Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem och om ändring av förordning (EU) 2018/1862 och förordning (EU) 2019/816 (COM(2019)0003 – C8-0025/2019 – 2019/0001A(COD))

P9_TA(2021)0263 A9-0254/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0003),

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 11 februari 2021 om att ge utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor tillstånd att dela upp kommissionens förslag och att utarbeta två separata lagstiftningsbetänkanden på grundval av detta,

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 82.1 d och 87.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet C8-0025/2019),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 31 mars 2021 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0254/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 8 juni 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/… om ändring av förordningarna (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/818 avseende fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för syften med anknytning till EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2021/1150.)

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för Etias syften och om ändring av förordning (EU) 2018/1240, förordning (EG) nr 767/2008, förordning (EU) 2017/2226 och förordning (EU) 2018/1861 (COM(2019)0004 – C8-0024/2019 – 2019/0002(COD))

P9_TA(2021)0264 A9-0255/2020

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0004),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artikel 77.2 a, b och d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0024/2019),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 31 mars 2021 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0255/2020).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 8 juni 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1860, (EU) 2018/1861 och (EU) 2019/817 avseende fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för syften med anknytning till EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2021/1152.)

Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Tyskland – EGF/2020/003 DE/GMH Guss (COM(2021)0207 – C9-0156/2021 – 2021/0107(BUD))

P9_TA(2021)0265 A9-0189/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0207 – C9-0156/2021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014‑2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) ,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027(2), särskilt artikel 8,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(3), särskilt punkt 9,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0189/2021), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. Detta stöd ges genom ekonomiskt stöd till arbetstagare och till de företag som de har arbetat för.

B.  Tyskland lämnade in ansökan EGF/2020/003 DE/GMH Guss om ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter 585 uppsägningar(4) vid fyra dotterbolag till företaget Guss GmbH som klassificeras enligt Nace rev. 2 huvudgrupp 24 (Tillverkning av basmetaller) på Nuts 2-nivå i Düsseldorf (DEA1)(5) och Arnsberg (DEA5)(6), inom en referensperiod för ansökan från den 31 juli 2020 till den 30 november 2020.

C.  Ansökan gäller 585 arbetstagare som sagts upp av fyra dotterbolag till GMH Guss GmbH i Tyskland.

D.  Ansökan grundas på interventionskriterierna i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat.

E.  Gjuteriindustrin i Tyskland står inför akuta utmaningar såsom förändringar i den internationella handeln med varor och tjänster och överproduktion i Kina, särskilt inom bil- och maskinindustrin, samt utlokalisering av verksamhet till länder utanför EU, även till EU:s kandidatländer, där lägre miljönormer gäller(7) och industrier är starkt subventionerade.

F.  GMH Guss problem började när dotterbolaget Walter Hundhausen GmbH:s främsta kund, som stod för 60 % av dotterbolagets produktion, beslutade att utlokalisera delar av sin leveranskedja till Turkiet.

G.  Den taiwanesiska konkurrenten MEITA öppnade två gjuterier i Obrenovac, Serbien, som huvudsakligen tillverkar för den europeiska bilindustrin, och på grund av subventioner och lägre arbetskraftskostnader kunde MEITA erbjuda betydligt lägre priser än sin tyska konkurrent GMH Guss.

H.  Den totala produktionen av gjutning av metall i Tyskland minskade med 8,9 % mellan 2018 och 2019(8) på grund av dessa globala utmaningar, vilket särskilt påverkade Nordrhein-Westfalen, där 25 % av de tyska gjutmetallerna produceras.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Tyskland är berättigat till ekonomiskt stöd på 1 081 706 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 1 802 845 EUR, inbegripet utgifter för individanpassade tjänster på 1 730 731 EUR och utgifter för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering på 72 114 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de tyska myndigheterna lämnade in ansökan den 15 december 2020 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Tyskland lämnade, slutförde sin bedömning den 27 april 2021 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet noterar att alla förfarandemässiga krav har uppfyllts.

4.  Europaparlamentet noterar att ansökan avser totalt 585 uppsagda arbetstagare inom den tyska industrisektorn. Parlamentet beklagar att Tyskland förväntar sig att endast 476 av de totalt berättigade stödmottagarna, varav 455 är män och 21 kvinnor, och de flesta av dem i åldern 30–54 år, kommer att delta i åtgärderna (berörda stödmottagare).

5.  Europaparlamentet understryker att dessa uppsägningar förväntas få betydande konsekvenser för den lokala ekonomin, eftersom de ägde rum i en situation med hög arbetslöshet (10,7 % i september 2020) i Ruhrområdet på grund av strukturella utmaningar sedan 1960-talet och konsekvenserna av covid-19-pandemin.

6.  Europaparlamentet påpekar att de flesta av de uppsagda arbetstagarna befinner sig i andra hälften av sin yrkeskarriär, har låga formella kvalifikationer och ofta dåliga kunskaper i tyska. Parlamentet understryker vidare, såsom förklaras i ansökan, att ett stort antal av stödmottagarna är män med invandrarbakgrund och att deras framgångsrika återintegrering på arbetsmarknaden skulle kunna underlättas av andra medlemmar i deras hushåll, som ofta har mycket bättre kunskaper i tyska än de tidigare anställda.

7.  Europaparlamentet framhåller och välkomnar inrättandet av seminariegrupper som tar hänsyn till de berörda tidigare anställdas personliga situation. Parlamentet understryker att tidigare anställda, utan diskriminering och oberoende av nationalitet, måste integreras och stödjas genom de åtgärder som ingår i detta fondprojekt.

