidgas till andra sektorer.

32.  Europaparlamentet lyfter fram behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa sektorer såsom hälso- och sjukvård. Parlamentet delar kommissionens inställning att EU-medborgarna bör ha säker tillgång till ett omfattande elektroniskt register över sina hälsouppgifter och att de bör behålla kontrollen över sina personliga hälsouppgifter och kunna dela dem säkert med behöriga tredjeparter, samtidigt som all obehörig åtkomst är förbjuden i enlighet med dataskyddslagstiftningen. Parlamentet betonar att försäkringsbolag och andra tjänsteleverantörer som har rätt att komma åt information som lagras i e-hälsoapplikationer inte bör tillåtas använda data som erhålls från dessa applikationer i syfte att diskriminera, t.ex. i samband med prissättning, eftersom detta skulle strida mot den grundläggande rätten till tillgång till hälsa.

33.  Europaparlamentet påminner om att behandling av särskilda kategorier av personuppgifter enligt artikel 9 i den allmänna dataskyddsförordningen i princip är förbjuden, med vissa strikta undantag som medför särskilda behandlingsregler och alltid en skyldighet att göra en konsekvensbedömning avseende dataskydd. Parlamentet framhåller de potentiellt katastrofala och oåterkalleliga konsekvenserna av felaktig eller osäker behandling av känsliga uppgifter för de berörda personerna.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att skapa en inre europeisk datamarknad, med bl.a. ett gemensamt europeiskt dataområde för mobilitet, och inser dess enorma ekonomiska potential.

35.  Europaparlamentet framhåller att ett sådant europeiskt dataområde skulle vara särskilt intressant för den europeiska transport- och logistiksektorn, eftersom det ger möjligheter att öka effektiviteten i organiseringen och förvaltningen av gods- och persontrafikflödena samt förbättra och effektivisera användningen av infrastruktur och resurser i hela det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

36.  Europaparlamentet understryker att detta europeiska dataområde även skulle säkerställa ökad synlighet i försörjningskedjan, förvaltning av trafik- och godsflöden i realtid, interoperabilitet och multimodalitet samt en förenklad och minskad administrativ börda inom hela det transeuropeiska transportnätet, särskilt på gränsöverskridande sträckor.

37.  Europaparlamentet framhåller att datadelning kan göra trafikledningen och trafiksäkerheten inom alla transportslag effektivare. Parlamentet betonar de potentiella fördelarna med datadelning, såsom realtidsnavigering för att undvika trafik och realtidsmeddelanden om förseningar i kollektivtrafiken, för att spara arbetstid, öka effektiviteten och undvika flaskhalsar.

38.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen i samband med att den skapar ett regelverk för driftskompatibelt datautbyte inom järnvägstransport ser över förordning (EU) nr 454/2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet(27) och förordning (EU) nr 1305/2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i järnvägssystemet i Europeiska unionen(28).

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd till inrättandet av ett gemensamt europeiskt dataområde för jordbruk. Parlamentet påminner om att jordbruksdata och omfattande åtkomst till sådana data har potential att förbättra hållbarheten, konkurrenskraften och resursanvändningen längs hela den jordbruksbaserade livsmedelskedjan samt skogsbrukskedjan, bidra till utvecklingen av innovativ och hållbar teknik, förbättra tillgången till relevant konsumentinformation och minska matsvinnet och sektorns ekologiska fotavtryck. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter att förbättra och investera i utvecklingen av datainsamlings- och databehandlingsverktyg för jordbrukets undersektorer och för export- och importdata för bland annat jordbruksvaror och jordbruksprodukter.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de potentiella fördelarna med och det potentiella utrymmet för gemensamma europeiska dataområden för de kulturella och kreativa sektorerna och industrierna och för kulturarvet. Parlamentet påpekar att kultursektorn har en stor mängd data som kan vidareutnyttjas och som skulle kunna hjälpa kulturinstitutionerna i kombination med andra källor, däribland öppna datakällor och dataanalys.

41.  Europaparlamentet vill att det inrättas ett europeiskt dataområde för turism med syftet att hjälpa alla aktörer i sektorn, särskilt små och medelstora företag, att dra fördel av stora mängder data i samband med politik och projekt på regional och lokal nivå för att underlätta återhämtningen och påskynda digitaliseringen.

