Plastavfall och återvinning i EU: fakta och siffror

EU-länder återvinner mer plast, men producerar också mer. Med vår grafik får du lära dig mer om plaståtervinningen i EU.

Publicerad: 19-12-2018 Senast uppdaterad: 25-06-2024 - 14:22 Läsning: 6 minuter

Varje person som bor i EU genererade i genomsnitt 36,1 kilo plastförpackningsavfall 2021. Mängden plastförpackningsavfall som genererades per invånare ökade med cirka 29 % (+8,1 kilo per person) mellan 2010 och 2021.

Det totala plastavfallet som producerades i EU 2021 var 16,13 miljoner ton. Cirka 6,56 miljoner ton plastavfall återvanns.

EU vidtar redan åtgärder för att minska mängden plastavfall, men vad händer med det avfall som uppstår trots alla ansträngningar? Och hur kan återvinningsgraden för plast ökas?

Läs mer om EU:s åtgärder mot plastavfall.

Hanteringen av plastavfall i Europa

I Europa är energiutvinning det vanligaste sättet att omhänderta plastavfall på, följt av återvinning.

Hälften av den plast som samlas in för återvinning exporteras för att bearbetas i länder utanför EU. Anledningarna att export sker innefattar bristande kapacitet, teknologi och ekonomiska resurser för att hantera avfallet lokalt. EU:s export av avfall till länder utanför EU uppgick till 33 miljoner ton år 2021. Huvuddelen av avfallet består av järn- och icke-järnmetallskrot samt pappers-, plast-, textil- och glasavfall och går huvudsakligen till Turkiet, Indien och Egypten.

Tidigare skeppades en betydande del av det exporterade plastavfallet till Kina, men med Kinas nyligen införda förbud av importerat plastavfall minskar antagligen EU:s export ytterligare. Det medför en risk för att avfallet förbränns eller hamnar på soptippar ökar i Europa. Under tiden söker EU efter cirkulära och klimatvänliga sätt att hantera sitt plastavfall.

Den relativt låga andelen av plaståtervinning som sker inom EU innebär stora ekonomiska och även miljömässiga förluster. Det uppskattas att 95 procent av det ekonomiska värdet på förpackningsmaterial i plast är förlorat redan efter den första användningen.

Omkring 22 miljoner ton plast hittade sin väg till jordar, floder och hav 2019, och plastläckaget förväntas fördubblas till 2060.

Under 2019 genererade plast 1,8 miljarder ton utsläpp av växthusgaser – 3,4 % av de globala utsläppen – med 90 % av dessa utsläpp från deras produktion och omvandling från fossila bränslen. År 2060 kommer utsläppen från plastens livscykel att vara mer än fördubblade och uppgå till 4,3 miljarder ton växthusgasutsläpp.

Läs mer om avfallshanteringen inom EU.

Problemen med plaståtervinning

De huvudsakliga problemen som försvårar återvinningen av plast är kvaliteten och priset på den återvunna produkten, jämfört med deras engångsmotsvarighet. Plastbearbetningsföretag kräver stora mängder återvunnen plast, tillverkade enligt snävt kontrollerade specifikationer och till ett konkurrensmässigt pris.

Eftersom plast lätt anpassas till de behov (funktionsmässiga eller estetiska) som varje tillverkare har, komplicerar mångfalden på råmaterialet återvinningsprocessen så att den blir kostsam och inverkar på slutproduktens kvalitet. Som en konsekvens av detta ökar efterfrågan på återvunnet plast snabbt.

EU:s lösningar för att öka återvinningsgraden av plast

I juni 2019 antog EU nya regler för att ta itu med problemet med plastskräp i havet och införde en rad åtgärder för de tio vanligaste plasterna för engångsbruk som hittas på europeiska stränder, samt fiskeredskap. De nya reglerna innehåller ett mål för återvunnet innehåll i plastflaskor på 25 % senast 2025 och 30 % senast 2030.

I november 2022 föreslog kommissionen nya EU-regler för förpackningar,

Parlamentet och rådet nådde en överenskommelse och parlamentsledamöterna godkände den i april 2024. Reglerna kräver att EU-länderna minskar det totala förpackningsavfallet per capita med 5 %, jämfört med 2018, till 2030; 10 % till 2035 och 15 % till 2040.

Det finns också särskilda bestämmelser för att minska plastförpackningsavfall. Vissa engångsförpackningar av plast kommer att förbjudas från 1 januari 2030. År 2029 måste 90 % av engångsförpackningarna i plast och metall (upp till tre liter) samlas in separat.

Som en del av den gröna given ska 55 procent av allt förpackningsavfall i plast återvinnas år 2030. Detta skulle förutsätta bättre utformning/förutsättningar för materialåtervinning, men sätt att skapa incitament på marknaden för återvinningsbar plast behövs också, menar ledamöter.

Dessa åtgärder skulle kunna vara:

Skapandet av kvalitetsstandarder för sekundärplaster
Uppmuntra till certifiering för att öka tilliten hos både industrin och konsumenter
Introducera bindande regler för minsta andelen återvunnet material i vissa produkter
Uppmuntra medlemsstater att överväga en sänkning av momsen på återvunna produkter.

Parallellt med dessa åtgärder har parlamentet 2015 gett sitt stöd till en begränsning av lättviktspåsar av plast i EU

Kammaren uppmanade också Europeiska kommissionen att vidta åtgärder emot mikroplaster.

I februari 2024 godkände parlamentet skärpta krav för avfallstransporter utanför EU. Reglerna förbjuder export av plastavfall till länder som inte är medlemmar i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).