8.  Europaparlamentet anser att det är ett socialt ansvar för unionen att ge dessa arbetstagare som har blivit uppsagda de kvalifikationer som krävs för en ekologisk och rättvis omvandling av unionsindustrin i linje med den europeiska gröna given, eftersom de arbetade i en sektor med hög koldioxidintensitet. Parlamentet välkomnar därför de individanpassade tjänster som fonden tillhandahåller arbetstagarna, däribland kompetenshöjande åtgärder och tyskakurser, workshoppar, yrkesvägledning, arbetsförmedling samt utbildningsbidrag och rådgivning för att starta eget företag, för att göra området och arbetsmarknaden mer hållbar och motståndskraftig i framtiden.

9.  Europaparlamentet noterar att Tyskland började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 1 augusti 2020, och att den period som berättigar till ekonomiskt stöd från fonden därför löper från och med den 1 augusti 2020 till och med den 15 december 2022.

10.  Europaparlamentet noterar att Tyskland började få administrativa utgifter för genomförandet av fonden den 1 november 2020 och att utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering därför ska berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 1 november 2020 till och med den 15 juni 2023.

11.  Europaparlamentet välkomnar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster utarbetades av Tyskland i samråd med arbetsmarknadens parter, och att en övervakningskommitté bestående av företrädare för ministeriet för sysselsättning och sociala frågor, den offentliga arbetsförmedlingen, övergångsföretaget, företrädare för arbetsmarknadens parter, företrädare för fackföreningen IG Metall, konkursförvaltarna för det företag som sagt upp personal och dess dotterbolag samt företrädare för företagsråden, inrättades för att styra de insatser som samfinansieras av fonden. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter för de berörda företagen redan samarbetade under de månader och år som föregick utnyttjandet av fonden för att förbättra de svåra ekonomiska villkoren och den svåra ekonomiska situationen, vilket även omfattade betydande löneeftergifter från arbetstagarnas sida.

12.  Europaparlamentet noterar att de tyska myndigheterna har bekräftat att de stödberättigande åtgärderna kompletterar utan att ersätta de åtgärder som erbjuds av Europeiska socialfonden (ESF) genom ESF:s operativa program för Nordrhein-Westfalen.

13.  Europaparlamentet upprepar att stöd från fonden inte får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal.

14.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Tyskland – EGF/2020/003 DE/GMH Guss

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2021/1021.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11. (3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (4) I den mening som avses i artikel 3 i förordningen om fonden. (5) Dotterbolagen Friedrich Wilhelms-Hütte Eisenguss GmbH och Friedrich Wilhems-Hütte GmbH som båda är belägna i Mülheim an der Ruhr. (6) Dotterbolaget Dieckerhoff Guss GmbH är beläget i Gevelsberg och dotterbolaget Walter Hundhausen GmbH (samt huvudkontoret för GMH Guss GmbH) i Schwerte. (7) Deutsche Bank Research (2020): Automobilindustrie – Produktion in China überflügelt heimische Fertigung; Eurofound (2016): Rapport från ERM 2016: Globalisation slowdown? Rapport från ERM 2016: Eurofound (2016): Rapport från ERM 2020: Restructuring across borders. Mätt i kompenserat bruttotonnage (kbt). (8) Stephen, Sophie (2020): Deutsche Gussproduktion 2019 und Ausblick 2020, i GIESSEREI, 04/2020.

Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Belgien – EGF/2020/005 BE/Swissport (COM(2021)0212 – C9-0159/2021 – 2021/0109(BUD))

P9_TA(2021)0266 A9-0188/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0212 – C9-0159/2021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (EGF‑förordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027(2), särskilt artikel 8,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(3), särskilt punkt 9,

–  med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0188/2021), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. Detta stöd ges genom ekonomiskt stöd till arbetstagare och till de företag som de har arbetat för.

B.  Belgien har lämnat in ansökan EGF/2020/005 BE/Swissport om ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter uppsägningar(4) av 1 468 arbetstagare vid företaget Swissport Belgium, under en referensperiod för ansökan från den 9 juni 2020 till den 9 oktober 2020.

C.  Den 27 april 2021 antog kommissionen ett förslag till beslut om att bevilja Belgien medel ur fonden till stöd för återinträde på arbetsmarknaden för 1 468 berörda arbetstagare.

D.  Ansökan gäller 1 468 arbetstagare som blivit uppsagda av företaget Swissport Belgium.

E.  Ansökan grundas på insatskriteriet i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilket minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat. Detta omfattar även arbetstagare som har blivit uppsagda av underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled och/eller egenföretagare vars verksamhet har upphört.

F.  Covid-19-pandemin och den efterföljande globala ekonomiska krisen har slagit mycket hårt mot resesektorn i Belgien, särskilt de lufttrafikföretag och företag som är verksamma på Bryssels flygplats, där antalet flygningar under den första nedstängningsveckan (16–22 mars 2020) minskade med 58 % jämfört med januari 2020, och passagerarflygningar upphörde nästan helt under de följande veckorna.

G.  Under 2020 minskade totalt sett den internationella persontrafiken med 60 % jämfört med 2019 (från 4,5 miljarder passagerare till 1,8 miljarder) och 50 % av världens flygplan parkerades på uppställningsplatser. Swissport Belgium, ett av två marktjänstföretag vid Bryssels flygplats, stod för 60 % av marktjänsterna och städningen på flygplatsen.