42.  Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att skapa ett strikt definierat, EU-omfattande förhållningssätt till dataaltruism och att lägga fast en tydlig definition och regler för dataaltruism i enlighet med EU:s dataskyddsprinciper, i synnerhet ändamålsbegränsning, som innebär att data måste behandlas för ”särskilda, uttryckliga och berättigade ändamål”. Parlamentet stöder kommissionens förslag att dataaltruism alltid bör villkoras av informerat samtycke och när som helst bör kunna dras tillbaka. Parlamentet understryker att data som donerats med stöd av dataaltruism är avsedda att behandlas för ändamål av allmänt intresse och inte bör användas för rent kommersiella intressen.

43.  Europaparlamentet framhåller att dataförvaltningsramen bör främja principen om data för det allmänna bästa och samtidigt alltid värna EU-medborgarnas rättigheter.

44.  Europaparlamentet framhåller att enskilda inte bör pressas till att dela sina data och att beslut inte får vara kopplade till direkta förmåner eller fördelar för dem som väljer att tillåta att deras personuppgifter används.

Dataakt, åtkomst och interoperabilitet

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en dataakt för att uppmuntra och möjliggöra ett större, och rättvist, flöde av data i alla sektorer mellan företag (B2B), från företag till myndigheter (B2G), från myndigheter till företag (G2B) samt mellan myndigheter (G2G).

46.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att underlätta en datadelningskultur och frivilliga datadelningssystem, t.ex. genom tillämpning av bästa praxis, rättvisa modellavtal och säkerhetsåtgärder. Parlamentet konstaterar att frivillig datadelning bör möjliggöras av en solid rättslig ram som skapar förtroende och uppmuntrar företag att ställa data till förfogande för andra, särskilt över gränser. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra nyttjanderättigheterna, särskilt i B2B- och B2G-marknadsmiljöer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge företagen incitament att utbyta data – såväl originaldata som härledda och samgenererade data – eventuellt genom ett belöningssystem och andra incitament, och att samtidigt respektera företagshemligheter, känsliga uppgifter och immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla samarbetsinriktade strategier för datadelning och standardiserade dataavtal i syfte att förbättra förutsägbarheten och tillförlitligheten. Parlamentet betonar att avtalen måste innehålla tydliga skyldigheter och ett tydligt ansvar vid åtkomst till samt behandling, delning och lagring av data för att begränsa missbruk av sådana data.

47.  Europaparlamentet konstaterar att marknadsobalanser till följd av koncentrationen av data begränsar konkurrensen, förstärker hindren för marknadstillträde och minskar en mer omfattande dataåtkomst och dataanvändning. Parlamentet konstaterar att B2B-avtal inte nödvändigtvis garanterar tillfredsställande åtkomst till data för små och medelstora företag på grund av skillnader i förhandlingsstyrka och sakkunskap. Parlamentet konstaterar att det finns särskilda omständigheter, såsom systematiska obalanser i B2B-datavärdekedjor, där dataåtkomst bör vara obligatorisk, t.ex. genom användning av väl utformade API:er som säkerställer lika åtkomst för aktörer oavsett storlek eller genom tillämpning av konkurrensregler för att motverka illojala eller olagliga B2B-metoder. Parlamentet framhåller att sådana obalanser förekommer i olika sektorer.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att granska aktörernas rättigheter och skyldigheter i fråga om att komma åt data som de varit med om att generera och att öka deras medvetenhet, särskilt om rätten att komma åt data, att portera data, att uppmana andra parter att sluta använda data eller att rätta eller radera data, samtidigt som man bör identifiera innehavarna och avgränsa rättigheternas art. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra aktörernas rätt att dra nytta av det ekonomiska värde som skapas av applikationer som har lärts upp med hjälp av data som de har varit med om att generera.

49.  Europaparlamentet anser det viktigt att garantera att rättsligt och tekniskt stöd underlättas för företag, särskilt mikroföretag, små och medelstora företag och uppstartsföretag, på både nationell nivå och EU-nivå, t.ex. inom ramen för de europeiska digitala innovationsknutpunkterna i programmet för ett digitalt Europa, i syfte att öka användningen och delningen av data och förbättra efterlevnaden av den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet anser att åtkomst till samgenererade data bör ges på ett sätt som respekterar grundläggande rättigheter samt stöder lika villkor och arbetsmarknadsparternas delaktighet, även på företagsnivå. Parlamentet betonar att sådana åtkomsträttigheter måste möjliggöras tekniskt och beviljas genom standardiserade gränssnitt.

50.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstaterna samt lokala och regionala förvaltningar att föregå med gott exempel och införa realtidstjänster och en policy baserad på realtidsdata. Parlamentet betonar att digitaliseringen är en möjlighet för offentliga förvaltningar att minska onödig administration och åtgärda silor inom offentliga organ och myndigheter för att effektivisera hanteringen av icke-personuppgifter, vilket kommer att gynna utvecklingen och tillhandahållandet av offentliga tjänster.

