EU:s förordning om nettonollindustri ska bana väg för gröna teknologier i Europa
Europa ligger efter i användningen av grön teknologi, men EU:s nya lagstiftning om nettonollindustri ska råda bot på det.
Därför ska grön teknologi användas
EU har satt upp klimatmål till åren 2030 och 2050. Men för att nå dem krävs ökad användning av teknologier som vind- och solkraft, som kan föra kontinenten närmare klimatneutralitet. Det krävs även att man lagrar koldioxid, istället för att släppa ut den. År 2030 måste nettoutsläppen av växthusgaser ha minskat med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer, och 2050 måste nettoutsläppen vara nere på noll.
Om länder i hela världen helt skulle uppfylla sina internationella åtaganden inom energi och klimat skulle marknaden för viktiga gröna teknologier kunna öka till mer än tre gånger sitt nuvarande värde, och arbetstillfällena kunde stiga från 6 till 14 miljoner i branschen, räknat från idag till år 2030. Det visar en studie som Internationella Atomenergiorganet (IAEA) utfört 2023.
Men mycket grön teknologi har hittills importerats till Europa, medan andra länder i världen producerar och gör sig redo att öka tillverkningen ytterligare.
Målsättningen med EU:s förordning om nettonollindustri
I mars 2023 föreslog EU-kommissionen den så kallade förordningen om nettonollindustri, vars syfte är att stärka europeisk tillverkning av teknologi för EU:s gröna omställning.
Förordningen är en del av EU:s gröna giv. Syftet med den är att stödja övergången till ett billigt, pålitligt och hållbart energisystem. Samtidigt ska EU:s industri bli mer konkurrenskraftig och motståndskraftig mot olika påfrestningar.
Lagstiftningen syftar också till att minska risken att EU:s tidigare beroende av ryska fossila bränslen ersätts av nya strategiska beroenden.
Detta innehåller EU:s förordning om nettonollindustri
Förordningen innehåller bestämmelser som ska säkerställa att EU kan producera motsvarande minst 40 procent av vad unionen behöver i fråga om grön teknologi. De teknologier som lagen syftar till att främja inkluderar solenergiteknik, vindkraft på land och förnybar teknik till havs, batteri/lagringsteknik, värmepumpar, vätgas, biogas, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) samt kärnkraft.
Enligt förordningens regler ska EU 2030 ha kapacitet att lagra minst 50 miljoner ton koldioxid per år.
Mycket snabbare processer för tillstånd
Ett hinder för utvecklingen av nettonollteknik i EU har varit den långa processen att få statliga tillstånd för ny industriell verksamhet. Lagen syftar till att göra denna process mycket enklare och snabbare.
Geografiska koncentrationer av industrier i industriparker kommer att uppmuntras för att främja samarbete och kompetensutveckling på området.
Sista steg
I februari 2024 nådde parlamentet en överenskommelse med rådet. Parlamentet bekräftade avtalet i slutet av april 2024. Efter ett sista formellt beslut även i rådet träder lagstiftningen i kraft.