H.  Den 9 juni 2020, efter att det i flera veckor knappt hade funnits några marktjänster över huvud taget på Bryssels flygplats, försattes Swissport Belgium i konkurs på grund av bristande likviditet, vilket orsakade de berörda uppsägningarna.

I.  Swissport Belgium hade före pandemin framgångsrikt genomfört en återhämtningsplan och såg ut att minska förlusterna med 37 % för 2020 jämfört med 2019, men försattes i konkurs den 9 juni 2020 av en domstol i Bryssel.

J.  På grund av den stora osäkerheten om den kortsiktiga återhämtningen inom sektorn för passagerarflyg har inget företag heller visat något intresse för att överta Swissport Belgiums marktjänstverksamhet.

K.  Det finns en verklig risk för ytterligare konkurser bland marktjänstleverantörerna under 2021.

L.  Detta är ett av de första förfarandena för utnyttjande av fonden till följd av covid‑19‑krisen, efter det att man i Europaparlamentets resolution av den 18 juni 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2020/000 TA 2020 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)(5) slog fast att man utan att ändra förordning (EU) nr 1309/2013 kan utnyttja fonden för att stödja permanent uppsagda arbetstagare och egenföretagare i samband med den globala kris som orsakats av covid-19.

M.  Kommissionen har förklarat att hälsokrisen medfört en ekonomisk kris, och man har lagt fram en återhämtningsplan för ekonomin och betonat att fonden är ett verktyg för nödsituationer(6).

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Belgien är berättigat till ekonomiskt stöd på 3 719 224 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 6 198 708 EUR, inbegripet utgifter för individanpassade tjänster på 5 977 108 EUR och utgifter för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering på 221 600 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de belgiska myndigheterna lämnade in ansökan den 22 december 2020 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Belgien lämnade, slutförde sin bedömning den 27 april 2021 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet noterar att alla förfarandemässiga krav har uppfyllts.

4.  Europaparlamentet noterar att ansökan gäller sammanlagt 1 468 uppsagda arbetstagare vid företaget Swissport Belgium, varav 1 086 är män och 382 är kvinnor. Parlamentet välkomnar att samtliga uppsagda arbetstagare förväntas delta i åtgärderna.

5.  Europaparlamentet påminner om att den plötsliga nedstängningen av vissa nyckelsektorer i Belgien (restauranger, turism, kultur osv.) ledde till att arbetslösheten i Bryssel steg till 15 % under tredje kvartalet 2020(7), och att en stor del av den tidigare arbetsstyrkan i Swissport Belgium är missgynnade grupper, eftersom många är lågutbildade och specialarbetare och omkring en tredjedel (32,5 %) är över 50 år.

6.  Europaparlamentet understryker att alla anställda, utan diskriminering och oavsett nationalitet, måste integreras och stödjas genom de åtgärder som ingår i detta utnyttjande av fonden.

7.  Europaparlamentet konstaterar att Belgien började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 9 juni 2020, och att den period som berättigar till ekonomiskt stöd från fonden därför löper från den 9 juni 2020 till den 22 december 2022.

8.  Europaparlamentet påminner om att de individanpassade tjänster som kommer att erbjudas arbetstagare och egenföretagare består av följande åtgärder: information, stöd i arbetssökandet och yrkesvägledning, utbildning, starta eget-hjälp och starta eget-bidrag samt incitament och bidrag, och välkomnar att arbetstagare av det underrepresenterade könet som väljer yrkesutbildning för arbeten med stor könsobalans(8) får en extra bonus på 700 EUR. Parlamentet upprepar att integreringen av jämställdhetsperspektivet är en viktig del i unionens budget, och anser att integreringen bör främjas under hela tiden det ekonomiska stödet från fonden genomförs.

9.  Europaparlamentet noterar att Belgien började få administrativa utgifter för genomförandet av fonden den 10 juni 2020 och att utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering därför ska berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från den 10 juni 2020 till den 22 juni 2023.

10.  Europaparlamentet välkomnar att Belgien har utarbetat det samordnade paketet med individanpassade tjänster i samråd med arbetstagarföreträdare, arbetsmarknadens parter och en arbetsförmedling som är specialiserad på luftfartssektorn.

11.  Europaparlamentet betonar att de belgiska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från någon annan unionsfond eller något annat av unionens finansieringsinstrument, och att principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och genomförandet av dem.

12.  Europaparlamentet påminner om att ekonomiskt stöd genom fonden bör tillhandahållas så snabbt och effektivt som möjligt. Den tid som kommissionen tar på sig för att bedöma ansökningar bör förkortas i möjligaste mån.

13.  Europaparlamentet påminner om att stöd från fonden inte får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal.

14.  Europaparlamentet noterar den senaste tidens ökning av antalet ansökningar om ekonomiskt stöd från fonden. Parlamentet uttrycker oro över de ihållande effekter som den globala ekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin får för sysselsättningen och oro över att fonden är otillräcklig för att tillgodose alla framtida behov.

15.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för att fonden fortsätter att visa solidaritet under perioden 2021–2027 samtidigt som fokus flyttas från orsaken till omstruktureringen till dess effekter. Parlamentet gläder sig över att utfasning av fossila bränslen enligt de nya reglerna också kommer att vara ett skäl för att sökande ska vara berättigade till stöd.

16.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Belgien – EGF/2020/005 BE/Swissport

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2021/1020.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11. (3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (4) I den mening som avses i artikel 3 i förordningen om fonden. (5) Antagna texter, P9_TA(2020)0141. (6) COM(2020)0442. (7) https://statbel.fgov.be/fr/themes/emploi-formation/marche-du-travail/emploi-et-chomage. (8) Yrken där minst 75 % av arbetstagarna är av samma kön.

Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Nederländerna – EGF/2020/004 NL/KLM (COM(2021)0226 – C9-0161/2021 – 2021/0115(BUD))

P9_TA(2021)0267 A9-0187/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2021)0226 – C9-0161/2021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (EGF‑förordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027(2), särskilt artikel 8,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (”interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020”)(3), särskilt punkt 9,

–  med beaktande av skrivelserna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0187/2021), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. Detta stöd ges genom ekonomiskt stöd till arbetstagare och till de företag som de har arbetat för.

B.  Nederländerna har lämnat in ansökan EGF/2020/004 NL/KLM om ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (fonden) efter uppsägningar av 1 851 arbetstagare(4) vid företaget KLM Royal Dutch Airlines i region i Nuts 2-regionen Noord-Holland (NL32) i Nederländerna, under en referensperiod för ansökan från den 15 augusti 2020 till den 15 december 2020.

C.  Ansökan gäller 1 851 arbetstagare som sagts upp vid KLM Royal Dutch Airlines, varav 650 arbetstagare sades upp under referensperioden och 1 201 arbetstagare före eller efter referensperioden, och ett tydligt orsakssamband kan fastställas med den händelse som utlöste uppsägningarna under referensperioden.

D.  Ansökan grundas på interventionskriterierna i artikel 4.1 a i EGF-förordningen, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat.

E.  Kommissionen har erkänt att covid-19-hälsokrisen har skapat en ekonomisk kris, och man har arbetat för en återhämtningsplan (Next Generation EU), vilket understryker den viktiga roll som fonden spelar när det gäller att hjälpa uppsagda arbetstagare.

F.  På grund av reserestriktioner orsakade covid-19-pandemin en enorm chock för luftfartsbranschen, vilket ledde till en minskning av den internationella luftfarten med 98,9 % i april 2020 jämfört med april 2019, och 64 % av världens flygplan togs ur bruk.

G.  Efterfrågan på internationell persontrafik har fallit med 75,6 % under 2020 jämfört med 2019 års nivåer. Enligt den globala persontrafikprognosen från den internationella lufttransportorganisationen (Iata) kommer det att ta 3–4 år innan luftfartsindustrin återhämtar sig till den nivå som rådde före krisen.

H.  Detta är ett av de första förfarandena för utnyttjande av fonden till följd av covid‑19‑krisen, efter det att man i Europaparlamentets resolution av den 18 juni 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2020/000 TA 2020 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)(5) slog fast att man utan att ändra förordning (EU) nr 1309/2013 kan utnyttja fonden för att stödja permanent uppsagda arbetstagare och egenföretagare i samband med den globala kris som orsakats av covid-19.

I.  Innan pandemin bröt ut ökade KLM:s finansiella resultat stadigt mellan 2015 och 2019, och dess nettovinst ökade från 54 miljoner EUR under räkenskapsåret 2015 till 449 miljoner EUR under 2019.

J.  Antalet passagerare som flög med KLM minskade med 68 % och KLM:s intäkter minskade med 53,8 % under 2020 jämfört med 2019, vilket ledde till att KLM uppvisade en rörelseförlust på 1 154 miljoner EUR för 2020 jämfört med en vinst på 714 miljoner EUR under 2019(6), och dess ledning tillkännagav en omstruktureringsplan för att minska personalstyrkan med cirka 5 000 heltidsekvivalenter(7).

K.  Kommissionen har förklarat att hälsokrisen medfört en ekonomisk kris och den har lagt fram en återhämtningsplan för ekonomin och betonat att fonden är ett verktyg för nödsituationer(8).

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.1 a i EGF‑förordningen är uppfyllda och att Nederländerna är berättigat till ekonomiskt stöd på 5 019 218 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 8 365 364 EUR, inbegripet utgifter för individanpassade tjänster på 8 030 750 EUR och utgifter för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering på 334 614 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de nederländska myndigheterna lämnade in ansökan den 22 december 2020 samt att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Nederländerna lämnade, slutligen fastställde sin bedömning den 6 maj 2021 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet beklagar den utdragna processen under sådana svåra omständigheter och uppmanar kommissionen att påskynda bedömningsprocessen och se till att de uppsagda arbetstagarna kan dra nytta av EU:s stöd i tid.

4.  Europaparlamentet konstaterar att ansökan gäller 1 851 arbetstagare som sagts upp vid företaget KLM Royal Dutch Airlines. Parlamentet beklagar att Nederländerna förväntar sig att endast 1 201 av alla berättigade stödmottagare kommer att delta i åtgärderna (berörda stödmottagare).

5.  Europaparlamentet noterar att Nederländerna har beslutat att inte erbjuda inkomststöd till de uppsagda arbetstagarna genom fonden. Parlamentet noterar att den nederländska regeringen infört ett allmänt lönestöd för alla företag vars omsättning påverkas av covid-19-krisen till mer än 20 % och att KLM-koncernen ansökt om NOW-bidrag (Noodmaatregel Overbrugging voor Werkgelegenheid). Parlamentet noterar att KLM‑koncernen har ansökt för hela den period som omfattas av NOW-bidraget och redan har fått förskottsbetalningar på 683 miljoner EUR och bör få ytterligare 488 miljoner EUR.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det är upp till medlemsstaten att besluta hur många av de stödberättigade arbetstagarna som ska få stöd, och uppmanar Nederländerna att utan någon form av diskriminering garantera att de mest utsatta personerna som sannolikt kommer att drabbas hårdast på arbetsmarknaden inkluderas. Parlamentet betonar fördelarna med att låta alla uppsagda arbetstagare, för vilka detta är det bästa alternativet, integreras och stödjas genom de åtgärder som ingår i detta EGF-projekt.