51.  Europaparlamentet efterlyser mer och bättre sekundär användning av säkert anonymiserade personuppgifter och användning av utvecklad integritetsförbättrande och integritetsbevarande teknik, särskilt i G2B/G2G-utbyten, för att främja innovation och forskning och förbättra tjänster i allmänhetens intresse. Parlamentet framhåller behovet av verktyg för att se till att sådan sekundär användning alltid är fullt förenlig med EU:s dataskydds- och integritetslagstiftning. Parlamentet betonar att åtkomst till data inte utesluter integritet.

52.  Europaparlamentet understryker även att all användning av aggregerade personuppgifter från sociala medier antingen måste vara förenlig med den allmänna dataskyddsförordningen eller vara verkligt och oåterkalleligt anonymiserad. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja bästa praxis för anonymiseringsteknik och att ytterligare främja forskning kring processen att reversera anonymisering och hur det kan motverkas. Parlamentet uppmanar Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) att uppdatera sin vägledning i detta avseende. Parlamentet varnar dock för att förlita sig på anonymisering som en teknik för att skydda integriteten, med tanke på att fullständig anonymisering i vissa fall är praktiskt taget omöjlig att uppnå.

53.  Europaparlamentet framhåller den roll som den offentliga sektorn spelar för att främja en innovativ och konkurrenskraftig dataekonomi. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att undvika tjänsteleverantörs- eller teknikinlåsningar för offentligt insamlade data eller för data i allmänhetens intresse som samlas in av privata enheter. Parlamentet vill att offentliga upphandlingsförfaranden och finansieringsprogram ska säkra senare dataåtkomsträttigheter samt interoperabilitets- och portabilitetskrav baserade på gemensamma tekniska standarder. Parlamentet stöder användning av öppna standarder, program- och maskinvara med öppen källkod, plattformar med öppen källkod och i förekommande fall öppna, väl utformade API:er i ett försök att åstadkomma interoperabilitet. Parlamentet framhåller behovet av att värna och främja små och medelstora företags och särskilt uppstartsföretags tillträde till offentliga upphandlingsförfaranden i samband med digitaliseringen av offentliga förvaltningar för att främja inrättandet av en dynamisk och konkurrenskraftig europeisk digital sektor.

54.  Europaparlamentet lyfter fram att datadelning bör vara konkurrensfrämjande och uppmuntrar kommissionen att säkerställa lika villkor på den inre datamarknaden.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med B2G-datadelning ytterligare fastställa vilka omständigheter, villkor och incitament som ska göra den privata sektorn skyldig att dela uppgifter med den offentliga sektorn, t.ex. att det behövs för att organisera datadrivna offentliga tjänster. Parlamentet framhåller att system för obligatorisk B2G-datadelning, t.ex. vid force majeure, bör ha en tydligt definierad räckvidd och tidsgräns och baseras på tydliga regler och skyldigheter för att undvika illojal konkurrens.

56.  Europaparlamentet efterlyser ökad samordning mellan medlemsstaterna för att underlätta G2G-datadelning och gränsöverskridande dataflöden inom olika sektorer, genom en dialog mellan myndigheter och berörda aktörer, med målet att fastställa ett gemensamt förhållningssätt till data utgående från principerna om sökbarhet, tillgänglighet, interoperabilitet och återanvändbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna till datakuratering i stor skala.

57.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att genomföra direktivet om öppna data fullt ut, att förbättra genomförandet med avseende på datakvalitet och offentliggörande av data och att respektera direktivets mål när de förhandlar om genomförandeakten om dataset med högt värde. Parlamentet vill att dessa dataset bland annat ska inbegripa en förteckning över handels- och företagsregister. Parlamentet understryker samhällsfördelarna med att främja bättre åtkomst till data från den offentliga sektorn på sätt som stärker användbarheten i hela unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa en stark koppling mellan dessa dataset med högt värde och den kommande datalagstiftningen och utbyggnaden av de gemensamma europeiska dataområdena.

