Sydostasien är en del av den större regionen Indiska oceanen/Stilla havet, som har stor geostrategisk betydelse för EU. Den aktuella utvecklingen i området medför utmaningar för den regelbaserade internationella ordningen. Regionen Indiska oceanen/Stilla havet genomgår snabba förändringar, och som hem för mer än hälften av världens befolkning håller den på att bli en viktig geostrategisk region. Två tredjedelar av världens containerhandel passerar genom regionen, vars farleder är viktiga vägar för handel och energiförsörjning. EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet antogs i september 2021 för att öka EU:s engagemang och bygga upp partnerskap för att hantera globala utmaningar. EU anpassar sina nuvarande instrument för att stödja sitt strategiska oberoende. Unionens strategiska kompass för säkerhet och försvar, som formellt godkändes av rådet i mars 2022, främjar en öppen och regelbaserad regional säkerhetsstruktur, inbegripet säkra sjöfartsleder, kapacitetsuppbyggnad och ökad närvaro till havs i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
EU knyter närmare band med länderna i Sydostasien och verkar för regional integration med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), som sammantaget utgör EU:s tredje största handelspartner utanför Europa (efter Kina och USA). Regionen har geostrategiska problem, såsom tvisten om Sydkinesiska havet och Taiwanfrågan, liksom miljöproblem, särskilt i delregionen Mekong. EU är en stark ekonomisk aktör i Sydostasien och en stor givare av utvecklingsbistånd och verkar för institutionsuppbyggnad, demokrati, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.

I detta faktablad beskrivs regionen Sydostasien. Se även faktabladen om Sydasien (se faktablad 5.6.7) och Östasien (se faktablad 5.6.8).

Rättslig grund

  • Avdelning V (unionens yttre åtgärder) i fördraget om Europeiska unionen.
  • Artiklarna 206–207 (handel) och artiklarna 216–219 (internationella avtal) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
  • Partnerskaps- och samarbetsavtal (bilaterala förbindelser).

A. Sydostasiatiska nationers förbund (Asean)

Vid det första Asean-toppmötet, som hölls på Bali i februari 1976, deltog Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand. Brunei, Vietnam, Laos, Kambodja och Myanmar/Burma anslöt sig till förbundet senare. Asean har en strikt policy om icke-inblandning i medlemmarnas inre angelägenheter.

EU och Asean är likasinnade partner i ett utmanande geopolitiskt sammanhang, och båda tror på regelbaserad multilateralism. Asean och EU har byggt upp en stark relation, främst inom handel och ekonomiska förbindelser, och är för närvarande strategiska partner. EU är Aseans tredje största handelspartner och står för omkring 10,2 % av handeln med Asean. Asean är EU:s tredje största handelspartner utanför Europa (efter USA och Kina). Slutmålet är fortfarande att ingå ett mellanregionalt frihandelsavtal mellan EU och Asean.

Vid det 24:e ministermötet mellan EU och Asean i februari 2024 gjordes framsteg med att driva på handeln, med fokus på gröna initiativ, den digitala omställningen och inrättandet av säkra leveranskedjor. Den regionala och globala säkerhetsutvecklingen sågs över och uppdateringar gavs om Global Gateway-initiativet, med vederbörlig hänsyn till EU-strategi för sammankoppling mellan Europa och Asien och generalplanen för konnektivitet inom Asean (MPAC) 2025.

Det 30:e mötet i den gemensamma samarbetskommittén EU–Asean hölls i Jakarta i februari 2023 för att se över bilaterala, multilaterala och globala frågor samt genomförandet av Aseans och EU:s handlingsplan 2018–2022, där 89 % av handlingslinjerna uppnåtts. Handlingsplanen för att genomföra det strategiska partnerskapet mellan Asean och EU (2023–2027) fick också ett positivt mottagande.

Energidialogen mellan EU och Asean inleddes i december 2022 vid jubileumstoppmötet med EU och Asean. Det första mötet ägde rum i Jakarta i juni 2023 och fokuserade på regionala energimarknader, utveckling av potential till förnybar energi och energitrygghet.

Med det strategiska partnerskapet mellan EU och Asean strävar EU efter att fortsätta att främja den parlamentariska dimensionen av förbindelserna, till exempel genom att stödja mer strukturella utbyten och främja en gemensam parlamentarisk församling mellan Europaparlamentet och Aseans interparlamentariska församling (AIPA) för att få till stånd demokratisk ansvarsskyldighet och ett forum för multilaterala utbyten för att ta itu med globala frågor. Den tredje interregionala dialogen mellan parlamentet och AIPA i november 2023 innebar ett steg framåt i vidareutvecklingen av dialogerna och frågor av gemensamt intresse för ekonomiskt samarbete och handels- och investeringssamarbete samt globala och regionala säkerhetsutmaningar.

Det regionala övergripande ekonomiska partnerskapet, som undertecknades i november 2020, trädde i kraft i januari 2022. Detta partnerskap, som omfattar de tio Aseanländerna och fem av blockets partner i Asien och Stillahavsområdet, är världens största frihandelsavtal och omfattar mer än hälften av den globala exporten och nästan en tredjedel av den globala bruttonationalprodukten (BNP). Partnerskapet omfattar de flesta ekonomiska sektorer, och omkring 90 % av varorna förväntas vara tullfria. De flesta av dessa varor omfattas redan av denna förmån enligt de befintliga avtalen mellan medlemmarna. Tullsänkningar som inte har genomförts kan komma att ta upp till 20 år, medan känsliga sektorer som jordbruket till största delen är undantagna från tullsänkningar. Medlemmarna i partnerskapet ska kunna dra nytta av gemensamma ursprungsregler, avskaffande av exportkvoter, förenklade tullförfaranden och enklare gränsöverskridande tillträde till handelszoner. Råvaror, maskiner, motorfordon och konsumentprodukter är viktiga tillväxtområden.

