Om regler för ledamöterna

Europaparlamentet har 720 ledamöter som utsetts av väljarna i EU:s 27 medlemsstater. Sedan 1979 väljs ledamöterna genom allmänna direkta val för en fem årsperiod.

Bild från plenisalen i Strasbourg under ett plenarsammanträde

Varje land bestämmer självt hur valet ska gå till, men måste garantera jämställdhet mellan kvinnor och män och valhemlighet. Ett proportionellt valsystem används för EU-valen. Rösträttsåldern är 16 år i Belgien, Malta, Tyskland och Österrike, 17 år i Grekland och 18 år i övriga medlemsstater.

Platserna fördelas utifrån varje lands folkmängd. Mer än en tredjedel av Europaparlamentets ledamöter är kvinnor. Ledamöterna delas in efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

Ledamöterna delar sin tid mellan sina valkretsar, Strasbourg (där de befinner sig under 12 sammanträdesperioder varje år) och Bryssel. I Bryssel har de extra sammanträdesperioder samt möten i sina utskott och politiska grupper.

Villkoren för ledamöternas verksamhet regleras i ledamotsstadgan från 2009.

Mer information :

Integritet i Europaparlamentet

Europaparlamentet lägger stor vikt vid integritet, insyn och ansvarsskyldighet i ledamöternas politiska verksamhet. Därför finns det en rad olika regler som ledamöterna måste följa – och de har skärpts ytterligare efter en översyn 2023.

Uppförandekod för Europaparlamentets ledamöter

Uppförandekoden trädde i kraft den 1 januari 2012 och sågs över senast 2023. Dess huvudprincip är att Europaparlamentets ledamöter alltid ska agera i allmänhetens intresse och att de i sitt arbete ska visa prov på opartiskhet, integritet, öppenhet, aktsamhet, ärlighet och ansvar och respektera parlamentets värdighet och anseende.

Uppförandekoden tar upp intressekonflikter och anger hur ledamöterna ska agera om de hamnar i en sådan situation. Till exempel är de redovisningsskyldiga, det finns regler för vilken verksamhet f.d. ledamöter får bedriva och det finns en rådgivande kommitté för ledamöternas uppförande.

Ledamöterna måste lämna in en detaljerad förklaring om sina privata intressen, redovisa sina tillgångar och anmäla att de är medvetna om att en intressekonflikt föreligger. Dessutom måste de offentliggöra alla inplanerade möten med intressegrupper som står med i parlamentets öppenhetsregister och med myndighetsföreträdare från länder utanför EU – vare sig det är ledamoten själv eller en assistent som deltar i mötet. Och skulle de delta i ett evenemang utanför parlamentet måste de anmäla även detta om deras kostnader för resa, logi och uppehälle helt eller delvis betalas av en utomstående. Nästan alla uppgifter som ledamöterna lämnar i sina redovisningar finns att läsa på deras profilsidor. Det är bara redovisningen av tillgångar som är sekretessbelagd.

Ledamöterna måste redovisa gåvor som de tar emot när de representerar parlamentet officiellt om gåvan uppskattas vara värd mer än 150 euro. Reglerna för detta står i uppförandekodens tillämpningsföreskrifter. Sådana gåvor ska registreras i gåvoregistret.

Om en ledamot bryter mot uppförandekoden kan talmannen besluta om påföljder. Påföljden tillkännages av talmannen i kammaren och offentliggörs på framträdande plats på parlamentets webbplats.

Se även:

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande

Den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande ger ledamöterna vägledning om hur uppförandekoden ska tolkas och tillämpas. På begäran av talmannen eller efter att ha blivit kontaktad direkt bedömer den även misstänkta fall av överträdelser av uppförandekoden och ger talmannen råd om eventuella åtgärder. Kommittén jobbar även proaktivt med att kontrollera att ledamöterna följer uppförandekoden och dess tillämpningsföreskrifter.

Kommittén består av åtta ledamöter. De utses av talmannen utifrån sin erfarenhet, men även utifrån politisk balans och en jämn könsfördelning. Ordförandeposten roterar var sjätte månad mellan kommitténs ledamöter. Talmannen utser även en reservledamot för varje politisk grupp som i övrigt inte är representerad i kommittén.

Kommittén publicerar varje år en rapport om sitt arbete.

Se även:
Sjunde valperioden:
8 valperioden:
9 valperioden:
tionde valperioden:

Andra regler om transparens och etik som rör ledamöterna

Transparens och ansvarsskyldighet

Förutom samtliga ledamöters skyldigheter enligt uppförandekoden har Europaparlamentet infört ett antal särskilda regler som ska öka transparensen och etiken inom alla verksamhetsområden. Man har valt att fokusera särskilt på den etik som rör lobbyverksamheten.