58.  Europaparlamentet framhåller betydelsen för både ekonomin och samhället av ett omfattande vidareutnyttjande av den offentliga sektorns data, vilka så långt möjligt bör vara i realtid eller åtminstone uppdaterade samt lätta att komma åt och behandla tack vare maskinläsbara och användarvänliga format. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att samordna sig med medlemsstaterna för att underlätta delning av icke-känsliga dataset genererade av den offentliga sektorn i maskinläsbara format, utöver vad som krävs i direktivet om öppna data, antingen gratis när detta är möjligt eller genom kostnadstäckning, och att ge vägledning om en gemensam modell för datadelning i enlighet med kraven i den allmänna dataskyddsförordningen. Samtidigt som flexibiliteten i uppdateringar av dataset med högt värde bör bevaras uppmuntrar parlamentet kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för direktivet om öppna data till att omfatta fler offentliga dataset och att tillämpa principen om underförstådd digital öppenhet för den offentliga sektorns data för att uppmuntra medlemsstaterna att offentliggöra befintliga digitala rådata i realtid.

59.  Europaparlamentet påpekar att den snabba utvecklingen av moderna digitala lösningar för transport och turism, exempelvis självkörande fordon och intelligenta transportsystem, är omöjlig utan att man på europeisk nivå inrättar gemensamma, enhetliga och strukturerade maskinläsbara dataformat, som bör bygga på öppna standarder för registrering.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa och inrätta ett frivilligt, öppet och interoperabelt dataregister för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) med uppgifter om företags hållbarhets- och ansvarsarbete, som är avgörande för att säkerställa hållbara investeringar och som skulle förbättra insynen i företagens hållbarhets- och ansvarsarbete så att de bättre kan visa vilka åtgärder de vidtar för att fullgöra målen i den gröna given. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma vilka dataset som är väsentliga för den ekologiska omställningen och stöder i synnerhet en öppning av privata data när det är motiverat för offentliga forskningsändamål.

Infrastruktur

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i syfte att stärka unionens tekniska oberoende främja forskning och innovation och arbeta på teknik som underlättar öppen samverkan, datadelning och dataanalys och att investera i kapacitetsuppbyggnad, projekt med stor genomslagskraft, innovation och spridning av digital teknik, med samtidig respekt för principen om teknikneutralitet.

62.  Europaparlamentet betonar att det rådande covid-19-nödläget har blottlagt brister och sårbarheter på det digitala området på såväl unions- som medlemsstatsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att sätta in effektiva åtgärder mot den digitala klyftan, såväl mellan som inom medlemsstaterna, genom förbättrad tillgång till höghastighetsbredband, nät med mycket hög kapacitet och IKT-tjänster, även i de mest perifera och lantliga områdena, och därigenom främja sammanhållning samt ekonomisk och social utveckling. Parlamentet pekar på satellitkonnektivitetens potentiella roll i de mest avsides belägna områdena.

63.  Europaparlamentet påminner om att framgången för unionens data- och AI-strategier hänger på det vidare IKT-ekosystemet, överbryggandet av den digitala klyftan och snabbare teknikutveckling inom bland annat sakernas internet, AI, cybersäkerhetsteknik, fiber, 5G, 6G, kvant- och kantdatorteknik, robotteknik, teknik för distribuerade liggare inklusive blockkedjeteknik, digitala tvillingar, högpresterande datorsystem, visuell processteknik och intelligent konnektivitet i kanten, t.ex. via storskaliga, öppna inbjudningar att lämna projektförslag som kombinerar kantteknik och sakernas internet. Parlamentet understryker att tekniska framsteg baserade på databehandling och sammankoppling av digitala produkter och tjänster måste backas upp av rättsligt bindande etiska standarder för att begränsa hoten mot integriteten och dataskyddet.

64.  Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem är en framgång. Parlamentet anser att det är ett viktigt instrument för utbyte av information och data mellan vetenskapsmän, forskare och privata och offentliga aktörer mer allmänt. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att upprätthålla och stärka Europas ledande roll inom superdatorteknik och kvantdatorteknik.

65.  Europaparlamentet framhåller att den digitala sektorn har betydande potential att bidra till minskade globala koldioxidutsläpp. Parlamentet konstaterar att sektorn står för uppskattningsvis över 2 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Parlamentet betonar att sektorns fortsatta expansion måsta åtföljas av en inriktning på energi- och resurseffektivitet för att motverka miljöeffekter. Parlamentet konstaterar att nya tekniska lösningar, exempelvis fiber (jämfört med koppar) och energieffektiv programmering, producerar ett mycket mindre koldioxidavtryck. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra kritiskt viktiga råmaterials användning och cirkularitet och att samtidigt minska och materialåtervinna elavfall.