B. Asien–Europa-mötet (Asem) och mötet i det parlamentariska partnerskapet Asien–Europa (Asep)

Asem syftar till att stärka det ekonomiska samarbetet, den politiska dialogen och främjandet av direkta personkontakter mellan EU och Asien. Asem, som samlar 53 partner från Europa och Asien, är den viktigaste multilaterala plattform med betydande global vikt som kopplar samman Europa och Asien – Asem-partnerna står för omkring 65 % av världens BNP, 60 % av världens befolkning, 75 % av den globala turismen och 68 % av den globala handeln. Partnerna betonar behovet av effektiva och snabba åtgärder när det gäller klimatförändringar, säkerhetssamarbete, handel och mänskliga rättigheter.

I november 2021 övertog Kambodja värdskapet vid det trettonde Asem-toppmötet (ASEM13) och det elfte Asep-toppmötet (ASEP11). Syftet med ASEM13 var att stärka multilateralismen för att dela tillväxten, med tonvikt på att hantera globala utmaningar såsom klimatförändringar, hållbar utveckling och terrorism samt att förbättra det multilaterala handelssystemet.

C. Indonesien

Indonesien blir en allt viktigare partner för EU som medlem av G20-gruppen, världens tredje största demokrati och det största landet med muslimsk majoritet. Samarbetet mellan EU och Indonesien grundar sig på 2014 års partnerskaps- och samarbetsavtal. Det senaste mötet i den gemensamma kommittén EU-Indonesien hölls i september 2023 för att diskutera gemensamma insatser för att främja bilateralt samarbete. Detta omfattar de befintliga arbetsgrupperna och dialogerna mellan EU och Indonesien och möjliga gemensamma aktiviteter för att göra det möjligt för partnerskapet mellan EU och Indonesien att bidra till fred, stabilitet och välstånd i regionen och globalt. Den sjätte säkerhetspolitiska dialogen hölls i maj 2023 och den sjunde politiska dialogen i september 2023. Indonesien har uttryckt intresse för förbättrad rörlighet vid inresa till EU genom Schengenvisumliberalisering för indonesiska affärs- och turistbesök.

Indonesien och EU har bekräftat sitt engagemang för Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet och fördömt Rysslands aggression. De båda parterna har enats om att eftersträva ett partnerskap med ömsesidiga fördelar när det gäller säkerhetssamarbete, inbegripet sjöfartsskydd, fredsbevarande insatser, cybersäkerhet och terrorismbekämpning. Indonesien uppmuntrar till ytterligare kunskapsutbyte och samråd om säkerhets- och försvarssamarbete genom följande EU-program: projektet för förstärkt säkerhetssamarbete i och med Asien (Esiwa) och projektet för viktiga sjöfartsrutter i Indiska oceanen (Crimario).

EU och Indonesien har föresatt sig att påskynda arbetet med de pågående förhandlingarna om ett övergripande avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Indonesien och EU med sikte på att avsluta förhandlingarna under 2024. EU är Indonesiens femte största handelspartner med en total varuhandel till ett värde av 32,6 miljarder euro 2022 och ett överskott på 14,5 miljarder euro i Indonesiens favör.

I juni 2021 utfärdade Världshandelsorganisationen (WTO) ett dokument om tvisten mellan EU och Indonesien om palmoljebaserade biobränslen. I december 2019 hade Indonesien väckt talan mot EU inför WTO angående vissa åtgärder avseende palmolja och palmoljebaserade biobränslen. Landet hävdade att EU:s restriktioner för palmoljebaserade biobränslen var orättvisa och diskriminerande och begärde tvistlösningssamråd inom ramen för WTO. Den ryska invasionen av Ukraina har emellertid orsakat en global brist på matolja, vilket kan hjälpa Indonesien att återfå marknadsandelar för palmolja i EU. Oberoende av resultaten av WTO:s beslut är EU angeläget om att stärka sitt anseende och underteckna nya avtal, även till följd av den energikris som orsakats av Rysslands krig mot Ukraina, eftersom EU:s import av palmolja kan komma att öka under de kommande åren. I februari 2024 begärde Indonesien tvistlösningssamråd inom ramen för WTO med EU beträffande EU:s införande av slutgiltiga antidumpningstullar på import av fettsyror från Indonesien.

Indonesien höll val i mars 2024 för att välja president, vice president, regionala representationsråd och nationella och subnationella lagstiftande församlingar. President- och vicepresidentkandidaterna, Prabowo Subianto respektive Gibran Rakabuming Raka, segrade med den högsta andelen röster, som uppgick till 58 %.

Indonesien höll i ordförandeklubban för G20-gruppen 2022. Stor uppmärksamhet ägnades åt klyftan mellan G20-länderna när det gäller frågan om Rysslands rätt att ta plats vid G20-bordet. Ryssland bjöds in till toppmötet på Bali i november 2022, liksom Ukraina. President Putin deltog dock inte, och president Zelenskyj deltog via videolänk. Indonesien försökte dock begränsa G7-ledarnas kritik mot Ryssland. Indonesien såg G20-gruppen främst som ett ekonomiskt forum och undvek att ta upp någon annan särskild fråga.

2023 var Indonesien ordförande för Asean och dess interparlamentariska församling AIPA. Aseans 42:a toppmöte hölls i Labuan Bajo i Indonesien i maj 2023 för att diskutera visionen för tiden efter 2025, Östtimors medlemskap, krisen i Myanmar, förebyggande av människohandel, migrerande arbetstagare, fiskeriarbetare, hälso- och sjukvårdssektorn, elfordon, förstärkning av Aseans kapacitet samt gränsöverskridande betalningar. Östtimor deltog för första gången som observatör. Indonesien stod värd för AIPA:s generalförsamling i Jakarta i augusti 2023 på temat ”Responsive Parliament for a Stable and Prosperous ASEAN”. Europaparlamentets delegation (DASE) deltog som observatör.

I oktober 2019 antog parlamentet en resolution om den föreslagna strafflagen i Indonesien och uttryckte oro över dess bestämmelser om hädelse och äktenskapsbrott och att den nya lagen skulle användas mot minoriteter och tillåta diskriminering på grund av kön, religion och sexuell läggning. Den föreslagna nya lagen utlöste demonstrationer i landet. Parlamentet välkomnade president Widodos beslut att senarelägga antagandet av lagen efter storskaliga protester med deltagande av tusentals människor i hela Indonesien.

