Kamerabevakning av anställda
Blir du kamerabevakad på din arbetsplats? Läs mer om dina rättigheter som bevakad
Kamerabevakning förekommer idag på många arbetsplatser, till exempel i butiker, banker, snabbmatsrestauranger och kollektivtrafik. Platserna bevakas ofta eftersom det har bedömts att det finns ett tungt vägande bevakningsintresse. Intresset av att bevaka har ofta sin grund i att det finns en betydande risk att brott ska begås eller en mer omfattande problematik med ordningsstörningar. Det är dock viktigt att anställda inte bevakas i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att förhindra, förebygga och utreda brotten.
Bevakningsintresset ska alltid vägas mot de enskilda personernas intresse av att inte bli kamerabevakade på platsen, det så kallade integritetsintresset. Det finns många arbetsplatser där anställda objektivt sett inte förväntar sig kamerabevakning på samma sätt som exempelvis bank- och butiksanställda gör. Att enskilda objektivt sett inte förväntar sig att bli kamerabevakade på en plats talar för ett tungt vägande integritetsintresse (EDPB:s riktlinjer 3/2019 punkt 36─40). På arbetsplatser där anställda inte har att förvänta sig att bli bevakade väger integritetsintresset i regel tyngre.
Väger behovet av att kamerabevaka tyngre än integritetsintresset?
Ni behöver ha rättslig grund enligt artikel 6.1 i dataskyddsförordningen (GDPR) för er kamerabevakning. Det innebär bland annat att behovet av bevakningen behöver väga tyngre än de enskildas intresse av att inte bli bevakade.
För att bedöma om kamerabevakning är tillåten behöver ni väga in flera omständigheter, bland annat
- syftet med kamerabevakningen
- behovet av kamerabevakningen
- möjliga alternativa åtgärder
- vid vilka tider bevakningen pågår
- hur stort område ni bevakar
- hur integritetskänslig platsen är
- hur länge ni ska spara det inspelade materialet
- vem eller vilka som ska ha tillgång till materialet.
Prova alternativa åtgärder först
Om ni har problem med att obehöriga tar sig in på arbetsplatsen bör ni i första hand försöka åtgärda detta med mindre integritetskänsliga åtgärder, exempelvis inpasseringssystem. Om problemet kvarstår är det ofta tillräckligt att kamerabevaka entréerna. Vanligen krävs det att den aktuella problematiken har skett i det område som ska bevakas för att det ska vara tillåtet.
Tider för bevakningen och kamerans upptagningsområde
Det är viktigt att bevakningen begränsas till vad som är nödvändigt, bland annat i fråga om tider och upptagningsområde, och med hänsyn till de anställdas rätt till integritet. Om ni exempelvis har haft inbrott efter ordinarie arbetstid så finns det inte skäl att bedriva kamerabevakning dygnet runt.
När ni väljer kamerans upptagningsområde kan ni tänka på att rikta den så att den exempelvis bara träffar entrén och inte också receptionistens arbetsplats. Eller så kan ni lägga en digital maskering över den del av receptionsdisken där det inte finns en kassa.
Särskilt känsliga ytor
Anställda ska som regel inte bevakas på eller i anslutning till omklädningsrum eller toaletter. Även lunchrum och vilorum, och andra platser som används för rekreation, är särskilt integritetskänsliga. Det är normalt sett inte heller tillåtet att använda ljudupptagning vid kamerabevakning på en arbetsplats då det anses särskilt integritetskänsligt.
Samtycke kan normalt sett inte kan vara rättslig grund för kamerabevakning av anställda
Utrymmet för att använda samtycke som rättslig grund för behandling av anställdas personuppgifter som sker genom kamerabevakning är mycket begränsat. Det finns två skäl:
- Anställda står i beroendeförhållande till sin arbetsgivare och kan därför som regel inte lämna sådana frivilliga samtycken som GDPR kräver.