Lobbyisters deltagande i evenemang

Organisationer som omfattas av bestämmelserna om öppenhetsregistret får endast anordna eller stå som värd för evenemang i parlamentet om de har registrerat sig korrekt i registret.

Ytterligare information:

Bestämmelser för före detta ledamöter

Före detta ledamöter får inte bedriva lobbyverksamhet i parlamentet under de första sex månaderna efter det att deras mandat löpt ut. Om de bedriver lobbyverksamhet efter sex månader måste de registrera sig i öppenhetsregistret. Före detta ledamöter får tillträde till parlamentets byggnader i denna egenskap, men får inte använda detta tillträde för att bedriva lobbyverksamhet.

Ytterligare information:

Arvoden och pensioner

Ledamotsarvodet

Europaparlamentets ledamöter har i allmänhet ett och samma arvode enligt ledamotsstadgan, som började gälla i juli 2009.

Enligt ledamotsstadgan ska ledamotsarvodet uppgå till 38,5 procent av grundlönen för en domare vid Europeiska gemenskapernas domstol. Närmare bestämt är ledamöternas månadsarvode före skatt 10 802,91 EUR. Från arvodet, som kommer från parlamentets budget, dras EU-skatt och försäkringsavgifter, varefter månadsarvodet efter skatt uppgår till 8 419,90 EUR. Medlemsstaterna får också ta ut nationella skatter på arvodet.

Det finns emellertid ett undantag: Ledamöter som valdes in i parlament före valet 2009 kunde välja att behålla det tidigare nationella systemet för arvoden, övergångsersättningar och pensioner.

Pensioner

Enligt ledamotsstadgan har före detta ledamöter rätt till ålderspension från 63 års ålder. Pensionen motsvarar 3,5 % av ledamotsarvodet för varje helt år som ledamoten har utövat sitt mandat, och en tolftedel av detta belopp för varje ytterligare hel månad. Det totala pensionsbeloppet får dock inte överstiga 70 % av ledamotsarvodet. Kostnaderna för dessa pensioner täcks av Europeiska unionens budget.

Det tilläggspensionssystem som infördes för ledamöterna 1989 är sedan juli 2009 inte längre tillgängligt för nya ledamöter och håller på att fasas ut.

Ledamöternas ersättningar

Precis som ledamöter av nationella parlament mottar Europaparlamentets ledamöter flera olika ersättningar som ska täcka deras utgifter i samband med att de utövar sitt parlamentariska uppdrag.

Ersättning för allmänna utgifter

Denna ersättning är avsedd att täcka bland annat utgifter såsom ledamöternas kostnader för kontorsdrift och kontorsunderhåll, kontorsartiklar och dokumentation, kontorsutrustning, representationsverksamhet och administrativa kostnader. Ersättningen halveras för ledamöter som, utan vederbörlig motivering, inte närvarar vid minst hälften av plenarsammanträdena under ett parlamentsår (september till augusti).

2024 uppgår denna ersättning till 4 950 EUR per månad.

Utgifter för ordinarie resor

De flesta av Europaparlamentets sammanträden, t.ex. plenarsammanträden, utskottssammanträden och möten med de politiska grupperna, äger rum i Bryssel eller Strasbourg. Mot uppvisande av styrkande handlingar ersätts ledamöterna för den faktiska resekostnaden för att närvara vid sådana sammanträden och möten, upp till högst flygbiljettpriset i affärsklass D (eller motsvarande), tågbiljettpriset i första klass eller upp till 0,58 EUR per km för bilresor (upp till högst 720 km per resa och 60 000 km per år).

För att täcka andra reserelaterade utgifter (t.ex. motorvägstullar, avgifter för överviktsbagage eller bokningsavgifter eller måltider, drycker osv.) har ledamöterna dessutom rätt till avstånds- och tidsersättningar i samband med resorna. Dessa ersättningar betalas bara ut för en tur- och returresa per parlamentsarbetsvecka mellan en av parlamentets arbetsorter eller en sammanträdesort och ledamotens bosättningsort eller någon annan avreseort i den medlemsstat där ledamoten blivit vald.

Övriga reseutgifter

Ledamöterna behöver ofta resa inom och utanför den medlemsstat där de blivit valda i samband med att de utövar sitt offentliga uppdrag.