D. Myanmar/Burma

EU har varit en aktiv partner i Myanmars övergång till demokrati och stått i spetsen för det internationella samfundets återupptagna kontakter med Myanmar sedan landet började återupprätta demokratin och öppna sig för omvärlden 2015. Det finns inget formellt ramavtal, på grund av årtionden av internationell isolering och sanktioner.

Myanmars konstitution, som skrevs av militärregeringen och antogs genom folkomröstning 2008, begränsar den civila regeringens handlingsutrymme och ger militären exceptionell makt. Exempelvis tilldelas militären 25 % av platserna i parlamentet och kontrollerar de viktigaste ministerierna med ansvar för säkerhet och territoriell förvaltning. I Myanmar pågår fortfarande ett inbördeskrig som bröt ut 1948. Ett avtal om eldupphör ingicks i oktober 2015, men flera etniskt baserade rebellgrupper har inte undertecknat det. Framsteg med demokratiska reformer gjordes efter valet 2015, då Aung San Suu Kyi tog över posterna som statsrådgivare, utrikesminister och kansliminister vid presidentens kansli. Det senaste allmänna valet ägde rum i november 2020. Aung San Suu Kyis regerande Nationella demokratiförbund (NLD) vann tillräckligt med mandat i parlamentet för att bilda en ny regering.

I februari 2021 tog dock militären makten i en kupp och grep Aung San Suu Kyi, president U Win Myint och andra högt uppsatta personer från NLD som reaktion på påstått valfusk. Försvarsmaktens överbefälhavare, general Min Aung Hlaing, utnämndes till ledare för militärjuntan. Åtal har väckts mot Aung San Suu Kyi och andra inom den högsta ledningen för NLD. Händelserna har föranlett protester till försvar för demokratin, och vid sammandrabbningar med armén har människor mist livet eller skadats svårt. I april 2024 överfördes Aung San Suu Kyi från fängelse till husarrest.

EU har, tillsammans med andra internationella aktörer, gjort talrika yttranden om Myanmar och infört sanktioner mot juntan och militärägda enheter. I februari 2021 antog rådet slutsatser där militärkuppen fördömdes, tillsammans med krav på att undantagstillståndet skulle hävas, den legitima regeringen skulle återinsättas och alla som har frihetsberövats eller gripits i samband med kuppen omedelbart skulle friges. I april 2021 gjorde vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ett uttalande om det samförstånd i fem punkter som nåddes vid Asean-ledarnas möte i Indonesien, till stöd för Aseans särskilda sändebud. Myanmar utfärdade dock ett pressmeddelande där man avvisade Aseans särskilda sändebuds begäran om att få träffa Aung San Suu Kyi. I mars, april och juni 2021 införde rådet sanktioner mot personer med ansvar för militärkuppen och utvidgade sanktionerna till företag och enheter under militär kontroll. I juli 2023 införde EU sitt sjunde paket med sanktioner mot enskilda personer och företag med anknytning till Myanmars militärjunta.

Som ett av de minst utvecklade länderna omfattas Myanmar av handelsinitiativet ”Allt utom vapen” inom ramen för det allmänna preferenssystemet (GSP). Trots militärkuppen har kommissionen hittills inte velat införa handelsrestriktioner eftersom detta skulle få konsekvenser för Myanmars befolkning, och inverkan på militären skulle vara begränsad. 2024 anslog kommissionen över 19 miljoner euro i humanitärt bistånd för att tillgodose befolkningens mest akuta behov, eftersom konflikten fortgår i de flesta delar av Myanmar. EU:s fleråriga vägledande program för 2021–2027 bygger på specifika prioriteringar för Myanmar: samhällsstyrning, rättsstaten, hållbar tillväxt, stöd till fördrivna personer, den gröna given och den digitala agendan.

Myanmar tvinga även hantera en upptrappning av spänningarna mellan olika folkgrupper. I augusti 2020 återupptogs det fjärde mötet i Fredskonferensen för unionen eller ”Panglongkonferensen för 2000-talet” för att lösa konflikter mellan militären och etniskt baserade rebellgrupper. Militären har förlorat kontrollen över stora delar av landet och de väpnade rebellgrupperna är starka i många gränsstäder. Militären har förlorat en betydande andel av sina styrkor genom massdeserteringar. En lag om obligatorisk värnplikt har aktiverats, vilket tvingar alla män i åldern 18–35 år och kvinnor i åldern 18–27 år att tjänstgöra i upp till två år under militärt befäl. Många unga människor flyr nu till grannländerna.

De humanitära förhållandena och livsmedelsotryggheten har förvärrats, och ekonomin har försämrats dramatiskt. FN larmar om att en tredjedel av befolkningen är i behov av humanitärt bistånd. Det finns för närvarande omkring 2,6 miljoner internflyktingar i Myanmar. Hälso- och sjukvårdssektorn och utbildningssektorn har kollapsat, samtidigt som de militära utgifterna ökade till 4,9 % av BNP 2023.

I Freedom in the World-rapporten från Freedom House 2024 rankades Myanmar som ”ofritt”, med en global frihetspoäng på 8 av 100.Det föreligger allvarliga människorättsproblem, till exempel förföljelsen av rohingyafolket i delstaten Rakhine. Sedan augusti 2017 har över 800 000 rohingyaflyktingar tagit sin tillflykt till Bangladesh för att undkomma förföljelser i Myanmar. I augusti 2019 vägrade tusentals flyktingar, eftersom de fruktade för sin säkerhet, att ge vika för försök från Bangladesh, Myanmar och FN att återsända dem. Parlamentet fördömde kränkningarna av de mänskliga rättigheterna mot rohingyafolket i sin resolution från september 2019. I februari 2021 antog parlamentet en resolution där man kraftigt fördömde det militära maktövertagandet och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och uppmanade juntan att återinstallera det civila styret och omedelbart frige samtliga frihetsberövade personer.

I oktober 2021 antog parlamentet en resolution som fördömde människorättskränkningarna, den pågående diskrimineringen av etniska minoriteter och juntans användning av våld mot sina medborgare samt militärens angrepp på sjukvårdspersonal och vårdinrättningar. Parlamentet uppmanade också kraftfullt Myanmar att samarbeta med Aseans särskilda sändebud och uppmanade rådet att fortsätta att rikta sanktioner mot dem som är ansvariga för militärkuppen i februari 2021. I mars 2022 antog parlamentet en resolution om Myanmar, ett år efter statskuppen, och bekräftade sin ståndpunkt om Myanmar. I maj 2023 antog parlamentet en resolution om Myanmar/Burma, särskilt upplösningen av demokratiska politiska partier och krävde där att partierna omedelbart skulle återupprättas och att alla politiska fångar skulle friges.