- Kamerabevakning innebär ofta att ett flertal personer övervakas samtidigt. För att samtycke ska kunna vara rättslig grund krävs att den personuppgiftsansvariga kan visa att samtliga personer som kamerorna kommer registrera har gett sitt samtycke. Det krävs även att de registrerade när som helst kan återkalla samtycket. Det är generellt sett inte möjligt vid kamerabevakning.
Läs mer om rättslig grund i arbetslivet
EDPB:s riktlinjer 3/2019 för behandling av personuppgifter genom videoenheter (engelsk version)
Exempel på tillåten kamerabevakning
Exempel på kamerabevakning på arbetsplatser som kan vara tillåten, förutsatt att ni följer kraven i GDPR och kamerabevakningslagen:
- Kamerabevakning i realtid av en särskilt riskfylld tillverkningsprocess inom industrin i syfte att förhindra olyckor.
- Kamerabevakning av butiksyta i syfte att förhindra till exempel rån, stöld eller snatteri.
- Kamerabevakning av begränsade utrymmen där det finns en ökad risk för brottslighet, exempelvis för att det förvaras särskilt stöldbegärlig egendom. Det krävs dock i regel att åtgärder för att begränsa personuppgiftsbehandlingen har vidtagits. Det kan exempelvis handla om att bara vissa personer får vistas i utrymmet en kort tid för att utföra specifika arbetsuppgifter.
Exempel på otillåten kamerabevakning
Exempel på kamerabevakning på arbetsplatser som i regel inte är tillåten:
- Kamerabevakning som används av arbetsgivaren för att regelmässigt kontrollera hur de anställda presterar och utför sina arbetsuppgifter.
- Kamerabevakning av ytor på arbetsplatsen där anställda byter om eller tar paus, till exempel omklädningsrum och lunchrum.
- Kamerabevakning med ljudupptagning.
IMY:s granskningar av bevakning på arbetsplatser
IMY har granskat flera olika arbetsplatsers kamerabevakning. Nedan följer exempel från sådana granskningar som ni kan använda som stöd när ni gör er bedömning.
Inte tillåtet att bevaka anställda med dold kamera
ExempelEn chef på ett företag hade installerat en dold kamera i ett arbetsrum. Syftet med bevakningen var att utreda vilka anställda som olovligen använde chefens dator. IMY konstaterade att användning av kamerabevakning för att utreda oegentligheter som anställda misstänks orsaka på en arbetsplats är en särskilt integritetskänslig form av personuppgiftsbehandling.
IMY ansåg vid en samlad bedömning att mindre integritetskänsliga åtgärder inte vidtagits i tillräcklig utsträckning innan kamerabevakningen inleddes, och att bevakningen inte kunde anses nödvändig för att förebygga och utreda oegentligheter. IMY bedömde att bevakningen saknade rättslig grund. (DI-2021-771)
Om en arbetsgivare ser behov av att kamerabevaka i syfte att utreda oegentligheter hos anställda krävs enligt IMY i regel en konkret brottsmisstanke. Dold kamerabevakning strider mot kravet på att informera om kamerabevakning, vilket medför att det normalt sett inte är tillåtet.
Tillåtet med begränsad bevakning för att skydda mot stöld och olyckor i lastområden
ExempelEtt företag kamerabevakade lastområden för att förhindra stöld och olyckor. IMY bedömde att bevakningen var tillåten, bland annat för att det fanns stöldbegärliga varor och risk för olyckor samt för att bevakningen var begränsad till de ytor som var relevanta för att uppnå syftet. Kamerorna hade maskerats så att arbetsplatser inte bevakades. (DI-2021-771)
Tillåtet att bevaka produktionslinjer när få personer omfattas
ExempelEtt företag kamerabevakade produktionslinjer för att förhindra driftstörningar och olyckor. IMY bedömde att bevakningen var tillåten, bland annat för att syftet var att förhindra olyckor och för att de anställda bevakades i relativt liten utsträckning. (DI-2021-771)
Det är många gånger tillåtet att kamerabevaka för att förhindra stölder av stöldbegärliga varor och att upprätthålla en säker och effektiv produktion. Det krävs dock att bevakningen inte omfattar större områden än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet.