För aktiviteter inom den medlemsstat där respektive ledamot blivit vald ersätts resekostnader enligt systemet med utgifter för ordinarie resor (dock utan avstånds- och tidsersättningar), upp till ett högsta antal årliga resor med flyg eller tåg, eller kilometer som tillryggalagts baserat på landets storlek.

För aktiviteter utanför den medlemsstat där respektive ledamot blivit vald kan ledamoten få ersättning för resor, uppehälle och andra tillhörande utgifter upp till ett årligt belopp på 5 500 EUR, som kan komma att indexeras på årsbasis.

Dagtraktamente
  • Parlamentet betalar ut ett schablonbelopp på 350 EUR per dag (2024), som kan komma att indexeras på årsbasis, för att täcka alla kostnader för uppehället för ledamöterna under perioder med parlamentsverksamhet, under förutsättning att de bekräftar sin närvaro genom att underteckna ett av de officiella register som finns tillgängliga för detta ändamål.
  • Ersättningen halveras om ledamöterna under dagar med plenaromröstningar uteblir från minst hälften av omröstningarna med namnupprop, även om de är närvarande. För möten utanför EU är dagtraktamentet 175 EUR (åter under förutsättning att en närvarolista skrivs på). Utgifter för uppehälle ersätts separat.

Anställning av personal

Europaparlamentets ledamöter kan fritt välja sina egna assistenter så länge de håller sig inom den budget som parlamentet fastställt. De relevanta villkoren fastställs i kapitel 5 i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan.

År 2024 är det högsta belopp som görs tillgängligt för varje ledamot för alla personalrelaterade utgifter 29 557 EUR per månad. Ledamöterna får inte detta belopp utbetalt, men de har det till sitt förfogande och kan använda det för alla personalrelaterade utgifter, efter godkännande från parlamentets behöriga avdelning. Beloppet i fråga används bland annat för att täcka löner, arvoden och socialförsäkringsavgifter för de parlamentsassistenter och tjänsteleverantörer som ledamöterna anställer eller använder sig av.

Det finns två kategorier av assistenter:

- Ackrediterade assistenter, som är anställda i Bryssel, Luxemburg eller Strasbourg, lyder direkt under parlamentets administration. Ledamöterna kan rekrytera upp till fyra ackrediterade assistenter. Minst 40 % av budgeten för parlamentsassistenter är öronmärkt för ackrediterade assistenter.

- Lokala assistenter bistår ledamöterna i det land där respektive ledamot blivit vald. Avtalen för de assistenter som ingås personligen med ledamoten hanteras av betalningsombud som garanterar att relevanta nationella och europeiska lagar följs. Lokala assistenter har antingen ett anställningsavtal eller ett tjänsteleverantörsavtal.

Ledamöterna kan också använda sig av fysiska eller juridiska personer (t.ex. företag) som tillhandahåller dem specialiserade och tydligt identifierade tjänster.

Dessutom kan ledamöterna erbjuda praktikplatser antingen på parlamentets arbetsorter eller i den medlemsstat där respektive ledamot blivit vald.

De sammanlagda kostnaderna för lokala assistenter och praktikanter får inte överstiga 60 % av budgeten för parlamentsassistenter, medan kostnaderna för tjänsteleverantörer inte får överstiga 20 % av budgeten. Betalningsombudens avgifter får inte överstiga 4 % av assistentstödet till ledamöterna.

Vissa ersättningstak gäller för fysiska personer. Mer information finns här.

Flera ledamöter kan gå ihop i en grupp för att anställa en eller flera ackrediterade eller lokala assistenter eller praktikanter. De bestämmer då sinsemellan hur kostnaderna ska fördelas.

Ledamöterna får inte anställa nära anhöriga som assistenter. Deras assistenter får inte agera på ett sätt som gör att de hamnar i en intressekonflikt med de ledamöter som de arbetar för eller parlamentet.

Alla assistenters namn eller företagsnamn finns publicerade på parlamentets webbplats så länge deras avtal gäller. Undantag kan dock medges av vederbörligen motiverade skäl gällande exempelvis skyddet av deras säkerhet.

Eiropas Parlamenta un valstu vēlēšanas skaitļos

Publikācija ir pilnīgākā un apjomīgākā pieejamā datu bāze par politiskajām norisēm Eiropas Savienībā, kurā apkopoti dati par Eiropas Parlamenta vēlēšanu rezultātiem un sastāvu kopš 1979. gada, kad notika pirmās tiešās un vispārējās vēlēšanas. Turklāt pārskatā ir arī apskatītas visās ES dalībvalstīs nesen notikušās valstu parlamentu vēlēšanas.