66.  Europaparlamentet framhåller att datacentraler står för en växande andel av världens elförbrukning och att denna andel kan öka ytterligare om ingenting görs. Parlamentet noterar kommissionens föresats att få till stånd mycket energieffektiva, hållbara och klimatneutrala datacentraler senast 2030. Parlamentet stöder främjandet av innovativa och bästa tillgängliga lösningar, avfallsminimering och grön datalagringsteknik, med särskilt fokus på synergierna mellan fjärrvärme och fjärrkyla och användning av spillvärme som genereras vid kylning av datacentraler, i syfte att mildra datacentralernas konsekvenser ur miljö- samt resurs- och energiförbrukningssynpunkt. Parlamentet efterlyser större konsumentinsyn i koldioxidutsläppen från datalagring och datadelning.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja konkurrensutsatta marknader och samtidigt stärka europeiska företag och att stödja utvecklingen av europeiska molnerbjudanden. Parlamentet välkomnar initiativen från den europeiska molnfederationen, såsom den europeiska alliansen för industriella data och moln och finansieringsinitiativ, liksom Gaia-X-projektet, som syftar till att utveckla en federerad datainfrastruktur och skapa ett ekosystem som gör det möjligt att bygga in skalbarhet, interoperabilitet och självbestämmande för dataleverantörerna så att organisationer och enskilda kan ha kvar sitt självbestämmande och kontrollera sina egna data. Parlamentet stöder konkurrensutsatta EU-marknader inom IaaS, PaaS och SaaS och inom utveckling av specialiserade och nischade molntjänster och molntillämpningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara vaksam på eventuellt maktmissbruk av dominerande aktörer på oligopolmarknader i unionen som kan hämma konkurrensen eller konsumenternas valfrihet. Parlamentet betonar att molninfrastruktur bör baseras på principerna om förtroende, öppenhet, säkerhet, interoperabilitet och portabilitet. Parlamentet betonar att dataportabilitetsprinciper så långt det är nödvändigt bör komma till rätta med skillnader i it-leverantörers infrastrukturer och metoder så att användarnas data kan porteras effektivt. Parlamentet konstaterar att användarna inte nödvändigtvis har exakt samma konfigurering och tjänst när de porterar sina data från en leverantör till en annan.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna skynda på utvecklingen av en ”regelbok för molnet” som fastställer principer för tillhandahållandet av konkurrenskraftiga molntjänster i unionen, utgör en gedigen ram för att förbättra tydligheten och underlätta följsamheten för molntjänsterna och bland annat ålägger tjänsteleverantörerna att avslöja var data behandlas och lagras, samtidigt som det säkerställs att användarna har bestämmanderätt över sina data. Regelboken bör dessutom låta användarna sömlöst migrera sina data via interoperabla gränssnitt till andra tjänsteleverantörer. Parlamentet anser att den bör syfta till att förhindra teknisk inlåsning, särskilt vid offentlig upphandling. Parlamentet anser att Europeiska standardiseringskommitténs workshopdokument (CWA) inom vissa områden, såsom molntjänster, vore ett sätt att effektivisera arbetet med att utveckla harmoniserade standarder. Parlamentet betonar att valet av molnoperatör visserligen ligger hos företagen och konsumenterna men att alla molnaktörer som är etablerade eller verksamma i EU måste följa EU:s regler, normer och standarder och att deras följsamhet bör övervakas. Om en EU-operatör använder molntjänster i länder utanför EU är det viktigt att säkerställa att ett starkt rättsligt skydd tillämpas på samma sätt i händelse av tvister, bland annat om immateriella tillgångar.

69.  Europaparlamentet stöder kommissionens arbete med att använda översynen av de horisontella och vertikala konkurrensriktlinjerna till att införa nya verktyg för att stävja den överdrivna marknadskoncentration som är typisk för datamarknader, bland annat med kontinuerlig övervakning av riskmarknader och vid behov förhandsreglering.

70.  Europaparlamentet framhåller vikten av tillit och en robustare cybersäkerhetsram för en stabil dataekonomi, utöver en säkerhetskultur hos enheter som hanterar stora datamängder. Parlamentet framhåller vikten av en toppmodern underliggande digital infrastruktur och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera tillsammans för att säkerställa dess fulla utbyggnad. Parlamentet efterlyser stöd till en vidareutveckling av teknik för säker datadelning, exempelvis genom säker flerpartsberäkning och krypteringsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lösningar och cybersäkerhetsstandarder avpassade för marknadsaktörer av alla storlekar, däribland mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet stöder den gemensamma och samordnade linjen för EU:s verktygslåda för 5G-säkerhet och säker 5G-utbyggnad i EU.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att satsa på granskningar av datadelningsinfrastrukturens intrångskänslighet, sårbarhet och interoperabilitet. Parlamentet uppmärksammar de betydande och växande kostnader som orsakas av cyberattacker. Parlamentet påminner om att större konnektivitet kan öka cyberhoten och cyberbrotten, liksom cyberterrorismen och risken för naturliga och teknikrelaterade olyckor, t.ex. sådana som påverkar företagshemligheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om översyn av direktiv (EU) 2016/1148 om säkerhet i nätverks- och informationssystem(29) och ett nytt EU- kompetenscentrum för cybersäkerhet för att stärka cyberresiliensen och reagera effektivare på cyberattacker.