Tillåtet med begränsad bevakning av apotekslager för att garantera säker hantering av läkemedel
ExempelEtt nätapotek kamerabevakade delar av sitt lager för att upprätthålla en säker och spårbar hantering av receptbelagda läkemedel och för att förebygga stölder. IMY bedömde att bevakningen var tillåten. Några av de skäl som IMY vägde in i sin bedömning var följande:
- Apoteket hanterar stöldbegärliga och narkotikaklassade mediciner.
- Det finns krav i lag att apoteksverksamhet ska ske säkert och spårbart.
- Bevakningen begränsades till vad som var nödvändigt, till exempel bara till den del av lokalerna där receptbelagda läkemedel hanterades och där det var mest sannolikt att stölder skulle inträffa.
- Relativt få anställda bevakades under en sammanhängande tid.
- De anställda som hanterar receptbelagda läkemedel kan i större utsträckning förvänta sig kamerabevakning. (DI-2021-774)
Tillåtet med begränsad bevakning för att förebygga störningar i produktion och effektivisera leveranser
ExempelEtt företag kamerabevakade i realtid för att snabbt kunna tillhandahålla IT-support vid störningar i produktionen. Företaget bevakade också varumottagningen med stillbilder var 15:e minut för att effektivisera leveranserna. IMY bedömde att bevakningen var tillåten mot bakgrund av att den var begränsad och att personer endast bevakades undantagsvis. (DI-2021-774)
Tillåtet att bevaka personal och elever i skola, vid allvarlig brottslighet
ExempelEn skola bedrev omfattande bevakning av korridorer, trapphus och passager under skoltid. Syftet med bevakningen var att förhindra brott och kränkande behandling mellan elever.
IMY bedömde att större delen av bevakningen var otillåten, men att det i syfte att förebygga brott var tillåtet att bevaka ett mindre område där det hade inträffat anlagda bränder. IMY betonade att en skola är en miljö med tungt vägande integritetsintresse där elever och skolpersonal, som står i beroendeställning till skolan, måste befinna sig under skoltid. IMY utfärdade en sanktionsavgift på 800 000 för den otillåtna bevakningen. (DI-2021-5774)
Beslutet illustrerar att det kan vara möjligt att kamerabevaka i skolor men att det då krävs starka skäl – som till exempel allvarlig brottslighet – för att det ska vara tillåtet att bevaka inomhus i en skola under verksamhetstid. Även då är bevakningen i regel bara tillåten om den är begränsad till det drabbade området.
Guide för intresseavvägning på skolor och förskolor
Tillåtet med begränsad bevakning på brandstation för att kontrollera närvaro och öka effektiviteten vid uttryckning
ExempelEn räddningstjänst kamerabevakade vagnhallar på flera brandstationer dygnet runt i realtid. Syftet var att möjliggöra arbetsledning och effektivitet i samband med uttryckning och att upprätthålla den fysiska säkerheten. Bevakningen kunde följas av en insatsledare på en larmcentral. Under kortare perioder användes ljudupptagning så att insatsledaren skulle kunna kommunicera med den utryckande personalen. Omklädningsplatsen bevakades också vilket innebär att personalen kunde träffas av bevakningen iklädda endast underkläder. Detta ansågs särskilt integritetskränkande. IMY bedömde att bevakning var tillåten i samband med larm och att bara brandmännens huvuden fick synas i bild.
IMY bedömde att bevakning för närvarokontroll och med ljudupptagning var tillåten mot bakgrund av räddningstjänstens uppdrag vid olyckor och incidenter. Förutsättningen var dock att ljud- och bildupptagningen enbart användes i samband med larm. Ytterligare skäl som gjorde bevakningen tillåten var att personalen kunde förutse när ljud togs upp genom en lampa som lyste på kameran vid ljudupptagningen. För den otillåtna bevakningen som utfördes även under andra tider än i samband med larm, utfärdade IMY en sanktionsavgift på 350 000 kronor. (DI-2018-22697)
Begränsa ändamålet med bevakningen
Det inte är tillåtet att lägga till nya ändamål med kamerabevakningen, om det nya ändamålet inte är förenligt med det ursprungliga. Det är till exempel inte tillåtet för en arbetsgivare att påbörja kamerabevakning med ändamålet att förebygga och förhindra brott, och sedan använda bevakningsmaterialet för att undersöka hur ofta de anställda tar raster.