E. Filippinerna

Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Filippinerna och EU undertecknades 2011 och trädde i kraft i mars 2018. Den första gemensamma kommittén sammanträdde i Bryssel i januari 2020 och inrättade specialiserade underkommittéer i syfte att lyfta de bilaterala förbindelserna till en högre nivå. I augusti 2021 tog Filippinerna dessutom över rollen som Aseans samordnare för dialogen med EU fram till 2024.

Det andra mötet i den gemensamma kommittén ägde rum i april 2022 för att se över det pågående bilaterala samarbetet inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet. När det gäller den regionala säkerhetsutvecklingen, såsom tvisten i Sydkinesiska havet, enades de båda parterna om behovet att hitta fredliga och inkluderande lösningar på konflikter, samtidigt som principerna i internationell rätt och FN-stadgan respekteras. Båda delegationerna diskuterade antagandet av de relevanta resolutionerna vid FN:s generalförsamlings extra session om Ukraina och FN:s råd för mänskliga rättigheter, som fördömde Rysslands aggression mot Ukraina. Den tredje gemensamma kommittén sammanträdde i Bryssel i juni 2023 och såg då över det pågående bilaterala, regionala och multilaterala samarbetet. EU är en betydelsefull givare till Filippinerna och har gett 325 miljoner euro under perioden 2014–2020, med rättsstatlighet och tillväxt för alla som fokusområden. EU:s fleråriga vägledande program för 2021–2027 för Filippinerna fortsätter det övergripande EU-samarbetet.

Den bilaterala handeln med varor mellan EU och Filippinerna uppgick 2022 till 18,4 miljarder euro, och EU är Filippinernas fjärde största handelspartner och svarade för 7,9 % av landets totala handel. Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Filippinerna inleddes i december 2015 och en första omgång ägde rum i maj 2016. I mars 2024 enades EU och Filippinerna om att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal, där handelsaspekterna av offentlig upphandling, immateriella rättigheter, konkurrens och hållbarhet står i centrum.

I maj 2016 vann Rodrigo Duterte presidentvalet och antog kontroversiella åtgärder mot narkotikahandeln och gav order om att ”skjuta för att döda”, vilket ledde till människorättskränkningar. Duterte lade också om Filippinernas utrikespolitik och byggde en ny allians med Ryssland och Kina, trots meningsskiljaktigheterna om Sydkinesiska havet, där Filippinerna är en av de rättssökande Asean-staterna i denna tvist.

Presidentval ägde rum i maj 2022. Ferdinand ”Bongbong” Marcos valdes till president och Sara Duterte, dotter till den avgående ledaren, valdes till vicepresident. Till skillnad från Duterte har Marcos för avsikt att driva en mer balanserad diplomati mellan Peking och Washington.

Parlamentet antog en resolution i februari 2022 med ett starkt fördömande av de tusentals utomrättsliga avrättningarna och andra allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i samband med president Rodrigo Dutertes krig mot narkotika. Asean-parlamentariker för mänskliga rättigheter efterlyste också i februari 2022 ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Filipina Senator Leila De Lima, en av den tidigare presidenten Dutertes mest ihärdiga kritiker.

F. Vietnam

Förbindelserna mellan EU och Vietnam grundar sig på det partnerskaps- och samarbetsavtal som antogs 2016. Sammanlagt 400 miljoner euro anslogs för perioden 2014–2020, med fokus på god samhällsstyrning, energi och klimatförändringar, särskilt i Mekongdeltat. EU:s fleråriga vägledande program för 2021–2027 för Vietnam tar upp centrala frågor och nyckelområden för landet.

EU och Vietnam undertecknade ett frihandelsavtal mellan EU och Vietnam och ett avtal om investeringsskydd i juni 2019. Parlamentet gav sitt godkännande till de två avtalen i februari 2020, och frihandelsavtalet trädde i kraft i augusti 2020. Frihandelsavtalet innebär ett omedelbart avskaffande av 65 % av tullarna på EU:s export till Vietnam och 71 % av dessa tullar på import från Vietnam. Parlamentets utskott för internationell handel (INTA) följer genomförandet av frihandelsavtalet.

Vietnam är ett av de mest framgångsrika exemplen på ett land som har övergått från ett fallerat kommunistiskt ekonomiskt system till en öppen och marknadsinriktad ekonomi. Landet är ett av de snabbast växande i Asean. 2022 var Vietnam EU:s 16:e största handelspartner för varor totalt och den största handelspartnern för varor i Asean, med ett totalt handelsflöde på 64,2 miljarder euro. EU är en av de största utländska investerarna i Vietnam, särskilt i sektorn för industribearbetning och tillverkning.

I oktober 2019 undertecknade EU och Vietnam ett ramavtal om deltagande för att fastställa en rättslig grund för Vietnams deltagande i EU:s krishanteringsinsatser.

Den övergripande situationen för mänskliga rättigheter i Vietnam har försämrats, och antalet tillslag mot oliktänkande ökar, liksom antalet gripanden för ”statsfientlig” verksamhet. Vietnam är en kommunistisk enpartistat utan politisk frihet. I maj 2021 höll landet val till den femtonde nationalförsamlingen och till folkråden på lokal nivå. Vietnams kommunistparti vann valet, behöll full kontroll över medierna och valprocessen och ingen oberoende övervakning av röstningen förekom. Genom den helt statskontrollerade valprocessen eliminerades 64 av de 75 som självständigt ställt upp som kandidater, och två oberoende kandidater greps. 2023 låg Vietnam på 178:e plats av 180 länder i det internationella pressfrihetsindexet.

I januari 2021 antog parlamentet en resolution om Vietnam med krav på omedelbar och villkorslös frigivning av alla människorättsförsvarare och journalister och fördömande av missbruket av repressiva rättsliga bestämmelser som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna. Regeringen uppmanades också att låta oberoende medier fungera, och inrättandet av en oberoende mekanism för övervakning av mänskliga rättigheter efterlystes.