72.  Europaparlamentet betonar att en säker användning av både produkter och tjänster i de europeiska ekosystemen för ett datadrivet, konsumentinriktat och industriellt sakernas internet bör inbegripa inbyggd säkerhet och integritet. Parlamentet uppmuntrar användningen av verktyg för att förbättra insynen. Parlamentet stöder kommissionens målsättning att ta fram ett digitalt ”produktpass”.

73.  Europaparlamentet framhåller att de behöriga marknadskontrollmyndigheterna när de har skäl att misstänka olaglig verksamhet måste ha nödvändiga befogenheter att komma åt relevanta data, med fullständig respekt för förordning (EU) 2019/1020(30), för att skärpa sina åtgärder och säkerställa tillräcklig kontroll över produktsäkerheten. Parlamentet framhåller behovet av att slå vakt om säkerheten för och skyddet av de data som kontrollmyndigheterna har åtkomst till.

74.  Europaparlamentet vill att genomförandet av transportlagstiftningen ska övervakas, särskilt förordning (EU) 2020/1056, direktiv (EU) 2019/1936 och förordning (EU) 2019/1239, för att säkerställa stöd till företagen, främja digitalisering och förbättra datautbytet i B2A-, B2C-, B2B-, B2G- och G2B-miljöer.

Forskning, färdigheter, kompetens och AI

75.  Europaparlamentet inser potentialen i dataåtkomst för att påskynda den vetenskapliga forskningen och utbildningsprogram. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att möjliggöra datadelning för forskningsändamål och utbildning. Parlamentet välkomnar utvecklingen av det europeiska öppna forskningsmolnet som en öppen, betrodd och samlande miljö i Europa för lagring, delning och vidareutnyttjande av forskningsdata över gränserna. Parlamentet förespråkar att offentligt finansierade forskningsdata bör främjas i enlighet med principen ”så öppet som möjligt, så begränsat som nödvändigt”. Parlamentet framhåller värdet av strategiska partnerskapsavtal mellan universitet för att ytterligare främja samarbete inom olika datavetenskapliga områden.

76.  Europaparlamentet understryker vikten av att uppnå en hög nivå av övergripande digital kompetens och att främja åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet. Parlamentet betonar att unionens tillväxtpotential kommer att avgöras av kompetensen hos dess befolkning och arbetstagare. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt programvaruutveckling som lockar talanger till IKT och datakunskaper för alla i syfte att bygga upp europeiskt kunnande med inriktning på nästa generations teknik och spetsteknik. Parlamentet betonar att brottsbekämpande personal och personal inom rättsväsendet måste ha lämpliga digitala färdigheter, eftersom dessa är avgörande för digitaliseringen av rättssystemet i alla medlemsstater. Parlamentet noterar att kommissionen har föreslagit ambitiösa mål för digitala färdigheter i EU genom handlingsplanen för digital utbildning, och betonar att genomförandet, utvecklingen och resultaten av handlingsplanen måste övervakas noggrant.

77.  Europaparlamentet understryker att konkurrenskraftig tillgång till data och underlättande av gränsöverskridande användning av data är av yttersta vikt för utvecklingen av AI, som är beroende av högkvalitativ och ökad tillgång till data för att skapa datamängder som inte är personuppgifter och som kan träna algoritmer och förbättra deras prestanda.

78.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av EU-strategin för data måste skapa balans mellan främjandet av en mer omfattande användning och delning av data och skyddet av immateriella rättigheter och företagshemligheter men även grundläggande rättigheter såsom integritet. Parlamentet understryker att data som används för att träna AI-algoritmer ibland förlitar sig på strukturerade data såsom databaser, upphovsrättsskyddade verk och andra produkter som åtnjuter immaterialrättsligt skydd och som kanske inte vanligtvis betraktas som data.