7.  Europaparlamentet understryker att uppsägningarnas sociala konsekvenser förväntas bli betydande då KLM är Nederländernas näst största privata arbetsgivare med över 33 000 anställda(9) 2019. Parlamentet påminner om att uppsägningarna ägde rum i ett sammanhang med stigande arbetslöshet i Noord-Holland, som ökade med 1,5 procentenheter till 4,8 % under fjärde kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal 2019.

8.  Europaparlamentet konstaterar att Nederländerna började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 1 februari 2021, och att den period som berättigar till ekonomiskt stöd från fonden därför löper från och med den 1 februari 2021 till och med den 1 februari 2023.

9.  Europaparlamentet påminner om att de individanpassade tjänster som kommer att erbjudas arbetstagare består av följande åtgärder: yrkesorientering, stöd för att hitta arbete inom vissa sektorer, utbildning, handledning och/eller utbildning och ekonomisk rådgivning. Parlamentet välkomnar myndigheternas fokus på att omskola arbetstagarna och hjälpa dem att byta till sektorer där det råder brist på arbetskraft, såsom utbildning, hälso- och sjukvård, logistik, teknik och informationshantering.

10.  Europaparlamentet noterar att Nederländerna började få administrativa utgifter för genomförandet av fonden den 1 februari 2021 och att utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering därför ska berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 1 februari 2021 till och med den 1 augusti 2023.

11.  Europaparlamentet välkomnar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster utarbetades av Nederländerna i samråd med berörda parter och arbetsmarknadens parter, däribland åtta fackföreningar, och att en stödgrupp inrättades för att se till att dessa tjänster samordnas, i nära samarbete med de berörda företagsråden.

12.  Europaparlamentet betonar att de nederländska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte kommer att få stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument(10).

13.  Europaparlamentet efterlyser en fortsatt minskning av den administrativa bördan under hela processen.

14.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare kommunikationsinsatser när det gäller de åtgärder som stöds av EU-budgeten genom fonden. Parlamentet understryker vikten av att sprida information om mervärdet för EU och om stödet till utsatta sektorer och arbetstagare, särskilt till följd av covid-19-utbrottet.

15.  Europaparlamentet påminner om att stöd från fonden inte får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal.

16.  Europaparlamentet noterar att alla förfarandemässiga krav enligt kommissionen har uppfyllts.

17.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för att fonden under perioden 2021–2027 fortsätter att visa solidaritet samtidigt som fokus flyttas från skälen till omstruktureringen till dess effekter. Parlamentet gläder sig över att utfasningen av fossila bränslen enligt de nya reglerna också kommer att vara ett skäl för att sökande ska vara berättigade till stöd.

18.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Nederländerna – EGF/2020/004 NL/KLM

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2021/1022.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11. (3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (4) I den mening som avses i artikel 3 i EGF-förordningen. (5) Antagna texter, P9_TA(2020)0141. (6) https://www.airfranceklm.com/sites/default/files/q4_2020_press_release_en_final.pdf. (7) KLM newsroom: https://news.klm.com/klm-adapts-organisation-further-due-to-covid-19-crisis/. (8) COM(2020)0442. (9) KLM:s årsrapport 2019: https://www.klm.com/travel/nl_nl/images/KLM-Jaarverslag-2019_tcm541-1063986.pdf. (10) Den 13 juli 2020 godkände EU-kommissionen, enligt EU:s regler om statligt stöd, en stödåtgärd på 3,4 miljarder EUR i Nederländerna i form av en statlig lånegaranti och ett oprioriterat lån till KLM för att hantera det akuta likviditetsbehovet till följd av coronautbrottet. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_20_1333.

Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2021 om förslaget till Europarlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Finland – EGF/2020/007 FI/Finnair (COM(2021)0227 – C9-0162/2021 – 2021/0116(BUD))

P9_TA(2021)0268 A9-0186/2021

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet(COM(2021)0227 – C9‑0162/2021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027(2), särskilt artikel 8,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel(3), särskilt punkt 9,

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0186/2021), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden. Detta stöd ges genom ekonomiskt stöd till arbetstagare och till de företag som de har arbetat för.

B.  Finland har lämnat in ansökan EGF/2020/007 FI/Finnair om ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (fonden) efter uppsägningar(4) av 508 arbetstagare vid företaget Finnair Abp och en underleverantör(5) i Nuts 2-regionen Helsingfors-Nyland (FI1B) i Finland, under en referensperiod för ansökan från den 25 augusti 2020 till den 25 december 2020.

C.  Den 6 maj 2021 antog kommissionen ett förslag till beslut om att bevilja Finland medel ur fonden till stöd för återinträde på arbetsmarknaden för 500 berörda arbetstagare, dvs. arbetstagare som blivit uppsagda i den ekonomiska sektor som ingår i huvudgrupp 51 i Nace Rev. 2 (lufttransport).

D.  Ansökan gäller 504 arbetstagare som sagts upp vid företaget Finnair Abp och fyra arbetstagare hos en underleverantör i Finland.

E.  Ansökan grundas på interventionskriterierna i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat.

F.  Kommissionen har insett att covid-19-hälsokrisen skapat en ekonomisk kris, och har arbetat för en återhämtningsplan (Next Generation EU), vilket understryker den viktiga roll som fonden spelar när det gäller att hjälpa uppsagda arbetstagare.