I över ett årtionde har ledaren för Vietnams kommunistparti, Nguyễn Phú Trọng, utvecklat en strikt politik för korruptionsbekämpning. I juni 2022 avskedades och greps landets hälsominister Nguyễn Thanh Long och Hanois borgmästare Chu Ngọc Anh på grund av anklagelser om ett bedrägeri på 169 miljoner euro som rörde covid-19-testkit. Andra högt uppsatta tjänstemän greps också. Enligt 2023 års korruptionsindex rankades Vietnam på plats 83 av 180 länder, och landets kampanj mot korruption kantades av en fortsatt begränsning av kritiska röster.

G. Thailand

EU och Thailand slutförde förhandlingar om ett partnerskaps- och samarbetsavtal i mars 2013, men processen avbröts efter militärkuppen 2014. I september 2022 färdigställde EU och Thailand texten till partnerskaps- och samarbetsavtalet och avslutade därmed förhandlingsprocessen. Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Thailand undertecknades i december 2022 i Bryssel. Det stärker den politiska dialogen och samarbetet på en rad politikområden, bland annat miljö, energi, klimatförändringar, transport, vetenskap och teknik, handel, sysselsättning, sociala frågor, mänskliga rättigheter, utbildning, jordbruk, icke-spridning, terrorismbekämpning, kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt migration och kultur.

EU är Thailands fjärde största handelspartner och Thailand är EU:s 26:e största handelspartner i världen. 2022 uppgick den bilaterala handeln med varor till 42,1 miljarder euro. Thailand är en av de viktigaste destinationerna för europeiska investeringar inom Asean, med 19,8 miljarder euro i utgående stock. Förhandlingarna om frihandelsavtalet återupptogs i augusti 2021, efter att samtalen bröt ihop 2014 efter militärkuppen. I mars 2023 enades EU och Thailand om att återuppta förhandlingarna om ett ambitiöst, modernt och balanserat frihandelsavtal med hållbarhet i centrum. Den första förhandlingsrundan ägde rum i september 2023 i Bryssel, och den andra omgången ägde rum i januari 2024 i Bangkok.

Sedan 2014 har militären undertryckt oppositionen genom att införa undantagstillstånd, och kränkningar av de mänskliga rättigheterna har rapporterats. Det promilitära partiet vann i mars 2019 det allmänna valet, som beledsagades av påståenden om manipulation. Prayuth Chan-ocha, premiärminister från 2014 till 2019 under det nationella rådet för fred och ordning, utnämndes i juni 2019 till premiärminister. Trots att juntans styre officiellt upphörde i juli 2019 har militären fortfarande inflytande över regeringen. Den thailändska författningsdomstolen hade tidigare beslutat att stänga av premiärminister Prayuth Chan-ocha från sitt ämbete, eftersom han påstods ha överskridit sin mandattid. I författningsdomstolens slutliga beslut från september 2022 fastställdes dock att premiärminister Prayuth Chan-ocha inte hade uttömt mandattiden på åtta år.

Kung Maha Vajiralongkorn kröntes i maj 2019. De thailändska protesterna mot militärregeringen har inbegrep krav på en reform av den thailändska monarkin. I februari 2020 utlöstes den första vågen av protester av författningsdomstolens beslut att upplösa partiet Ny framtid, ett oppositionsparti populärt bland unga som innehade det tredje största antalet mandat i representanthuset efter valet i mars 2019. Den thailändska regeringen utlyste undantagstillstånd i oktober 2020 och förbehöll sig rätten att införa en lag om utegångsförbud och undantagstillstånd. I september 2021 förlängde den thailändska regeringen undantagstillståndet, samtidigt som allt fler protesterande åtalas för majestätsbrott, vilket har bromsat upp protesterna. Den studentledda rörelsen fortsätter dock att med jämna mellanrum mobilisera sig.

Thailand höll allmänna val i juli 2023. Det reformistiska partiet Gå framåt vann flest platser, men efter förhandlingar utestängdes det från regeringen. Många konservativa ledamöter blockerade den dåvarande partiledaren Pita Limjaroenrat från att bli premiärminister vid den första omröstningen i parlamentet i juli 2023. Srettha Thavisin från partiet Pheu Thai blev ny premiärminister och ledde en regeringskoalition med partier som stöddes av militären, Pheu Thais tidigare motståndare.

I januari 2020 inledde Thailand officiellt en fredsprocess i Kuala Lumpur med rebellgrupper i landets sydliga provinser med muslimsk majoritet. Malaysia agerade som medlare vid förhandlingarna. Trots att det utlystes eldupphör i april 2020 förekom fortfarande vissa bombangrepp under 2021 och 2022.

I september 2021 godkände det thailändska parlamentet inledningsvis ett lagförslag om förhindrande och avskaffande av tortyr och påtvingade försvinnanden, efter att dessförinnan ha försenat införandet av lagen i fjorton år efter att Thailand 2007 undertecknade FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet har antagit flera resolutioner om mänskliga rättigheter, migrerande arbetstagare och arbetstagares rättigheter i Thailand.

I juni 2023 antog parlamentet en resolution om partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Thailand som åtföljde parlamentets godkännande av avtalet, som undertecknades vid toppmötet mellan EU och Asean i Bryssel i december 2022. Parlamentet välkomnade ingåendet av partnerskaps- och samarbetsavtalet som ett omfattande och modernt avtal som bidrar till att bättre möta aktuella utmaningar. Parlamentet efterlyste också viseringsfrihet för alla EU-medborgare som reser till Thailand och förespråkade ett viseringsfritt system för resor till EU för thailändska medborgare.

H. Kambodja

EU:s förbindelser med Kambodja går tillbaka till 1997 års samarbetsavtal. EU är landets största bidragsgivare och anslog 410 miljoner euro för perioden 2014–2020, för förbättring av samhällsstyrningen och rättsstaten, liksom för tribunalen för röda khmerernas brott. I EU:s fleråriga vägledande program 2021–2027 för Kambodja ges omkring 500 miljoner euro i bistånd till landet för att hjälpa det att stärka sin ekonomiska utveckling.