79.  Europaparlamentet konstaterar att användningen av upphovsrättsskyddat innehåll som indata behöver bedömas mot bakgrund av de nuvarande reglerna och undantaget för ”text- och datautvinning” enligt upphovsrättsdirektivet(31) samt närstående rättigheter på den digitala inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda vägledning om hur man ska göra förbehållande av rättigheter allmänt tillgängligt på ett centraliserat sätt.

80.  Europaparlamentet menar att kommissionen ytterligare bör bedöma ändringar av de nuvarande civilprocessrättsliga regelverken för att minska de befintliga investeringshindren för privata investerare. Kommissionen uppmanas i detta avseende att snabbt och adekvat följa upp Europaparlamentets resolution av den 4 juli 2017 om gemensamma civilprocessrättsliga miniminormer(32).

81.  Europaparlamentet betonar behovet av att förhindra att alla typer av snedvridningar, särskilt könsdiskriminering, oavsiktligt återspeglas i algoritmbaserade tillämpningar. Parlamentet uppmuntrar i detta syfte transparens inom algoritmer, AI-system och tillämpningsdesign.

82.  Europaparlamentet påminner om att EU-medborgarna enligt den allmänna dataskyddsförordningen har rätt att få en förklaring av och att bestrida algoritmernas beslut i syfte att minska osäkerheten och oklarheten, samtidigt som särskild uppmärksamhet bör ägnas åt välbefinnande och öppenhet i arbetslivet.

83.  Europaparlamentet anser att de nuvarande ansvarsprinciperna och teknikneutrala ansvarsreglerna generellt visserligen är lämpade för den digitala ekonomin och de flesta nya tekniker men att det ändå finns vissa fall, t.ex. med operatörer av AI-system, där nya eller ytterligare ansvarsregler är nödvändiga för att öka rättssäkerheten och sörja för ett adekvat ersättningssystem för de drabbade i samband med olaglig dataanvändning.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en omfattande bedömning av liknande potentiella luckor i lagstiftningen för dataansvar, t.ex. vid skador orsakade av AI eller ej till följd av bristfälliga eller felaktiga dataset, och att utvärdera eventuella justeringar av de nuvarande ansvarssystemen innan den lägger fram nya lagstiftningsförslag.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja bästa praxis inom utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med särskilt fokus på jämställdhet, samt kvinnors deltagande och sysselsättning inom teknik.

86.  Europaparlamentet välkomnar programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, rymdprogrammet och Fonden för ett sammanlänkat Europa samt de europeiska digitala innovationsknutpunkterna, som kommer att hjälpa företag i EU att hålla jämna steg med den digitala omställningens möjligheter. Parlamentet understryker vikten av de medel som öronmärkts för kvantforskning i Horisont Europa. Parlamentet påminner dessutom om den roll som faciliteten för återhämtning och resiliens bör spela när det gäller att bidra till den digitala agendan.

87.  Europaparlamentet efterlyser offentlig och privat finansiering, särskilt för mikroföretag och små och medelstora företag, för att stödja den digitala omställningen och fullt ut utnyttja dataekonomins potential samt för att integrera digital teknik och digitala färdigheter. Parlamentet understryker att tryggandet av lika villkor för mikroföretag och små och medelstora företag inte bara inbegriper tillgång till uppgifter utan också omfattar den kompetens som krävs för att utföra analyser och utvinna insikter från sådan information.

88.  Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att utforska potentialen hos digitalisering, data och AI för att öka den hållbara produktiviteten samtidigt som man respekterar arbetstagarnas rättigheter, förbättrar arbetskraftens välbefinnande och anställbarhet och investerar i kompetensutveckling, omskolning, utskolning (outskilling) samt investerar i system för livslångt lärande och digital kompetens. Parlamentet konstaterar att ökad medvetenhet, utbildning och öppenhet kring datadriven teknik är viktigt för att göra det möjligt för EU-medborgarna att förstå och delta i ett rättvist genomförande av denna teknik. Parlamentet understryker att anställda bör ha rätt att veta var och hur deras uppgifter samlas in, används, lagras eller delas. Parlamentet efterlyser förebyggande av oproportionerlig och otillbörlig övervakning på arbetsplatsen. Parlamentet anser att de nationella fackföreningarna i högre grad bör involveras i utarbetandet av rekommendationer och riktlinjer om uppgiftsskydd och personlig integritet på arbetsplatsen.