G.  Covid-19-pandemin har på grund av reserestriktionerna orsakat en enorm chock för luftfartsindustrin, vilket ledde till en minskning av den internationella luftfarten med 98,9 % i april 2020 jämfört med april 2019(6), och en minskning av intäkterna per personkilometer med 86,5 % i juni 2020 jämfört med juni 2019(7).

H.  Efterfrågan på internationell persontrafik med flyg minskade med 75,6 % under 2020 jämfört med 2019 års nivåer. Enligt den globala persontrafikprognosen från den internationella lufttransportorganisationen kommer det att ta 3–4 år innan luftfartsindustrin återhämtar sig till den nivå som rådde före krisen.

I.  Detta är ett av de första förfarandena för utnyttjande av fonden till följd av covid-19-krisen, efter det att det i Europaparlamentets resolution av den 18 juni 2020 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2020/000 TA 2020 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)(8) slogs fast att fonden utan att ändra förordning (EU) nr 1309/2013 kan utnyttjas för att stödja permanent uppsagda arbetstagare och egenföretagare i samband med den globala kris som orsakats av covid-19.

J.  Innan pandemin bröt ut hade Finnair sunda ekonomiska resultat, antalet passagerare som transporterades ökade med 10,3 % under 2019 och företagets intäkter ökade med 9,2 % under 2019 och uppgick till 3 097 miljoner EUR, jämfört med 2 836 miljoner EUR 2018.

K.  De restriktioner som gäller både i Finland och i andra länder har i hög grad påverkat Finnairs verksamhet, särskilt när det gäller internationella och interkontinentala flygningar. Flygtrafiken är ett viktigt transportsätt som förbinder avlägsna områden såsom Finland med resten av världen.

L.  Helsingfors flygplats är ett stort flygresecentrum och Finnair är ett stort flygbolag på rutterna mellan Europa och Asien. I januari 2020 ökade passagerarvolymerna till Kina med 58 % jämfört med januari 2019. I februari 2020 minskade passagerarvolymerna kraftigt med 73 % på grund av epidemin.

M.  Antalet passagerare som reste med Finnair minskade med 76,2 % och företagets intäkter minskade med 73,2 % under 2020 jämfört med 2019, vilket ledde till en ackumulering av rörelseförlusten på 464,5 miljoner EUR 2020(9). Som en motåtgärd tvingades Finnair minska sina kostnader för att hantera denna kris och besparingar gjordes i fastigheter, leasing av flygplan, it (digitalisering och automatisering av företagets kundprocesser), försäljnings- och distributionskostnader samt administrativa kostnader och ersättningsstrukturer. Detta ledde till en minskning av arbetsstyrkan genom en nedskärning av 700 arbetstillfällen(10). Nästan hela arbetskraften permitterades under en del av året, och dessa permitteringar fortsatte under 2021 för en stor del av arbetskraften.

N.  Finnairs långsiktiga mål är att uppnå koldioxidneutralitet senast 2045, med en minskning av nettoutsläppen med 50 % fram till slutet av 2025 jämfört med 2019 års nivå(11). Enligt företaget har Finnair fortsatt att göra framsteg med hållbarhetsarbetet även under pandemin och investerat i hållbara biodrivmedel.

O.  Luftfartssektorns bidrag till Finlands ekonomi är betydande och utgör 3,2 % av den totala bruttonationalprodukten(12), och uppsägningarna vid landets största flygbolag Finnair har allvarliga konsekvenser för Helsingfors-Nyland och den inhemska ekonomin.

P.  Under 2020 sysselsatte luftfartssektorn i Finland 42 000 personer (23 000 direkta och 19 000 indirekta arbetstillfällen). Uppsägningarna kommer att få allvarliga konsekvenser för den nationella ekonomin Antalet arbetslösa arbetssökande i regionen Helsingfors-Nyland som berörs av uppsägningarna ökade med 0,8 procentenheter, från 6,4 % 2019 till 7,2 % 2020.

Q.  På grund av den ökande arbetslösheten till följd av krisen kan det att bli svårt för före detta Finnair-arbetstagare att hitta nya jobb.

R.  Kommissionen har förklarat att hälsokrisen medfört en ekonomisk kris, och har lagt fram en återhämtningsplan för ekonomin och betonat att fonden är ett verktyg för nödsituationer(13).

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Finland är berättigat till ekonomiskt stöd på 1 752 360 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 2 920 600 EUR, inbegripet utgifter för individanpassade tjänster på 2 730 600 EUR och utgifter för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering på 190 000 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de finska myndigheterna lämnade in ansökan den 30 december 2020 och att kommissionen slutligen fastställde sin bedömning den 6 maj 2021 och underrättade parlamentet samma dag. Parlamentet beklagar att kommissionens bedömning tog så lång tid under rådande omständigheter.

3.  Europaparlamentet noterar att alla förfarandemässiga krav har uppfyllts.

4.  Europaparlamentet konstaterar att ansökan gäller totalt 508 arbetstagare som sagts upp vid Finnair Abp och en underleverantör. Parlamentet konstaterar vidare att Finland förväntar sig att 500 av alla berättigade stödmottagare kommer att delta i åtgärderna (berörda stödmottagare).