2022 uppgick handeln med varor mellan EU och Kambodja till 6,3 miljarder euro. EU är Kambodjas femte största handelspartner och står för 9 % av landets totala handel.

Åratal av inbördeskrig har gjort Kambodja till ett av de fattigaste länderna i Sydostasien. Efter 1991 års fredsavtal i Paris antog Kambodja 1993 en statsförfattning som lade grunden till en liberal och demokratisk flerpartistat. Hun Sen och hans regerande Kambodjanska folkparti (CPP) vann det allmänna valet i juli 2018, men oppositionen hävdade att valprocessen varken hade varit fri eller rättvis. Den tidigare ledaren för oppositionspartiet Kambodjas nationella räddningsparti (CNRP), Kem Sokha, greps i september 2017, och en annan tidigare CNRP-ledare, Sam Rainsy, har befunnit sig i frivillig exil sedan 2015. CNRP upplöstes i november 2017. I mars 2021 dömdes Sam Rainsy i sin frånvaro av en distriktsdomstol i Phnom Penh till 25 års fängelse för en påstådd komplott för att störta premiärminister Hun Sens regering. Likaså förbjöds han att rösta och ställa upp i val.

I februari 2020 beslutade kommissionen att dra tillbaka en del av de tullförmåner som beviljats Kambodja inom ramen för handelssystemet ”Allt utom vapen”, på grund av de allvarliga och systematiska kränkningarna av människorättsprinciperna i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Kambodjas ekonomi är beroende av internationellt bistånd och export av kläder och är mycket känslig för arbetskraftskostnader. De upphävda tullförmånerna och ersättandet av dem med EU:s standardtullar påverkade främst kläder och skor, motsvarade cirka en femtedel eller 1 miljard euro av Kambodjas årliga export till EU.

I juli 2023 hölls allmänna val till nationalförsamlingen i Kambodja. Det styrande CPP, som är knutet till den auktoritäre Hun Sen, vann 120 av 125 platser i nationalförsamlingen. Den enda oppositionen att tala om, partiet ”Candlelight”, uteslöts ur valkampanjen på grund av en teknikalitet, och alla som bojkottade valet hotades med straff. Efter CPP:s seger tillkännagav premiärminister Hun Sen att han skulle avgå och överlämna stafettpinnen till sin son Hun Manet, som blev premiärminister i augusti 2023.

I februari 2022 sköt regeringen upp ikraftträdandet av en kontroversiell ”nationell internetportal”, som skulle ha dirigerat all internettrafik i landet genom en brandvägg av kinesisk typ. Regeringen skyllde uppskjutandet på pandemirelaterade förseningar och förnekade att den hade påverkats av allvarlig kritik från förespråkare för yttrandefrihet.

I september 2017 antog parlamentet en resolution med en uppmaning till Kambodjas regering att lägga ned det politiskt motiverade åtalet mot Kem Sokha. I september 2018 antog parlamentet en andra resolution med krav på att alla åtal mot Kem Sokha skulle läggas ned.

I mars 2021 antog parlamentet en resolution med fördömande av de tilltagande människorättskränkningarna i Kambodja och de repressiva åtgärder som vidtagits under täckmantel av skydd mot covid-19. Parlamentet uppmanade säkerhetsstyrkorna att avstå från onödigt och överdrivet våld mot dem som deltar i fredliga protester och att upphöra med alla former av trakasserier, bland annat rättsliga trakasserier.

En kambodjansk domstol dömde 20 oppositionspolitiker och oppositionsaktivister i en rättegång som av Human Rights Watch beskrevs som ”en häxjakt”. De som dömdes i mars 2022 var bland annat oppositionsledarna Sam Rainsy, Eng Chai Eang, Mu Sochua med flera. Europaparlamentet har krävt att åtalen villkorslöst ska upphävas. Parlamentet antog i maj 2022 en resolution om de fortsatta tillslagen mot den politiska oppositionen i Kambodja.

I mars 2023 antog parlamentet resolutionen Kambodja: fallet med oppositionsledaren Kem Sokha, med krav på ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Kem Sokha och alla oppositionsmedlemmar och aktivister som dömts eller frihetsberövats på grund av politiskt motiverade anklagelser.

I. Singapore

EU och Singapore samarbetar mycket nära på områdena näringsliv, vetenskap och teknik. I februari 2019 ratificerade EU och Singapore tre avtal av ”den nya generationen”: avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Singapore, frihandelsavtalet mellan EU och Singapore och avtalet om investeringsskydd mellan EU och Singapore. Frihandelsavtalet med Singapore trädde i kraft i november 2019. Dessa avtal är utformade för att stärka de politiska, ekonomiska och handelsrelaterade banden och kommer att sänka tullarna avsevärt. Tekniska och icke-tariffära handelshinder för varor undanröjs inom en rad olika sektorer.

Singapore var EU:s näst största handelspartner i Asean 2022 och EU:s näst största handelspartner för varor. 2022 uppgick handeln med varor mellan EU och Singapore till 52,4 miljarder euro. EU:s export till Singapore uppgick till 31,7 miljarder euro, medan importen från Singapore uppgick till totalt 20,7 miljarder euro. Singapore rankades globalt som EU:s 22:a största handelspartner för varor 2022. Tjänstehandeln mellan EU och Singapore uppgick till 57,5 miljarder euro 2022. Utländska direktinvesteringar från EU i Singapore uppgick till 263,3 miljarder euro 2022 . Singapore är en viktig destination för europeiska investeringar i Asien och är den näst största asiatiska investeraren i EU.

I början av december 2021 förde EU och Singapore samtal om att stärka den bilaterala digitala handeln, bland annat genom att främja ett omfattande digitalt partnerskap mellan EU och Singapore och stärka samarbetet om artificiell intelligens och dataförvaltning.Förhandlingar om ett digitalt handelsavtal mellan EU och Singapore inleddes i juli 2023 för att bygga upp konsumenternas förtroende, säkerställa förutsägbarhet och rättssäkerhet för företag samt undanröja och förhindra uppkomsten av omotiverade hinder för digital handel.