Globala regler

89.  Europaparlamentet anser att de globala reglerna för dataanvändning är inadekvata. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en jämförande analys av regelverken om data i tredjeländer. Parlamentet konstaterar att europeiska företag som är verksamma i vissa tredjeländer i allt högre grad ställs inför omotiverade hinder och digitala begränsningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka insatserna tillsammans med likasinnade tredjeländer i internationella och multilaterala forum och i bilaterala diskussioner och handelsdiskussioner för att komma överens om nya internationella etiska och tekniska standarder för att styra användningen av ny teknik, såsom AI, sakernas internet, 5G och 6G, som bör främja unionens värderingar, grundläggande rättigheter, principer, regler och standarder och säkerställa att dess marknad förblir konkurrenskraftig och öppen för resten av världen. Parlamentet understryker vikten av internationella regler och standarder för att främja globalt samarbete i syfte att stärka uppgiftsskyddet och fastställa säkra och lämpliga dataöverföringar, med fullständig respekt för EU:s och medlemsstaternas lagar och standarder.

90.  Europaparlamentet betonar att överföringar av personuppgifter till andra jurisdiktioner alltid måste följa bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, direktivet om brottsbekämpning och EU-stadgan samt beakta Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) rekommendationer och riktlinjer före varje överföring, och att sådana överföringar endast kan genomföras om det finns en tillräcklig skyddsnivå för personuppgifter.

91.  Europaparlamentet efterlyser ett fritt dataflöde mellan unionen och tredjeländer på villkor att dataskydd, integritet, säkerhet och andra klart definierade, vederbörligen motiverade och icke-diskriminerande allmänpolitiska intressen tillgodoses, till exempel genom beslut om adekvat skyddsnivå. Parlamentet anser att det fria flödet av uppgifter över gränserna är nödvändigt för att man ska kunna utnyttja dataekonomins fullständiga potential och betonar att bevarandet av flödet av uppgifter måste förbli en grundval för Europas mål. Parlamentet stöder att det blir möjligt för berörda parter som till fullo följer all relevant unionslagstiftning att få tillgång till gemensamma europeiska dataområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna förhandla fram nya regler för den globala digitala ekonomin, bland annat ett förbud mot omotiverade datalokaliseringskrav. Parlamentet påminner om vikten av att göra framsteg i förhandlingarna om e-handel inom Världshandelsorganisationen och efterlyser ambitiösa och omfattande kapitel om digital handel i EU:s frihandelsavtal. Parlamentet stöder unionens aktiva roll och deltagande i andra internationella forum för internationellt samarbete om digitalisering, såsom FN, OECD, Internationella arbetsorganisationen och Unesco.

o
o   o

92.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen

(1) EUT C 124 I, 17.4.2020, s. 1. (2) EUT L 114, 14.4.2020, s. 7. (3) EUT L 172, 26.6.2019, s. 56. (4) EUT L 134, 31.5.2018, s. 12. (5) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. (6) EUT L 303, 28.11.2018, s. 59. (7) EUT L 119, 4.5.2016, s. 89. (8) EUT L 207, 6.8.2010, s. 1. (9) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37. (10) EUT C 202 I, 16.6.2020, s. 1. (11) Antagna texter, P9_TA(2020)0054. (12) EUT C 449, 23.12.2020, s. 37. (13) EUT C 307, 30.8.2018, s. 163. (14) EUT C 50, 9.2.2018, s. 50. (15) EUT C 162, 10.5.2019, s. 2. (16) EUT C 411, 27.11.2020, s. 2. (17) EUT C 345, 13.10.2017, s. 130. (18) Kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 om en EU-strategi för data, s.2. (19) Såsom framhålls i parlamentets resolution av den 12 februari 2019 om en övergripande europeisk industripolitik för artificiell intelligens och robotteknik. (20) Österrikes miljömyndighet och Borderstep Institute, Energy-efficient Cloud Computing Technologies and Policies for an Eco-friendly Cloud Market, slutlig undersökningsrapport sammanställd för kommissionen i november 2020. (21) EUT L 249, 31.7.2020, s. 33. (22) EUT L 305, 26.11.2019, s. 1. (23) EUT L 198, 25.7.2019, s. 64. (24) EUT L 77, 27.3.1996, s. 20. (25) EUT L 157, 15.6.2016, s. 1. (26) EUT L 257, 28.8.2014, s. 73. (27) EUT L 123, 12.5.2011, s. 11. (28) EUT L 356, 12.12.2014, s. 438. (29) EUT L 194, 19.7.2016, s. 1. (30) EUT L 169, 25.6.2019, s. 1. (31) EUT L 130, 17.5.2019, s. 92. (32) EUT C 334, 19.9.2018, s. 39.