EU-valet 2024 

Den 6–9 juni 2024 gick omkring 360 miljoner människor i EU till valurnorna för att välja 720 ledamöter till Europaparlamentet för dess tionde valperiod.

I EU:s vallag står det att valet till Europaparlamentet ska äga rum vart femte år. 2024 hölls det val i de 27 EU-länderna från torsdagen den 6 juni till söndagen den 9 juni.

Hur går EU-valet till?

Valet till Europaparlamentet anordnas enligt EU-ländernas nationella lagstiftning, men det finns även ett antal gemensamma EU-bestämmelser. Proportionell representation måste tillämpas, och medan de flesta länder bara har en enda valkrets finns det andra som har flera valkretsar: Belgien, Irland, Italien och Polen.

Läs mer om de här och andra valbestämmelser i den här infografiken och den här briefingen.

Toppkandidater

Det här är ett sätt att sätta en ännu tydligare EU-prägel på valet och stärka den demokratiska legitimiteten i EU:s beslutsfattande. Inför EU-valet 2014 uppmanade parlamentet därför de europeiska politiska partierna att nominera toppkandidater till kommissionsordförande. Ledamöterna ansåg att EU-medborgarnas val till Europaparlamentet direkt skulle påverka vem som blir chef för EU:s verkställande organ.

I EU-valet 2014 resulterade det i att Jean-Claude Juncker valdes till kommissionsordförande.

Efter EU-valet i maj 2019 lade stats- och regeringscheferna fram namnet Ursula von der Leyen för Europaparlamentet som kandidat till kommissionsordförande. Hon var inte något av partiernas toppkandidat.

Inför EU-valet 2024 betonade parlamentet återigen vikten av att toppkandidatsystemet används och att de europeiska politiska partierna utser toppkandidater till posten som EU-kommissionens ordförande. Parlamentsledamöterna vill att det ska finnas en tydlig och trovärdig koppling mellan väljarnas val och vad kommissionsordföranden står för. De pekar på EU-fördragen och menar att kandidaten måste ha stöd av en majoritet av ledamöterna som valts in i EU-valet.

Toppkandidaterna i EU-valet 2024 var:

Europeiska folkpartiets grupp (EPP)

Ursula von der Leyen (Tyskland) - Europeiska folkpartiets grupp (EPP):

Nicolas Schmit (Luxemburg) - Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet:

Marie-Agnes Strack-Zimmermann (Tyskland), Sandro Gozi (Italien) och Valérie Hayer (Frankrike) - Renew Europe-gruppen:

Terry Reintke (Tyskland), Bas Eickhout (Nederländerna), Raül Romeva (Spanien) och Maylis Roßberg (Tyskland) - Gruppen De gröna/EFA:

Walter Baier (Österrike) - Vänstern - GUE/NGL-gruppen.

Grupperna Identitet och demokrati (ID) och Europeiska konservativa och reformister (ECR) utsåg inte officiellt någon toppkandidat.

En debatt mellan toppkandidaterna, organiserad av Europeiska rundradiounionen (EBU), ägde rum i Europaparlamentets plenisal i Bryssel den 23 maj på eftermiddagen. Här finns mer information om debatten.

Valresultat

Sedan söndagen den 9 juni 2024 har parlamentet publicerat uppgifter knutna till det senaste EU-valresultatet på https://results.elections.europa.eu på alla 24 EU-språk i takt med att de offentliggjorts av de nationella valmyndigheterna.

Tekniska frågor om valresultaten ska skickas till election-results-data@europarl.europa.eu.

Resultat från tidigare EU-val

På den dynamiska och interaktiva webbplatsen https://results.elections.europa.eu kan man se valresultatet i sin helhet eller uppdelat efter land. Man kan även se resultaten från tidigare mandatperioder sedan 1984, uppdelningar enligt nationella partier och politiska grupper sedan 1979, och fullständiga resultat på nationell nivå sedan 2009. Dessutom finns där information om trender i EU-valen, till exempel när det gäller könsbalansen.

• I verktyget på sidan kan man jämföra data mellan olika val.
• Det finns också en widget för att göra webbplatsen så användbar som möjligt för just dig. Med den kan du publicera resultaten från tidigare EU-val på din webbsida och se de nya resultaten vartefter de kommer in.
• Ladda ner datablad i öppna dataformat (json, xml och csv) eller i bildformat (jpg och png).