Singapore höll allmänna val i juli 2020. Lee Hsien Loong från People’s Action Party (PAP) vann 83 av 93 mandat i parlamentet, medan det största oppositionspartiet, Arbetarpartiet, gjorde sitt bästa resultat hittills och fick tio mandat. PAP har aldrig förlorat ett val och har styrt stadsstaten sedan 1959. Premiärminister Lee Hsien Loong hade länge sagt att skulle lämna ifrån sig makten innan han fyllde 70, vilket inträffade 2022. I april 2021 tillkännagav vice premiärminister Heng Swee Keat, som utsetts till Lee Hsien Loongs efterträdare, sitt beslut att träda tillbaka. Lawrence Wong blev ny ledare för det styrande PAP och därmed vice premiärminister. Han efterträdde Lee Hsien Loong som premiärminister i maj 2024.

I september 2023 höll Singapore det första konkurrensutsatta presidentvalet på tolv år, och Tharman Shanmugaratnam valdes till landets nionde statschef.

I oktober 2021 antog Singapores parlament lagen om (motåtgärder mot) utländsk inblandning, avsedd att bekämpa främmande makters inblandning i inrikespolitiken. Samtidigt som Europaparlamentet stöder det civila samhällets arbete har det begärt att dödsstraffet ska avskaffas.

I januari 2024 samlade den första dialogen mellan EU och Singapore om Global Gateway en rad olika intressenter för att diskutera olika sätt att underlätta gröna och hållbara investeringar i Sydostasien.

J. Brunei

Sultanen av Brunei Darussalam, Hassanal Bolkiah, har styrt staten sedan 1967, samtidigt som prins Billah Bolkiah tar på sig större ansvar. Det har inte genomförts någon som helst politisk liberalisering. I april 2019 antogs en ny strafflag som införlivade principer baserade på sharia. Det infördes nya former av straff som inbegriper stening för homosexuella handlingar och äktenskapsbrott samt amputation av kroppsdelar för stöld. Till följd av internationella protester har Brunei infört ett moratorium för dödsstraffet.

EU arbetar aktivt för att fördjupa sina förbindelser med Brunei, men har inget ramavtal med landet. Ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Brunei håller på att förhandlas fram och kommer att omfatta en rad politiska och ekonomiska områden. Handeln mellan EU och Brunei omfattar främst maskiner, motorfordon och kemikalier.

Förbindelserna mellan EU och Brunei hanteras huvudsakligen via Asean. 2021 övertog Brunei ordförandeskapet för Asean, under mottot ”We Care, We Prepare, We Prosper”. I augusti 2021 utnämndes Bruneis biträdande utrikesminister Erywan Yusof till Aseans särskilda sändebud för Myanmar, med uppgift att medla med juntan i Myanmar.

Spänningarna mellan Kina och de sydostasiatiska rättssökande i de territoriella tvisterna i Sydkinesiska havet ökade under 2022. Brunei har hittills inte yttrat sig, men gjorde sitt första ensidiga uttalande någonsin om Sydkinesiska havet i juli 2022, som ett land med konkurrerande anspråk. Bruneis politik är dock att undvika en konfrontation med Kina om tvisten i Sydkinesiska havet, eftersom man är rädd att skada de bilaterala ekonomiska banden.

Sultanen av Brunei tillkännagav en tidig ombildning av regeringen i juni 2022. Sultanen behåller posten som premiärminister, tillsammans med försvars-, utrikes- och finans- och ekonomiportföljerna. För första gången utsågs en kvinna till minister (för utbildning).

I februari 2023 lanserades partnerskapsfaciliteten EU–Brunei Darussalam. Det anordnade ett seminarium om klimatförändringar under rubriken ”Uppbyggnad av regional kapacitet för anpassning till och begränsning av klimatförändringar”.

Parlamentet antog i april 2019 en resolution som starkt fördömde ikraftträdandet av shariastrafflagen. Parlamentet upprepade sitt fördömande av dödsstraffet och underströk att bestämmelserna i shariastrafflagen strider mot Bruneis skyldigheter enligt internationell människorättslagstiftning.

K. Laos

Förbindelserna mellan EU och Laos grundar sig på samarbetsavtalet från 1997. Laos är på god väg att lämna sin status som ett av de minst utvecklade länderna senast 2026, och landets nionde nationella socioekonomiska utvecklingsplan för 2021–2025 ligger i linje med FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som syftar till att främja hållbar och grön tillväxt för alla. EU har föresatt sig att stödja Demokratiska folkrepubliken Laos arbete för en hållbar och inkluderande utveckling.

I oktober 2021 lanserade landet sin första nationella plattform för digital undervisning och digitalt lärande, tack vare stöd från EU, Unicef och det globala partnerskapet för utbildning för att underlätta distansundervisning för studerande och lärare under covid-19-pandemin. I EU:s fleråriga vägledande program för 2021–2027 för Laos föreskrivs ett totalt vägledande anslag på 83 miljoner euro för den första fasen 2024–2021.

EU är Laos fjärde största handelspartner (efter Thailand, Kina och Vietnam) och står för 4,2 % av landets totala handel. Den sammanlagda handeln mellan EU och Laos uppgick till 533 miljoner euro 2022. Trots ekonomiska reformer är landet fortfarande fattigt och beroende av internationellt bistånd. Som ett av de minst utvecklade länderna omfattas Laos av EU:s handelssystem ”Allt utom vapen”.

Laos är en enpartistat. Laotiska folkets revolutionära parti (LPRP), som sitter vid makten sedan inbördeskrigets slut 1975, styr landet med järnhand och utan någon opposition som kan utmana det. Laos höll parlamentsval i februari 2021 till sin nionde nationalförsamling med 164 platser, varav 158 gick till det styrande LPRP och sex till oberoende kandidater. I mars 2021, när nationalförsamlingen öppnades, valde Laos till president Thongloun Sisoulith, generalsekreterare för det regerande LPRP, som tidigare hade tjänstgjort som premiärminister sedan april 2016.

Laos fördjupar sina förbindelser med Kina och Asean, i syfte att locka mer investeringar. Ekonomiska reformer har lett till en stadig ekonomisk tillväxt på över 7 procent sedan 2014. Covid-19-pandemin har medfört nya utmaningar för denna agenda, vilket allvarligt påverkat den ekonomiska tillväxten.