5.  Europaparlamentet påminner om att de sociala konsekvenserna av uppsägningarna förväntas bli betydande för arbetstagare i regionen Helsingfors-Nyland, där Finnair har sin operativa knutpunkt och där antalet arbetslösa arbetssökande ökade med 22,5 % mellan februari och april 2020, och med 0,8 procentenheter mellan 2019 och 2020(14), vilket innebär svåra utsikter när det gäller de uppsagda arbetstagarnas återanställning. Parlamentet konstaterar därför som något positivt att de uppsagda arbetstagarna skulle kunna dra nytta av skräddarsydd vägledning och stöd i arbetssökandet, tillsammans med skräddarsydd kompetenshöjning och omskolning för att öka deras möjligheter till nyanställning.

6.  Europaparlamentet understryker att alla anställda, utan diskriminering och oberoende av nationalitet, måste integreras och stödjas genom de åtgärder som ingår i detta fondprojekt.

7.  Europaparlamentet påpekar att 44 % av de stödberättigade är kvinnor och att åldersgruppen 30–54 år är den som drabbats värst. Parlamentet noterar att den näst största åldersgruppen är 55–64 år (28,20 %), vilket kan innebära ytterligare utmaningar när det gäller återinträde på arbetsmarknaden .

8.  Europaparlamentet konstaterar att Finland började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 21 oktober 2020, och att den period som berättigar till ekonomiskt stöd från fonden därför löper från och med den 21 oktober 2020 till och med den 30 december 2022.

9.  Europaparlamentet påminner om att de individanpassade tjänster som kommer att erbjudas arbetstagare och egenföretagare består av följande åtgärder: coachning och andra förberedande åtgärder, sysselsättnings- och företagstjänster, utbildning, lönesubventioner, startpeng och bidrag för resor, logi och flyttning. Parlamentet välkomnar tillhandahållandet av yrkesutbildning till stödmottagarna, inbegripet kurser såsom artificiell intelligens, digital säkerhet och robotteknik. Parlamentet välkomnar vidare Finlands användning av lönesubventioner för att minska stödmottagarnas lönekostnader samt startpeng för att främja ny företagsverksamhet, men påminner om att förutsättningen för detta stöd bör vara att dessa stödmottagare aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

10.  Europaparlamentet noterar att Finland började få administrativa utgifter för genomförandet av fonden den 21 oktober 2020 och att utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och publicitet samt kontroll och rapportering därför ska berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 21 oktober 2020 till och med den 30 juni 2023.

11.  Europaparlamentet välkomnar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster togs fram i samråd med en arbetsgrupp. Parlamentet uppmärksammar att det i förberedelserna ingick möten med företrädare för närings-, transport- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna i Nyland, Finnair och fackföreningar, närmare bestämt Luftfartsunionen (IAU), FINTO (Finnairs ingenjörer och högre tjänstemän), Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund (AKT) och Fackförbundet Pro.

12.  Europaparlamentet betonar att de finska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument.

13.  Europaparlamentet påminner om att stöd från fonden inte får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal.

14.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för att fonden fortsätter att visa solidaritet under perioden 2021–2027 samtidigt som fokus flyttas från skälen till omstruktureringen till dess påverkan. Parlamentet gläder sig över att utfasning av fossila bränslen enligt de nya reglerna också kommer att vara ett skäl för att sökande ska vara berättigade till stöd.

15.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Finland – EGF/2020/007 FI/Finnair

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2021/1023.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11. (3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28. (4) I den mening som avses i artikel 3 i förordningen om fonden. (5) Hub Logistics Finland Oy ligger i regionen Helsingfors-Nyland. (6) ATAG. 2020 Aviation Benefits Beyond Borders Report: https://aviationbenefits.org/media/167186/abbb2020_full.pdf (7) IATA: Air Passenger Market Analysis June 2020: https://www.iata.org/en/iata-repository/publications/economic-reports/air-passenger-monthly-analysis---june-20202/ (8) Antagna texter, P9_TA(2020)0141. (9) https://company.finnair.com/en/media/all-releases/news?id=3801600 (10) News | Finnair (11) News | Finnair (12) Air Transport Action Group (ATAG), Aviation Benefits Beyond Borders: https://aviationbenefits.org/downloads/aviation-benefits-beyond-borders-2020/ (13) COM(2020)0442. (14) Finlands statistikdatabas https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2021 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2019/816 och (EU) 2019/818 avseende fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för syften med anknytning till EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (COM(2019)0003 – C8-0025/2019 – 2019/0001B(COD))

P9_TA(2021)0269 A9-0083/2021

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2019)0003),

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 11 februari 2021 om att ge utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor tillstånd att dela upp kommissionens förslag och att utarbeta två separata lagstiftningsbetänkanden på grundval av detta,

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 82.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0025/2019),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet de ansvariga utskotten enligt artikel 74.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 31 mars 2021 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0083/2021).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 8 juni 2021 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/… om ändring av förordningarna (EU) 2019/816 och (EU) 2019/818 avseende fastställande av villkoren för åtkomst till andra EU-informationssystem för syften med anknytning till EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2021/1151.)

Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 6 maj 2021 om förlängning av den övergångsperiod som avses i artikel 89.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (C(2021)3114 - 2021/2680(DEA))

P9_TA(2021)0270 B9-0315/2021

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2021)3114),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 12 maj 2021, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 3 juni 2021 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister(1), särskilt artiklarna 85.2 och 82.6,

–  med beaktande av artikel 111.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 111.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 8 juni 2021, och av följande skäl:

A.  I artikel 89.1 i förordning (EU) nr 648/2012 föreskrivs att clearingkravet i artikel 4 i den förordningen, under en övergångsperiod till och med den 18 juni 2021, inte ska tillämpas för OTC-derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sätt minskar investeringsrisker med direkt anknytning till pensionssystemens finansiella solvens eller enheter som etableras för att ersätta medlemmar i sådana system om systemet fallerar. Övergångsperioden infördes för att undvika de negativa effekterna av central clearing av derivatkontrakt på framtida pensionärers pensionsförmåner och för att ge tid för att utveckla lämpliga tekniska lösningar för pensionssystemens överföring av kontanta och icke-kontanta säkerheter som tilläggsmarginalsäkerheter.