Steg 2 – Bestäm ändamålet − varför vill ni kamerabevaka?
Lagring av bevakningsmaterial
Tänk på att inte spara inspelat material längre än vad som är nödvändigt för ändamålet.
Steg 5 – Begränsa lagringstiden
Informera om bevakningen och förhandla med facket
Tänk på att det under vissa förutsättningar finns en skyldighet för er som arbetsgivare att förhandla med arbetstagarorganisationer i enlighet med 11–14 §§ i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) i samband med att ni överväger att börja kamerabevaka.
Ni är skyldiga att informera om bevakningen genom tydlig skyltning eller ”på annat verksamt sätt”. Det ska framgå tydligt av skyltar på platsen vilka områden som kamerabevakas. Ni ska bland annat informera om syftet med bevakningen och om kontaktuppgifter till den personuppgiftsansvariga. Informationen ska vara begriplig och lättillgänglig. Det är inte tillåtet att sätta upp dolda kameror utan att informera den som blir bevakad. Integritetsintresset minskar inte av att de anställda informeras om bevakningen.
Steg 9 – Informera om kamerabevakningen
Spridning av bevakningsmaterial
Uppgifter om enskilda som har hämtats in genom sådan kamerabevakning som avses i kamerabevakningslagen omfattas av tystnadsplikt (22 § KBL). Det innebär bland annat att bilder på personer som hämtats från bevakningsmaterial, och uppgifter som framgår av detta, inte får spridas till andra än brottsbekämpande myndigheter.
Det är inte tillåtet att publicera bevakningsmaterial på internet. Det är inte heller tillåtet att dela bilder på misstänkta gärningspersoner med personer på arbetsplatsen eller till andra arbetsplatser. Du som arbetsgivare kan dela materialet med brottsbekämpande myndighet, som i sin tur får avgöra om det finns behov av att de sprider bilderna.
Brott mot tystnadsplikt kan ge böter eller fängelse (20 kap. 3 § brottsbalken (1962:700).
Steg 10 – Skydda personuppgifterna
Bedöma behovet av konsekvensbedömning
Om ni vill kamerabevaka en arbetsplats behöver ni bedöma om en konsekvensbedömning behöver genomföras innan kamerabevakningen inleds.
IMY har tagit fram en mall för att bedöma behovet av att genomföra en konsekvensbedömning som ni kan använda er av. Ni kan även ta stöd i bland annat IMY:s förteckning enligt artikel 35.4 när ni bedömer behovet av att göra en konsekvensbedömning. Huvudregeln är att om två kriterier i förteckningen är uppfyllda ska en konsekvensbedömning genomföras.
IMY:s mall för bedömning av behovet av konsekvensbedömning (pdf, 304 kB)
IMY:s Förteckning enligt artikel 35.4 i dataskyddsförordningen (pdf, 400 kB)
Observera att kriterierna ”systematisk övervakning av människor” och ”behandlar personuppgifter om personer som av något skäl befinner sig i ett underläge eller i beroendeställning och därför är sårbara” finns med i förteckningen. Det kan därmed finnas en skyldighet att göra en konsekvensbedömning inför att kamerabevakning på en arbetsplats inleds.
Steg 7 – Bedöm behovet av konsekvensbedömning
Konsekvensbedömning enligt GDPR
Vägledande beslut från IMY
IMY:s beslut 2021-06-09 (Räddningstjänsten Östra Skaraborg) DI-2018-22697
IMY:s beslut 2023-03-13 (Apotea AB) DI-2021-774
IMY:s beslut 2023-10-03 (Utbildningsnämnden i Stockholms stad) DI-2021-5774