EU fäster särskild vikt vid människorättssituationen, inbegripet den svåra situationen för människor som fördrivits på grund av enorma dammbyggen i Mekong. För nästan en tredjedel av Laos årliga BNP öppnades i början av december 2021 en ny järnvägslinje på 414 kilometer mellan Kina och huvudstaden Vientiane som en del av Pekings initiativ Nya sidenvägen.

Vid Internationella arbetsorganisationens konferenser i Genève uppmanade EU Laos att ta upp frågan om sexuellt utnyttjande av barn. I juli 2022 uttryckte EU oro över bristen på framsteg med att koma till rätta med långvariga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Laos, och uppmanade myndigheterna att uppfylla landets skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter enligt Internationella federationen för mänskliga rättigheter (FIDH) och dess medlemsorganisation Lao-rörelsen. De båda organisationerna släppte ett informationsdokument med en sammanfattning av utvecklingen på människorättsområdet i Laos. Den senaste människorättsdialogen mellan EU och Laos hölls i juni 2023.

Parlamentet har upprepat sin uppmaning till Laos regering att sätta stopp för trakasserierna och de godtyckliga gripandena och frihetsberövandena av människorättsförsvarare, oberoende journalister och samhällsaktivister samt att respektera yttrande- och föreningsfriheten och minoriteternas rättigheter, och påminner Laos om dess internationella skyldigheter enligt de människorättsfördrag som landet har ratificerat.

L. Malaysia

Som kulmen på de förhandlingar som inleddes 2015 undertecknade EU och Malaysia ett partnerskaps- och samarbetsavtal i december 2022 vid toppmötet mellan EU och Asean i Bryssel. Partnerskaps- och samarbetsavtalet utgör en övergripande ram som syftar till att stärka det bilaterala samarbetet, särskilt på områdena handel och investeringar, finanser och energi.

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Malaysia sköts i april 2012 upp på Malaysias begäran, efter sju förhandlingsrundor. I mars 2017 diskuterade EU och Malaysia införandet av nya bestämmelser och gjorde en principöverenskommelse. Förhandlingar pågår för närvarande om två avtal, ett frihandelsavtal och ett frivilligt partnerskapsavtal om efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvaltning av och handel med skog. Malaysias tillväxtekonomi erbjuder EU attraktiva handelsmöjligheter. Handeln mellan EU och Malaysia ökar och har vuxit med över 50 % sedan 2010. EU är Malaysias fjärde största handelspartner, medan Malaysia är EU:s tredje största handelspartner inom Asean (efter Singapore och Vietnam). EU:s import från Malaysia har gradvis ökat och uppgick till 35,5 miljarder euro 2022, medan EU:s export till Malaysia uppgick till 14,7 miljarder euro. Malaysias totala handelsöverskott med EU har ökat stadigt under åren och uppgick 2022 till 20,8 miljarder euro. Den bilaterala handeln mellan EU och Malaysia domineras av industriprodukter, som står för mer än 90 % av handeln. Till följd av Malaysias liberaliseringspolitik och utsikterna till ett frihandelsavtal ökade investeringarna från EU i Malaysia till 28,7 miljarder euro 2021.

I mars 2019 tillkännagav kommissionen att användningen av palmolja i transportbränsle bör fasas ut på grundval av direktivet om förnybar energi, som fastställer ett mål för hållbar bioenergi på 32 %. Indonesien och Malaysia protesterade och lämnade in klagomål till WTO. Malaysia, som är världens näst största palmoljeproducent, följde i januari 2021 Indonesiens exempel genom att lämna in ett klagomål till WTO om EU:s regler om biobränslen. I oktober 2021 antog rådet slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. För första gången lades Malaysia till på den gråa listan i bilaga II. Även om palmolja anses vara en viktig fråga i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Malaysia står den för mindre än 5 % av EU:s import från Malaysia. Den ryska invasionen av Ukraina har emellertid orsakat en global brist på matolja, vilket kan hjälpa Malaysia att återfå marknadsandelar för palmolja i EU. EU:s efterfrågan på global matolja förväntas öka under 2024 på grund av den knappa tillgången på solrosolja och sojaolja. I mars 2024 vann EU en seger vid WTO, då en dömande rättsinstans avvisade ett malaysiskt klagomål mot ett EU-beslut om att biodiesel från palmolja inte längre ska räknas som ett förnybart biobränsle.

I april 2023 förlängde EU antidumpningsåtgärderna mot rördelar av rostfritt stål från Kina och Taiwan med ytterligare fem år och utvidgade åtgärderna till Malaysia, eftersom företag i det landet importerade de huvuddelar som behövdes för att tillverka rördelar av rostfritt stål från Kina.

I juni 2022 tillkännagav den malaysiska regeringen att den kommer att avskaffa det obligatoriska dödsstraffet. Detta är ett steg framåt och ett beslut värt att efterföljas i regionen. EU har uppmanat landets myndigheter att vidta konkreta åtgärder för att snabbt införliva avtalet i lag. I november 2022 höll Malaysia allmänna val, som vanns av en koalition som leddes av oppositionsledaren Anwar Ibrahim, följt av en koalition som omfattade landets islamistiska parti.

I januari 2024 svors sultan Ibrahim in som Malaysias nye kung för en femårsperiod, som en del av Malaysias system med en roterande monarki. Sultan Ibrahim är sultan av delstaten Johor i Malaysia.

I sina resolutioner har parlamentet fördömt dödsstraffet, bristen på respekt för hbtqia+-personers rättigheter och nedtystandet av allmänhetens missnöje samt bristen på fredliga åsiktsyttringar, inbegripet offentlig debatt.

I juni 2023 antog parlamentet en resolution om partnerskaps- och samarbetsavtalet EU–Malaysia, som åtföljde dess godkännande av avtalet. I denna förklarade parlamentet att avtalet utgör en solid rättslig ram för att stärka bilaterala politiska och ekonomiska förbindelser och diskutera frågor av regionalt och globalt intresse, såsom främjande av demokrati, mänskliga rättigheter och internationell rättvisa, förstärkning av den internationella ramen för icke-spridning av massförstörelsevapen, kampen mot terrorism och korruption.

 

Samuel Cantell / Jorge Soutullo