B.  Genom artikel 85.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 648/2012 ges kommissionen befogenhet att förlänga övergångsperioden två gånger, med ett år varje gång, om den drar slutsatsen att ingen lämplig teknisk lösning har utvecklats och att den negativa effekten av central clearing av derivatkontrakt på framtida pensionärers pensionsförmåner är oförändrad.

C.  I sin rapport från december 2020 rekommenderade Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) kommissionen att förlänga undantaget med ett år för att på så sätt ge centrala motparter ytterligare tid att förbättra sina tillgångsmodeller så att de blir mer allmänt tillgängliga för pensionssystem och samtidigt undvika en situation där ett clearingkrav för pensionssystem införs efter marknadsdynamiken kring covid-19.

D.  Kommissionen anser också, med beaktande av Esmas rapport, att det är nödvändigt att förlänga övergångsperioden med ett år för att de planerade lösningarna ska kunna utvecklas och förbättras ytterligare.

E.  Kommissionen har därför antagit en delegerad förordning som förlänger övergångsperioden till den 18 juni 2022.

F.  Den delegerade förordningen bör träda i kraft så snart som möjligt för att ge unionens pensionssystem den säkerhet de behöver när det gäller undantaget från central clearing.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte har några invändningar mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2021 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (07234/1/2021 – C9-0196/2021 – 2018/0258(COD))

P9_TA(2021)0271 A9-0196/2021

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (07234/1/2021– C9‑0196/2021),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0474),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0196/2021).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att akten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 67. (2) EUT C 158, 30.4.2021, s. 133.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juni 2021 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (06980/2/2021 – C9-0195/2021 – 2018/0206(COD))	P9_TA(2021)0272 A9-0197/2021
RÄTTELSER COR01

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (06980/2/2021 – C9‑0195/2021),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 oktober 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 5 december 2018(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0382),

–  med beaktande av kommissionens ändrade förslag (COM(2020)0447),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 74.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A9-0197/2021).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att akten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från kommissionen om investeringar från Europeiska socialfonden+ för att bekämpa barnfattigdom

År 2019 riskerade 18 miljoner barn att drabbas av fattigdom och social utestängning i EU. I vissa medlemsstater var antalet barn mycket högt. Covid-19-pandemin och dess socioekonomiska konsekvenser har förvärrat ojämlikheterna och ökat fattigdomen, vilket påverkat barnen mer. Barnfattigdom förekommer genomgående i alla medlemsstater och fortsätter att vara högre än fattigdomen bland vuxna i arbetsför ålder.

Kommissionen välkomnar därför den väl avvägda överenskommelsen om att göra Europeiska socialfonden+ till ett centralt verktyg för att komma till rätta med problemet med barnfattigdom. I överenskommelsen erkänns det att det är angeläget med investeringar som gynnar barn i alla medlemsstater.

Den 24 mars 2021antog kommissionen ett förslag till rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti i syfte att på ett strukturellt plan ta itu med problemet. Vid programplaneringen av Europeiska socialfonden+ kommer kommissionen att göra sitt yttersta för att säkerställa att medlemsstaterna anslår lämplig finansiering för Europeiska socialfonden+ för att bidra till genomförandet av den europeiska barngarantin. Dessutom kommer kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att också använda andra tillgängliga EU-finansieringsinstrument och nationella resurser för att stödja lämpliga investeringar på detta område.

Uttalande från kommissionen om investeringar från Europeiska socialfonden+ i ungdomssysselsättning

Kommissionen understryker att ungdomar har drabbats oproportionerligt hårt av den socioekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin. Mellan december 2019 och december 2020 ökade ungdomsarbetslösheten med 3 procentenheter i EU, vilket innebär att antalet arbetslösa ungdomar uppgår till över 3,1 miljoner. Kommissionen erinrar också om att ungdomsarbetslösheten hela tiden har varit betydligt högre än arbetslösheten bland vuxna, och att de senaste siffrorna visar en skillnad på över 10 procentenheter (17,8 % jämfört med 6,6 % i december 2020).

Kommissionen välkomnar den överenskommelse som medlagstiftarna nått och som erkänner denna utmaning i alla medlemsstater. Europeiska socialfonden+ är EU:s viktigaste finansieringsinstrument för att genomföra den stärkta ungdomsgarantin som nyligen antagits och andra relevanta åtgärder inom ramen för initiativet Stöd till ungdomssysselsättning.

Vid programplaneringen av Europeiska socialfonden+ kommer kommissionen att göra sitt yttersta för att säkerställa att medlemsstaterna anslår finansiering för Europeiska socialfonden+ för att genomföra den stärkta ungdomsgarantin. Dessutom kommer kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att även använda andra tillgängliga EU-finansieringsinstrument och nationella resurser för att stödja lämpliga investeringar på detta område.

(1) EUT C 62, 15.2.2019, s. 165. (2) EUT C 86, 7.3.2019, s. 84. (3) Antagna texter 4.4.2019, P8_TA(2019)0350.